iwork formler och funktioner användarhandbok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "iwork formler och funktioner användarhandbok"

Transkript

1 iwork formler och funktioner användarhandbok

2 KKApple Inc Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls. Den här handboken och de program som beskrivs i den är skyddade enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, s.k. copyright, och all rätt förbehålls Apple Computer AB. Det innebär att varken handboken eller programmen helt eller delvis får kopieras utan skriftligt tillstånd från Apple. Dina rättigheter avseende programvaran regleras under det medföljande programvarulicensavtalet. Apples logotyp är ett varumärke som tillhör Apple Inc., registrerat registered i USA och andra länder. Det tecken föreställande Apples logotyp som skrivs med alternativskift-k får inte användas i kommersiellt syfte utan skriftligt tillstånd av Apple. Informationen i handboken har kontrollerats för att vara korrekt. Apple ansvarar inte för tryck- eller korrekturfel. Apple, Apples logotyp, iwork, Keynote, Mac, Mac OS, Numbers och Pages är varumärken som tillhör Apple Inc. och är registrerade i USA och andra länder. Adobe och Acrobat är varumärken eller registrerade varumärken som tillhör Adobe Systems Incorporated i USA och/eller andra länder. Namn på andra produkter och företag som omnämns i den här handboken är varumärken som tillhör respektive företag. Omnämnandet av produkter från andra tillverkare sker endast i informationssyfte och ska inte betraktas som en rekommendation. Apple lämnar ingen som helst garanti för dessa produkters kvalitet, prestanda, säljbara skick eller lämplighet för visst ändamål. S /2009 Apple 1 Infinite Loop Cupertino, CA

3 Innehåll 11 Inledning: Välkommen till iwork formler och funktioner 13 Kapitel 1: Använda formler i tabeller 13 Elementen i formler 15 Utföra direkta beräkningar i Numbers 16 Använda fördefinierade snabbformler 17 Skapa egna formler 22 Ta bort formler 22 Referera till celler i formler 26 Använda operatorer i formler 28 Strängoperatorn och jokertecken 28 Kopiera och flytta formler och formlernas beräknade värden 29 Visa alla formler i ett kalkylblad 30 Söka och ersätta formelelement 31 Kapitel 2: Översikt över funktionerna i iwork 31 En introduktion till funktioner 32 Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner 34 Värdetyper 39 Lista över funktionskategorier 39 Klistra in från exempel i hjälpen 41 Kapitel 3: Datum-/tidfunktioner 41 Lista över datum- och tidfunktionerna 43 DATUM 44 DATEDIF 45 DATUMVÄRDE 46 DAG 47 DAGNAMN 47 DAGAR EDATUM 49 SLUTMÅNAD 50 TIMME 50 MINUT 3

4 51 MÅNAD 52 MÅNADNAMN 53 NETTOARBETSDAGAR 54 NU 54 SEKUND 55 KLOCKSLAG 56 TIDVÄRDE 56 IDAG 57 VECKODAG 58 VECKONR 59 ARBETSDAGAR 60 ÅR 61 ÅRDEL 62 Kapitel 4: Tidslängdsfunktioner 62 Lista över tidslängdsfunktioner 63 TID.TILL.DAG 63 TID.TILL.TIM 64 TID.TILL.MS 65 TID.TILL.MIN 65 TID.TILL.S 66 TID.TILL.V 67 LÖPTID 68 BARA.TIDSLÄNGD 69 Kapitel 5: Teknikfunktioner 69 Lista över teknikfunktioner 70 BAS.TILL.NUM 71 BESSELJ 72 BESSELY 73 BIN.TILL.DEC 74 BIN.TILL.HEX 75 BIN.TILL.OKT 75 KONVERTERA 76 Konverteringsenheter som stöds 80 DEC.TILL.BIN 81 DEC.TILL.HEX 82 DEC.TILL.OKT 82 DELTA 83 FELF 84 FELFK 84 SLSTEG 85 HEX.TILL.BIN 4 Innehåll

5 86 HEX.TILL.DEC 87 HEX.TILL.OKT 88 NUM.TILL.BAS 89 OKT.TILL.BIN 90 OKT.TILL.DEC 91 OKT.TILL.HEX 92 Kapitel 6: Ekonomifunktioner 92 Lista över ekonomifunktioner 96 UPPLRÄNTA 98 UPPLOBLRÄNTA 99 OBL.LÖPTID 102 KUPDAGBB 103 KUPDAGB 105 KUPDAGNK 106 KUPANT 107 KUMRÄNTA 109 KUMPRIS 110 DB 112 DEGAVSKR 114 DISK 115 EFFRÄNTA 116 SLUTVÄRDE 118 ÅRSRÄNTA 119 RBETALNING 121 IR 123 RALÅN 124 MODIR 126 NOMRÄNTA 127 PERIODER 129 NETNUVÄRDE 130 BETALNING 132 AMORT 133 PRIS 135 PRISDISK 136 PRISFÖRF 138 NUVÄRDE 140 RÄNTA 142 BELOPP 143 LINAVSKR 144 ÅRSAVSKR 145 VDEGRAVSKR 146 NOMAVK Innehåll 5

6 148 NOMAVKDISK 149 NOMAVKFÖRF 151 Kapitel 7: Logiska funktioner och informationsfunktioner 151 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner 152 OCH 153 FALSKT 154 OM 155 OMFEL 156 ÄRTOM 157 ÄRFEL 158 ÄRJÄMN 158 ÄRUDDA 159 ICKE 160 ELLER 161 SANT 162 Kapitel 8: Numeriska funktioner 162 Lista över numeriska funktioner 165 ABS 165 RUNDA.UPP 167 KOMBIN 168 JÄMN 169 EXP 169 FAKULTET 170 DUBBELFAKULTET 171 RUNDA.NER 172 SGD 173 HELTAL 174 MGM 174 LN 175 LOG 176 LOG REST 178 MAVRUNDA 179 MULTINOMIAL 180 UDDA 181 PI 181 UPPHÖJT.TILL 182 PRODUKT 183 KVOT 184 SLUMP 184 SLUMP.MELLAN 6 Innehåll

7 185 ROMERSK 186 AVRUNDA 187 AVRUNDA.NEDÅT 188 AVRUNDA.UPPÅT 190 TECKEN 190 ROT 191 ROTPI 191 SUMMA 192 SUMMA.OM 194 SUMMA.OMF 196 PRODUKTSUMMA 196 KVADRATSUMMA 197 SUMMAX2MY2 198 SUMMAX2PY2 199 SUMMAXMY2 199 AVKORTA 201 Kapitel 9: Referensfunktioner 201 Lista över referensfunktioner 202 ADRESS 204 OMRÅDEN 204 VÄLJ 205 KOLUMN 206 KOLUMNER 206 LETAKOLUMN 208 HYPERLÄNK 208 INDEX 211 INDIREKT 212 LETAUPP 213 PASSA 214 FÖRSKJUTNING 216 RAD 216 RADER 217 TRANSPONERA 218 LETARAD 220 Kapitel 10: Statistikfunktioner 220 Lista över statistikfunktioner 225 MEDELAVV 226 MEDEL 227 AVERAGEA 228 MEDEL.OM 230 MEDEL.OMF Innehåll 7

8 232 BETAFÖRD 233 BETAINV 234 BINOMFÖRD 235 CHI2FÖRD 235 CHI2INV 236 CHI2TEST 238 KONFIDENS 239 KORREL 240 ANTAL 241 ANTALV 242 ANTAL.TOMMA 243 ANTAL.OM 244 ANTAL.OMF 246 KOVAR 247 KRITBINOM 248 KVADAVV 249 EXPONFÖRD 250 FFÖRD 251 FINV 251 PREDIKTION 253 FREKVENS 254 GAMMAFÖRD 255 GAMMAINV 256 GAMMALN 256 GEOMEDEL 257 HARMMEDEL 258 SKÄRNINGSPUNKT 259 STÖRSTA 260 REGR 262 Ytterligare statistik 263 LOGINV 264 LOGNORMFÖRD 264 MAX 265 MAXA 266 MEDIAN 267 MIN 268 MINA 268 TYPVÄRDE 269 NEGBINOMFÖRD 270 NORMFÖRD 271 NORMINV 272 NORMSFÖRD 273 NORMSINV 8 Innehåll

9 273 PERCENTIL 274 PROCENTRANG 275 PERMUT 276 POISSON 277 SANNOLIKHET 279 KVARTIL 280 RANG 281 LUTNING 282 MINSTA 283 STANDARDISERA 284 STDAV 286 STDEVA 287 STDAVP 289 STDEVPA 290 TFÖRD 291 TINV 292 TTEST 293 VARIANS 294 VARA 296 VARIANSP 297 VARPA 299 ZTEST 300 Kapitel 11: Textfunktioner 300 Lista över textfunktioner 302 TECKENKOD 302 STÄDA 303 KOD 304 SAMMANFOGA 305 VALUTA 306 EXAKT 306 HITTA 307 FASTTAL 308 VÄNSTER 309 LÄNGD 309 GEMENER 310 EXTEXT 311 INITIAL 312 ERSÄTT 312 REP 313 HÖGER 314 SÖK 315 BYT.UT Innehåll 9

10 316 T 316 RENSA 317 VERSALER 318 TEXTNUM 319 Kapitel 12: Trigonometriska funktioner 319 Lista över trigonometriska funktioner 320 ARCCOS 321 ARCCOSH 322 ARCSIN 323 ARCSINH 323 ARCTAN 324 ARCTAN2 325 ARCTANH 326 COS 327 COSH 327 GRADER 328 RADIANER 329 SIN 330 SINH 331 TAN 332 TANH 333 Kapitel 13: Ytterligare exempel och ämnen 333 Ytterligare exempel och ämnen 334 Vanliga argument i ekonomifunktioner 341 Välja funktion för tidsvärden och valuta 346 Exempel på en tabell över låneamortering 348 Mer om avrundning 351 Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans 353 Ange villkor och använda jokertecken 356 Exempel med undersökningsresultat 10 Innehåll

11 Välkommen till iwork formler och funktioner Inledning iwork innehåller fler än 250 funktioner som du kan använda för att förenkla beräkningar inom statistik, finans, teknik med mera. Med den inbyggda funktionsbläddraren kan du snabbt lära dig olika funktioner och lägga till dem i en formel. Du kommer igång genom att helt enkelt skriva ett likhetstecken i en tom tabellcell så öppnas formelredigeraren. Välj sedan Infoga > Funktion > Visa funktionsbläddrare. I den här användarhandboken hittar du detaljerade anvisningar om hur du skriver formler och använder funktioner. Utöver det här häftet finns också andra resurser tillgängliga om du behöver hjälp. 11

12 Hjälp på skärmen Hjälpen på skärmen innehåller samma information som den här boken, i ett format som är lätt att söka i och alltid tillgängligt på datorn. Du kan öppna iwork formler och funktioner Hjälp via Hjälp-menyn i alla iwork-programmen. Öppna Numbers, Pages eller Keynote och välj Hjälp > iwork formler och funktioner Hjälp. Webbplatsen för iwork Läs de senaste nyheterna och få den senaste informationen om iwork på adressen Supportwebbplats Hitta detaljerad information om problemlösning på adressen Hjälptaggar I iwork-programmen finns hjälptaggar korta beskrivningar för de flesta objekt på skärmen. Du visar en hjälptagg genom att hålla pekaren över ett objekt i några sekunder. Videoövningsexempel på webben Videoövningsexemplen på demonstrerar hur du utför vanliga uppgifter i Keynote, Numbers och Pages. Första gången du öppnar ett iwork-program visas ett meddelande med en länk till de här övningsexemplen på webben. Du kan när som helst visa videoövningsexemplen genom att välja Hjälp > Videoövningsexempel i Keynote, Numbers och Pages. 12 Inledning Välkommen till iwork formler och funktioner

13 Använda formler i tabeller 1 I det här kapitlet kan du läsa om hur du utför beräkningar i tabellceller med hjälp av formler. Elementen i formler En formel utför en beräkning och visar resultatet i cellen där du placerar formeln. En cell som innehåller en formel kallas för en formelcell. Du kan t.ex. lägga till en formel i cellen längst ner i en kolumn som adderar siffrorna i alla cellerna ovanför den cellen. Om några av värdena i cellerna ovanför formelcellen ändras uppdateras summan i formelcellen automatiskt. En formel utför beräkningar med specifika värden som du anger. Värdena kan vara numeriska värden eller text (konstanter) som du anger i formeln. De kan också vara värden som finns i tabellceller du identifierar i formeln genom att använda cellreferenser. Formler använder operatorer och funktioner till att utföra beräkningar med de värden du anger: Operatorer är symboler som resulterar i aritmetiska beräkningar och i jämförelseoch strängoperationer. Du använder symbolerna i formlerna till att ange vilka åtgärder du vill utföra. Symbolen + adderar t.ex. värden och symbolen = jämför två värden och avgör om de är lika. =A2 + 16: En formel som använder en operator för att lägga till två värden. =: Föregår alltid en formel. A2: En cellreferens. A2 refererar till den andra cellen i den första kolumnen. +: En aritmetikoperator som adderar det värde som föregår den med det värde som följer efter den. 16: En numerisk konstant. Funktioner är fördefinierade, namngivna operationer som SUMMA och MEDEL. Om du vill använda en funktion skriver du namnet på funktionen och, i en parentes efter namnet, anger du de argument som behövs för funktionen. Argument är de datavärden funktionen använder när operationerna utförs. 13

14 =SUMMA(A2:A10): En formel som använder funktionen SUM för att lägga samman värdena i ett intervall av celler (nio celler i den första kolumnen). A2:A10: En cellreferens som hänvisar till värdena i cell A2 till A10. Om du vill läsa om Att direkt visa summan, medelvärdet, minimivärdet och maximivärde, och (om du vill) spara den formel som används för att härleda dessa värden i Numbers Snabbt lägga till en formel som visar summan, medel, minimivärdet, maximivärdet, antalet värden eller produkten av värden i markerade celler Använda verktyg och metoder för att skapa och ändra formler i Numbers Använda verktyg och metoder för att skapa och ändra formler i Pages och Keynote Använda hundratals iwork-funktioner och läs exempel som visar olika sätt att tillämpa funktionerna för ekonomiska beräkningar, ingenjörsberäkningar, statistiska beräkningar, med mera Lägga till olika typer av cellreferenser i en formel i Numbers Gå till Utföra direkta beräkningar i Numbers (sidan 15) Använda fördefinierade snabbformler (sidan 16) Lägga till och redigera formler med formelredigeraren (sidan 17) Lägga till och redigera formler med formelfältet (sidan 18) Lägga till funktioner i formler (sidan 19) Ta bort formler (sidan 22) Lägga till och redigera formler med formelredigeraren (sidan 17) Hjälp > iwork formler och funktioner Hjälp Hjälp > iwork formler och funktioner användarhandbok Referera till celler i formler (sidan 22) Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen (sidan 24) Skilja på absoluta och relativa cellreferenser (sidan 25) Använda operatorer i formler Aritmetiska operatorer (sidan 26) Jämförelseoperatorer (sidan 27) Strängoperatorn och jokertecken (sidan 28) Kopiera eller flytta formler eller de värden de beräknar mellan olika tabellceller Kopiera och flytta formler och formlernas beräknade värden (sidan 28) Hitta formler och formelelement i Numbers Visa alla formler i ett kalkylblad (sidan 29) Söka och ersätta formelelement (sidan 30) 14 Kapitel 1 Använda formler i tabeller

15 Utföra direkta beräkningar i Numbers Nere till vänster i Numbers-fönstret kan du se resultaten av vanliga beräkningar som använder värdena i två eller flera markerade tabellceller. Så här utför du beräkningar direkt: 1 Markera en eller flera celler i en tabell. De behöver inte ligga intill varandra. Resultatet av beräkningar med värdena i de cellerna visas direkt nere till vänster i fönstret. Resultaten till vänster nedtill baseras på värden i de här två markerade cellerna. summa: Visar summan av de numeriska värdena i de markerade cellerna. medel: Visar medelvärdet för de numeriska värdena i de markerade cellerna. min: Visar det minsta numeriska värdet i de markerade cellerna. max: Visar det största numeriska värdet i de markerade cellerna. antal: Visar antalet numeriska värden och värden för datum/tid i de markerade cellerna. Tomma celler och celler som innehåller typer av värden som inte finns med i listan ovan tas inte med vid beräkningarna. 2 Om du villl utföra ytterligare direktberäkningar markerar du andra celler. Om en viss beräkning visar sig vara användbar och du vill ta med den i tabellen kan du lägga till den som en formel i en tom tabellcell. Dra bara summan, medelvärdet eller något av de andra objekten nere till vänster till en tom cell. Cellen måste inte finnas i samma tabell som de celler som användes för beräkningarna. Kapitel 1 Använda formler i tabeller 15

16 Använda fördefinierade snabbformler Ett enkelt sätt att utföra en grundläggande beräkning med värden i flera angränsande tabellceller är att markera cellerna och lägga till en snabbformel. I Numbers gör du detta i popupmenyn Funktion i verktygsfältet. I Keynote och Pages använder du popupmenyn Funktion i panelen Format i tabellgranskaren. Summa: Beräknar summan av de numeriska värdena i de markerade cellerna. Medel: Beräknar medelvärdet för de numeriska värdena i de markerade cellerna. Minimum: Visar det minsta numeriska värdet i de markerade cellerna. Maximum: Visar det största numeriska värdet i de markerade cellerna. Antal: Visar antalet numeriska värden och värden för datum/tid i de markerade cellerna. Produkt: Multiplicerar alla numeriska värden i de markerade cellerna. Du kan också välja Infoga > Funktion och använda den undermeny som visas. Tomma celler och celler som innehåller typer av värden som inte finns med i listan ignoreras. Så här lägger du till en snabbformel: mm Markera de celler i en rad eller kolumn som du vill utföra beräkningen på. I Numbers klickar du på Funktion i verktygsfältet och väljer en beräkning i popupmenyn. I Keynote eller Pages väljer du Infoga > Funktion och använder undermenyn som visas. Om cellerna finns i samma kolumn placeras resultatet i den första tomma cellen under de markerade cellerna. Om det inte finns någon tom cell läggs en ny rad till för att visa resultatet. Om du klickar på cellen visas formeln. Om cellerna finns i samma rad placeras resultatet i den första tomma cellen till höger om de markerade cellerna. Om det inte finns någon tom cell läggs en ny kolumn till för att visa resultatet. Om du klickar på cellen visas formeln. mm Om du vill använda alla värden i cellerna i en kolumn klickar du först på kolumnens rubrikcell eller referensflik. I Numbers klickar du sedan på Funktion i verktygsfältet och väljer en beräkning i popupmenyn. I Keynote eller Pages väljer du Infoga > Funktion och använder undermenyn som visas. Resultatet placeras i en sidfotsrad. Om det inte finns någon sidfotsrad skapas en. Om du klickar på cellen visas formeln. 16 Kapitel 1 Använda formler i tabeller

17 mm Om du vill använda alla värden i en rad klickar du först på radens rubrikcell eller referensflik. I Numbers klickar du sedan på Funktion i verktygsfältet och väljer en beräkning i popupmenyn. I Keynote eller Pages väljer du Infoga > Funktion och använder undermenyn som visas. Resultatet placeras i en ny kolumn. Om du klickar på cellen visas formeln. Skapa egna formler Även om det finns många snabba sätt att lägga till formler som utför enkla beräkningar (se Utföra direkta beräkningar i Numbers på sidan 15 och Använda fördefinierade snabbformler på sidan 16) kan du få större kontroll genom att lägga till formler med hjälp av formelverktygen. Om du vill läsa om Gå till Hur du arbetar med en formel i formelredigeraren Lägga till och redigera formler med formelredigeraren (sidan 17) Hur du använder formelfältet när du arbetar med en formel i Numbers Hur du använder funktionsbläddraren till att snabbt lägga till funktioner i formler när du arbetar med formelredigeraren eller formelfältet Lägga till och redigera formler med formelfältet (sidan 18) Lägga till funktioner i formler (sidan 19) Hur du upptäcker en felaktig formel Hantera fel och varningar för formler (sidan 21) Lägga till och redigera formler med formelredigeraren Formelredigeraren kan användas som ett alternativ till att redigera en formel direkt i formelfältet (se Lägga till och redigera formler med formelfältet på sidan 18). Formelredigeraren har ett textfält där du skriver formeln. När du lägger till cellreferenser, operatorer, funktioner eller konstanter till en formel ser de ut så här i formelredigeraren. En hänvisning till ett trecelligt intervall. Alla formler måste börja med ett likhetstecken. Subtraktionsoperatorn. Summeringsfunktionen. Cellhänvisningar som använder deras namn. Så här arbetar du med formelredigeraren: mm Du öppnar formelredigeraren genom att göra något av följande: Markera en tabellcell och skriv sedan ett likhetstecken (=). I Numbers dubbelklickar du på en tabellcell som innehåller en formel. I Keynote och Pages klickar du på tabellen och dubbelklickar sedan på en tabellcell som innehåller en formel. Kapitel 1 Använda formler i tabeller 17

