Det blandade klassrummet. Underlätta inlärningen och arbetet med formativ bedömning genom att kombinera det fysiska- och virtuella klassrummet.

Transkript

1 Det blandade klassrummet Underlätta inlärningen och arbetet med formativ bedömning genom att kombinera det fysiska- och virtuella klassrummet.

2 Det blandade klassrummet Hur kan lärare och elever använda teknik för att förbättra inlärningen? Och varför blir det enklare att synliggöra lärandet och arbeta med formativ bedömning när du bedriver undervisningen i många olika forum? Många anser att skolan inte har förändrats någonting sedan de svartvita fotografierna vi ser från 1950-talets klassrum. Även om dagens klassrum kan se likadana ut som då med elever som sitter vända mot läraren har lärare och elever numera tillgång till teknik som gör det möjligt att utforska nya undervisningsoch inlärningsmöjligheter. I det här dokumentet kan du läsa om några av de möjligheter som tekniken erbjuder. Du får tips på lärare som redan använder sig av tekniken som pedagogiskt hjälpmedel i det som vi kallar det blandade klassrummet. Det blandade klassrummet är utvecklat av innovativa lärare som ser blandad inlärning som ett sätt att uppfylla pedagogiska behov. De kombinerar det fysiska klassrummet med ett virtuellt klassrum för att på så sätt förbättra elevernas utbildning. Det är helt enkelt en mix av blandad inlärning, formativa bedömningstekniker och synlig inlärning. Varför ska du använda en lärplattform i ditt blandade klassrum? Det finns många online-verktyg och tjänster för lärare, allt från system som är specialutvecklade för undervisning till sociala nätverkssajter, men lärplattformen (LMS, learning management system) är fortfarande den bästa lösningen. Lärplattformar används av lärarna eftersom: De är utformade för att passa in i undervisningsprocessen och hjälpa lärarna att hantera "logistiken" i undervisningen Lärarna får en helhetssyn över elevernas kunskaper och resultat i alla kurser och ämnen. De organiserar arbetet så att eleverna kan reflektera över sina framgångar och lära av varandra. De är säkra. Elevernas arbete och information blir aldrig offentlig. Om författaren Morten Fahlvik kommer från Bergen i Norge där han arbetar som utbildningsforskare på itslearning. Morten är utbildad lärare och har undervisat i grundskolan, utbildat andra lärare och undersökt den pedagogiska användningen av ICT på Center för nya medier på Bergens universitet. I vårt faktablad kommer du att: Se potentialen med det blandade klassrummet Lära dig hur det blandade klassrummet möjliggör synlig inlärning och formativ bedömning Få två praktiska exempel på hur det fungerar - där lärplattformen är en viktig del av det blandade klassrummet.

3 Innehåll I teorin 4 Det blandade klassrummet Egenskaperna för det fysiska och det virtuella klassrummet 6 Strategierna som används En översikt över de stategier som används i det blandade klassrummet 8 Välj din blandning Använd online-aktiviteter för att erbjuda formativ bedömning och synligt lärande i praktiken I praktiken 10 Utveckla läsförståelse i det blandade klassrummet En djupare insikt i hur man kan arbeta med läsförståelse i det blandade klassrummet 16 Skapa kreativitet med det blandade klassrummet En djupare insikt i hur man kan undervisa i fysik i det blandade klassrummet 22 Bibliografi En lista över källor och ytterligare läsning

4 Det blandade klassrummet De två klassrummen, det fysiska och det virtuella, erbjuder unika möjligheter. I det blandade klassrummet använder läraren sig av de bästa egenskaperna från de båda klassrumstyperna. Det här innebär att du måste känna till egenskaperna i båda klassrummen när du planerar din undervisning. Egenskaperna i det fysiska klassrummet I det fysiska klassrummet sker allt i nutid. Det ger dig en god översikt över var klassen befinner sig och vilka framsteg de gör. Du kan direkt reda ut eventuella missuppfattningar, anpassa mål och korrigera förståelsen för hela klassen. Det är även användbart för att pigga upp läroplanen och få hela gruppens uppmärksamhet. Det fysiska klassrummet gör det även möjligt för dig och dina elever att se varandra och tolka reaktioner, inte bara det som sägs. På så sätt kan du observera elevernas arbete och samarbete, och det ger dig möjligheten att undervisa på ett gemensamt sätt som utvecklar de personliga relationerna. Men det fysiska klassrummet kan även vara kaotiskt och även de allra mest hängivna eleverna kan inte komma ihåg all information som de får. Det kan även vara svårt för dig att fokusera på små elevgrupper och hitta tid att arbeta med enskilda elever. Foto: Juska Wendland