18 I Numbers kan du markera en tabellcell, klicka på Funktion i verktygsfältet och sedan välja Formelredigerare från popupmenyn. I Numbers markerar du en tabellcell och väljer sedan Infoga > Funktion > Formelredigeraren. I Keynote och Pages väljer du Formelredigerare i popupmenyn Funktion i panelen Format i tabellgranskaren. Markera en cell som innehåller en formel och tryck på Alt-Retur. Formelredigeraren öppnas ovanför den markerade cellen men du kan flytta den om du vill. mm Du flyttar formelredigeraren genom att hålla pekaren över den vänstra sidan av formelredigeraren tills pekaren ändras till en hand och sedan dra. mm Så här bygger du en formel: Du lägger till en operator eller konstant i textfältet genom att placera insättningspunkten och skriva. Du kan flytta runt insättningspunkten i textfältet med hjälp av piltangenterna. Läs Använda operatorer i formler på sidan 26 om du vill veta vilka operatorer du kan använda. Obs! När formeln kräver en operator och du inte har lagt till någon läggs operatorn + till automatiskt. Markera operatorn + och skriv en annan operator om det behövs. Du lägger till cellreferenser i textfältet genom att placera insättningspunkten och sedan följa anvisningarna i Referera till celler i formler på sidan 22. Du lägger till funktioner i textfältet genom att placera insättningspunkten och sedan följa anvisningarna i Lägga till funktioner i formler på sidan 19. mm Du tar bort ett element från textfältet genom att markera det och trycka på backstegstangenten. mm Du godkänner ändringar genom att trycka på returtangenten, trycka på entertangenten, eller klicka på knappen Godkänn i formelredigeraren. Du kan också klicka utanför tabellen. Om du vill stänga formelredigeraren utan att godkänna dina ändringar trycker du på Esc eller klickar på knappen Avbryt i formelredigeraren. Lägga till och redigera formler med formelfältet Under formatfältet i Numbers finns ett formelfält, där du kan skapa och ändra formler för en markerad cell. När du lägger till cellreferenser, operatorer, funktioner och konstanter i en formel visas de så här. Summeringsfunktionen. Cellhänvisningar som använder deras namn. Alla formler måste börja med ett likhetstecken. En hänvisning till ett trecelligt intervall. Subtraktionsoperatorn. 18 Kapitel 1 Använda formler i tabeller

19 Så här arbetar du med formelfältet: mm Du lägger till och redigerar en formel genom att markera cellen och lägga till eller ändra formelelementen i formelfältet. mm Så här lägger du till element i formeln: Du lägger till en operator eller konstant genom att placera insättningspunkten i formelfältet och skriva. Du kan flytta runt insättningspunkten med hjälp av piltangenterna. Läs Använda operatorer i formler på sidan 26 om du vill veta vilka operatorer du kan använda. När formeln kräver en operator och du inte har lagt till någon läggs operatorn + till automatiskt. Markera operatorn + och skriv en annan operator om det behövs. Du lägger till cellreferenser i formeln genom att placera insättningspunkten och sedan följa anvisningarna i Referera till celler i formler på sidan 22. Du lägger till funktioner i formeln genom att placera insättningspunkten och sedan följa anvisningarna i Lägga till funktioner i formler på sidan 19. mm Du ökar eller minskar visningsstorleken för formelelement i formelfältet genom att välja ett alternativ från popupmenyn Formels textstorlek ovanför formelfältet. Du ökar eller minskar höjden på formelfältet genom att dra storleksreglaget längst till höger i formelfältet uppåt eller nedåt, eller genom att dubbelklicka på storleksreglaget om du vill att storleken automatiskt ska anpassas efter formeln. mm Du tar bort ett element från formeln genom att markera det och trycka på backstegstangenten. mm Du sparar ändringar genom att trycka på returtangenten, trycka på entertangenten, eller klicka på knappen Godkänn ovanför formelfältet. Du kan också klicka utanför formelfältet. Om du inte vill spara de ändringar du gjort klickar du på knappen Avbryt ovanför formelfältet. Lägga till funktioner i formler En funktion är en fördefinierad, namngiven operation (t.ex. SUMMA och MEDEL) som du kan använda till att utföra en beräkning. En funktion kan vara ett av flera element i en formel eller det enda elementet i formeln. Det finns flera funktionskategorier, med allt från ekonomiska funktioner som beräknar räntekostnader, investeringsvärden och annan information, till statistiska funktioner som beräknar medeltal, sannolikheter, standardavvikelser, osv. Om du vill lära dig om alla funktionskategorier i iwork och deras funktioner samt se exempel på hur du använder dem väljer du Hjälp > iwork formler och funktioner Hjälp eller Hjälp > iwork formler och funktioner användarhandbok. Kapitel 1 Använda formler i tabeller 19

20 Även om du kan skriva funktioner i textfältet i formelredigeraren eller i formelfältet (endast Numbers) är det mer praktiskt att använda funktionsbläddraren till att lägga till en funktion i en formel. Välj en kategori för att visa funktioner i den kategorin. Sök efter en funktion. Markera en funktion för att visa information om den. Infoga markerad funktion. Vänstra panelen: Listar funktionskategorier. Markera en kategori om du vill visa funktionerna i kategorin. De flesta kategorier består av familjer med relaterade funktioner. Kategorilistan Alla listar alla funktioner i alfabetisk ordning. Kategorilistan Senaste innehåller de tio senaste funktionerna som infogats med funktionsbläddraren. Högra panelen: Listar enskilda funktioner. Markera en funktion om du vill visa information om den eller lägga till den i en formel. Nedre panelen: Visar detaljerad information om den markerade funktionen. Så här lägger du till en funktion med funktionsbläddraren: 1 I Numbers går du till formelredigeraren eller formelfältet och placerar insättningspunkten där du vill ha funktionen. Obs! När formeln kräver en operator före eller efter en funktion och du inte har lagt till någon läggs operatorn + till automatiskt. Markera operatorn + och skriv en annan operator om det behövs. 2 I Pages eller Keynote öppnar du funktionsbläddraren genom att välja Infoga > Funktion > Visa funktionsbläddrare. I Numbers öppnar du funktionsbläddraren genom att göra något av följande: Klicka på knappen för funktionsbläddraren i formelfältet. 20 Kapitel 1 Använda formler i tabeller

21 Klicka på knappen Funktion i verktygsfältet och välj Visa funktionsbläddrare. Välj Infoga > Funktion > Visa funktionsbläddrare. Välj Innehåll > Visa funktionsbläddrare. 3 Markera en funktionskategori. 4 Välj en funktion genom att dubbelklicka på den eller genom att markera den och klicka på Infoga funktion. 5 I formelredigeraren eller formelfältet (endast Numbers) ersätter du varje argumentplatshållare i den infogade funktionen med ett värde. Klicka för att visa en lista med giltiga värden. Hjälp för argumentet utfärdande visas när pekaren vilar över platshållaren. Platshållarna för valfria argument är ljusgrå. Så här visar du en kort beskrivning av ett arguments värde: Håll pekaren över argumentplatshållaren. Du kan också titta på informationen om argumentet i funktionsbläddrarfönstret. Så här anger du det värde som ska ersätta en argumentplatshållare: Klicka på argumentplatshållaren och skriv en konstant eller infoga en cellreferens (läs Referera till celler i formler på sidan 22 för mer information). Om argumentplatshållaren är ljusgrå kan du lägga till ett värde om du vill men det är inte något krav. Så här anger du ett värde som ska ersätta ett argument i en argumentplatshållare med visningstriangel: Klicka på visningstriangel och välj sedan ett värde från popupmenyn. Om du vill visa information om ett värde i popupmenyn håller du pekaren över värdet. Om du vill läsa om funktionen väljer du Funktion Hjälp. Hantera fel och varningar för formler När en formel i en tabellcell är ofullständig, innehåller ogiltiga cellreferenser eller är felaktig på något annat sätt, eller när en importåtgärd orsakar ett fel i en cell visar Numbers eller Pages en symbol i cellen. En blå triangel i cellens övre vänstra hörn anger en eller flera varningar. En röd triangel mitt i en cell innebär att ett formelfel inträffat. Så här visar du fel- och varningsmeddelanden: mm Klicka på symbolen. I ett meddelandefönster sammanfattas alla fel och varningar som är kopplade till cellen. Kapitel 1 Använda formler i tabeller 21

22 Om du vill att Numbers ska visa en varning när en cellreferens i en formel hänvisar till en tom cell väljer du Numbers > Inställningar och markerar Visa varning om en formel innehåller referens till en tom cell i panelen Allmänt. Det här alternativet finns inte i Keynote eller Pages. Ta bort formler Om du inte längre vill använda den formel som är kopplad till en cell kan du snabbt ta bort formeln. Så här tar du bort en formel från en cell: 1 Markera cellen. 2 Tryck på backstegstangenten. Om du behöver gå igenom formler i ett Numbers-kalkylblad innan du bestämmer dig för vad som ska raderas väljer du Innehåll > Visa formellista. Referera till celler i formler Alla tabeller har referensflikar. Detta är radnumren och kolumnrubrikerna. I Numbers visas referensflikarna varje gång tabellen är i fokus, till exempel när en cell i tabellen är markerad. I Keynote och Pages visas referensflikar bara när en formel i en tabell är markerad. I Numbers ser referensflikarna ut så här: Referensflikarna är de grå rutorna högst upp i varje kolumn eller till vänster om varje rad, som innehåller kolumnbokstäverna (t.ex. A ) eller radnumren (t.ex. 3 ). Referensflikarna i Keynote och Pages påminner till utseendet om referensflikarna i Numbers. Du använder cellreferenser till att identifiera celler vars värden du vill använda i formler. I Numbers kan cellerna finnas i samma tabell som formelcellen eller i en annan tabell på samma eller ett annat ark. Cellreferenser har olika format beroende på faktorer som om cellens tabell har rubriker, om du vill referera till en enskild cell eller ett cellintervall, osv. Här är en sammanfattning av de format du kan använda för cellreferenser. 22 Kapitel 1 Använda formler i tabeller

23 För att referera till Använd formatet Exempel En cell i tabellen som innehåller formeln En cell i en tabell som har en rubrikrad och en rubrikkolumn En cell i en tabell som har flera rubrikrader eller rubrikkolumner Ett cellintervall Alla celler i en rad Alla celler i en kolumn Alla celler i ett radintervall Alla celler i ett kolumnintervall I Numbers, en cell i en annan tabell på samma ark I Numbers, en cell i en tabell på ett annat ark Referensfliksbokstaven följt av referensflikssiffran för cellen Kolumnnamnet följt av radnamnet Namnet på den rubrik vars kolumn eller rad du vill referera till Ett kolon (:) mellan den första och sista cellen i intervallet, med referensfliksnotation för identifiering av cellerna Radnamnet eller radnummer:radnummer Kolumnbokstaven eller kolumnnamnet Ett kolon (:) mellan numret eller namnet för den första och den sista raden i intervallet Ett kolon (:) mellan bostaven eller namnet för den första och den sista kolumnen i intervallet Om cellnamnet är unikt i kalkylbladet krävs bara cellnamnet, annars ska tabellnamnet följas av två kolon (::) och därefter cellidentifieraren Om cellnamnet är unikt i kalkylbladet krävs bara cellnamnet, annars krävs kalkylbladets namn följt av två kolon (::), tabellens namn, två kolon till och därefter cellidentifieraren C55 refererar till den 55 th :e refererar till den femtiofemte raden i den tredje kolumnen Inkomst refererar till en cell med rubrikraden 2006 och rubrikkolumnen Inkomst. Om 2006 är en rubrik som sträcker sig över två kolumner (Inkomst och Utgifter) refererar 2006 till alla celler i kolumnerna Inkomst och Utgifter. B2:B5 refererar till fyra celler i den andra kolumnen. 1:1 refererar till alla celler i den första raden. C refererar till alla celler i den tredje kolumnen. 2:6 refererar till alla celler i fem rader. B:C refererar till alla celler i den andra och tredje kolumnen. Tabell 2::B5 refererar till cellen B5 i tabellen med namnet Tabell 2. Tabell 2::2006 Klasslista refererar till ett cellnamn. Ark 2::Tabell 2::2006 Klasslista refererar till en cell i en tabell med namnet Tabell 2 på ett ark med namnet Ark 2. I Numbers kan du utelämna tabellens eller kalkylbladets namn om cellen eller cellerna som refereras till har unika namn i kalkylbladet. Kapitel 1 Använda formler i tabeller 23

24 Visa formellista när du refererar till en cell i en rubrik med flera rader eller flera kolumner i Numbers kommer du att märka följande: Namnet i rubrikcellen närmast den cell som refererar till den används. Om t.ex. en tabell har två rubrikrader och B1 innehåller Hund och B2 Katt sparas Katt istället när du sparar en formel som använder Hund. Om däremot Katt finns i en annan rubrikcell i kalkylblad behålls Hund. Om du vill veta hur du infogar cellreferenser i en formel läser du Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen. Läs Skilja på absoluta och relativa cellreferenser på sidan 25 om du vill veta mer om absoluta och relativa former av cellreferenser, vilket är viktigt att känna till om du vill kopiera eller flytta en formel. Skapa och redigera formler med tangentbordet och musen Du kan skriva cellreferenser i en formel eller infoga cellreferenser genom att använda mus- och tangentbordskortkommandon. Så här infogar du cellreferenser: mm Du anger en cellreferens med ett kortkommando genom att placera insättningspunkten i formelredigeraren eller formelfältet (endast Numbers) och göra något av följande: Om du vill referera till en enskild cell trycker du på alternativtangenten och markerar sedan cellen med piltangenterna. Om du vill referera till ett cellintervall trycker du ner skift-alternativ när du har markerat den första cellen i intervallet och håller ner tangenterna tills du markerat den sista cellen i intervallet. I Numbers, om du vill referera till celler i en annan tabell på samma eller ett annat ark markerar du tabellen genom att trycka på alternativ-kommando-page Down om du vill flytta nedåt bland tabellerna, eller alternativ-kommando-page Up om du vill flytta uppåt bland tabellerna. När den önskade tabellen är markerad fortsätter du att hålla ner alternativtangenten, men släpper kommandotangenten, och använder piltangenterna för att markera den önskade cellen eller cellintervallet (med skiftalternativ). Om du vill ange absoluta och relativa attribut för en cellreferens efter det att du infogat den klickar du på den infogade referensen och bläddrar genom alternativen genom att trycka på kommando-k. Läs Skilja på absoluta och relativa cellreferenser på sidan 25 för mer information. mm Du anger en cellreferens med musen genom att placera insättningspunkten i formelredigeraren eller formelfältet (endast Numbers) och göra något av följande i samma tabell som formelcellen eller, endast i Numbers, i en annan tabell på samma eller ett annat ark: Om du vill referera till en enskild cell klickar du på cellen. 24 Kapitel 1 Använda formler i tabeller

25 Om du vill referera till alla celler i en kolumn eller rad klickar du på referensfliken för kolumnen eller raden. Om du vill referera till ett cellintervall klickar du på en cell i intervallet och markerar eller ändrar storlek på cellintervallet genom att dra uppåt, nedåt, åt vänster eller höger. Om du vill ange absoluta och relativa attribut för en cellreferens klickar du visningstriangeln på den infogade referensen och väljer ett alternativ från popupmenyn. Läs Skilja på absoluta och relativa cellreferenser på sidan 25 för mer information. I Numbers använder den infogade cellreferensen namn istället för referensfliksnotation, såvida inte Använd namn på rubrikcell som referens har avmarkerats i panelen Allmänt i inställningarna för Numbers. I Keynote och Pages använder den infogade cellreferensen namn istället för referensfliksnotation om de celler som refereras till har rubriker. mm Du skriver en cellreferens genom att placera insättningspunkten i formelredigeraren eller formelfältet (endast Numbers) och sedan ange cellreferensen med något av de format som beskrivs i Referera till celler i formler på sidan 22. När du skriver en cellreferens som innehåller namnet på en rubrikcell (alla program), tabell (endast Numbers) eller ett ark (endast Numbers) visas efter de tre första tecknen en lista med förslag på ett eller flera namn i kalkylbladet som matchar de tecken du skrivit. Du kan välja från listan eller fortsätta skriva. Om du vill avaktivera namnförslag i Numbers väljer du Numbers > Inställningar och avmarkerar Använd namn på rubrikcell som referens i panelen Allmänt. Skilja på absoluta och relativa cellreferenser Använd absoluta och relativa former av cellreferenser till att ange vilken cell du vill att referensen ska peka på om du kopierar eller flyttar formeln som referensen finns i. Om en cellreferens är relativ (A1): När cellreferensens formel flyttas ändras den inte. Om du däremot klipper ut formeln eller kopierar den och sedan klistrar in den ändras cellreferensen så att den behåller samma position i relation till formelcellen. Om exempelvis en formel som innehåller A1 visas i C4 och du kopierar och klistrar in formeln i C5, blir cellreferensen (i C5) A2. Om rad- och kolumnkomponenterna i en cellreferens är absoluta ($A$1): När en formel kopieras förändras inte cellreferensen. Du använder dollartecknet ($) till att ange en absolut rad- eller kolumnkomponent. Om exempelvis en formel som innehåller $A$1 visas i C4 och du kopierar och klistrar in formeln i C5 eller i D5, förblir cellreferensen (i C5 eller D5) $A$1. Om radkomponenten i en cellreferens är absolut (A$1): Kolumnkomponenten är relativ och kan ändras så att dess position i relation till formelcellen behålls. Om exempelvis en formel som innehåller A$1 visas i C4 och du kopierar och klistrar in formeln i D5, blir cellreferensen (i D5) B$1. Kapitel 1 Använda formler i tabeller 25

26 Om kolumnkomponenten i en cellreferens är absolut ($A1): Radkomponenten är relativ och kan ändras så att dess positionen i relation till formelcellen behålls. Om exempelvis en formel som innehåller $A1 visas i C4 och du kopierar och klistrar in formeln i C5 eller i D5, blir cellreferensen (i C5 och D5) $A2. Så här anger du hur absoluta cellreferenskomponenterna är: mm Skriv en cellreferens på något av de sätt som beskrivs ovan. mm Klicka på visningstriangeln för en cellreferens och välj ett alternativ från popupmenyn. mm Markera en cellreferens och bläddra bland alternativen genom att trycka på kommando-k. Använda operatorer i formler Använd operatorer i formler till att utföra aritmetiska beräkningar och till att jämföra värden: Aritmetiska operatorer utför aritmetiska beräkningar, som addition och subtraktion, och returnerar numeriska resultat. Läs Aritmetiska operatorer på sidan 26 för mer information. Jämförelseoperatorer jämför två värden och returnerar SANT eller FALSKT. Läs Jämförelseoperatorer på sidan 27 för mer information. Aritmetiska operatorer Du kan använda aritmetiska operatorer till att utföra aritmetiska beräkningar i formler. När du vill Använd den här aritmetiska operatorn Om t.ex. A2 innehåller 20 och B2 innehåller 2 blir resultatet av formeln Addera två värden + (plustecken) A2 + B2 returnerar 22. Subtrahera ett värde från ett annat värde (minustecken) A2 - B2 returnerar 18. Multiplicera två värden * (asterisk) A2 * B2 returnerar 40. Dividera ett värde med ett annat värde Upphöja ett värde med ett annat värde / (snedstreck) A2 / B2 returnerar 10. ^ (inskjutningstecken) A2 ^ B2 returnerar 400. Beräkna ett procentvärde % (procenttecken) A2% returnerar 0,2, formaterat för visning som 20%. Om du använder en sträng med en aritmetisk operator returneras ett fel. 3 + hallå är t.ex. inte en korrekt aritmetisk beräkning. 26 Kapitel 1 Använda formler i tabeller

27 Jämförelseoperatorer Du kan använda jämförelseoperatorerna till att jämföra två värden i formler. Jämförelseoperationer returnerar alltid värdena SANT eller FALSKT. Jämförelseoperatorer kan också användas till att konstruera de villkor som används av vissa funktioner. Se villkor i tabellen Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner på sidan 32 När du vill bestämma om Använd den här jämförelseoperatorn Om t.ex. A2 innehåller 20 och B2 innehåller 2 blir resultatet av formeln Två värden är lika = A2 = B2 returnerar FALSKT. Två värden är olika <> A2 <> B2 returnerar SANT. Det första värdet är större än det andra värdet Det första värdet är mindre än det andra värdet Det första värdet är större än eller lika med det andra värdet Det första värdet är mindre än eller lika med det andra värdet > A2 > B2 returnerar SANT. < A2 < B2 returnerar FALSKT. >= A2 >= B2 returnerar SANT. <= A2 <= B2 returnerar FALSKT. Strängar är större än siffror. Exemplet hallå > 5 returnerar TRUE. SANT och FALSKT kan jämföras med varandra men inte med siffror eller strängar. SANT > FALSKT och FALSKT < SANT eftersom SANT tolkas som 1 och FALSKT tolkas som 0. TRUE = 1 returnerar FALSE och TRUE = NågonText returnerar FALSE. Jämförelseoperationer används primärt i funktioner, som OM, som jämför två värden och sedan utför andra operationer beroende på om jämförelsen returnerar SANT eller FALSKT. Om du vill veta mer om det här ämnet väljer du Hjälp > iwork formler och funktioner Hjälp eller Hjälp > iwork formler och funktioner användarhandbok. Kapitel 1 Använda formler i tabeller 27

28 Strängoperatorn och jokertecken Strängoperatorn kan användas i formler och jokertecken kan användas i villkor. När du vill Sammanfoga strängar eller innehållet i celler Använd följande strängoperator eller jokertecken & Exempel abc & def returnerar abcdef abc &A1 returnerar abc2 om cell A1 innehåller 2. A1&A2 returnerar 12 om cell A1 innehåller 1 och cell A2 innehåller 2. Matcha ett enskilt tecken? ta? matchar alla strängar som börjar med ta och innehåller exakt ett tecken till. Matcha godtyckligt antal tecken * *ed matchar alla strängar som slutar med ed, oavsett längd. Matcha ett tecken som också kan användas som jokertecken ~ ~? matchar själva frågetecknet, istället för att använda frågetecknet som jokertecken. Mer information om hur du använder jokertecken i villkor hittar du i avsnittet Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353. Kopiera och flytta formler och formlernas beräknade värden Så här kopierar och flyttar du celler som innehåller en formel: mm Om du vill kopiera det beräknade värdet i en formelcell men inte själva formeln markerar du cellen och väljer Redigera > Kopiera. Markera sedan cellen som ska innehålla värdet och välj Redigera > Klistra in värden. mm Om du vill kopiera eller flytta en formelcell eller en cell som formeln refererar till följer du anvisningarna i Kopiera och flytta celler i Numbers Hjälp eller Numbers Användarhandbok. Om du har en stor tabell i Numbers och vill flytta formeln till en cell som inte syns i fönstret markerar du cellen, väljer Redigera > Markera för flytt, markerar den andra cellen och väljer Redigera > Flytta. Om exempelvis formeln =A1 visas i cell D1 och du vill flytta samma formel till cell X1, markerar du D1, väljer Redigera > Markera för flytt, markerar sedan X1 och väljer Redigera > Flytta. Formeln =A1 visas i cell X1. Om du kopierar eller flyttar en formelcell: Ändra vid behov cellreferenserna. Läs Skilja på absoluta och relativa cellreferenser på sidan 25 för mer information. Om du flyttar en cell som en formel refererar till: Cellreferensen i formeln uppdateras automatiskt. Om det t.ex. finns en referens till A1 i en formel och du flyttar A1 till D95 ändras cellreferensen i formeln till D Kapitel 1 Använda formler i tabeller

29 Visa alla formler i ett kalkylblad Om du vill se en lista över alla formler i ett kalkylblad i Numbers väljer du Innehåll > Visa formellista eller klickar på formellistknappen i verktygsfältet. Plats: Identifierar det ark och den tabell som formeln finns i. Resultat: Visar det aktuella värdet beräknat av formeln. Formel: Visar formeln. Så här använder du fönstret med formellistan: mm Du identifierar cellen som innehåller en formel genom att klicka på formeln. Tabellen visas ovanför fönstret med formellistan och formelcellen markeras. mm Du redigerar formeln genom att dubbelklicka på den. mm Du ändrar storlek på fönstret med formellistan genom att dra markörerna uppe i högra hörnet uppåt eller nedåt. mm Du hittar formler som innehåller ett visst element genom att skriva elementet i sökfältet och trycka på returtangenten. Kapitel 1 Använda formler i tabeller 29

30 Söka och ersätta formelelement I Numbers kan du genom att använda fönstret Sök och ersätt söka igenom alla formler i ett kalkylblad efter ett visst element och, om du vill, ändra det. Så här öppnar du fönstret Sök och ersätt: mm Välj Redigera > Sök > Visa sökning och klicka sedan på Sök och ersätt. mm Välj Innehåll > Visa formellista och klicka sedan på Sök och ersätt. Sök: Ange det formelelement (cellreferens, operator, funktion, osv.) du söker. I: Välj Endast formler från den här popupmenyn. Matcha skiftläge: Markera det här alternativet om du bara vill hitta elementet vars stora och små bokstäver stämmer exakt med söksträngen i sökfältet. Hela ord: Välj det här alternativet om du bara vill hitta elementet vars hela innehåll stämmer med söksträngen i sökfältet. Ersätt: Ange om du vill vad söksträngen i sökfältet ska ersättas med. Upprepa sökning (loop): Välj det här alternativet om du vill fortsätta söka efter söksträngen i sökfältet även efter det att hela kalkylbladet har sökts igenom. Nästa eller Föregående: Klicka på de här alternativen om du vill söka efter nästa eller föregående förekomst av söksträngen i sökfältet. När ett element har hittats öppnas formelredigeraren och formeln som innehåller förekomsten av elementet visas. Ersätt alla: Klicka på det här alternativen om du vill ersätta alla förekomster av söksträngen i sökfältet med det du skrivit i fältet Ersätt. Ersätt: Klicka på det här alternativen om du vill ersätta den aktuella förekomsten av söksträngen i sökfältet med det du skrivit i fältet Ersätt. Sök och ersätt: Klicka på det här alternativen om du vill ersätta den aktuella förekomsten av söksträngen i sökfältet och söka efter nästa förekomst. 30 Kapitel 1 Använda formler i tabeller

31 Översikt över funktionerna i iwork 2 Det här kapitlet är en introduktion till funktionerna i iwork. En introduktion till funktioner En funktion är en namngiven beräkning som du kan ta med i en formel när du vill utföra en beräkning eller ändra data i en tabellcell. I iwork finns funktioner som du kan använda till att utföra matematiska och ekonomiska beräkningar, hämta cellvärden baserat på en sökning, ändra textsträngar eller hämta aktuellt datum och tid. Varje funktion har ett namn följt av ett eller flera argument inom parentes. Du använder argument till att tillhandahålla värden som funktionen behöver för att fylla sitt syfte. Följande formel innehåller t.ex. en funktion med namnet SUMMA med ett enda argument (ett cellintervall) som adderar värdena i kolumn A, rad 2 till och med 10: =SUMMA(A2:A10) Antalet och typerna av argument varierar mellan funktionerna. Antalet argument och beskrivningar av dem anges tillsammans med funktionen i den alfabetiska Lista över funktionskategorier på sidan 39. Beskrivningarna innehåller också ytterligare information och exempel på varje funktion. Information om funktioner Om du vill veta mer om Syntax för funktionsdefinitioner Gå till Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner på sidan 32 Typer av argument som används av funktioner Funktionskategorier som tidslängd och statistik Lista över funktionskategorier på sidan 39. Funktionerna listas alfabetiskt inom varje kategori. 31

32 Om du vill veta mer om Argument som är vanliga i flera ekonomifunktioner Gå till Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Fler exempel och ämnen Ytterligare exempel och ämnen på sidan 333 Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner Funktioner beskrivs med vissa syntaxelement och termer. Term eller symbol versaler parentes kursiverad text komman och semikolon ellips ( ) förteckning Betydelse Funktionsnamn visas med endast versaler. Det går dock att ange ett funktionsnamn med både versaler och gemener blandat. Funktionsargument placeras inom parentes. Parenteserna krävs, även om iwork i ett begränsat antal fall kan infoga slutparentesen automatiskt. Kursiverad text anger att du måste ersätta argumentnamnet med ett värde funktionen använder till att beräkna ett resultat. Argumenten kan ha en värdetyp, som nummer, datum/tid eller sträng. Värdetyper tas upp i Värdetyper på sidan 34. Syntaxbeskrivningarna för funktioner använder komman till att separera argument. Om dina språk- och textinställningar (Mac OS X 10.6 eller senare) eller internationella inställningar (tidigare versioner av Max OS X) är inställda att använda kommatecken som decimalseparator så separerar du argument med semikolon istället för komma. Ett argument följt av en ellips kan upprepas så många gånger det behövs. Eventuella begränsningar beskrivs i argumentdefinitionen. En förteckning är en värdesekvens som används av en funktion, eller som returneras av en funktion. 32 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iwork

33 Term eller symbol förteckningskonstant förteckningsfunktion booleskt uttryck konstant modalt argument villkor Betydelse En förteckningskonstant är en uppsättning värden inom klamrar ({}) och skrivs direkt i funktionen. Exempel: {1, 2, 5, 7} eller { 01/02/2008, 03/10/2009, 08/11/2010 }. Ett litet antal funktioner beskrivs som förteckningsfunktioner vilket innebär att funktionen returnerar en förteckning över värden istället för ett enda värde. De här funktionerna används ofta till att tillhandahålla värden åt en annan funktion. Ett booleskt uttryck är ett uttryck som uppskattas till det booleska värdet SANT eller FALSKT. En konstant är ett värde som anges direkt i formeln och som inte innehåller några funktionsanrop eller referenser. I t.ex. formeln =SAMMANFOGA( katt, er ) är katt och er konstanter. Ett modalt argument är ett argument som kan ha ett av flera möjliga angivna värden. Normalt säger modala argument något om den typ av beräkning funktionen ska utföra eller den typ av data funktionen ska returnera. Om ett modalt argument har ett förvalt värde anges det i argumentbeskrivningen. Ett villkor är ett uttryck som kan innehålla jämförelseoperatorer, konstanter, strängoperatorn & samt referenser. Villkorets innehåll måste vara sådant att resultatet av när villkoret jämförs med ett annat värde blir det booleska värdet SANT eller FALSKT.. Further information and examples are included in Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353. Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iwork 33

34 Värdetyper Ett funktionsargument har en typ som anger vilken typ av information argumentet kan innehålla. Funktioner returnerar också ett värde av en viss typ. Värdetyp något Boolesk samling Beskrivning Om ett argument är angett som något kan det vara ett booleskt värde, datum-/tidvärde, tidslängdsvärde, nummervärde eller strängvärde. Ett booleskt värde är ett logiskt värde av typen SANT (1) eller FALSKT (0) eller en referens till en cell som innehåller eller resulterar i ett logiskt värde av typen SANT eller FALSKT. Ett booleskt värde är oftast resultatet av en utvärdering av ett booleskt uttryck, men det kan också anges direkt som ett argument i en funktion eller som innehållet i en cell. En vanlig användning av booleska värden är att avgöra vilket uttryck som ska returneras av funktionen OM. Ett argument som är angivet som en samling kan vara en referens till ett specifikt tabellcellsintervall, en förteckningskonstant eller en förteckning som returnerats av en förteckningsfunktion. Ett argument som är angivet som en samling har ytterligare attribut som definierar den typ av värden argumentet kan innehålla. 34 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iwork

35 Värdetyp datum/tid Beskrivning Det här är ett datum-/tidvärde eller en referens till en cell som innehåller ett datum-/tidvärde i något av de format som stöds av iwork. Datum-/ tidvärden måste skrivas inom citationstecken i funktioner. Du kan välja att visa bara ett datum eller ett klockslag i en cell, men alla datum-/ tidvärden innehåller både ett datum och ett klockslag. Även om datum oftast kan anges direkt som strängar (till exempel 12/31/2010 ), så ser DATUM-funktionen till att datumet tolkas på ett konsekvent sätt oavsett vilket datumformat som valts i Systeminställningar (sök efter datumformat i fönstret Systeminställningar). Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iwork 35

36 Värdetyp tidslängd lista Beskrivning Ett tidslängdsvärde är en angiven tidslängd eller en referens till en cell som innehåller en tidslängd. Tidslängdsvärden består av veckor (v eller veckor), dagar (d eller dagar), timmar (t eller timmar), minuter (m eller minuter), sekunder (s eller sekunder) och millisekunder (ms eller millisekunder). Ett tidslängdsvärde kan anges i ett av två format. Det första formatet består av en siffra följt av en tidsperiod (t.ex. t för timmar), valfritt följt av ett mellanslag och upprepat för andra tidsperioder. Du kan antingen ange förkortningen för perioden, som t, eller det fullständiga namnet, som timmar. T.ex.: 12h 5d 3m representerar en tidslängd av 12 timmar, 5 dagar och 3 minuter. Tidsperioder behöver inte anges i längdordning och inga mellanslag krävs. 5d 5t är samma sak som 5t5d. Om du skriver strängen direkt i en formel måste du skriva den inom citationstecken, som i 12t 5d 3m. En tidslängd kan också anges som en serie siffror avgränsade av kolon. Om du använder det här formatet måste ett sekundargument tas med i slutet med ett decimaltecken följd av antalet millisekunder, som kan vara 0, om tidslängdsvärdet riskerar att sammanblandas med ett datum-/tidvärde. Exempelvis så representerar 12:15:30.0 en tidslängd på 12 timmar, 15 minuter och 30 sekunder medan 12:15:30 representerar klockslaget 12:15:30. 5:00.0 representerar en tidslängd på exakt 5 minuter. Om du skriver strängen direkt i en funktion måste du skriva den inom citationstecken, som 12:15:30.0 eller 5:00.0. Om cellen är formaterad till att visa en viss tidslängd tillämpas tidslängdsenheterna i relation till tidslängdsvisningen och du behöver inte ange millisekunder. En lista är en kommaseparerad sekvens av andra värden. Till exempel, =VÄLJ(3, 1, andra, 7, sista ). I vissa fall inkluderas listan i en ytterligare uppsättning parenteser. Exempel: =OMRÅDEN((B1:B5, C10:C12)). 36 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iwork

37 Värdetyp modal nummer intervallvärde Beskrivning Ett modalt värde är ett enskilt värde, ofta en siffra, som representerar ett specifikt läge för ett modalt argument. Modala argument definieras i Syntaxelement och termer i funktionsdefinitioner på sidan 32. Ett nummervärde är ett tal, ett numeriskt uttryck, eller en referens till en cell som innehåller ett numeriskt uttryck. Om de värden som accepteras för ett tal är begränsade (t.ex. om talet måste vara större än 0) anges detta i argumentbeskrivningen. Ett intervallvärde är en referens till ett enskilt cellintervall (kan vara en enda cell). Intervallvärden har ytterligare attribut som definierar vilken typ av värden de kan innehålla. Den informationen anges i argumentbeskrivningen. Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iwork 37

38 Värdetyp referens sträng Beskrivning Det här är en referens till en enskild cell eller ett intervall av celler. Om intervallet innehåller fler än en cell separeras start- och slutcellen med ett enda kolon. Exempel: =ANTAL(A3:D7) Om inte cellnamnet är unikt inom alla tabeller måste referensen innehålla namnet på tabellen om referensen är till en cell eller en annan tabell. Exempel: =Tabell 2::B2. Lägg märke till att tabellnamnet och cellreferensen separeras av dubbla kolon (::). Om tabellen finns i ett annat blad måste också namnet på bladet inkluderas, såvida inte cellnamnet är unikt inom alla blad. Exempel: =SUMMA(Ark 2::Tabell 1::C2:G2). Arkets namn, tabellnamnet och cellreferensen separeras av dubbla kolon. Vissa funktioner som accepterar intervall kan hantera intervall som sträcker sig över flera tabeller. Tänk dig att du har öppnat en fil som har ett ark med tre tabeller (Tabell 1, Tabell 2, Tabell 3). Tänk dig också att cell C2 i varje tabell innehåller siffran 1. Formeln =SUMMA(Tabell 1:Tabell 2 :: C2) sträcker sig då över två av tabellerna och adderar cell C2 i alla tabeller mellan Tabell 1 och Tabell 2. Resultatet blir alltså 2. Om du drar Tabell 3 så att den hamnar mellan Tabell 1 och Tabell 2 i sidofältet returnerar funktionen 3 eftersom den nu adderar cell C2 i alla tre tabellerna (Tabell 3 ligger mellan Tabell 1 och Tabell 2). En sträng består av inga eller fler tecken, eller en referens till en cell som innehåller ett eller fler tecken. Tecknen kan bestå av alla tecken som går att skriva, inklusive tal. Strängvärden måste skrivas inom citationstecken i formler. Om strängvärdet är begränsat på något sätt (om det t.ex. måste representera ett datum) anges detta i argumentbeskrivningen. 38 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iwork

39 Lista över funktionskategorier Det finns flera funktionskategorier. Vissa funktioner utför t.ex. beräkningar med datum-/tidvärden, logiska funktioner ger ett booleskt (SANT eller FALSKT) resultat och andra funktioner utför ekonomiska beräkningar. Varje funktionskategori tas upp i ett separat kapitel. Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 Lista över tidslängdsfunktioner på sidan 62 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Lista över referensfunktioner på sidan 201 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Lista över textfunktioner på sidan 300 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 Klistra in från exempel i hjälpen Många av exemplen i hjälpen kan kopieras och klistras in direkt i en tabell eller (i Numbers) på en tom sida. Det finns två grupper av exempel som kan kopieras från hjälpen och klistras in i en tabell. Den första är enskilda exempel som ingår i hjälpen. Alla sådana exempel börjar med ett likhetstecken (=). I hjälpavsnittet om funktionen TIMME finns det två sådana exempel. Om du vill använda ett av dessa exempel markerar du texten från och med likhetstecken fram till slutet av exemplet. Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iwork 39

40 När texten är markerad kan du kopiera och klistra in den i valfri cell i tabellen. Ett alternativ till att kopiera och klistra in är att dra markeringen från exemplet och släppa den i en tabellcell. Den andra typen av exempel som kan kopieras är exempeltabeller som ingår i hjälpen. Det här är exempeltabellen för UPPLRÄNTA. Om du vill använda en exempeltabell markerar du alla cellerna i tabellen, inklusive första raden. När texten är markerad kan du kopiera och klistra in den i valfri tabellcell eller på en tom sida i ett Numbers-ark. Det går inte att dra och släppa den här typen av exempel. 40 Kapitel 2 Översikt över funktionerna i iwork

41 Datum-/tidfunktioner 3 Med datum- och tidfunktionerna kan du arbeta med datum och tider, och lösa problem som att ta reda på antalet arbetsdagar mellan två datum eller ta reda på vilken veckodag ett visst datum infaller på. Lista över datum- och tidfunktionerna I iwork finns följande datum- och tidfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion DATUM (sidan 43) DATEDIF (sidan 44) DATUMVÄRDE (sidan 45) DAG (sidan 46) DAGNAMN (sidan 47) DAGAR360 (sidan 47) Beskrivning Funktionen DATE kombinerar separata värden för år, månad och dag och returnerar ett datum-/ tidsvärde. Även om datum oftast kan anges direkt som strängar (till exempel 12/31/2010 ), så ser DATUM-funktionen till att datumet tolkas på ett konsekvent sätt oavsett vilket datumformat som angetts i Systeminställningar (sök efter datumformat i fönstret Systeminställningar). Funktionen DATEDIF returnerar antalet dagar, månader eller år mellan två datum. Funktionen DATUMVÄRDE konverterar en datumtextsträng och returnerar ett datum-/ tidsvärde. Funktionen ger kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. Funktionen DAG returnerar dag i månaden för ett angivet datum-/tidsvärde. Funktionen DAGNAMN returnerar namnet på veckodagen från ett datum-/tidsvärde eller en siffra. Dag 1 är söndag. Funktionen DAGAR360 returnerar antalet dagar mellan två datum baserat på tolv månader med 30 dagar och ett år om 360 dagar. 41

42 Funktion EDATUM (sidan 48) SLUTMÅNAD (sidan 49) TIMME (sidan 50) MINUT (sidan 50) MÅNAD (sidan 51) MÅNADNAMN (sidan 52) NETTOARBETSDAGAR (sidan 53) NU (sidan 54) SEKUND (sidan 54) KLOCKSLAG (sidan 55) TIDVÄRDE (sidan 56) IDAG (sidan 56) VECKODAG (sidan 57) VECKONR (sidan 58) ARBETSDAGAR (sidan 59) Beskrivning Funktionen EDATUM returnerar ett datum som är ett antal månader före eller efter ett angivet datum. Funktionen SLUTMÅNAD returnerar ett datum som är den sista dagen i månaden ett antal månader före eller efter ett angivet datum. Funktionen TIMME returnerar timmen för ett angivet datum-/tidsvärde. Funktionen MINUT returnerar minuterna för ett angivet datum-/tidsvärde. Funktionen MÅNAD returnerar månaden för ett angivet datum-/tidsvärde. Funktionen MÅNADNAMN returnerar namnet på en månad från en siffra. Månad 1 är januari. Funktionen NETTOARBETSDAGAR returnerar antalet arbetsdagar mellan två datum. Arbetsdagar exkluderar helger och eventuella andra datum som specifikt exkluderas. Funktionen NU returnerar det aktuella datum-/ tidsvärdet från systemklockan. Funktionen SEKUND returnerar sekunderna för ett angivet datum-/tidsvärde. Funktionen KLOCKSLAG konverterar separata värden för timmar, minuter och sekunder till ett datum-/tidsvärde. Funktionen TIDVÄRDE returnerar tiden som en decimaldel av ett 24-timmarsdygn från ett givet datum-/tidsvärde eller från en textsträng. Funktionen IDAG returnerar det aktuella systemdatumet. Tiden anges till 12:00. Funktionen VECKODAG returnerar ett tal som är veckodagen för ett angivet datum. Funktionen VECKONR returnerar veckonumret för ett angivet datum. Funktionen ARBETSDAGAR returnerar det datum som ligger det angivna ett antalet arbetsdagar före eller efter ett angivet datum. Arbetsdagar exkluderar helger och eventuella andra datum som specifikt exkluderas. 42 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

43 Funktion ÅR (sidan 60) ÅRDEL (sidan 61) Beskrivning Funktionen ÅR returnerar året för ett angivet datum-/tidsvärde. Funktionen ÅRDEL returnerar den del av ett år som representeras av antalet hela dagar mellan två datum. DATUM Funktionen DATE kombinerar separata värden för år, månad och dag och returnerar ett datum-/tidsvärde. Även om datum oftast kan anges direkt som strängar (till exempel 12/31/2010 ), så ser DATUM-funktionen till att datumet tolkas på ett konsekvent sätt oavsett vilket datumformat som angetts i Systeminställningar (sök efter datumformat i fönstret Systeminställningar). DATUM(år, månad, dag) år: Året för det returnerade värdet. år är ett numeriskt värde. Värdet konverteras inte. Om du anger 10 används år 10, inte 1910 eller månad: Månaden för det returnerade värdet. månad är ett tal som ska vara mellan 1 och 12. dag: Dagen för det returnerade värdet. dag är ett numeriskt värde mellan 1 och det antal dagar som finns i månaden. Exempel: Om A1 innehåller 2014, A2 innehåller 11 och A3 innehåller 10: =DATUM(A1, A2, A3) returnerar 10 nov 2014, som visas med cellens aktuella format. =DATUM(A1, A3, A2) returnerar 11 okt =DATUM(2012, 2, 14) returnerar 14 feb LÖPTID på sidan 67 KLOCKSLAG på sidan 55 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 43