5 Det blandade klassrummet 5 Egenskaperna för det virtuella klassrummet Det virtuella klassrummet ger dig möjlighet att fortsätta med lektionsaktiviteterna långt efter att lektionen är slut, och eleverna kan fortsätta med arbetet som de påbörjade på lektionen. Du kan exempelvis dela ut presentationer eller annat klassrumsmaterial via det virtuella klassrummet, eller fortsätta klassrumsdiskussioner online. Du kan till och med lägga till videor eller inspelningar av din undervisning så att eleverna kan granska vad de har lärt sig under lektionen och stärka sina kunskaper. På samma sätt kan det virtuella klassrummet vara ett viktigt verktyg om du vill informera om ämnen innan en klass eller kurs börjar, ett koncept som den brittiska utbildningsexperten James Nottingham kallar "förhandsstudier". Genom att lägga till videor och texter, ställa frågor via undersökningar och engagera elever i onlinediskussioner, kan du öka deras intresse för ett ämne innan själva undervisningen börjar. Förhandsgranskning gör det även möjligt för dig att utvärdera hur mycket eleverna redan kan om ett ämne, och du kan skräddarsy undervisningen så att den hamnar på rätt nivå redan från början. Det virtuella klassrummet kan även användas för att ge återkoppling till eleverna. Elever kan skicka in arbeten online och få kommentarer och råd innan nästa lektion, och de kan se dina kommentarer i online-diskussioner och bloggar. Även om det virtuella klassrummet kan förbättra inlärningsupplevelsen, saknas nyanserna som man får med personlig undervisning.

6 6 Strategier som används En översikt över de strategier som används i det blandade klassrummet Det idealiska blandade klassrummet Det blandade klassrummet ger lärare möjlighet att omsätta synlig inlärning och formativ bedömning i praktiken. Det finns ett antal utbildningsteorier som anses vara framgångsrika idag, men vi får sällan se exempel på hur dessa olika teorier fungerar tillsammans. Det idealiska blandade klassrummet kombinerar tre av de populäraste undervisningsteorierna i ett enhetligt angreppssätt som kan förbättra undervisningen och inlärningen i skolan. 1. Synligt lärande Synligt lärande är ett begrepp som myntades och utvecklades av John Hattie, professor i pedagogik vid universitetet i Melbourne. Han säger att synlig undervisning och synligt lärande sker "när lärare ser undervisning genom elevernas ögon och när eleverna ser sig som sina egna lärare." I synligt lärande måste du lägga upp undervisningen så att du vet vad dina elever har förstått, och sedan dela med dig av den här informationen till dem så att de vet hur de ska gå vidare för att uppnå framsteg. I synligt lärande måste du göra utbildningsmålen tydliga för eleverna, inte bara i början av inlärningsprocessen utan under hela utbildningen så att de kan överträffa förväntningarna.