44 DATEDIF Funktionen DATEDIF returnerar antalet dagar, månader eller år mellan två datum. DATEDIF(start-datum, slut-datum, kalkyl-metod) start-datum: Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde. slut-datum: Slutdatumet. slut-datum är ett datum-/tidsvärde. kalkyl-metod: Anger hur tidsskillnader uttrycks och hur datum i olika år eller månader hanteras. D : Räkna antalet dagar mellan start- och slutdatum. M : Räkna antalet månader mellan start- och slutdatum. Y : Räkna antalet år mellan start- och slutdatum. MD : Räkna antalet dagar mellan start- och slutdatum och ignorera månader och år. Månaden i slut-datum anses vara månaden i start-datum. Om startdagen ligger efter slutdagen utgår beräkningen från slutdagen som om den ligger i föregående månad. Året för slut-datum används till att kontrollera om det är ett skottår. ÅM : Räkna antalet hela månader mellan start- och slutdatum och ignorera året. Om startmånad/dag ligger före slutmånad/år behandlas datumen som om de ligger i samma år. Om startmånad/dag ligger efter slutmånad/år behandlas datumen som om de ligger i två på varandra följande år. ÅD : Räkna antalet dagar mellan start- och slutdatum och ignorera året. Om startmånad/dag ligger före slutmånad/år behandlas datumen som om de ligger i samma år. Om startmånad/dag ligger efter slutmånad/år behandlas datumen som om de ligger i två på varandra följande år. Exempel: Om A1 innehåller datum-/tidsvärdet 6/4/88 och A2 innehåller datum-/tidsvärdet 30/10/06: =DATEDIF(A1, A2, D ) returnerar 6781, antalet dagar mellan 6 april 1988 och 30 oktober =DATEDIF(A1, A2, M ) returnerar 222, antalet hela månader mellan 6 april 1988 och 30 oktober =DATEDIF(A1, A2, Å ) returnerar 18, antalet hela år mellan 6 april 1988 och 30 oktober =DATEDIF(A1, A2, MD ) returnerar 24, antalet dagar mellan den sjätte dagen i en månad och den 30:e dagen i samma månad. =DATEDIF(A1, A2, ÅM ) returnerar 6, antalet dagar mellan april och efterföljande oktober i valfritt år. =DATEDIF(A1, A2, ÅD ) returnerar 207, antalet dagar mellan 6 april och efterföljande 30 oktober i valfritt år. =DATEDIF( 06/04/1988, NU(), Å ) & år, & DATEDIF( 06/04/1988, NU(), ÅM ) & månader och & DATEDIF( 06/04/1988, NU(), MD ) & dagar returnerar den nuvarande åldern på en person född den 6 april DAGAR360 på sidan Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

45 NETTOARBETSDAGAR på sidan 53 NU på sidan 54 ÅRDEL på sidan 61 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 DATUMVÄRDE Funktionen DATUMVÄRDE konverterar en datumtextsträng och returnerar ett datum-/ tidsvärde. Funktionen ger kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. DATUMVÄRDE(datum-text) datum-text: Datumsträng som ska konverteras. datum-text är ett strängvärde. Det måste vara ett datum angivet inom citationstecken eller ett datum-/tidsvärde. Om datum-text inte är något giltigt datum returneras ett fel. Exempel: Om cellen B1 innehåller datum-/tidsvärdet 2 augusti :30:00 och cellen C1 innehåller strängen 16/10/2008: =DATEVALUE(B1) returnerar 2 aug 1979 och behandlas som ett datumvärde om det refereras i andra formler. Det returnerade värdet formateras i enlighet med det befintliga cellformatet. En som formaterats som Automatiskt använder det datumformat som angetts i Systeminställningar (sök efter datumformat i Systeminställningar). =DATUMVÄRDE(C1) returnerar 16 okt =DATUMVÄRDE( 29/12/1974 ) returnerar 29 dec DATUM på sidan 43 KLOCKSLAG på sidan 55 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 45

46 DAG Funktionen DAG returnerar dag i månaden för ett angivet datum-/tidsvärde. DAG(datum) datum: Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel: =DAG( 6/4/ ) returnerar 6. =DAG( 12/5/2009 ) returnerar 12. DAGNAMN på sidan 47 TIMME på sidan 50 MINUT på sidan 50 MÅNAD på sidan 51 SEKUND på sidan 54 ÅR på sidan 60 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

47 DAGNAMN Funktionen DAGNAMN returnerar namnet på veckodagen från ett datum-/tidsvärde eller en siffra. Dag 1 är söndag. DAGNAMN(dag-num) dag-num: Önskad veckodag. dag-num är ett datum-/tidsvärde, eller ett numeriskt värde i intervallet 1 till 7. Om dag-num har decimaler ignoreras de. Exempel: Om B1 innehåller datum-/tidsvärdet 2 augusti :30:00 och cellen C1 innehåller strängen 16/10/2008 och D1 innehåller 6: =DAGNAMN(B1) returnerar torsdag. =DAGNAMN(C1) returnerar torsdag. =DAGNAMN(D1) returnerar fredag. =DAGNAMN( 29/12/1974 ) returnerar söndag. DAG på sidan 46 MÅNADNAMN på sidan 52 VECKODAG på sidan 57 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 DAGAR360 Funktionen DAGAR360 returnerar antalet dagar mellan två datum baserat på tolv månader med 30 dagar och ett år om 360 dagar. DAGAR360(start-datum, slut-datum, använd-euro-metod) start-datum: Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde. slut-datum: Slutdatumet. slut-datum är ett datum-/tidsvärde. använd-euro-metod: Ett valfritt värde som anger om NASD-metoden eller den europeiska metoden ska användas för datum som faller på den 31:a i månaden. Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 47

48 NASD-metod (0, FALSKT, eller utelämnad): Använd NASD-metoden för datum som faller på den 31:a i månaden. EURO-metod (1 eller SANT): Använd europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden. Exempel: =DAGAR360( 20/12/2008, 31/3/2009 ) returnerar 101d. =DAGAR360( 27/2/2008, 31/3/2009,0) returnerar 394d. =DAGAR360( 27/2/2008, 31/3/2009,1) returnerar 393d då den europeiska beräkningsmetoden används. DATEDIF på sidan 44 NETTOARBETSDAGAR på sidan 53 ÅRDEL på sidan 61 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 EDATUM Funktionen EDATUM returnerar ett datum som är ett antal månader före eller efter ett angivet datum. EDATUM(start-datum, månad-förskjutning) start-datum: Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde. månad-förskjutning: Antalet månader före eller efter startdatumet. månadförskjutning är ett numeriskt värde. Ett negativt värde för månad-förskjutning används till att ange ett antal månader före startdatum, och ett positivt värde för månad-förskjutning används till att ange antalet månader efter startdatum. Exempel: =EDATUM( 15/1/2000, 1) returnerar 15/2/2000, datumet en månad senare. =EDATUM( 15/1/2000, -24) returnerar 15/1/1998, datumet 24 månader tidigare. 48 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

49 SLUTMÅNAD på sidan 49 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 SLUTMÅNAD Funktionen SLUTMÅNAD returnerar ett datum som är den sista dagen i månaden ett antal månader före eller efter ett angivet datum. SLUTMÅNAD(start-datum, månad-förskjutning) start-datum: Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde. månad-förskjutning: Antalet månader före eller efter startdatumet. månadförskjutning är ett numeriskt värde. Ett negativt värde för månad-förskjutning används till att ange ett antal månader före startdatum, och ett positivt värde för månad-förskjutning används till att ange antalet månader efter startdatum. Exempel: =SLUTMÅNAD( 15/5/2010, 5) returnerar 31 okt 2010, sista dagen i månaden fem månader efter maj =SLUTMÅNAD( 15/5/2010, -5) returnerar 31 dec 2009, sista dagen i månaden fem månader före maj EDATUM på sidan 48 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 49

50 TIMME Funktionen TIMME returnerar timmen för ett angivet datum-/tidsvärde. TIMME(tid) tid: Tiden som funktionen ska använda. tid är ett datum-/tidsvärde. Datumdelen ignoreras av den här funktionen. Tänk på vid användning Klockslaget som returneras är i 24-timmarsformat (0 är midnatt, 23 är elva på kvällen). Exempel: =TIMME(NU()) returnerar den aktuella timmen på dagen. =TIMME( 4/6/88 11:59:22 AM ) returnerar 11. DAG på sidan 46 MINUT på sidan 50 MÅNAD på sidan 51 SEKUND på sidan 54 ÅR på sidan 60 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 MINUT Funktionen MINUT returnerar minuterna för ett angivet datum-/tidsvärde. MINUT(tid) tid: Tiden som funktionen ska använda. tid är ett datum-/tidsvärde. Datumdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel =MINUT( 4/6/88 11:59:22 AM ) returnerar Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

51 DAG på sidan 46 TIMME på sidan 50 MÅNAD på sidan 51 SEKUND på sidan 54 ÅR på sidan 60 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 MÅNAD Funktionen MÅNAD returnerar månaden för ett angivet datum-/tidsvärde. MÅNAD(datum) datum: Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel =MÅNAD( 6 april :59:22 AM ) returnerar 4. DAG på sidan 46 TIMME på sidan 50 MINUT på sidan 50 MÅNADNAMN på sidan 52 SEKUND på sidan 54 ÅR på sidan 60 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 51

52 MÅNADNAMN Funktionen MÅNADNAMN returnerar namnet på en månad från en siffra. Månad 1 är januari. MÅNADNAMN(månad-num) månad-num: Önskad månad. månad-num är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 12. Om månad-num har decimaler ignoreras de. Exempel: =MÅNADNAMN(9) returnerar september. =MÅNADNAMN(6) returnerar juni. DAGNAMN på sidan 47 MÅNAD på sidan 51 VECKODAG på sidan 57 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

53 NETTOARBETSDAGAR Funktionen NETTOARBETSDAGAR returnerar antalet arbetsdagar mellan två datum. Arbetsdagar exkluderar helger och eventuella andra datum som specifikt exkluderas. NETTOARBETSDAGAR(start-datum, slut-datum, uteslut-datum) start-datum: Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde. slut-datum: Slutdatumet. slut-datum är ett datum-/tidsvärde. uteslut-datum: En valfri samling datum som ska uteslutas från beräkningen. uteslutdatum är en samling som innehåller datum-/tidsvärden. Exempel =NETTOARBETSDAGAR( 01/11/2009, 30/11/2009, { 11/11/2009, 26/11/2009 }) returnerar 19d, antalet arbetsdagar i november 2009 exklusive helger och de två helgdagar som specifikt exkluderas. DATEDIF på sidan 44 DAGAR360 på sidan 47 ARBETSDAGAR på sidan 59 ÅRDEL på sidan 61 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 53

54 NU Funktionen NU returnerar det aktuella datum-/tidsvärdet från systemklockan. NU() Tänk på vid användning Funktionen NU har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =NU(). Exempel =NU() returnerar 4 oktober, , om filen har uppdaterats den 4 oktober 2008 kl på förmiddagen. IDAG på sidan 56 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 SEKUND Funktionen SEKUND returnerar sekunderna för ett angivet datum-/tidsvärde. SEKUND(tid) tid: Tiden som funktionen ska använda. tid är ett datum-/tidsvärde. Datumdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel =SEKUND( 4/6/88 11:59:22 am ) returnerar 22. DAG på sidan 46 TIMME på sidan 50 MINUT på sidan Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

55 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 KLOCKSLAG Funktionen KLOCKSLAG konverterar separata värden för timmar, minuter och sekunder till ett datum-/tidsvärde. KLOCKSLAG(timmar, minuter, sekunder) timmar: Antalet timmar för det returnerade värdet. timmar är ett numeriskt värde. Om timmar har decimaler ignoreras de. minuter: Antalet minuter för det returnerade värdet. minuter är ett numeriskt värde. Om minuter har decimaler ignoreras de. sekunder: Antalet sekunder för det returnerade värdet. sekunder är ett numeriskt värde. Om sekunder har decimaler ignoreras de. Tänk på vid användning Du kan ange värden för timme, minut och sekund större än 24, 60 respektive 60. Om timmarna, minuterna och sekunderna tillsammans överskrider 24 timmar subtraheras 24 timmar upprepade gånger tills värdet blir lägre än 24 timmar. Exempel: =KLOCKSLAG(12, 0, 0) returnerar 12:00. =KLOCKSLAG(16, 45, 30) returnerar 16:45. =KLOCKSLAG(0, 900, 0) returnerar 15:00. =KLOCKSLAG(60, 0, 0) returnerar 12:00. =KLOCKSLAG(4.25, 0, 0) returnerar 4:00. DATUM på sidan 43 DATUMVÄRDE på sidan 45 LÖPTID på sidan 67 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 55

56 TIDVÄRDE Funktionen TIDVÄRDE returnerar tiden som en decimaldel av ett 24-timmarsdygn från ett givet datum-/tidsvärde eller från en textsträng. TIDVÄRDE(tid) tid: Tiden som funktionen ska använda. tid är ett datum-/tidsvärde. Datumdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel: =TIDVÄRDE( 4/6/88 12:00 ) returnerar 0,5 (mitt på dagen representerar en halv dag). =TIDVÄRDE( 12:00:59 ) returnerar 0,5007 (avrundat till fyra decimalers noggrannhet). =TIDVÄRDE( 9:00 pm ) returnerar 0,875 (21 timmar, eller 21:00, dividerat med 24). Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 IDAG Funktionen IDAG returnerar det aktuella systemdatumet. Tiden anges till 12:00. IDAG() Tänk på vid användning Funktionen IDAG har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =IDAG(). Det visade datumet uppdateras varje gång du öppnar eller ändrar filen. Du kan använda funktionen NU till att hämta det aktuella datumet och tiden och till att formatera cellen för visning av båda. 56 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

57 Exempel =IDAG() returnerar 6 april 2008 om beräkningen sker 6 april NU på sidan 54 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 VECKODAG Funktionen VECKODAG returnerar ett tal som är veckodagen för ett angivet datum. VECKODAG(datum, första-dag) datum: Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen. första-dag: Ett valfritt värde som avgör hur dagar numreras. Söndag är 1 (1 eller utelämnad): Söndag är första dagen (dag 1) i veckan och lördag är dag 7. Måndag är 1 (2): Måndag är första dagen (dag 1) i veckan och söndag är dag 7. Måndag är 0 (3): Måndag är första dagen (dag 0) i veckan och söndag är dag 6. Exempel: =VECKODAG( 6 apr 1988, 1) returnerar 4 (onsdag, den fjärde dagen om du börjar räkna söndag som dag 1). =VECKODAG( 6 apr 1988 ) returnerar samma värde som föregående exempel (numreringsschema 1 används om inget argument för numreringsschema anges). =VECKODAG( 6 apr 1988, 2) returnerar 3 (onsdag, den tredje dagen om du börjar räkna måndag som dag 1). =VECKODAG( 6 apr 1988, 3) returnerar 2 (onsdag, den andra dagen om du börjar räkna måndag som dag 0). DAGNAMN på sidan 47 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 57

58 MÅNADNAMN på sidan 52 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 VECKONR Funktionen VECKONR returnerar veckonumret för ett angivet datum. VECKONR(datum, första-dag) datum: Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen. första-dag: Ett valfritt värde som anger om veckor börjar på söndag eller måndag. Söndag är 1 (1 eller utelämnad): Söndag är första dagen (dag 1) i veckan och lördag är dag 7. Måndag är 1 (2): Måndag är första dagen (dag 1) i veckan och söndag är dag 7. Exempel =VECKONR( 12/7/2009,1) returnerar 29. =VECKONR( 12/7/2009,2) returnerar 28. DAG på sidan 46 TIMME på sidan 50 MINUT på sidan 50 MÅNAD på sidan 51 SEKUND på sidan 54 ÅR på sidan 60 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

59 ARBETSDAGAR Funktionen ARBETSDAGAR returnerar det datum som ligger det angivna ett antalet arbetsdagar före eller efter ett angivet datum. Arbetsdagar exkluderar helger och eventuella andra datum som specifikt exkluderas. ARBETSDAGAR(datum, arbete-dagar, uteslut-datum) datum: Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen. arbete-dagar: Antalet arbetsdagar före eller efter det angivna datumet. arbetedagar är ett numeriskt värde. Det är positivt om det önskade datumet ligger efter datum och negativt om det önskade datumet ligger för datum. uteslut-datum: En valfri samling datum som ska uteslutas från beräkningen. uteslut-datum är en samling som innehåller datum-/tidsvärden. Exempel =ARBETSDAGAR( 01/11/2009, 20, { 11/11/2009, 26/11/2009 }) returnerar 1 dec 2009, arbetsdagen 20 dagar efter 01/11/2009 exklusive helger och de två helgdagar som specifikt exkluderas. NETTOARBETSDAGAR på sidan 53 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 59

60 ÅR Funktionen ÅR returnerar året för ett angivet datum-/tidsvärde. ÅR(datum) datum: Datum som funktionen ska använda. datum är ett datum-/tidsvärde. Tidsdelen ignoreras av den här funktionen. Exempel: =ÅR( 6 april 2008 ) returnerar =ÅR(NU()) returnerar 2009 om det uppskattas 4 juni DAG på sidan 46 TIMME på sidan 50 MINUT på sidan 50 MÅNAD på sidan 51 SEKUND på sidan 54 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner

61 ÅRDEL Funktionen ÅRDEL returnerar den del av ett år som representeras av antalet hela dagar mellan två datum. ÅRDEL(start-datum, slut-datum, dagar-basis) start-datum: Startdatumet. start-datum är ett datum-/tidsvärde. slut-datum: Slutdatumet. slut-datum är ett datum-/tidsvärde. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel: =ÅRDEL( 15/12/2009, 30/6/2010,0) returnerar 0, =ÅRDEL( 15/12/2009, 30/6/2010,1) returnerar 0, =ÅRDEL( 12/15/2009, 6/30/2010,2) returnerar 0, =ÅRDEL( 15/12/2009, 30/6/2010,3) returnerar 0, =ÅRDEL( 15/12/2009, 30/6/2010,4) returnerar 0, DATEDIF på sidan 44 DAGAR360 på sidan 47 NETTOARBETSDAGAR på sidan 53 Lista över datum- och tidfunktionerna på sidan 41 Kapitel 3 Datum-/tidfunktioner 61

62 Tidslängdsfunktioner 4 Med hjälp av tidslängdsfunktionerna kan du arbeta med tidsperioder genom att konvertera mellan olika tidsperioder, t.ex. timmar, dagar och veckor. Lista över tidslängdsfunktioner I iwork finns följande tidslängdsfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion TID.TILL.DAG (sidan 63) TID.TILL.TIM (sidan 63) TID.TILL.MS (sidan 64) TID.TILL.MIN (sidan 65) TID.TILL.S (sidan 65) TID.TILL.V (sidan 66) LÖPTID (sidan 67) BARA.TIDSLÄNGD (sidan 68) Beskrivning Funktionen TID.TILL.DAG konverterar ett tidslängdsvärde till antal dagar. Funktionen TID.TILL.TIM konverterar ett tidslängdsvärde till antal timmar. Funktionen TID.TILL.MS konverterar ett tidslängdsvärde till antal millisekunder. Funktionen TID.TILL.MIN konverterar ett tidslängdsvärde till antal minuter. Funktionen TID.TILL.S konverterar ett tidslängdsvärde till antal sekunder. Funktionen TID.TILL.V konverterar ett tidslängdsvärde till antal veckor. Funktionen LÖPTID kombinerar separata värden för veckor, dagar, timmar, minuter, sekunder och millisekunder och returnerar ett tidslängdsvärde. Funktionen BARA.TIDSLÄNGD utvärderar ett angivet värde och returnerar antalet dagar det representerar om det är ett tidslängdsvärde, annars det angivna värdet. Funktionen ger kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. 62

63 TID.TILL.DAG Funktionen TID.TILL.DAGkonverterar ett tidslängdsvärde till antal dagar. TID.TILL.DAG(tidslängd) tidslängd: Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.DAG( 2v 3d 2t 10m 0s 5ms ) returnerar 17, =TID.TILL.DAG( 10:0:13:00: ) returnerar 70, TID.TILL.TIM på sidan 63 TID.TILL.MS på sidan 64 TID.TILL.MIN på sidan 65 TID.TILL.S på sidan 65 TID.TILL.V på sidan 66 Lista över tidslängdsfunktioner på sidan 62 TID.TILL.TIM Funktionen TID.TILL.TIM konverterar ett tidslängdsvärde till antal timmar. TID.TILL.TIM(tidslängd) tidslängd: Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.TIM( 2v 3d 2t 10m 0s 5ms ) returnerar 410, =TID.TILL.TIM( 10:0:13:00: ) returnerar 1693, TID.TILL.DAG på sidan 63 Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner 63

64 TID.TILL.MS på sidan 64 TID.TILL.MIN på sidan 65 TID.TILL.S på sidan 65 TID.TILL.V på sidan 66 Lista över tidslängdsfunktioner på sidan 62 TID.TILL.MS Funktionen TID.TILL.MS konverterar ett tidslängdsvärde till antal millisekunder. TID.TILL.MS(tidslängd) tidslängd: Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.MS( 2v 3d 2t 10m 0s 5ms ) returnerar =TID.TILL.MS( 10:0:13:00: ) returnerar TID.TILL.DAG på sidan 63 TID.TILL.TIM på sidan 63 TID.TILL.MIN på sidan 65 TID.TILL.S på sidan 65 TID.TILL.V på sidan 66 Lista över tidslängdsfunktioner på sidan Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner

65 TID.TILL.MIN Funktionen TID.TILL.MIN konverterar ett tidslängdsvärde till antal minuter. TID.TILL.MIN(tidslängd) tidslängd: Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.MIN( 2v 3d 2t 10m 0s 5ms ) returnerar 24610, =TID.TILL.MIN( 10:0:13:00: ) returnerar , TID.TILL.DAG på sidan 63 TID.TILL.TIM på sidan 63 TID.TILL.MS på sidan 64 TID.TILL.S på sidan 65 TID.TILL.V på sidan 66 Lista över tidslängdsfunktioner på sidan 62 TID.TILL.S Funktionen TID.TILL.S konverterar ett tidslängdsvärde till antal sekunder. TID.TILL.S(tidslängd) tidslängd: Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.S( 2v 3d 2t 10m 0s 5ms ) returnerar ,005. =TID.TILL.S( 10:0:13:00: ) returnerar ,5. Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner 65

66 TID.TILL.DAG på sidan 63 TID.TILL.TIM på sidan 63 TID.TILL.MS på sidan 64 TID.TILL.MIN på sidan 65 TID.TILL.V på sidan 66 Lista över tidslängdsfunktioner på sidan 62 TID.TILL.V Funktionen TID.TILL.V konverterar ett tidslängdsvärde till antal veckor. TID.TILL.V(tidslängd) tidslängd: Tidslängd som ska konverteras. tidslängd är ett tidslängdsvärde. Exempel: =TID.TILL.V( 2v 3d 2t 10m 0s 5ms ) returnerar 2, =TID.TILL.V( 10:0:13:00: ) returnerar 10, TID.TILL.DAG på sidan 63 TID.TILL.TIM på sidan 63 TID.TILL.MS på sidan 64 TID.TILL.MIN på sidan 65 TID.TILL.S på sidan 65 Lista över tidslängdsfunktioner på sidan Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner

67 LÖPTID Funktionen LÖPTID kombinerar separata värden för veckor, dagar, timmar, minuter, sekunder och millisekunder och returnerar ett tidslängdsvärde. LÖPTID(veckor, dagar, timmar, minuter, sekunder, millisekunder) veckor: Ett värde som representerar antalet veckor. veckor är ett numeriskt värde. dagar: Ett valfritt värde som representerar antalet dagar. dagar är ett numeriskt värde. timmar: Ett valfritt värde som representerar antalet timmar. timmar är ett numeriskt värde. minuter: Ett valfritt värde som representerar antalet minuter. minuter är ett numeriskt värde. sekunder: Ett valfritt värde som representerar antalet sekunder. sekunder är ett numeriskt värde. millisekunder: Ett valfritt värde som representerar antalet millisekunder. millisekunder är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning Ett argument som är 0 kan utelämnas, men kommat måste skrivas ut om senare värden inkluderas. Exempel: =LÖPTID(,,12, 3) returnerar ett värde på 12t 3m (12 timmar och 3 minuter). Negativa värden är tillåtna. Exempel: =LÖPTID(0, 2, -24) returnerar ett värde på 1 dag (2 dagar minus 24 timmar). Exempel: =LÖPTID(1) returnerar 1v (1 vecka). =LÖPTID(,,1) returnerar 1t (1 timme). =LÖPTID(1.5) returnerar 1v 3d 12t (1 vecka, 3 dagar, 12 timmar eller 1,5 veckor). =LÖPTID(3, 2, 7, 10, ) returnerar 3v 2d 7t 10m 15s 350ms (3 veckor, 2 dagar, 7 timmar, 10 minuter, 15 sekunder, 350 millisekunder). DATUM på sidan 43 KLOCKSLAG på sidan 55 Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner 67

68 Lista över tidslängdsfunktioner på sidan 62 BARA.TIDSLÄNGD Funktionen BARA.TIDSLÄNGD utvärderar ett angivet värde och returnerar antalet dagar det representerar om det är ett tidslängdsvärde, annars det angivna värdet. Funktionen ger kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. BARA.TIDSLÄNGD(något-värde) något-värde: Ett värde. något-värde kan innehålla valfri värdetyp. Tänk på vid användning Om något-värde är ett löptidsvärde blir resultatet detsamma som för TID.TILL.DAG, annars returneras något-värde. Den här funktionen kan infogas automatiskt när ett Numbers '08-dokument uppgraderas eller vid import av ett Excel- eller Appleworks-dokument. Det tas bort i eventuella kopior av filen som sparas som Numbers 08- eller Excel-dokument. Exempel: =BARA.TIDSLÄNGD( 1v ) returnerar 7, motsvarigheten till en vecka i dagar. =BARA.TIDSLÄNGD(12) returnerar 12 (värdet returneras eftersom det inte är en tidslängd). =BARA.TIDSLÄNGD( abc ) returnerar abc. Lista över tidslängdsfunktioner på sidan Kapitel 4 Tidslängdsfunktioner

69 Teknikfunktioner 5 Med teknikfunktioner kan du beräkna vissa vanliga tekniska värden och konvertera mellan olika numeriska baser. Lista över teknikfunktioner I iwork finns följande teknikfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion BAS.TILL.NUM (sidan 70) BESSELJ (sidan 71) BESSELY (sidan 72) BIN.TILL.DEC (sidan 73) BIN.TILL.HEX (sidan 74) BIN.TILL.OKT (sidan 75) KONVERTERA (sidan 75) DEC.TILL.BIN (sidan 80) DEC.TILL.HEX (sidan 81) Beskrivning Funktionen BAS.TILL.NUM konverterar ett tal med den angivna basen till ett tal med basen 10. Funktionen BESSELJ returnerar Besselfunktionen J n (x) (heltal). Funktionen BESSELY returnerar Besselfunktionen Y n (x) (heltal). Funktionen BIN.TILL.DEC konverterar ett binärt tal till motsvarande decimaltal. Funktionen BIN.TILL.HEX konverterar ett binärt tal till motsvarande hexadecimala tal. Funktionen BIN.TILL.OKT konverterar ett binärt tal till motsvarande oktala tal. Funktionen KONVERTERA konverterar ett tal från ett måttsystem till motsvarande värde i ett annat måttsystem. Funktionen DEC.TILL.BIN konverterar ett decimaltal till motsvarande binära tal. Funktionen DEC.TILL.HEX konverterar ett decimaltal till motsvarande hexadecimala tal. 69

70 Funktion DEC.TILL.OKT (sidan 82) DELTA (sidan 82) FELF (sidan 83) FELFK (sidan 84) SLSTEG (sidan 84) HEX.TILL.BIN (sidan 85) HEX.TILL.DEC (sidan 86) HEX.TILL.OKT (sidan 87) NUM.TILL.BAS (sidan 88) OKT.TILL.BIN (sidan 89) OKT.TILL.DEC (sidan 90) OKT.TILL.HEX (sidan 91) Beskrivning Funktionen DEC.TILL.OKT konverterar ett decimaltal till motsvarande oktala tal. Funktionen DELTA avgör om två värden är exakt lika. Funktionen FELF returnerar felfunktionen som är integrerad mellan två värden. Funktionen FELFK returnerar den komplementära felfunktionen FELF som är integrerad mellan en angiven nedre gräns och oändligheten. Funktionen SLSTEG avgör om ett värde är större än eller exakt lika med ett annat värde. Funktionen HEX.TILL.BIN konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande binära tal. Funktionen HEX.TILL.DEC konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande decimaltal. Funktionen HEX.TILL.OKT konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande oktala tal. Funktionen NUM.TILL.BAS konverterar ett tal från bas 10 till ett tal med den angivna basen. Funktionen OKT.TILL.BIN konverterar ett oktalt tal till motsvarande binära tal. Funktionen OKT.TILL.DEC konverterar ett oktalt tal till motsvarande decimaltal. Funktionen OKT.TILL.HEX konverterar ett oktalt tal till motsvarande hexadecimala tal. BAS.TILL.NUM Funktionen BAS.TILL.NUM konverterar ett tal med den angivna basen till ett tal med basen 10. BAS.TILL.NUM(konvertera-sträng, bas) konvertera-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. konvertera-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla siffror och bokstäver som kan användas med basen för det tal som konverteras. bas: Den nuvarande basen för det tal som ska konverteras. bas är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till Kapitel 5 Teknikfunktioner

71 Tänk på vid användning Den här funktionen returnerar ett numeriskt värde och kan korrekt användas i formler som innehåller andra numeriska värden. Vissa andra kalkylbladsprogram returnerar ett strängvärde. Exempel: =BAS.TILL.NUM( 3f ; 16) returnerar 63. =BAS.TILL.NUM( ; 2) returnerar 68. =BAS.TILL.NUM( 7279, 8) returnerar ett fel, eftersom siffran 9 inte är giltig i basen 8. BIN.TILL.DEC på sidan 73 HEX.TILL.DEC på sidan 86 NUM.TILL.BAS på sidan 88 OKT.TILL.DEC på sidan 90 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 BESSELJ Funktionen BESSELJ returnerar Besselfunktionen J n (x) (heltal). BESSELJ(något-x-värde, n-värde) något-x-värde: Det x-värde där du vill uppskatta funktionen. något-x-värde är ett numeriskt värde. n-värde: Funktionens ordning. n-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Om n-värde har decimaler ignoreras de. Exempel: =BESSELJ(25; 3) returnerar 0, =BESSELJ(25; 3.9) returnerar också 0, eftersom decimaldelen av n-värde ignoreras. =BESSELJ(-25; 3) returnerar -0, Kapitel 5 Teknikfunktioner 71

72 BESSELY på sidan 72 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 BESSELY Funktionen BESSELY returnerar Besselfunktionen Y n (x) (heltal). BESSELY(pos-x-värde, n-värde) pos-x-värde: Det positiva x-värde där du vill uppskatta funktionen. pos-x-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. n-värde: Funktionens ordning. n-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Om n-värde har decimaler ignoreras de. Tänk på vid användning Den här formen av Besselfunktionen kallas även Neumannfunktionen. Exempel: =BESSELY(25; 3) returnerar 0, =BESSELY(25; 3.9) returnerar också 0, eftersom decimaldelen av n-värde ignoreras. =BESSELY(-25; 3) returnerar ett fel eftersom negativa värden och nollvärden inte är tillåtna. BESSELJ på sidan 71 Lista över teknikfunktioner på sidan Kapitel 5 Teknikfunktioner

73 BIN.TILL.DEC Funktionen BIN.TILL.DEC konverterar ett binärt tal till motsvarande decimaltal. BIN.TILL.DEC(binär-sträng, konvertera-längd) binär-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. binär-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 och 1. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konverteralängd. Exempel: =BIN.TILL.DEC( 1001 ) returnerar 9. =BIN.TILL.DEC( ; 3) returnerar 039. =BIN.TILL.DEC(101101) returnerar 45. BIN.TILL.HEX på sidan 74 BIN.TILL.OKT på sidan 75 DEC.TILL.BIN på sidan 80 HEX.TILL.DEC på sidan 86 OKT.TILL.DEC på sidan 90 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 Kapitel 5 Teknikfunktioner 73

74 BIN.TILL.HEX Funktionen BIN.TILL.HEX konverterar ett binärt tal till motsvarande hexadecimala tal. BIN.TILL.HEX(binär-sträng, konvertera-längd) binär-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. binär-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 och 1. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 8 siffror långa. Exempel: =BIN.TILL.HEX( ) returnerar 25. =BIN.TILL.HEX( ; 3) returnerar 027. =BIN.TILL.HEX(101101) returnerar 2D. BIN.TILL.DEC på sidan 73 BIN.TILL.OKT på sidan 75 DEC.TILL.HEX på sidan 81 HEX.TILL.BIN på sidan 85 OKT.TILL.HEX på sidan 91 Lista över teknikfunktioner på sidan Kapitel 5 Teknikfunktioner

75 BIN.TILL.OKT Funktionen BIN.TILL.OKT konverterar ett binärt tal till motsvarande oktala tal. BIN.TILL.OKT(binär-sträng, konvertera-längd) binär-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. binär-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 och 1. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konverteralängd. Tänk på vid användning Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 11 siffror långa. Exempel: =BIN.TILL.OKT( ) returnerar 23. =BIN.TILL.OKT( ; 3) returnerar 047. BIN.TILL.HEX på sidan 74 DEC.TILL.OKT på sidan 82 HEX.TILL.OKT på sidan 87 OKT.TILL.BIN på sidan 89 BIN.TILL.DEC på sidan 73 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 KONVERTERA Funktionen KONVERTERA konverterar ett tal från ett måttsystem till motsvarande värde i ett annat måttsystem. Kapitel 5 Teknikfunktioner 75

76 KONVERTERA(konvertera-num, från-enhet, till-enhet) konvertera-num: Talet som ska konverteras. konvertera-num är ett numeriskt värde. från-enhet: Den nuvarande enheten för det tal som ska konverteras. från-enhet är ett strängvärde. Det måste vara en av de angivna konstanterna. till-enhet: Den nya enheten för det tal som ska konverteras. till-enhet är ett strängvärde. Det måste vara en av de angivna konstanterna. Tänk på vid användning De möjliga värdena för från-enhet och till-enhet visas i tabeller som följer exemplen ( Konverteringsenheter som stöds på sidan 76). Tabellerna är ordnade efter kategori. Om värdet anges i en referenscell, istället för att skrivas in direkt i funktionen, krävs inte de citationstecken som finns i tabellerna. Skiftläget är viktigt och måste strikt följas. Exempel: =KONVERTERA(9; lbm ; kg ) returnerar 4, (9 pund är ungefär 4,08 kilogram). =KONVERTERA(26,2; mi ; m ) returnerar 42164,8128 (26,2 engelska mil är ungefär ,8 meter). =KONVERTERA(1, tsp, ml ) returnerar (1 tesked är ungefär 4,9 milliliter). Lista över teknikfunktioner på sidan 69 Konverteringsenheter som stöds Vikt och massa Mått Konstant Gram g (kan användas med metriska prefix) Slug sg Pund, viktenhet (avoirdupois) lbm U (atommasseenhet) u (kan användas med metriska prefix) Ounce, viktenhet (avoirdupois) ozm 76 Kapitel 5 Teknikfunktioner

77 Avstånd Mått Meter Engelsk mil Nautisk mil Tum Fot Yard Ångström Pica (1/6 tum, Postscript Pica) Konstant m (kan användas med metriska prefix) mi Nmi in ft yd ang (kan användas med metriska prefix) Pica Tidslängd Mått År Vecka Dag Timme Minut Sekund Konstant yr wk day hr mn sek (kan användas med metriska prefix) Hastighet Mått Engelska mil per timme Engelska mil per minut Meter per timme Meter per minut Meter per sekund Fot per minut Fot per sekund Knop Konstant mi/h mi/mn m/h (kan användas med metriska prefix) m/mn (kan användas med metriska prefix) m/s (kan användas med metriska prefix) ft/mn ft/s kt Kapitel 5 Teknikfunktioner 77

78 Tryck Mått Pascal Atmosfär Millimeter kvicksilver Konstant Pa (kan användas med metriska prefix) atm (kan användas med metriska prefix) mmhg (kan användas med metriska prefix) Kraft Mått Newton Dyn Pund (kraftenhet) Konstant N (kan användas med metriska prefix) dyn (kan användas med metriska prefix) lbf Energi Mått Joule Erg Termokemisk kalori IT-kalori Elektronvolt Hästkrafttimme Wattimme Fot-pund BTU Konstant J (kan användas med metriska prefix) e (kan användas med metriska prefix) c (kan användas med metriska prefix) cal (kan användas med metriska prefix) ev (kan användas med metriska prefix) HPh Wh (kan användas med metriska prefix) flb BTU Effekt Mått Hästkraft Watt Konstant HP W (kan användas med metriska prefix) Magnetism Mått Tesla Gauss Konstant T (kan användas med metriska prefix) ga (kan användas med metriska prefix) 78 Kapitel 5 Teknikfunktioner

79 Temperatur Mått Grader Celsius Grader Fahrenheit Kelvin Konstant C F K (kan användas med metriska prefix) Volym Mått Tesked Matsked Ounce (vätska) Kopp Amerikansk pint Brittisk pint Quart Gallon Liter Konstant tsp tbs oz cup pt uk_pt qt gal l (kan användas med metriska prefix) Metriska prefix Mått Konstant Multiplikator exa E 1E+18 peta P 1E+15 tera T 1E+12 giga G 1E+09 mega M 1E+06 kilo k 1E+03 hekto h 1E+02 dekao e 1E+01 deci d 1E-01 centi c 1E-02 milli m 1E-03 micro u eller µ 1E-06 Kapitel 5 Teknikfunktioner 79

80 Mått Konstant Multiplikator nano n 1E-09 pico p 1E-12 femto f 1E-15 atto a 1E-18 Tänk på vid användning Dessa prefix kan endast användas med de metriska konstanterna g, u, m, ang, sek, m/h, m/mn, m/s, Pa, atm, mmhg, N, dyn, J, e, c, cal, ev, Wh, W, T, ga, K och l. DEC.TILL.BIN Funktionen DEC.TILL.BIN konverterar ett decimaltal till motsvarande binära tal. DEC.TILL.BIN(decimal-sträng, konvertera-längd) decimal-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. decimal-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 9. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =DEC.TILL.BIN(100) returnerar =DEC.TILL.BIN( 1001 ; 12) returnerar BIN.TILL.DEC på sidan 73 DEC.TILL.HEX på sidan 81 DEC.TILL.OKT på sidan 82 HEX.TILL.BIN på sidan 85 OKT.TILL.BIN på sidan 89 Lista över teknikfunktioner på sidan Kapitel 5 Teknikfunktioner

81 DEC.TILL.HEX Funktionen DEC.TILL.HEX konverterar ett decimaltal till motsvarande hexadecimala tal. DEC.TILL.HEX(decimal-sträng, konvertera-längd) decimal-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. decimalsträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 9. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =DEC.TILL.HEX(100) returnerar 64. =DEC.TILL.HEX( 1001 ; 4) returnerar 03E9. BIN.TILL.HEX på sidan 74 DEC.TILL.BIN på sidan 80 DEC.TILL.OKT på sidan 82 HEX.TILL.DEC på sidan 86 OKT.TILL.HEX på sidan 91 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 Kapitel 5 Teknikfunktioner 81

82 DEC.TILL.OKT Funktionen DEC.TILL.OKT konverterar ett decimaltal till motsvarande oktala tal. DEC.TILL.OKT(decimal-sträng, konvertera-längd) decimal-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. decimalsträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 9. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =DEC.TILL.OKT(100) returnerar 144. =DEC.TILL.OKT( 1001 ; 4) returnerar BIN.TILL.OKT på sidan 75 DEC.TILL.BIN på sidan 80 DEC.TILL.HEX på sidan 81 HEX.TILL.OKT på sidan 87 OKT.TILL.DEC på sidan 90 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 DELTA Funktionen DELTA avgör om två värden är exakt lika. Funktionen använder exakt likhet. Jämför med operatorn = som använder strängbaserad likhet. DELTA(jämför-från, jämför-till) jämför-från: Ett tal. jämför-från är ett numeriskt värde. jämför-till: Ett tal. jämför-till är ett numeriskt värde. 82 Kapitel 5 Teknikfunktioner

83 Tänk på vid användning DELTA returnerar 1 (SANT) om jämför-från är exakt lika med jämför-till, annars returneras 0 (FALSKT). Exempel: =DELTA(5; 5) returnerar 1 (SANT). =DELTA(5; -5) returnerar 0 (FALSKT). =DELTA(5; 5000) returnerar 1 (SANT). SLSTEG på sidan 84 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 FELF Funktionen FELF returnerar felfunktionen som är integrerad mellan två värden. FELF(lägre, övre) lägre: Den lägre gränsen. lägre är ett numeriskt värde. övre: Ett valfritt argument som anger den övre gränsen. övre är ett numeriskt värde. Om övre utelämnas antas det vara 0. Tänk på vid användning Den här funktionen kallas även Gauss felfunktion. Exempel: =FELF(0; 1) returnerar 0, =FELF(-1; 1) returnerar 1, =FELF(1; 8) returnerar 0, FELFK på sidan 84 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 Kapitel 5 Teknikfunktioner 83

84 FELFK Funktionen FELFK returnerar den komplementära felfunktionen FELF som är integrerad mellan en angiven nedre gräns och oändligheten. FELFK(lägre) lägre: Den lägre gränsen. lägre är ett numeriskt värde. Exempel: =FELFK(-1) returnerar 1, =FELFK(1) returnerar 0, =FELFK(12) returnerar 1, E-64. FELF på sidan 83 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 SLSTEG Funktionen SLSTEG avgör om ett värde är större än eller exakt lika med ett annat värde. Funktionen använder exakt likhet. Jämför med operatorn = som använder strängbaserad likhet. SLSTEG(jämför-num, steg-tal) jämför-num: Talet som ska jämföras. jämför-num är ett numeriskt värde. steg-tal: Stegets storlek. steg-tal är ett numeriskt värde. 84 Kapitel 5 Teknikfunktioner

85 Tänk på vid användning SLSTEG returnerar 1 (SANT) om jämför-num är större än eller exakt lika med steg-tal, annars returneras 0 (FALSKT). Exempel: =SLSTEG(-4; -5) returnerar 1 (SANT) eftersom -4 är större än -5. =SLSTEG(4; 5) returnerar 0 (FALSKT) eftersom 4 är mindre än 5. =SLSTEG(5; 4) returnerar 1 (SANT) eftersom 5 är större än 4. =SLSTEG(20; 20) returnerar 1 (SANT) eftersom 20 är exakt lika med 20. DELTA på sidan 82 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 HEX.TILL.BIN Funktionen HEX.TILL.BIN konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande binära tal. HEX.TILL.BIN(hex-sträng, konvertera-längd) hex-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. hex-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla siffrorna 0 till 9 och bokstäverna A till F. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 32 siffror långa. Exempel: =HEX.TILL.BIN( F ; 8) returnerar =HEX.TILL.BIN( 3F ) returnerar Kapitel 5 Teknikfunktioner 85

86 BIN.TILL.HEX på sidan 74 HEX.TILL.DEC på sidan 86 HEX.TILL.OKT på sidan 87 OKT.TILL.BIN på sidan 89 DEC.TILL.BIN på sidan 80 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 HEX.TILL.DEC Funktionen HEX.TILL.DEC konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande decimaltal. HEX.TILL.DEC(hex-sträng, konvertera-längd) hex-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. hex-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla siffrorna 0 till 9 och bokstäverna A till F. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =HEX.TILL.DEC( F ; 3) returnerar 015. =HEX.TILL.DEC( 3F ) returnerar 63. BIN.TILL.DEC på sidan 73 DEC.TILL.HEX på sidan 81 HEX.TILL.BIN på sidan Kapitel 5 Teknikfunktioner

87 HEX.TILL.OKT på sidan 87 OKT.TILL.DEC på sidan 90 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 HEX.TILL.OKT Funktionen HEX.TILL.OKT konverterar ett hexadecimalt tal till motsvarande oktala tal. HEX.TILL.OKT(hex-sträng, konvertera-längd) hex-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. hex-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla siffrorna 0 till 9 och bokstäverna A till F. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 11 siffror långa. Exempel: =HEX.TILL.OKT( F ; 3) returnerar 017. =HEX.TILL.OKT( 4E ) returnerar 116. BIN.TILL.OKT på sidan 75 DEC.TILL.OKT på sidan 82 HEX.TILL.BIN på sidan 85 HEX.TILL.DEC på sidan 86 OKT.TILL.HEX på sidan 91 Kapitel 5 Teknikfunktioner 87

88 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 NUM.TILL.BAS Funktionen NUM.TILL.BAS konverterar ett tal från bas 10 till ett tal med den angivna basen. NUM.TILL.BAS(decimal-sträng, bas, konvertera-längd) decimal-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. decimalsträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 9. bas: Den nya basen för det tal som ska konverteras. bas är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 36. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =NUM.TILL.BAS(16; 16) returnerar 10. =NUM.TILL.BAS(100; 32; 4) returnerar =NUM.TILL.BAS(100;2) returnerar BAS.TILL.NUM på sidan 70 DEC.TILL.BIN på sidan 80 DEC.TILL.HEX på sidan 81 DEC.TILL.OKT på sidan 82 Lista över teknikfunktioner på sidan Kapitel 5 Teknikfunktioner