7 Det blandade klassrummet 7 Sätt kunskaperna i första rummet! De ekonomiska fördelarna med blandad inlärning visas tydligt i 2012 NESTA-rapport "Decoding learning": The Proof, Promise and Potential of digital education". Rapporten visar att teknik fungerar i klassrummet när "kunskaperna sätts i första rummet." Rapporten konstaterar: "Vi har visat hur olika tekniker kan förbättra inlärningen genom att förhöja och sammanbinda bevisat effektiva inlärningsaktiviteter. Det här är vad det blandade klassrummet handlar om: att använda tillgänglig teknik för att sätta inlärning i första rummet genom att kombinera blandad inlärning, synligt lärande och utvecklande utvärdering. 2. Formativ bedömning Formativ bedömning handlar om att ge eleverna kontinuerlig och aktuell återkoppling på deras arbete, så att de tydligt kan se var de befinner sig och vad de behöver förbättra. Dylan Wiliam, professor emeritus i pedagogik vid University of London, har beskrivit fem formativa bedömningsstrategier som behövs för att förbättra elevernas inlärning: 1. Klargör och dela inlärningsintentioner och framgångskriterier med dina elever 2. Diskutera och skapa uppgifter och aktiviteter som visar att kunskaperna har fastnat 3. Ge återkoppling till eleverna så att de kan förbättra sina kunskaper 4. Aktivera eleverna och låt dem fungera som instruktionsresurser för varandra 5. Uppmuntra eleverna att ta makten över sin egen inlärning 3. Blandad inlärning Blandad inlärning är en kombination av ett fysiskt klassrum och ett virtuellt undervisnings- och inlärningsklassrum. En av de mest utförliga analyserna av blandad inlärning har gjorts av utbildningsforskare Michael B. Horn på Christensen Institute. Han definierar blandad inlärning som inlärning som sker både i det virtuella och det fysiska klassrummet. Eleverna har viss kontroll över tid, plats, inriktning och takt för inlärningen. Blandad inlärning innebär att sammanbinda virtuell inlärning med en traditionell skolmiljö. Ett av de mest välkända exemplen på blandad inlärning är det omvända klassrummet. Se sidan 20 för mer information. De flesta blandade inlärningsmodellerna har utvecklats som ett sätt för skolor att skära ned kostnaderna eller erbjuda ett större utbud av kurser till elever. De fokuserar på skolans arbetssätt och den teknik som krävs.

8 8 Välj din blandning an l o a sk I traditionell undervisning kan det vara svårt för lärarna att följa upp hemläxor. Resultatet blir då att skolaktiviteter ofta kopplas bort från hemläxorna. Lärare som vill försöka överlappa glappet mellan inlärningsaktiviteterna i skolan och hemma använder ofta virtuella klassrum. Det här gör att lärare och elever får möjligheten att ha kontakt när de inte ses i det fysiska klassrummet och kan dela idéer, information och återkoppling - från lärare till elev, elev till lärare och mellan elever. Lösningen är att utnyttja fördelen med överlappande undervisningsplatser, som illustreras i diagrammet nedan. he m Det blandade klassrummet m

9 Överlappande aktiviteter: Det blandade klassrummet 9 online-diskussioner Det finns en gemensam begränsning med det fysiska klassrummet som betonas av Dylan Wiliam. Han påpekar att lärare ofta förväntar sig ett svar bara några sekunder efter att de har ställt en fråga i klassrummet. Men många elever behöver lite tid för att tänka igenom frågan, reflektera över den och formulera ett svar innan de vågar uttrycka sig. Det är därför många ofta undviker att vara med i diskussionerna i klassrummet. Det finns många tekniker som kan användas för att ge elever lite mer tid att reflektera och formulera svar. En av dessa är diskussioner i det virtuella klassrummet. Dessa är ofta som mest effektiva när de börjar i klassrummet och fortsätter online (eller tvärtom). Lärare som använder den här metoden berättar att eleverna är aktivare i diskussionerna på nätet och att de är bättre förberedda på nästa lektion i det fysiska klassrummet. Med diskussioner på nätet kan läraren också se hur inlärningsresultaten förbättras mellan lektionerna. Kommentarerna gör att du enkelt kan utvärdera exakt vilka ämnen och missuppfattningar som bör klargöras för hela klassen. Du kan ta upp dem i det fysiska klassrummet när du har allas uppmärksamhet. Det här gör det möjligt att diskutera något som John Hattie tar upp i sin bok Visible Learning for Teachers. "En av de viktigaste insikterna läraren måste ha om varje elev är att förstå hur han eller hon tänker", konstaterar Hattie. Diskussioner före eller efter en lektion gör att du regelbundet kan utvärdera dina elevers åsikter och känslor om undervisningen och ämnet. En av de viktigaste insikterna läraren måste ha om varje elev är att förstå hur han eller hon tänker. - John Hattie Gräva djupare Diskussioner online är ett exempel på hur en lärare kan använda både det fysiska och det virtuella klassrummet för att förbättra undervisningsupplevelsen för eleverna. I fallstudierna i det här dokumentet tar vi upp två undervisningsmetoder som använder överlappningen mellan klassrummen.