89 OKT.TILL.BIN Funktionen OKT.TILL.BIN konverterar ett oktalt tal till motsvarande binära tal. OKT.TILL.BIN(oktal-sträng, konvertera-längd) oktal-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. oktal-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 7. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 32 siffror långa. Exempel: =OKT.TILL.BIN(127;8) returnerar =OKT.TILL.BIN(15) returnerar BIN.TILL.OKT på sidan 75 DEC.TILL.BIN på sidan 80 HEX.TILL.BIN på sidan 85 OKT.TILL.DEC på sidan 90 OKT.TILL.HEX på sidan 91 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 Kapitel 5 Teknikfunktioner 89

90 OKT.TILL.DEC Funktionen OKT.TILL.DEC konverterar ett oktalt tal till motsvarande decimaltal. OKT.TILL.DEC(oktal-sträng, konvertera-längd) oktal-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. oktal-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 7. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Exempel: =OKT.TILL.DEC(127;4) returnerar =OKT.TILL.DEC(15) returnerar 13. BIN.TILL.DEC på sidan 73 DEC.TILL.OKT på sidan 82 OKT.TILL.BIN på sidan 89 OKT.TILL.HEX på sidan 91 Lista över teknikfunktioner på sidan Kapitel 5 Teknikfunktioner

91 OKT.TILL.HEX Funktionen OKT.TILL.HEX konverterar ett oktalt tal till motsvarande hexadecimala tal. OKT.TILL.HEX(oktal-sträng, konvertera-längd) oktal-sträng: Strängen som representerar talet som ska konverteras. oktal-sträng är ett strängvärde. Det kan endast innehålla talen 0 till 7. konvertera-längd: Ett valfritt värde som anger resultatsiffrans minimumlängd. konvertera-längd är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 32. Om det utelämnas antas det vara 1. Om värdet tas med fylls konvertera-längd vid behov ut med inledande nollor så att värdet får minst den längd som anges av konvertera-längd. Tänk på vid användning Den här funktionen använder tvåpotens, baserad på 32 bitar. Därför kommer negativa tal alltid att vara 8 siffror långa. Exempel: =OKT.TILL.HEX(127;4) returnerar =OKT.TILL.HEX(15) returnerar 0D. BIN.TILL.HEX på sidan 74 DEC.TILL.HEX på sidan 81 HEX.TILL.OKT på sidan 87 OKT.TILL.BIN på sidan 89 OKT.TILL.DEC på sidan 90 Lista över teknikfunktioner på sidan 69 Kapitel 5 Teknikfunktioner 91

92 Ekonomifunktioner 6 Med ekonomifunktionerna kan du arbeta med kassaflöden, avskrivningsbara tillgångar, annuiteter och investeringar genom att lösa problem som den årliga värdeminskningen för en tillgång, intjänad ränta för en investering och det aktuella marknadspriset för en obligation. Lista över ekonomifunktioner I iwork finns följande ekonomifunktioner som kan användas i tabeller. Funktion UPPLRÄNTA (sidan 96) UPPLOBLRÄNTA (sidan 98) OBL.LÖPTID (sidan 99) OBL.LÖPTIDF (sidan ###) KUPDAGBB (sidan 102) KUPDAGB (sidan 103) Beskrivning Funktionen UPPLRÄNTA beräknar den upplupna räntan adderad till inköpspriset för ett värdepapper och utbetalad till säljaren för värdepapper som ger periodisk avkastning. Funktionen UPPLOBLRÄNTA beräknar den ackumulerade upplupna räntan adderad till inköpspriset för ett värdepapper och utbetalad till säljaren för värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen OBL.LÖPTID beräknar det viktade medelvärdet av aktuella kassaflödesvärden för ett antaget nominellt värde om 100 $. Funktionen OBL.LÖPTIDF beräknar det modifierade viktade medelvärdet av aktuella kassaflödesvärden för ett antaget nominellt värde om 100 $. Funktionen KUPDAGBB returnerar antalet dagar från början av kupongperioden då betalning äger rum och likviddagen. Funktionen KUPDAGB returnerar antalet dagar i kupongperioden då betalning äger rum. 92

93 Funktion KUPDAGNK (sidan 105) KUPANT (sidan 106) KUMRÄNTA (sidan 107) KUMPRIS (sidan 109) DB (sidan 110) DEGAVSKR (sidan 112) DISK (sidan 114) EFFRÄNTA (sidan 115) SLUTVÄRDE (sidan 116) Beskrivning Funktionen KUPDAGNK returnerar antalet dagar mellan likviddagen och slutet av kupongperioden då betalning äger rum. Funktionen KUPANT returnerar antalet kuponger som förfaller till betalning mellan likviddagen och förfallodagen. Funktionen KUMRÄNTA returnerar den ackumulerade räntan för lån- eller annuitetsbetalningar under ett angivet tidsintervall baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. Funktionen KUMPRIS returnerar det ackumulerade kapitalbeloppet för lån- eller annuitetsbetalningar under ett angivet tidsintervall baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. Funktionen DB returnerar värdeminskningen för en tillgång för en angiven period med metoden fast degressiv avskrivning. Funktionen DEGAVSKR returnerar värdeminskningen för en tillgång baserat på angiven avskrivningshastighet. Funktionen DISK returnerar den årliga diskonteringsräntan för ett värdepapper som inte ger någon avkastning och som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde. Funktionen EFFRÄNTA returnerar den årliga effektiva räntesatsen från den nominella årliga räntesatsen baserat på antalet ackumulerade perioder per år. Funktionen SLUTVÄRDE returnerar det framtida värdet på en investering baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. Kapitel 6 Ekonomifunktioner 93

94 Funktion ÅRSRÄNTA (sidan 118) RBETALNING (sidan 119) IR (sidan 121) RALÅN (sidan 123) MODIR (sidan 124) NOMRÄNTA (sidan 126) PERIODER (sidan 127) NETNUVÄRDE (sidan 129) BETALNING (sidan 130) Beskrivning Funktionen ÅRSRÄNTA returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen RBETALNING returnerar räntedelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. Funktionen IR returnerar den interna räntabiliteten för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. Funktionen RALÅN returnerar räntedelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. Funktionen MODIR returnerar den modifierade internräntan för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. Den intjänade räntan för positiva kassaflöden och den betalade räntan för finansiering av negativa kassaflöden kan vara olika. Funktionen NOMRÄNTA returnerar den årliga nominella räntesatsen från den effektiva årliga räntesatsen baserat på antalet ackumulerade perioder per år. Funktionen PERIODER returnerar antalet betalningsperioder för ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. Funktionen NETNUVÄRDE returnerar nettokapitalvärdet för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. Funktionen BETALNING returnerar den fasta periodiska betalningen för ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. 94 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

95 Funktion AMORT (sidan 132) Beskrivning Funktionen AMORT returnerar amorteringsdelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. PRIS (sidan 133) Funktionen PRIS returnerar priset per 100 $ nominellt värde för ett värdepapper som ger periodisk avkastning. PRISDISK (sidan 135) Funktionen PRISDISK returnerar priset för ett värdepapper som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon ränta per 100 $ nominellt värde. PRISFÖRF (sidan 136) Funktionen PRISFÖRF returnerar priset per 100 $ nominellt värde för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. NUVÄRDE (sidan 138) RÄNTA (sidan 140) BELOPP (sidan 142) LINAVSKR (sidan 143) ÅRSAVSKR (sidan 144) Funktionen NUVÄRDE returnerar det aktuella värdet på en investering eller annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. Funktionen RÄNTA returnerar räntesatsen för en investering, ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. Funktionen BELOPP returnerar det slutgiltiga värdet för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen LINAVSKR returnerar den linjära värdeminskningen för en tillgång under en enskild period. Funktionen ÅRSAVSKR returnerar den årliga värdeminskningen för en tillgång under en angiven period med summaårsmetoden (sumof-the-years-digits). Kapitel 6 Ekonomifunktioner 95

96 Funktion VDEGRAVSKR (sidan 145) NOMAVK (sidan 146) NOMAVKDISK (sidan 148) NOMAVKFÖRF (sidan 149) Beskrivning Funktionen VDEGRAVSKR returnerar värdeminskningen för en tillgång under ett angivet tidsintervall, baserat på en angiven avskrivningshastighet. Funktionen NOMAVK returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger regelbunden periodisk avkastning. Funktionen NOMAVKDISK returnerar den årliga effektiva räntesatsen för ett värdepapper som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon avkastning. Funktionen NOMAVKÖRF returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger avkastning på förfallodagen. UPPLRÄNTA Funktionen UPPLRÄNTA beräknar den upplupna räntan adderad till inköpspriset för ett värdepapper och utbetalad till säljaren för värdepapper som ger periodisk avkastning. UPPLRÄNTA(utgivning, första, kvitta, årlig-sats, par, frekvens, dagar-basis) utgivning: Värdepapprets ursprungliga utfärdandedatum. utgivning är ett datum-/ tidsvärde och måste vara det tidigaste angivna datumet. första: Den första räntebetalningens datum. första är ett datum-/tidsvärde och måste ligga efter utgivning. kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). par: Värdepapperets nominella värde (par) eller slutgiltiga värde på förfallodagen. par är ett numeriskt värde. Om det utelämnas (komma, men inget värde) antas par vara frekvens: Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 96 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

97 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Tänk på vid användning Om kvitta ligger före första returnerar funktionen den upplupna räntan sedan utgivning. Om kvitta ligger efter första returnerar funktionen den upplupna räntan sedan det kupongbetalningsdatum som ligger närmast före kvitta. Använd UPPLOBLRÄNTA för värdepapper som ger avkastning på förfallodagen. Exempel 1 Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Likviddagen antas ligga före det första kupongdatumet. Du kan använda funktionen UPPLRÄNTA till att beräkna värdet på den upplupna ränta som kommer att adderas till inköpspriset/försäljningspriset. Funktionen returnerar 38,06 $, vilket representerar den upplupna räntan mellan utgivningsdagen och likviddagen. =UPPLRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2, G2, H2) utgivning första kvitta årlig-sats par frekvens dagar-basis 12/14/ /01/ /01/ Exempel 2 Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Likviddagen antas ligga efter det första kupongdatumet. Du kan använda funktionen UPPLRÄNTA till att beräkna värdet på den upplupna ränta som kommer att adderas till inköpspriset/försäljningspriset. Funktionen returnerar ca 20,56 $, vilket representerar den upplupna räntan mellan det omedelbart föregående kupongbetalningsdatumet och likviddagen. =UPPLRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2, G2, H2) utgivning första kvitta årlig-sats par frekvens dagar-basis 12/14/ /01/ /15/ UPPLOBLRÄNTA på sidan 98 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 97

98 UPPLOBLRÄNTA Funktionen UPPLOBLRÄNTA beräknar den ackumulerade upplupna räntan adderad till inköpspriset för ett värdepapper och utbetalad till säljaren för värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. UPPLOBLRÄNTA(utgivning, kvitta, årlig-sats, par, dagar-basis) utgivning: Värdepapprets ursprungliga utfärdandedatum. utgivning är ett datum-/ tidsvärde och måste vara det tidigaste angivna datumet. kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). par: Värdepapperets nominella värde (par) eller slutgiltiga värde på förfallodagen. par är ett numeriskt värde. Om det utelämnas (komma, men inget värde) antas par vara dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Tänk på vid användning Använd UPPLRÄNTA för värdepapper som ger periodisk avkastning. 98 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

99 Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Du kan använda funktionen UPPLOBLRÄNTA till att bestämma värdet på den upplupna ränta som kommer att adderas till inköpspriset/försäljningspriset. Funktionen returnerar ca 138,06 $, vilket representerar den upplupna räntan mellan utgivningsdagen och likviddagen. =UPPLOBLRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2) utgivning kvitta årlig-sats par dagar-basis 12/14/ /01/ UPPLRÄNTA på sidan 96 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 OBL.LÖPTID Funktionen OBL.LÖPTID returnerar det viktade medelvärdet av aktuella kassaflödesvärden för ett antaget nominellt värde om 100 $. OBL.LÖPTID(kvitta, förfallotid, årlig-sats, årlig-avkastning, frekvens, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). årlig-avkastning: Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). frekvens: Antalet kupongbetalningar per år. Kapitel 6 Ekonomifunktioner 99

100 årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Tänk på vid användning Den här funktionen returnerar ett värde som kallas Macauley-löptiden. Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa ett hypotetiskt värdepapper. Köpet kommer att kvittas den 2 april 2010 och förfallofagen infaller den 31 december Kupongräntan är 5 %, vilket resulterar i en avkastning på cirka 5,284 % (avkastningen beräknas med funktionen NOMAVK). Obligationen ger avkastning kvartalsvis, baserat på det faktiska antalet dagar. =OBL.LÖPTID( 2/4/2010, 31/12/2015, 0,05, 0,05284, 4, 1) returnerar cirka 5,0208, det aktuella värdet för det framtida kassaflödet (obligationens löptid), baserat på Macauley-löptiden. Kassaflödet består av det betalade priset, utbetald ränta och utbetalt kapitalbelopp på likviddagen. OBL.LÖPTIDF på sidan ### Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

101 OBL.LÖPTIDF Funktionen OBL.LÖPTIDF returnerar det modifierade viktade medelvärdet av aktuella kassaflödesvärden för ett antaget nominellt värde om 100 $. OBL.LÖPTIDF(kvitta, förfallotid, årlig-sats, årlig-avkastning, frekvens, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). årlig-avkastning: Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). frekvens: Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Tänk på vid användning Den här funktionen returnerar ett värde som kallas den modifierade Macauleylöptiden. Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa ett hypotetiskt värdepapper. Köpet kommer att kvittas den 2 april 2010 och förfallofagen infaller den 31 december Kupongräntan är 5 %, vilket resulterar i en avkastning på cirka 5,284 % (avkastningen beräknas med funktionen NOMAVK). Obligationen ger avkastning kvartalsvis, baserat på det faktiska antalet dagar. =OBL.LÖPTIDF( 2/4/2010, 31/12/2015, 0,05, 0,05284, 4, 1) returnerar cirka 4,9554, det aktuella värdet för det framtida kassaflödet (obligationens löptid), baserat på den modifierade Macauley-löptiden. Kassaflödet består av det betalade priset, utbetald ränta och utbetalt kapitalbelopp på likviddagen. Kapitel 6 Ekonomifunktioner 101

102 OBL.LÖPTID på sidan 99 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 KUPDAGBB Funktionen KUPDAGBB returnerar antalet dagar från början av kupongperioden då betalning äger rum och likviddagen. KUPDAGBB(kvitta, förfallotid, frekvens, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. frekvens: Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). 102 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

103 Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Du kan använda funktionen KUPDAGBB till att beräkna antalet dagar från det sista kupongbetalningsdatumet till likviddagen. Det innebär antalet dagar som inkluderas i beräkningen av den upplupna räntan som adderas till obligationens inköpspris. Funktionen returnerar 2 eftersom det är två dagar mellan det sista kupongbetalningsdatumet 31 mars 2010 och likviddagen 2 april =KUPDAGBB(B2, C2, D2, E2, F2, G2) kvitta förfallotid frekvens dagar-basis 4/2/ /31/ KUPDAGB på sidan 103 KUPDAGNK på sidan 105 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 KUPDAGB Funktionen KUPDAGB returnerar antalet dagar i kupongperioden då betalning äger rum. KUPDAGB(kvitta, förfallotid, frekvens, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. frekvens: Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år. Kapitel 6 Ekonomifunktioner 103

104 dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Du kan använda funktionen KUPDAGB till att beräkna antalet likviddagar i kupongperioden. Funktionen returnerar 91, eftersom det finns 91 dagar i kupongperioden som börjar 1 april 2010 och slutar 30 juni kvitta förfallotid frekvens dagar-basis =KUPDAGB(B2, C2, D2, E2, F2, G2) 4/2/ /31/ KUPDAGBB på sidan 102 KUPDAGNK på sidan 105 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

105 KUPDAGNK Funktionen KUPDAGNK returnerar antalet dagar mellan likviddagen och slutet av kupongperioden då betalning äger rum. KUPDAGNK(kvitta, förfallotid, frekvens, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. frekvens: Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Du kan använda funktionen KUPDAGNK till att beräkna antalet dagar till nästa kupongbetalningsdatum. Det innebär antalet dagar tills du tar emot den första kupongbetalningen. Funktionen returnerar 89 eftersom det är 89 dagar mellan likviddagen 2 april 2010 och nästa kupongbetalningsdatum 30 juni =KUPDAGNK(B2, C2, D2, E2, F2, G2) kvitta förfallotid frekvens dagar-basis 4/2/ /31/ KUPDAGB på sidan 103 KUPDAGBB på sidan 102 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 105

106 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 KUPANT Funktionen KUPANT returnerar antalet kuponger som förfaller till betalning mellan likviddagen och förfallodagen. KUPANT(kvitta, förfallotid, frekvens, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. frekvens: Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel Tänk dig att du funderar på att köpa det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Du kan använda funktionen KUPANT till att beräkna antalet kuponger du kan förvänta dig mellan likviddagen och förfallodagen för värdepapperet. Funktionen returnerar 23 eftersom det är 23 kvartalsvisa kupongbetalningsdatum mellan 2 april 2010 och 31 december 2015, med det första betalningsdatumet 30 juni Kapitel 6 Ekonomifunktioner

107 =KUPANT(B2, C2, D2, E2, F2, G2) kvitta förfallotid frekvens dagar-basis 4/2/ /31/ Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 KUMRÄNTA Funktionen KUMRÄNTA returnerar den ackumulerade räntan för lån- eller annuitetsbetalningar under ett angivet tidsintervall baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. KUMRÄNTA(periodisk-sats, num-perioder, nuvarande-värde, startar-per, slutar-per, närförfaller) periodisk-sats: Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). num-perioder: Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. nuvarande-värde: Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). startar-per: Första perioden att inkludera i beräkningen. startar-per är ett numeriskt värde. slutar-per: Sista perioden att inkludera i beräkningen. slutar-per är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och också större än startar-per. när-förfaller: Anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. slut (0): Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1): Betalningsdag är i början på varje period. Kapitel 6 Ekonomifunktioner 107

108 Tänk på vid användning Om kvitta ligger före första returnerar funktionen den upplupna räntan sedan utgivning. Om kvitta ligger efter första returnerar funktionen den upplupna räntan sedan det kupongbetalningsdatum som ligger närmast före kvitta. Använd UPPLOBLRÄNTA för värdepapper som ger avkastning på förfallodagen. Exempel: I allmänhet är räntebeloppet som ska betalas för ett lån högre under de första åren jämfört med senare. Det här exemplet visar hur mycket högre räntebeloppet kan vara de första åren. Tänk dig att du har ett hypotekslån på initialt $, en räntesats på 6 % och löptid på 30 år. Du kan använda funktionen KUMRÄNTA till att beräkna räntebeloppet för valfri period. I följande tabell har KUMRÄNTA använts till att beräkna räntebeloppet för det första året (betalningar 1 till 12) och för det sista året (betalningar 349 till 360) under lånets löptid. Funktionen returnerar ,27 $ respektive 1 256,58 $. Summan betald ränta under det första året är mer än 26 gånger så hög som summan betald ränta under det sista året. =KUMRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2, G2) =KUMRÄNTA(B2, C2, D2, E3, F3, G2) periodisk-sats num-perioder nuvarandevärde startar-per slutar-per när-förfaller =0.06/ = KUMPRIS på sidan 109 RBETALNING på sidan 119 BETALNING på sidan 130 AMORT på sidan 132 Exempel på en tabell över låneamortering på sidan 346 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

109 KUMPRIS Funktionen KUMPRIS returnerar det ackumulerade kapitalbeloppet för lån- eller annuitetsbetalningar under ett angivet tidsintervall baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. KUMPRIS(periodisk-sats, num-perioder, nuvarande-värde, startar-per, slutar-per, kum-närförfaller) periodisk-sats: Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). num-perioder: Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. nuvarande-värde: Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). startar-per: Första perioden att inkludera i beräkningen. startar-per är ett numeriskt värde. slutar-per: Sista perioden att inkludera i beräkningen. slutar-per är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och större än startar-per. när-förfaller: Anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. slut (0): Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1): Betalningsdag är i början på varje period. Exempel: I allmänhet är kapitalbeloppet för ett lån högre under de senare åren jämfört med första åren. Det här exemplet visar hur mycket högre de senare åren kan vara. Tänk dig att du har ett hypotekslån på initialt $, en räntesats på 6 % och löptid på 30 år. Du kan använda funktionen KUMPRIS till att beräkna kapitalbeloppet under valfri period. I följande tabell har KUMPRIS använts till att beräkna det betalade kapitalbeloppet under det första året (betalningar 1 till 12) och under det sista året (betalningar 349 till 360) av lånets löptid. Funktionen returnerar 6 754,06 $ respektive ,75 $. Det betalda kapitalbeloppet under det första året är endast ca 18 % av kapitalbeloppet under det sista året. =KUMPRIS(B2, C2, D2, E2, F2, G2) =KUMPRIS(B2, C2, D2, E3, F3, G2) periodisk-sats num-perioder nuvarandevärde startar-per slutar-per när-förfaller =0.06/ = Kapitel 6 Ekonomifunktioner 109

110 KUMRÄNTA på sidan 107 RBETALNING på sidan 119 BETALNING på sidan 130 AMORT på sidan 132 Exempel på en tabell över låneamortering på sidan 346 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 DB Funktionen DB returnerar värdeminskningen för en tillgång för en angiven period med metoden fast degressiv avskrivning. DB(kostnad, rädda, liv, värdeminsk-period, första-år-månader) kostnad: Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. rädda: Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. liv: Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år). värdeminsk-period: Den period du vill beräkna värdeminskning för. värdeminskperiod är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Eventuella decimaler i värdeminsk-period ignoreras. första-år-månader: Ett valfritt argument som anger antalet månader med värdeminskning det första året. första-år-månader är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 12. Eventuella decimaler i första-år-månader ignoreras. 110 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