10 10 Utveckla läsförståelse i det blandade klassrummet En djupare insikt i hur man kan arbeta med läsförståelse i det blandade klassrummet Arbeta med läsförståelse i det blandade klassrummet Stine undervisar 11- och 12-åriga elever på en grundskola i Norge. I det här exemplet använder hon det blandade klassrummet för att arbeta med läsförståelse, ordförråd och skrivkunskaper. Stine skapade en studieplan som inkluderade strategier för att utvärdera elevernas förståelse. När klassen läste boken Veneziamysteriet av Bjørn Sortland använde Stine ett antal tekniker för att arbeta med läsförståelse. Under en treveckorsperiod läste eleverna, lärde sig nya ord och diskuterade de koncept som presenterades. I slutet av de tre veckorna fick de skriva egna berättelser som avgjorde deras slutgiltiga sammanfattande bedömning. Projektet hade tydligt uppsatta och definierade mål. Eleverna ska kunna reflektera vad de läser, uppvisa en förståelse för de koncept som presenteras i boken och uttrycka sina egna åsikter.

11 Det blandade klassrummet 11 Veneziamysteriet i det blandade klassrummet Alla elever har tillgång till internet hemma och det finns flera datorer att använda i klassrummet. Stine använder itslearningplattformen som ett virtuellt klassrum, men koncepten kan användas med alla lärplattformar. Tidslinjen visar några aktiviteter som Stine använder när hon arbetar med läsförståelse.

12 12 [ Det fysiska klassrummet ] Veneziamysteriet i det blandade klassrummet Läsa högt Stine läser första kapitlet i boken samtidigt som barnen följer med i sina egna böcker. Hon spelar in uppläsningen och gör den tillgänglig i lärplattformen för de elever som missade lektionen eller vill lyssna på den igen. Klassdiskussioner Stine börjar med att påbörja en klassdiskussion baserat på frågorna som hon ställde i det virtuella klassrummet. Hon sammanfattar handlingen i boken och frågar: Vad tror du händer i Venedig? Förberedelse Vecka 1 Resurser Stine laddar upp allt elektroniskt undervisningsinnehåll till itslearning. Hon kan välja vilka resurser som ska vara synliga för eleverna och vilka som ska visas senare. Online-diskussioner Eleverna arbetar online efter lektionen för att fortsätta diskussionen som startade i klassrummet. Stine övervakar diskussionen och kommenterar när det behövs. Planering Stine fördelar aktiviteterna mellan det fysiska och det virtuella klassrummet, och försöker hitta platser där de överlappar varandra. Undersökning innan lektion Innan den första lektionen ber Stine sina elever att svara på en enkel undersökning. Svaren ger värdefull information om hur mycket de redan kan om ämnet. Ordförrådskorsord Eleverna skapar, utbyter och slutför varandras korsord för att testa nya ord. Bloggar Eleverna skriver ett inlägg i sin blogg där de sammanfattar bokens första kapitel. De ska även kommentera andra elevers blogginlägg. Stine kan lägga till formativa kommentarer om det skulle behövas. [ Det virituella klassrummet ]