111 Exempel 1 Konstruera ett värdeminskningsschema Tänk dig att du just har köpt en tillgång för $ med restvärdet 100 $ och en förväntad livslängd på 4 år. Tillgången kommer också att minska i värde under det första årets tolv månader. Med hjälp av funktionen DB kan du skapa en värdeminskningstabell som visar värdeminskningen för varje år. Första året (returnerar 438 $) Andra året (returnerar 246,16 $) Tredje året (returnerar 138,74 $) Fjärde året (returnerar 77,75 $) =DB(B2, C2, D2, E3, F2) =DB(B2, C2, D2, E4, F2) =DB(B2, C2, D2, E5, F2) =DB(B2, C2, D2, E6, F2) kostnad rädda liv värdeminskperiod första-årmånader Exempel 2 Värdeminskning under delar av första året Utgå från samma fakta som i exempel 1, men med undantaget att tillgången endast minskar i värde under färre än 12 månader av det första året. Värdeminskning 9 månader (returnerar 328,50 $) Värdeminskning 6 månader (returnerar 219 $) Värdeminskning 3 månader (returnerar 109,50 $) Värdeminskning 1 månad (returnerar 36,50 $) =DB(B2, C2, D2, E2, F3) =DB(B2, C2, D2, E2, F4) =DB(B2, C2, D2, E2, F5) =DB(B2, C2, D2, E2, F6) kostnad rädda liv värdeminskperiod första-årmånader Kapitel 6 Ekonomifunktioner 111

112 DEGAVSKR på sidan 112 LINAVSKR på sidan 143 ÅRSAVSKR på sidan 144 VDEGRAVSKR på sidan 145 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 DEGAVSKR Funktionen DEGAVSKR returnerar värdeminskningen för en tillgång baserat på angiven avskrivningshastighet. DEGAVSKR(kostnad, rädda, liv, värdeminsk-period, värdeminsk-faktor) kostnad: Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. rädda: Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. liv: Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år). värdeminsk-period: Den period du vill beräkna värdeminskning för. värdeminskperiod är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Eventuella decimaler i värdeminsk-period ignoreras. värdeminsk-faktor: Ett valfritt tal som bestämmer värdeminskningens hastighet. värdeminsk-faktor är ett numeriskt värde. Om det utelämnas antas 2 (200 % för dubbel degressiv avskrivning). Ju högre tal desto snabbare avskrivning. Om du t.ex. vill använda en avskrivningshastighet som är en och en halv gånger så snabb som linjär avskrivning skriver du 1,5 eller 150 %. 112 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

113 Exempel: Tänk dig att du just har köpt en tillgång för $ med restvärdet 100 $ och en förväntad livslängd på 4 år. Med funktionen DEGAVSKR kan du beräkna avskrivningen för olika perioder och olika avskrivningshastigheter. Första året, dubbel degressiv avskrivning (returnerar 500 $) Andra året, dubbel degressiv avskrivning (returnerar 250 $) Tredje året, dubbel degressiv avskrivning (returnerar 125 $) Fjärde året, dubbel degressiv avskrivning (returnerar 25 $) Första året, linjär avskrivning (returnerar 250 $) Första året, tredubbel degressiv avskrivning (returnerar 750 $) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E3, F3) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E4, F4) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E5, F5) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E6, F6) =DEGAVSKR(B2, C2, D2, E7, F7) =DEGAVSKR(B2,C2,D2,E8, F8) kostnad rädda liv värdeminskperiod värdeminskfaktor DB på sidan 110 LINAVSKR på sidan 143 ÅRSAVSKR på sidan 144 VDEGRAVSKR på sidan 145 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 113

114 DISK Funktionen DISK returnerar den årliga diskonteringsräntan för ett värdepapper som inte ger någon avkastning och som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde. DISK(kvitta, förfallotid, pris, inlösen, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. pris: Värdepapperets kostnad per 100 $ nominellt värde. pris är ett numeriskt värde. inlösen: Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen DISK till att beräkna den årliga diskonteringsräntan för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Funktionen returnerar 5,25 %, den årliga diskonteringsräntan. =DISK(B2, C2, D2, E2, F2) kvitta förfallotid pris inlösen dagar-basis 05/01/ /30/ Kapitel 6 Ekonomifunktioner

115 PRISDISK på sidan 135 NOMAVKDISK på sidan 148 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 EFFRÄNTA Funktionen EFFRÄNTA returnerar den årliga effektiva räntesatsen från den nominella årliga räntesatsen baserat på antalet ackumulerade perioder per år. EFFRÄNTA(nominell-sats, num-perioder-år) nominell-sats: Ett värdepappers nominella räntesats. nominell-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). num-perioder-år: Antalet ackumulerade perioder per år. num-perioder-år är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel: =EFFRÄNTA(0,05; 365) returnerar ca 5,13 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras dagligen. =EFFRÄNTA(0,05; 12) returnerar ca 5,12 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras månatligen. =EFFRÄNTA(0,05; 4) returnerar ca 5,09 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras kvartalsvis. =EFFRÄNTA(0,05; 2) returnerar ca 5,06 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras halvårsvis. =EFFRÄNTA(0,05; 1) returnerar ca 5,00 %, den effektiva årliga räntesatsen om 5 % ackumuleras årsvis. NOMRÄNTA på sidan 126 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 115

116 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 SLUTVÄRDE Funktionen SLUTVÄRDE returnerar det framtida värdet på en investering baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. SLUTVÄRDE(periodisk-sats, num-perioder, betalning, nuvarande-värde, när-förfaller) periodisk-sats: Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). num-perioder: Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. betalning: Beloppet som betalats ut eller mottagits varje period. betalning är ett numeriskt värde. För varje period är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara en månatlig låneinbetalning (negativt) eller en periodisk betalning som mottas (positivt). nuvarande-värde: Ett valfritt argument som anger värdet på den initiala investeringen eller beloppet för lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). när-förfaller: Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad): Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1): Betalningsdag är i början på varje period. Tänk på vid användning Om betalning anges och det inte finns någon initial investering kan nuvarande-värde utelämnas. 116 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

117 Exempel 1 Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Hon har just fyllt 3 och du tror att hon kommer att börja läsa på högskolan om 15 år. Du har $ som du kan lägga undan på ett sparkonto idag och kan sedan lägga till 200 $ till beloppet i slutet av varje månad. Under de kommande 15 åren förväntas sparkontot ge en årlig ränta på 4,5 %, och räntan betalas ut månatligen. Med funktionen SLUTVÄRDE kan du beräkna det förväntade värdet på sparkontot vid den tidpunkt då din dotter börjar på högskolan. Baserat på de antaganden som gjorts blir det ,00 $. periodisk-sats num-perioder betalning nuvarande-värde när-förfaller =SLUTVÄRDE(B2, C2, D2, E2, F2) =0.045/12 =15* Exempel 2 Tänk dig att du får ett tips om ett investeringstillfälle. Investeringstillfället kräver att du investerar $ i ett nollkupongare idag och därefter krävs ingen vidare investering. Nollkupongaren förfaller om 14 år och har ett inlösenvärde på $. Det alternativ du har är att låta pengarna ligga kvar på ett sparkonto med en förväntad årlig avkastning på 5,25 %. Ett sätt att utvärdera det här investeringstillfället är att beräkna hur mycket dina $ skulle vara värda i slutet av investeringsperioden och jämföra det med inlösenvärdet för värdepapperet. Genom att använda funktionen SLUTVÄRDE kan du beräkna det förväntade framtida värdet med sparkontot. Baserat på de antaganden som gjorts blir det ,03 $. Därför vore det, om alla antaganden sker som förväntat, bättre att behålla pengarna på sparkontot eftersom deras värde efter 14 år ( ,03 $) överskrider inlösenvärdet för värdepapperet ( $). periodisk-sats num-perioder betalning nuvarande-värde när-förfaller =SLUTVÄRDE(B2, C2, D2, E2, F2) PERIODER på sidan 127 NETNUVÄRDE på sidan 129 BETALNING på sidan 130 NUVÄRDE på sidan 138 RÄNTA på sidan 140 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 117

118 ÅRSRÄNTA Funktionen ÅRSRÄNTA returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. ÅRSRÄNTA(kvitta, förfallotid, investering-mängd, inlösen, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. investering-mängd: Belopp som investerats i värdepappret. investering-mängd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. inlösen: Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen ÅRSRÄNTA till att beräkna den effektiva årliga räntesatsen för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen returnerar ca 10,85 %. =ÅRSRÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2) kvitta förfallotid investeringmängd 05/01/ /30/ par dagar-basis 118 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

119 BELOPP på sidan 142 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 RBETALNING Funktionen RBETALNING returnerar räntedelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. RBETALNING(periodisk-sats, period, num-perioder, nuvarande-värde, framtid-värde, närförfaller) periodisk-sats: Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). period: Den betalningsperiod som du vill beräkna räntebeloppet för. period är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. num-perioder: Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. nuvarande-värde: Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). framtid-värde: Ett valfritt argument som representerar värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt). Om det utelämnas antas det vara 0. Kapitel 6 Ekonomifunktioner 119

120 när-förfaller: Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad): Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1): Betalningsdag är i början på varje period. Exempel I det här exemplet används RBETALNING till att beräkna räntedelen för den första betalningen under låneperiodens tredje år (betalning 25) med de lånefakta som anges. Funktionen returnerar ca -922,41 $ vilket motsvarar räntedelen för låneinbetalning 25. =RBETALNING(B2, C2, D2, E2, F2, G2) periodisk-sats period num-perioder nuvarandevärde framtid-värde =0.06/12 25 =10* när-förfaller KUMRÄNTA på sidan 107 KUMPRIS på sidan 109 BETALNING på sidan 130 AMORT på sidan 132 Exempel på en tabell över låneamortering på sidan 346 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

121 IR Funktionen IR returnerar den interna räntabiliteten för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden (betalningar som inte behöver vara ett konstant belopp) som sker vid regelbundna tidsintervall. IR(flöden-intervall, uppskattning) flöden-intervall: En samling som innehåller kassaflödesvärden. flöden-intervall är en samling som innehåller numeriska värden. Inkomster (ett kassainflöde) anges som ett positivt tal, och en utgift (kassautflöde) anges som ett negativt tal. Det måste finnas minst ett positivt och ett negativt tal i samlingen. Kassaflöden måste anges i kronologisk ordning och med jämnt tidsavstånd (t.ex. varje månad). Om en period saknar kassaflöde använder du 0 för den perioden. uppskattning: Ett valfritt argument som anger initial uppskattning för räntabilitet. uppskattning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). Om det utelämnas antas 10 %. Om det förvalda värdet inte resulterar i någon lösning kan du börja med att prova med ett större positivt värde. Om det fortfarande inte resulterar i någon lösning provar du ett litet negativt värde. Minsta tillåtna värde är -1. Tänk på vid användning Om de periodiska kassaflödena alltid är samma kan du vilja använda funktionen NETNUVÄRDE istället. Exempel 1 Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Hon har just fyllt 13 och du tror att hon kommer att börja läsa på högskolan om 5 år. Du har $ som du kan lägga undan på ett sparkonto idag och du kommer att lägga till den bonus du får från arbetsgivaren i slutet av varje år. Eftersom du förväntar dig att bonusen kommer att öka varje år räknar du med att kunna lägga undan $, $, $, $ respektive $ i slutet av de kommande fem åren. Du tror att du kommer att behöva ha lagt undan sammanlagt $ för din dotters utbildning när hon börjar på högskolan. Med funktionen IR kan du avgöra vilken ränta du behöver få på de investerade pengarna för att beloppet ska bli $ efter fem år. Baserat på de antaganden som gjorts blir räntan 5,70 %. Initial insättning År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Belopp som krävs =IR(B2:H2) Kapitel 6 Ekonomifunktioner 121

122 Exempel 2 Tänk dig att du får möjlighet att gå in som partner och investera i ett mindre företag. Den initiala investering som krävs är $. Eftersom företaget fortfarande utvecklar sin produkt måste ytterligare $ och $ investeras i slutet av det första respektive andra året. Under det tredje året förväntas verksamheten gå runt men inte resultera i någon vinst för investerarna. Under det fjärde och femte året förväntas investerarna kunna få ut $ respektive $. I slutet av det sjätte året förväntas företaget sälja sin produkt och investerarna förväntas då kunna få ut $. Med funktionen IR kan du avgöra den förväntade räntesatsen för avkastningen på investeringen. Baserat på de antaganden som gjorts blir räntan 10,24 %. Initial insättning År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Försäljningsinkomster =IR(B2:H2) MODIR på sidan 124 NETNUVÄRDE på sidan 129 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

123 RALÅN Funktionen RALÅN returnerar räntedelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. RALÅN(årlig-sats, period, num-perioder, nuvarande-värde) årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). period: Den betalningsperiod som du vill beräkna räntebeloppet för. period är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. num-perioder: Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. nuvarande-värde: Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). Tänk på vid användning Funktionen RBETALNING har fler funktioner och bör användas istället för RALÅN. Exempel I det här exemplet används RALÅN till att beräkna räntedelen för den första betalningen under låneperiodens tredje år (betalning 25) med de lånefakta som anges. Funktionen returnerar ca -791,67 $ vilket motsvarar räntedelen för låneinbetalning 25. periodisk-sats period num-perioder nuvarande-värde =RALÅN(B2, C2, D2, E2) =0.06/12 25 =10* RBETALNING på sidan 119 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 123

124 MODIR Funktionen MODIR returnerar den modifierade interna räntabiliteten för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden (betalningar som inte behöver vara ett konstant belopp) som sker vid regelbundna tidsintervall. Den intjänade räntan för positiva kassaflöden och den betalade räntan för finansiering av negativa kassaflöden kan vara olika. MODIR(flöden-intervall, finansiering-sats, reinvestering-sats) flöden-intervall: En samling som innehåller kassaflödesvärden. flöden-intervall är en samling som innehåller numeriska värden. Inkomster (ett kassainflöde) anges som ett positivt tal, och en utgift (kassautflöde) anges som ett negativt tal. Det måste finnas minst ett positivt och ett negativt tal i samlingen. Kassaflöden måste anges i kronologisk ordning och med jämnt tidsavstånd (t.ex. varje månad). Om en period saknar kassaflöde använder du 0 för den perioden. finansiering-sats: Ränta betald på negativa kassaflöden (utflöden). finansieringsats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %), och representerar den räntesats vid vilken de investerade beloppen (negativa kassaflöden) kan finansieras. Du kan t.ex. använda ett företags kapitalkostnad. reinvestering-sats: Den hastighet som positiva kassaflöden (inflöden) kan återinvesteras. reinvestering-sats är ett numeriskt värde som anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %), och representerar den takt vid vilken de mottagna beloppen (positiva kassaflöden) kan återinvesteras. Du kan t.ex. använda ett företags kortfristiga investeringstakt. Tänk på vid användning Kassaflödena måste vara tidsmässigt regelbundna. Om inget kassaflöde sker under en viss tidsperiod använder du 0. Exempel 1 Tänk dig att du får möjlighet att gå in som partner och investera i ett mindre företag. Den initiala investering som krävs är $. Eftersom företaget fortfarande utvecklar sin produkt måste ytterligare $ och $ investeras i slutet av det första respektive andra året. Under det tredje året förväntas verksamheten gå runt men inte resultera i någon vinst för investerarna. Under det fjärde och femte året förväntas investerarna kunna få ut $ respektive $. I slutet av det sjätte året förväntas företaget sälja sin produkt och investerarna förväntas då kunna få ut $. Tänk dig att du just nu kan låna pengar för 9,00 % (finansiering-sats) och kan tjäna 4,25 % på kortfristiga besparingar (reinvestering-sats). Med funktionen IR kan du avgöra den förväntade räntesatsen för avkastningen på investeringen. Baserat på de antaganden som gjorts blir räntan ca 9,75 %. 124 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

125 Initial insättning År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Försäljningsinkomster =MODIR(B2:H2; 0,09; 0,0425) Exempel 2 Utgå från samma information som i exempel 1, men istället för att placera kassaflöden i enskilda celler anger du kassaflödena som en förteckningskonstant. Funktionen MODIR blir då som följer: =MODIR({-50000; ; ; 0; 10000; 30000; }; 0,09; 0,0425) returnerar ca 9,75 %. IR på sidan 121 NETNUVÄRDE på sidan 129 NUVÄRDE på sidan 138 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 125

126 NOMRÄNTA Funktionen NOMRÄNTA returnerar den årliga nominella räntesatsen från den effektiva årliga räntesatsen baserat på antalet ackumulerade perioder per år. NOMRÄNTA(effektiv-ränta-sats, num-perioder-år) effektiv-ränta-sats: Ett värdepappers effektiva ränta. effektiv-ränta-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). num-perioder-år: Antalet ackumulerade perioder per år. num-perioder-år är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel: =NOMRÄNTA(0.0513, 365) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,13 % baserats på daglig ackumulering. =NOMRÄNTA(0.0512, 12) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,12 % baserats på månatlig ackumulering. =NOMRÄNTA(0.0509, 4) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,09 % baserats på kvartalsvis ackumulering. =NOMRÄNTA(0.0506, 2) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,06 % baserats på halvårsvis ackumulering. =NOMRÄNTA(0.0500, 1) returnerar ca 5,00 %, den årliga nominella räntesatsen om den effektiva räntesatsen på 5,00 % baserats på årsvis ackumulering. EFFRÄNTA på sidan 115 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

127 PERIODER Funktionen PERIODER returnerar antalet betalningsperioder för ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. PERIODER(periodisk-sats, betalning, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller) periodisk-sats: Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). betalning: Beloppet som betalats ut eller mottagits varje period. betalning är ett numeriskt värde. För varje period är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara en månatlig låneinbetalning (negativt) eller en periodisk betalning som mottas (positivt). nuvarande-värde: Värdet på den initiala investeringen, eller beloppet för lånet eller annuiteten, angett som ett negativt tal. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). framtid-värde: Ett valfritt argument som anger värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt). när-förfaller: Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad): Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1): Betalningsdag är i början på varje period. Exempel 1 Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Du har $ som du kan lägga undan på ett sparkonto idag och kan sedan lägga till 200 $ till beloppet i slutet av varje månad. Sparkontot förväntas ge en årlig ränta på 4,5 %, och räntan betalas ut månatligen. Du tror att du kommer att behöva ha lagt undan sammanlagt $ tills din dotter börjar på högskolan. Med funktionen PERIODER kan du beräkna antalet perioder du behöver göra inbetalningen om 200 $. Baserat på de antaganden som gjorts blir resultatet ca 181 perioder eller 15 år, 1 månad. =PERIOD(B2, C2, D2, E2, F2) periodisk-sats betalning nuvarande-värde framtid-värde när-förfaller =0.045/ Kapitel 6 Ekonomifunktioner 127

128 Exempel 2 Tänk dig att du vill köpa din farbrors stuga vid kusten. Du har $ till handpenningen idag och har råd att betala $ i månaden. Din farbror säger att han kan låna ut mellanskillnaden mellan stugans försäljningspris på $ och din handpenning (så du skulle låna $) åt dig, med en årlig ränta på 7 %. Med funktionen PERIOD kan du beräkna antalet månader det skulle ta dig att betala tillbaka din farbrors lån. Baserat på de antaganden som gjorts blir resultatet ca 184 månader eller 15 år, 4 månader. periodisk-sats betalning nuvarande-värde framtid-värde när-förfaller =PERIOD(B2, C2, D2, E2, F2) =0.07/ SLUTVÄRDE på sidan 116 BETALNING på sidan 130 NUVÄRDE på sidan 138 RÄNTA på sidan 140 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

129 NETNUVÄRDE Funktionen NETNUVÄRDE returnerar nettokapitalvärdet för en investering baserat på en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. NETNUVÄRDE(periodisk-rabatt-sats, kassa-flöde, kassa-flöde ) periodisk-rabatt-sats: Rabattprocent per period. periodisk-rabatt-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). periodisk-rabatt-sats måste vara större än eller lika med 0. kassa-flöde: Ett kassaflöde. kassa-flöde är ett numeriskt värde. Ett positivt värde representerar inkomst (kassainflöde). Ett negativt värde representerar en utgift (kassautflöde). Kassaflödena måste vara tidsmässigt regelbundna. kassa-flöde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare kassaflöden. Tänk på vid användning periodisk-rabatt-sats anges med samma tidsram som tidsramen för kassaflöden. Om t.ex. kassaflödena är månatliga och den önskade årliga diskonteringsräntan är 8 % måste periodisk-rabatt-sats anges som 0,00667 eller 0,667 % (0,08 dividerat med 12). Om kassaflödena är oregelbundna använder du funktionen IR. Exempel Tänk dig att du får möjlighet att gå in som partner och investera i ett mindre företag. Eftersom företaget fortfarande utvecklar sin produkt måste ytterligare $ och $ investeras i slutet av det första respektive andra året. Under det tredje året förväntas verksamheten gå runt men inte resultera i någon vinst för investerarna. Under det fjärde och femte året förväntas investerarna kunna få ut $ respektive $. I slutet av det sjätte året förväntas företaget sälja sin produkt och investerarna förväntas då kunna få ut $. För att investera vill du uppnå en årlig vinst på minst 10 %. Med funktionen NETNUVÄRDE kan du beräkna det maximala beloppet du kan tänka dig att investera. Baserat på de antaganden som gjorts ger NETNUVÄRDE ,43 $. Därför uppfyller möjligheten ditt mål på 10 % om den initiala investeringen som krävs är det här beloppet eller lägre. =NETNUVÄRDE(B2, C2:H2) periodisksats År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Försäljningsinkomster IR på sidan 121 NUVÄRDE på sidan 138 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 129

130 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 BETALNING Funktionen BETALNING returnerar den fasta periodiska betalningen för ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. BETALNING(periodisk-sats, num-perioder, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller) periodisk-sats: Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). num-perioder: Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. nuvarande-värde: Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). framtid-värde: Ett valfritt argument som representerar värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt). Om det utelämnas antas det vara 0. när-förfaller: Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad): Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1): Betalningsdag är i början på varje period. 130 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