13 13 [ det fysiska klassrummet ] Bloggbedömning Stine visar några av elevernas blogginlägg inför hela klassen. De tittar på kommentarerna som sedan leder till en diskussion där hela klassen deltar. Planera berättelser Eleverna arbetar två och två eller i små grupper för att diskutera sina historier. De hänvisar till sina blogginlägg och kommentarerna som de fick när de utforskade idéerna tillsammans med sin partner. Sedan arbetar de ensamma för att ta fram ett utkast till berättelsen. Ordförrådsgranskning Stine visar korsorden som eleverna har arbetat med online och klassen slutför dem sedan tillsammans. Eftersom eleverna redan har arbetat med korsorden i det virtuella klassrummet är det troligare att fler deltar i gruppaktiviteten i klassrummet. Multimedia Stine väljer några av resurserna som eleverna lagt till i itslearning och ber dem presentera dem i klassrummet och motivera sina val. Vecka 2 Vecka 3 Multimedia Stine ber sina elever att hitta information om Venedig såsom bilder, videor och intressanta fakta. Eleverna lägger upp vad de hittar på en delad sida i itslearning så att alla i klassen kan se. Online-diskussioner Stine påbörjar en online-diskussion. Hon väljer en scen ur boken och frågar vilka andra val rollfigurerna hade, och varför författaren fattade de beslut som han gjorde. Det virtuella klassrummet är användbart här eftersom ämnet är komplext och det ger eleverna mer tid att tänka över sina svar. Bloggar Här sammanfattar eleverna sina idéer för berättelsen de ska skriva i slutet av kursen. Eleverna uppmuntras att kommentera varandras idéer och Stine kan lägga till formativa kommentarer. Berättelser Eleverna skriver sina berättelser. De lägger upp dem online, antingen som text, ljud eller video. Stine avgör sedan om hon ska betygssätta historien som den är eller lägga till formativa kommentarer och be eleven göra ändringar innan arbetet slutförs. De slutliga betygen och kommentarerna läggs automatiskt till i elevens betygsbok i itslearning. [ Det virtuella klassrummet ]

14 14 Sammanfattning av Veneziamysteriet Stine planerar noggrant sin undervisning och delar in aktiviteterna så att de passar i både det fysiska klassrummet och det virtuella klassrummet. I det fysiska klassrummet läser hon högt, och grupp- och klassdiskussionerna fångar elevernas intresse och idéer utvecklas som alla har nytta av. Hon använder sig av par- och grupparbete för att finjustera diskussionerna och underlätta studiekamratsinlärning. Hon använder det virtuella klassrummet huvudsakligen för att utöka aktiviteterna och på så sätt ge eleverna tid att tänka över sina svar. De här diskussionerna, bloggarna och digitala resurserna ger Stine viktig insikt i hur mycket elevernas kunskaper har utvecklats. Det är viktigt repetitionsmaterial för eleverna. Stine använder båda metoderna när hon undervisar i ordförråd. I det virtuella klassrummet arbetar eleverna på egen hand med uppgifterna. Stine använder sedan informationen hon får från resultatet av det här arbetet för att avgöra vilka delar som ska utvecklas och förklaras i det fysiska klassrummet. Det här är en viktig del av synligt lärande. Återkopplingen som Stine får från arbetet i det virtuella klassrummet ger henne mer information om elevernas förståelse och framsteg och hon kan justera undervisningen efter det. Utvecklande utvärdering sker i båda klassrummen. I det fysiska klassrummet ger Stine återkoppling till hela gruppen. I det virtuella klassrummet återkopplar hon via bloggar och diskussioner som varje elev kan följa. Hon använder även det första utkastet av elevernas uppgifter till att ge specifik och enskild återkoppling till varje elev. På så sätt kan hon ge kontinuerlig återkoppling. Enligt Stine byter eleverna miljö från det fysiska klassrummet till det virtuella klassrummet utan problem. De flesta eleverna är redan vana att vara online och använder Facebook, läser bloggar och liknande och det går snabbt att överföra de här kunskaperna till utbildningen. De använder även det virtuella klassrummet för att dela resurser, idéer, åsikter och material något som många redan gör online. Stine anser även att det här arbetssättet gör det möjligt att interagera med eleverna på en djupare nivå än om hon bara använde sig av ett klassrum. Några av hennes mindre engagerade elever arbetar hårdare än vanligt och hon kan ge tid, uppmärksamhet och återkoppling till enskilda elever.

15 15 Läsning i hemmets lugna vrå Klassrumsdiskussioner och formativ feedback Grupparbete för att ta fram fakta om Venedig

16 16 Skapa kreativitet med det blandade klassrummet En djupare insikt i hur man kan undervisa i fysik i det blandade klassrummet Skapa kreativitet med det blandade klassrummet Mattias undervisar 15-åringar i en skola i Sverige och han använder sig av det blandade klassrummet för att hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper som krävs för att utföra experiment och lämna in uppgifter. I det här exemplet visar vi de första tre veckorna av kursen kombinerat med ett antal tekniker och aktiviteter som Mattias använder under kursen. Eleverna analyserar labbrapporterna som gjorts av tidigare elever och utvecklar sin förståelse för nya koncept och ord. De skapar och genomför egna experiment och övar på att skriva en labbrapport för första gången. I slutet av kursen får varje elev ett betyg baserat på antalet labbrapporter som de har gjort. Mattias undervisar varje grupp med elever två gånger i veckan. Det innebär att han måste utnyttja klassrumstiden han har med sina elever. Han använder det virtuella klassrummet för att säkerställa att eleverna är fokuserade även när de inte är i klassrummet och han gör det möjligt för dem att läsa fysik de dagar de inte har lektioner.

17 Det blandade klassrummet 17 Undervisa i fysik i det blandade klassrummet Alla elever har tillgång till internet hemma och de flesta har bärbara datorer som de tar med sig till lektionen. Det finns sex stationära datorer tillgängliga i klassrummet. Mattias använder itslearning-plattformen som ett virtuellt klassrum, men koncepten kan användas på alla lärplattformar. Tidslinjen visar några aktiviteter som Mattias använder när han undervisar i fysik.

18 [ Det fysiska klassrummet ] Undervisa i fysik i det blandade klassrummet Utbildningsmål och utvärderingskriterier Mattias förklarar utbildningsmålen och utvärderingskriterierna för hela klassen. Den viktigaste uppgiften är labbrapporten och han delar in eleverna i grupper så att de får analysera labbrapporter från tidigare elever (anonyma) och betygssätta dem. Videopresentationer Mattias visar berg-och-dalbane-videon under lektionen. Han ber eleverna att berätta vilka fysiska koncept de ser. Han hänvisar till ordlistan från undersökningen och förklarar sedan mekanismen bakom en berg-och-dal-bana. Förberedelse Vecka 1 Planering Mattias har begränsat med tid för sina elever och måste därför få ut så mycket som möjligt av tiden i klassrummet och elevernas tid i det virtuella klassrummet. Han delar aktiviteterna mellan det fysiska och det virtuella klassrummet. Ordförråd och koncept: online-prov Mattias använder sig av listan med nya fysiktermer och koncept för att skapa ett online-test. Många av de här koncepten har använts under tidigare årskurser så han kan återanvända många av provfrågorna (med ändringar om det skulle behövas). Eleverna slutför sedan provet i det virtuella klassrummet. De ser sina resultat direkt och uppmuntras att kontrollera vad de gjort fel. Förberedelse Mattias laddar upp allt elektroniskt material till itslearning, inklusive videor som hans elever ska titta på innan den första lektionen. Han kan välja vilka resurser som ska vara synliga för eleverna och vilka som ska visas senare. Förberedelsevideor En vecka före den första lektionen lägger Mattias upp en video med en bergoch-dal-bana till en anonym undersökning i itslearning. Eleverna ombes titta på videon och sedan anteckna de fysiktermer eller koncept som de tror är relevanta i filmen. Den första labbrapporten Eleverna skriver och lämnar in en labbrapport som en uppgift i itslearning om de experiment som de har gjort under lektionerna. [ Det virtuella klassrummet]

19 [ Det fysiska klassrummet ] Undervisning i små grupper Eleverna arbetar tillsammans i små grupper för att skapa digitala provfrågor om de nya orden och koncepten. Korsord Före lektionen skapar Mattias ett korsord i itslearning där han använder de ord och koncept som presenterades under föregående vecka. Eleverna arbetar i par för att slutföra korsordet. Ordförrådsgranskning Innan lektionen granskar Mattias resultaten från ordförråd- och konceptprovet. Han ser då om det finns något koncept som många i klassen uppfattar som svårt och tar upp det på lektionen. Videor Eleverna spelar in sina experiment med hjälp av en webbkamera. De laddar sedan upp videorna till itslearning så att de kan titta på dem när de skriver sina labbrapporter. Videorna delas ofta med föräldrar och andra elever så att de kan titta på varandras experiment. Experiment Eleverna slutför sina experiment i klassrummet. Därefter arbetar de i små grupper för att diskutera framgångar och motgångar, och tittar på orsakerna. Vecka 2 Vecka 3 Digitalt prov Mattias använder elevernas provfrågor för att skapa ett digitalt prov för hela klassen. Han kan även skapa två olika prov för att särskilja aktiviteten. Mindre duktiga elever kan exempelvis svara på frågorna 1-10 och lite duktigare elever får svara på frågorna Återkoppling på labbrapporterna Mattias ger återkoppling till eleverna via det virtuella klassrummet. Även om rapporten är klar fokuserar han på vad eleverna behöver förbättra för att kunna leverera en bättre rapport nästa gång. Skriva rapporten Eleverna slutför och lämnar in sina labbrapporter i det virtuella klassrummet. När de skriver hänvisar de till videon de spelade in under sitt experiment och andra undervisningsresurser i itslearning. Mattias utvärderar rapporterna och ger återkoppling via det virtuella klassrummet. De slutliga betygen och kommentarerna läggs automatiskt till i elevens betygsbok i itslearning. [ det virtuella klassrummet ]

20 20 Undervisa i fysik i det blandade klassrummet: sammanfattning Mattias använder det fysiska klassrummet för att förklara utbildningsmålen och utvärderingskriterierna för hela klassen. För att befästa kunskaperna ber han eleverna att analysera och betygssätta tidigare (anonyma) elevers arbeten, vilket gör att eleverna måste titta på arbetena ur lärarens synvinkel. Det fysiska klassrummet används även för att undervisa i koncept och idéer. För att säkerställa att informationen är relevant för större delen av klassen använder Mattias information från tidigare övningar som eleverna gjort i det virtuella klassrummet. Det fysiska klassrummet fungerar även bra för grupparbeten där eleverna kan dela idéer och experiment som bara kan utföras med rätt labbutrustning och övervakning. Läraren eller diskussioner med andra elever kan även ge direkt utvecklande återkoppling. I det virtuella klassrummet kan återkopplingen ske direkt (exempelvis för prov) eller vid ett senare tillfälle. Men all återkoppling i det virtuella klassrummet samlas in och kan granskas av eleven när det behövs. Eftersom Mattias bara träffar sina elever två gånger i veckan, använder han det virtuella klassrummet som en länk mellan lektionerna. På så sätt kan hans elever fokusera på kursen även de dagar som de läser andra ämnen. Det här inkluderar koncept- och ordförrådsarbete som bekräftar att eleverna har rätt kunskaper och kan förbereda sig inför nästa lektion genom att titta på videor eller förbereda och skicka in planering av experiment. Mattias försöker hitta möjligheter att överlappa de två typerna av klassrum. Eleverna kan exempelvis förbereda frågor till de andra eleverna i det fysiska klassrummet. Mattias kan sedan sortera de här frågorna och ta med de bästa i ett prov som alla får göra hemma i det virtuella klassrummet. Han spelar även in videor med de experiment som gjorts i klassrummet och delar dem på lärplattformen så att eleverna kan titta på dem hemma. På så sätt kan eleverna tydligt se kopplingen mellan det arbete som görs i de två olika miljöerna. Det omvända klassrummet Både Stine och Mattias använder delar från en av de mest populära blandade inlärningsmodellerna: det omvända klassrummet. Ett av huvudmålen med det omvända klassrummet är att ge lärare mer tid att arbeta med enskilda elever i det fysiska klassrummet och se till att eleverna är bättre förberedda för arbete i det fysiska klassrummet. I det omvända klassrummet gör läraren undervisningsmaterialet oftast video men även exempelvis PDFfiler tillgängligt i det virtuella klassrummet så att eleverna kan arbeta med det hemma. Läraren använder sedan det fysiska klassrummet för att arbeta vidare med eventuella frågor och problem som eleverna har.

21 Det blandade klassrummet 21 Använder tiden i klassrummet för feedback Onlineaktiviteter förberedelser inför nästa lektion Elever visar sina förkunskaper av ett ämne

22 22 Referenser och ytterligare läsning Bibliografi En lista över källor och ytterligare läsning Bergman, Jonathan & Sams, Aaron (2012): Why Flipped Classrooms Are Here to Stay, Retrieved June 2, 2013 from Christensen, C., Horn, M. & Staker, H. (2013): Is K 12 blended learning disruptive? An introduction of the theory of hybrids - Retrieved April 30, 2013 from hybrids/ Corey, Murray (2013): Mapping the Benefits and Potential Drawbacks of the Flipped Classroom, Evans, Darren (2012), Teacher and technology fused, TesConnect, Retrieved April 30, 2013 from co.uk/article.aspx?storycode=

23 Det blandade klassrummet 23 Gimbar, Katie (2011): Video: Katie Gimbar s Flipped Classroom - why it has to be me!, Retrieved June 20, 2013 from Hattie, John (2012): Visible learning for teachers, Routledge, NY, USA Horn, Michael B (2012): 10 Predictions for Blended Learning in 2013, The Journal, Retrieved April 30, 2013 from itslearning (2012): Blended learning and learning platforms, Retrieved April 30, 2013 from whitepaper-blended-learning-and-learningplatforms itslearning (2012): Making assessment for learning work, Retrived from Kanuka, Heater og Garrison, Randy D. (2004): «Blended learning: Uncovering its transformative potential in higher education», University of Calgary Lythe, Tista (2013), Video: Visible Learning plus video resource, Retrieved June 20, 2013 from visiblelearningplus.com/news/visible-learning-plus-videoresource McCammon, Lodge (2013): FIZZ Professional Development Programs and Resources, Retrieved June 20, 2013 from NESTA (2012) Decoding learning: The Proof, Promise and Potential of digital education, Retrieved June 20, 2013 from learning_report Nottingham, James (2013), Encouraging-Learning, Routledge, NY, USA Staker, Heather & Horn, Michael B. (2012), Classifying K 12 Blended learning, Clayton Christensen Institute, CA, USA, Retrieved June 20, 2013 from christenseninstitute.org/?publications=classifying-k-12- blended-learning-2 Staker, Heather (2012): Video: Is K-12 Blended Learning Disruptive? Retrieved June 20, 2013 from christenseninstitute.org/13020/ Stein, Elisabeth (2013), Data: More Than Just a Four-Letter Word, Retrieved June 20, 2013 from articles/2013/01/22/tln_stein_data.html Tucker, Catlin (2011), Video: Online Discussions (Part 4): Your Role, Weaving Strategies and Assessing It All, ( bit.ly/ucasgy ) Tucker, Catlin (2012), Blended Learning, Thousand Oaks, CA, Corwin Wiliam, Dylan (2011), Embedded formative assessment, Solution Tree Press, IN, USA

24 itslearning är utformat för lärare och hur de vill undervisa, en molnbaserad plattform som sammanbinder lärare, elever, föräldrar och skolledare - både i och utanför klassrummet. Den erbjuder lärare en mängd olika sätt att skapa engagerande lektioner och resurser, gör det enkelt att dela material, och automatiserar rutinuppgifterna så att lärarna får mer tid över till sina elever. itslearning är en molnbaserad plattform som är enkel att skapa och underhålla, och används av miljontals lärare, elever, administrativ personal och föräldrar runt om i världen Den finns på alla utbildningsnivåer, från förskolor till universitet, och hjälper till att göra undervisningen mer inspirerande och utbildningen mer givande för eleverna. På itslearning kan vi stolt säga att vi förstår behoven inom utbildning. Mer än 20 procent av vår personal har arbetat som lärare och vi hittas ofta i klassrummet, där vi lär oss av lärare. Vi tillhandahåller fullständig service till utbildningsinstitutioner, från enkla träningslektioner till fullskaliga implementeringsprojekt. Företaget grundades 1999 och har sitt huvudkontor i Bergen, Norge, och kontor i London, Birmingham, Berlin, Paris, Mulhouse, Malmö, Enschede, Helsingfors och Boston. Hjälper lärare att samarbeta med sina kollegor Huvudkontor i Sverige itslearning AB, Djäknegatan Malmö info.se@itslearning.com