131 Exempel I det här exemplet används BETALNING till att beräkna den fasta betalningen baserat på angivna lånefakta. Funktionen returnerar ,21 $, vilket representerar den fasta betalning du behöver göra (negativt eftersom det är ett kassautflöde) för det här lånet. periodisk-sats num-perioder nuvarande-värde framtid-värde när-förfaller =BETALNING(B2, C2, D2, E2, F2) =0.06/12 =10* SLUTVÄRDE på sidan 116 RBETALNING på sidan 119 PERIODER på sidan 127 AMORT på sidan 132 NUVÄRDE på sidan 138 RÄNTA på sidan 140 Exempel på en tabell över låneamortering på sidan 346 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 131

132 AMORT Funktionen AMORT returnerar amorteringsdelen för ett angivet lån eller annuitetsbetalning baserat på fasta, periodiska betalningar och en fast räntesats. AMORT(periodisk-sats, period, num-perioder, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller) periodisk-sats: Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). period: Den betalningsperiod som du vill beräkna räntebeloppet för. period är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. num-perioder: Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. nuvarande-värde: Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). framtid-värde: Ett valfritt argument som representerar värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt). Om det utelämnas antas det vara 0. när-förfaller: Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad): Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1): Betalningsdag är i början på varje period. Exempel I det här exemplet används AMORT till att beräkna amorteringsdelen för den första betalningen under låneperiodens tredje år (betalning 25) med de lånefakta som anges. Funktionen returnerar ca -687,80 $ vilket motsvarar amorteringsdelen för låneinbetalning 25. =AMORT(B2, C2, D2, E2, F2, G2) periodisk-sats period num-perioder nuvarandevärde framtid-värde =0.06/12 25 =10* när-förfaller 132 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

133 KUMRÄNTA på sidan 107 KUMPRIS på sidan 109 RBETALNING på sidan 119 BETALNING på sidan 130 Exempel på en tabell över låneamortering på sidan 346 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 PRIS Funktionen PRIS returnerar priset per 100 $ nominellt värde för ett värdepapper som ger periodisk avkastning. PRIS(kvitta, förfallotid, årlig-sats, årlig-avkastning, inlösen, frekvens, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). årlig-avkastning: Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). inlösen: Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde. Kapitel 6 Ekonomifunktioner 133

134 frekvens: Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen PRIS till att beräkna inköpspriset vid handel med det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger periodisk avkastning. Funktionen returnerar 106,50 $, vilket representerar priset per 100 $ nominellt värde. kvitta förfallotid årlig-sats årligavkastning inlösen frekvens dagar-basis =PRIS(B2, C2, D2, E2, F2, G2, H2) 05/01/ /30/ PRISDISK på sidan 135 PRISFÖRF på sidan 136 NOMAVK på sidan 146 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

135 PRISDISK Funktionen PRISDISK returnerar priset för ett värdepapper som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon ränta per 100 $ nominellt värde. PRISDISK(kvitta, förfallotid, årlig-avkastning, inlösen, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. årlig-avkastning: Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). inlösen: Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen PRISDISK till att beräkna inköpspriset vid handel med det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger inte någon ränta och säljs till underkurs. Funktionen returnerar ca 65,98 $, vilket representerar priset per 100 $ nominellt värde. =PRISDISK(B2, C2, D2, E2, F2) kvitta förfallotid rabatt inlösen dagar-basis 05/01/ /30/ PRIS på sidan 133 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 135

136 PRISFÖRF på sidan 136 NOMAVKDISK på sidan 148 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 PRISFÖRF Funktionen PRISFÖRF returnerar priset per 100 $ nominellt värde för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. PRISFÖRF(kvitta, förfallotid, utgivning, årlig-sats, årlig-avkastning, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. utgivning: Värdepapprets ursprungliga utfärdandedatum. utgivning är ett datum-/ tidsvärde och måste vara det tidigaste angivna datumet. årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). årlig-avkastning: Värdepapprets årliga avkastning. årlig-avkastning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). 136 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

137 Exempel I det här exemplet används funktionen PRISFÖRF till att beräkna inköpspriset vid handel med det hypotetiska värdepapperet som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen returnerar 99,002 $, vilket representerar priset per 100 $ nominellt värde. =PRISFÖRF(B2, C2, D2, E2, F2, G2) kvitta förfallotid utgivning årlig-sats årligavkastning 05/01/ /30/ /14/ dagar-basis PRIS på sidan 133 PRISDISK på sidan 135 NOMAVKFÖRF på sidan 149 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 137

138 NUVÄRDE Funktionen NUVÄRDE returnerar det aktuella värdet på en investering eller annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. NUVÄRDE(periodisk-sats, num-perioder, betalning, framtid-värde, när-förfaller) periodisk-sats: Räntesats per period. periodisk-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). num-perioder: Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. betalning: Beloppet som betalats ut eller mottagits varje period. betalning är ett numeriskt värde. För varje period är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara en månatlig låneinbetalning (negativt) eller en periodisk betalning som mottas (positivt). framtid-värde: Ett valfritt argument som anger värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt). när-förfaller: Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad): Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1): Betalningsdag är i början på varje period. Tänk på vid användning periodisk-sats anges med tidsramen num-perioder. Om t.ex. num-perioder representerar månader och den årliga räntesatsen är 8 % måste periodisk-sats anges som 0,00667 eller 0,667 % (0,08 dividerat med 12). Om betalning anges och det inte finns något investeringsvärde, kassavärde eller kvarvarande lånevärde kan framtid-värde utelämnas. Om betalning utelämnas måste du ta med framtid-värde. 138 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

139 Exempel 1 Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Hon har just fyllt 3 och du tror att hon kommer att börja läsa på högskolan om 15 år. Du tror att du kommer att behöva ha lagt undan sammanlagt $ på ett sparkonto när hon börjar på högskolan. Du kan lägga till 200 $ till beloppet i slutet av varje månad. Under de kommande 15 åren förväntas sparkontot ge en årlig ränta på 4,5 %, och räntan betalas ut månatligen. Med funktionen NUVÄRDE kan du beräkna det belopp du måste sätta in på sparkontot idag så att värdet på sparkontot kommer att uppgå till $ vid den tidpunkt då din dotter börjar på högskolan. Baserat på de antaganden som gjorts returnerar funktionen ,88 $ som det belopp du behöver sätta in idag (funktionen returnerar ett negativt värde eftersom insättningen på kontot idag är ett kassautflöde). periodisk-sats num-perioder betalning framtid-värde när-förfaller =NUVÄRDE(B2, C2, D2, E2, F2) =0.045/12 =15* Exempel 2 I det här exemplet har du fått information om en investeringsmöjlighet. Möjligheten innebär att du investerar i en nollkupongare och sedan inte betalar eller får tillbaka något förrän på värdepapperets förfallodag. Nollkupongaren förfaller om 14 år och har ett inlösenvärde på $. Det alternativ du har är att låta pengarna ligga kvar på ett sparkonto med en förväntad årlig avkastning på 5,25 %. Med funktionen NUVÄRDE kan du beräkna det maximala belopp du är villig att betala för nollkupongaren idag, under förutsättning att du vill ha minst lika bra räntesats som du förväntar dig på ditt sparkonto. Baserat på de antaganden som gjorts blir det ,92 $ (funktionen returnerar ett negativt belopp eftersom det rör sig om ett kassautflöde). periodisk-sats num-perioder betalning framtid-värde när-förfaller =NUVÄRDE(B2, C2, D2, E2, F2) SLUTVÄRDE på sidan 116 IR på sidan 121 PERIODER på sidan 127 BETALNING på sidan 130 RÄNTA på sidan 140 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 139

140 RÄNTA Funktionen RÄNTA returnerar räntesatsen för en investering, ett lån eller en annuitet baserat på en serie regelbundna periodiska kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden med konstanta intervall) och en fast räntesats. RÄNTA(num-perioder, betalning, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller, uppskattning) num-perioder: Antalet perioder. num-perioder är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. betalning: Beloppet som betalats ut eller mottagits varje period. betalning är ett numeriskt värde. För varje period är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara en månatlig låneinbetalning (negativt) eller en periodisk betalning som mottas (positivt). nuvarande-värde: Värdet för den initiala investeringen, eller storleken på lånet eller annuiteten. nuvarande-värde är ett numeriskt värde. Vid tiden 0 är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara ett lånat belopp (positivt) eller den initiala betalningen för ett annuitetskontrakt (negativt). framtid-värde: Ett valfritt argument som representerar värdet på investeringen eller kvarvarande kontantvärde för annuiteten (positivt belopp), eller det kvarvarande lånevärdet (negativt belopp), efter den sista betalningen. framtid-värde är ett numeriskt värde. I slutet av investeringsperioden är ett mottaget värde ett positivt värde och ett investerat värde ett negativt värde. Det kan t.ex. vara slutbetalningen för ett lån (negativt) eller det kvarvarande värdet för ett annuitetskontrakt (positivt). när-förfaller: Ett valfritt argument som anger om betalningsdagen är i början eller slutet på varje period. De flesta hypotekslån och andra lån kräver att den första betalningen sker i slutet av den första perioden (0), vilket är förvalet. De flesta hyresinbetalningar, och vissa andra typer av betalningar, ska betalas i början av varje period (1). slut (0 eller utelämnad): Betalningsdag är i slutet på varje period. början (1): Betalningsdag är i början på varje period. 140 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

141 uppskattning: Ett valfritt argument som anger initial uppskattning för räntabilitet. uppskattning är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). Om det utelämnas antas 10 %. Om det förvalda värdet inte resulterar i någon lösning kan du börja med att prova med ett större positivt värde. Om det fortfarande inte resulterar i någon lösning provar du ett litet negativt värde. Minsta tillåtna värde är -1. Exempel Tänkt dig att du planerar för din dotters högskoleutbildning. Hon har just fyllt 3 och du tror att hon kommer att börja läsa på högskolan om 15 år. Du tror att du kommer att behöva ha lagt undan sammanlagt $ på ett sparkonto när hon börjar på högskolan. Du kan lägga undan $ idag och kan sedan lägga till 200 $ till beloppet i slutet av varje månad. Under de kommande 15 åren förväntas sparkontot ge en årlig ränta på 4,5 %, och räntan betalas ut månatligen. Med funktionen RÄNTA kan du beräkna den räntesats som måste vara kopplad till sparkontot för att beloppet ska uppgå till $ vid den tidpunkt då din dotter börjar på högskolan. Baserat på de antaganden som gjorts blir den räntesats som returneras av funktionen ca 0,377 %, vilket är per månad eftersom num-perioder var månatligen, eller 4,52 % på årsbasis. num-perioder betalning nuvarandevärde framtid-värde när-förfaller uppskattning =RÄNTA(B2, C2, D2, E2, F2, G2) =15* =0.1/12 SLUTVÄRDE på sidan 116 IR på sidan 121 PERIODER på sidan 127 BETALNING på sidan 130 NUVÄRDE på sidan 138 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 141

142 BELOPP Funktionen BELOPP returnerar det slutgiltiga värdet för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. BELOPP(kvitta, förfallotid, investering-mängd, årlig-sats, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Värdepapprets förfallodag. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. investering-mängd: Belopp som investerats i värdepappret. investering-mängd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASD-metod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen BELOPP till att beräkna det belopp som betalas ut vid förfallodatum för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen returnerar 1 651,83 $, det belopp som betalas ut vid förfallodatum inklusive både amortering och ränta. =BELOPP(B2, C2, D2, E2, F2) kvitta förfallotid investeringmängd årlig-sats 05/01/ /30/ dagar-basis ÅRSRÄNTA på sidan 118 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

143 LINAVSKR Funktionen LINAVSKR returnerar den linjära värdeminskningen för en tillgång under en enskild period. LINAVSKR(kostnad, rädda, liv) kostnad: Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. rädda: Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. liv: Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år). Exempel =LINAVSKR(10000; 1000; 6) returnerar $, värdeminskningen per år i dollar för en tillgång med inköpspriset $ och med ett uppskattat restvärde på $ efter 6 år. DB på sidan 110 DEGAVSKR på sidan 112 ÅRSAVSKR på sidan 144 VDEGRAVSKR på sidan 145 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 143

144 ÅRSAVSKR Funktionen ÅRSAVSKR returnerar den årliga värdeminskningen för en tillgång under en angiven period med summaårsmetoden (sum-of-the-years-digits). ÅRSAVSKR(kostnad, rädda, liv, värdeminsk-period) kostnad: Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. rädda: Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. liv: Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år). värdeminsk-period: Den period du vill beräkna värdeminskning för. värdeminskperiod är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Eventuella decimaler i värdeminsk-period ignoreras. Exempel: =ÅRSAVSKR(10000; 1000; 9; 1) returnerar $1 800, värdeminskningen under det första året för en tillgång med inköpspriset $ och med ett restvärde på $ efter 9 år. =ÅRSAVSKR(10000; 1000; 9; 2) returnerar $, värdeminskningen under det andra året. =ÅRSAVSKR(10000; 1000; 9; 8) returnerar 400 $, värdeminskningen under det åttonde året. DB på sidan 110 DEGAVSKR på sidan 112 LINAVSKR på sidan 143 VDEGRAVSKR på sidan 145 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

145 VDEGRAVSKR Funktionen VDEGRAVSKR returnerar värdeminskningen för en tillgång under ett angivet tidsintervall, baserat på en angiven avskrivningshastighet. VDEGRAVSKR(kostnad, rädda, liv, startar-per, slutar-per, värdeminsk-faktor, ej-byte) kostnad: Tillgångens ingångskostnad. kostnad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. rädda: Tillgångens restvärde. rädda är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. liv: Antalet perioder som tillgångens värde minskas. liv är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. liv kan anges med decimaler (t.ex. 5,5 för en total värdeminskningsperiod om fem och ett halvt år). startar-per: Första perioden att inkludera i beräkningen. startar-per är ett numeriskt värde. slutar-per: Sista perioden att inkludera i beräkningen. slutar-per är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och större än startar-per. värdeminsk-faktor: Ett valfritt tal som bestämmer värdeminskningens hastighet. värdeminsk-faktor är ett numeriskt värde. Om det utelämnas antas 2 (200 % för dubbel degressiv avskrivning). Ju högre tal desto snabbare avskrivning. Om du t.ex. vill använda en avskrivningshastighet som är en och en halv gånger så snabb som linjär avskrivning skriver du 1,5 eller 150 %. ej-byte: Ett valfritt värde som avgör om värdeminskningen övergår till den linjära metoden. byte (0, FALSKT, eller utelämnad): Byter till den linjära metoden under det år då den linjära värdeminskningen blir större än den degressiva avskrivningen. inget byte (1, SANT): Byt inte till den linjära metoden. Tänk på vid användning startar-per ska anges till perioden före den första perioden du vill ta med i beräkningen. Om du vill ta med den första perioden anger du 0 för startar-per. Om du vill beräkna värdeminskningen för endast den första perioden anger du 1 för slutar-per. Kapitel 6 Ekonomifunktioner 145

146 Exempel: Tänk dig att du just har köpt en tillgång för ,00 $ med restvärdet 1 000,00 $ och en förväntad livslängd på 5 år. Du avser att beräkna värdeminskningen för tillgången med metoden 1,5 (150 %) degressiv avskrivning. =VDEGRAVSKR(11000; 1000; 5; 0; 1; 1,5; 0) returnerar $, värdeminskningen under det första året. =VDEGRAVSKR(11000; 1000; 5; 4; 5; 1,5; 0) returnerar 1 386,50 $, värdeminskningen för det femte (sista) året, under förutsättning att linjär avskrivning används när den är större än den degressiva avskrivningen. =VDEGRAVSKR(11000; 1000; 5; 4; 5; 1,5; 1) returnerar 792,33 $, värdeminskningen för det femte (sista) året, under förutsättning att degressiv avskrivning används under hela tidsperioden (ej-byte är SANT). DB på sidan 110 DEGAVSKR på sidan 112 LINAVSKR på sidan 143 ÅRSAVSKR på sidan 144 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 NOMAVK Funktionen NOMAVK returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger regelbunden periodisk avkastning. NOMAVK(kvitta, förfallotid, årlig-sats, pris, inlösen, frekvens, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Förfallodatum för värdepapperet. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). 146 Kapitel 6 Ekonomifunktioner

147 pris: Värdepapperets kostnad per 100 $ nominellt värde. pris är ett numeriskt värde. inlösen: Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde. frekvens: Antalet kupongbetalningar per år. årlig (1): En betalning per år. halvårsvis (2): Två betalningar per år. kvartalsvis (4): Fyra betalningar per år. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen NOMAVK till att beräkna den årliga avkastningen för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger periodisk avkastning. Funktionen returnerar ca 5,25 %. kvitta förfallotid årlig-sats pris inlösen frekvens dagar-basis =NOMAVK(B2, C2, D2, E2, F2, G2, H2) 05/01/ /30/ PRIS på sidan 133 NOMAVKDISK på sidan 148 NOMAVKFÖRF på sidan 149 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 6 Ekonomifunktioner 147

148 NOMAVKDISK Funktionen NOMAVKDISK returnerar den årliga effektiva räntesatsen för ett värdepapper som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon avkastning. NOMAVKDISK(kvitta, förfallotid, pris, inlösen, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Förfallodatum för värdepapperet. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. pris: Värdepapperets kostnad per 100 $ nominellt värde. pris är ett numeriskt värde. inlösen: Inlösenvärdet per 100 $ nominellt värde. inlösen är ett numeriskt värde som måste vara större än 0. inlösen är det belopp som utbetalas per 100 $ nominellt värde. Ofta är det 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen NOMAVKDISK till att beräkna den effektiva årliga avkastningen för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger inte någon ränta och säljs till underkurs. Funktionen returnerar ca 8,37 %, vilket representerar den årliga avkastningen vid ett pris på ca 65,98 $ per 100 $ nominellt värde. =NOMAVKDISK(B2, C2, D2, E2, F2) kvitta förfallotid pris inlösen dagar-basis 05/01/ /30/ Kapitel 6 Ekonomifunktioner

149 PRISDISK på sidan 135 NOMAVK på sidan 146 NOMAVKFÖRF på sidan 149 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 NOMAVKFÖRF Funktionen NOMAVKFÖRF returnerar den effektiva årliga räntesatsen för ett värdepapper som ger avkastning endast på förfallodagen. NOMAVKFÖRF(kvitta, förfallotid, utgivning, årlig-sats, pris, dagar-basis) kvitta: Likviddagen för affären. kvitta är ett datum-/tidsvärde. Likviddagen ligger normalt en eller flera dagar efter affärsdagen. förfallotid: Förfallodatum för värdepapperet. förfallotid är ett datum-/tidsvärde. Det måste ligga efter kvitta. utgivning: Värdepapprets ursprungliga utfärdandedatum. utgivning är ett datum-/ tidsvärde och måste vara det tidigaste angivna datumet. årlig-sats: Den årliga kupongräntan eller värdepapprets årliga ränta. årlig-sats är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller som ett procentvärde (t.ex. 8 %). pris: Värdepapperets kostnad per 100 $ nominellt värde. pris är ett numeriskt värde. dagar-basis: Ett valfritt argument som anger det antal dag per månad och år som används in beräkningarna. 30/360 (0 eller utelämnad): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med NASDmetod för datum som faller på den 31:a i månaden. verklig/verklig (1): Verkliga dagar i varje månad, verkliga dagar per år. verklig/360 (2): Verkliga dagar i varje månad, 360 dagar per år. verklig/365 (3): Verkliga dagar i varje månad, 365 dagar per år. Kapitel 6 Ekonomifunktioner 149

150 30E/360 (4): 30 dagar per månad, 360 dagar per år, med europeisk metod för datum som faller på den 31:a i månaden (Europeisk 30/360). Exempel I det här exemplet används funktionen NOMAVKFÖRF till att beräkna den effektiva årliga avkastningen för det hypotetiska värdepapper som beskrivs av värdena nedan. Värdepapperet ger avkastning endast på förfallodagen. Funktionen returnerar 6,565 %. =NOMAVKFÖRF(B2, C2, D2, E2, F2, G2) kvitta förfallotid utgivning årlig-sats pris dagar-basis 05/01/ /30/ /14/ PRISFÖRF på sidan 136 NOMAVK på sidan 146 NOMAVKDISK på sidan 148 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan Kapitel 6 Ekonomifunktioner

151 Logiska funktioner och informationsfunktioner 7 Med de logiska funktionerna och informationsfunktionerna kan du bedöma innehållet i celler och få hjälp att avgöra hur du ska bedöma eller på annat sätt arbeta med cellinnehåll eller formelresultat. Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner I iwork finns följande logiska funktioner och informationsfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion OCH (sidan 152) FALSKT (sidan 153) OM (sidan 154) OMFEL (sidan 155) ÄRTOM (sidan 156) ÄRFEL (sidan 157) Beskrivning Funktionen OCH returnerar SANT om alla argument är sanna, annars FALSKT. Funktionen FALSKT returnerar det booleska värdet FALSKT. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. Funktionen OM returnerar ett av två värden beroende på om ett angivet uttryck resulterar i det booleska värdet SANT eller FALSKT. Funktionen OMFEL returnerar det värde du bestämt om ett angivet värde resulterar i ett fel, annars returnerar funktionen det angivna värdet. Funktionen ÄRTOM returnerar SANT om den angivna cellen är tom, annars FALSKT. Funktionen ÄRFEL returnerar SANT om ett angivet uttryck resulterar i ett fel, annars FALSKT. 151

152 Funktion ÄRJÄMN (sidan 158) ÄRUDDA (sidan 158) ICKE (sidan 159) ELLER (sidan 160) SANT (sidan 161) Beskrivning Funktionen ÄRJÄMN returnerar SANT om värdet är jämnt (inte lämnar någon rest vid division med 2), annars FALSKT. Funktionen ÄRUDDA returnerar SANT om värdet är udda (lämnar en rest vid division med 2), annars FALSKT. Funktionen ICKE returnerar motsatsen till det booleska värdet för ett angivet uttryck. Funktionen ELLER returnerar SANT om något argument är sant, annars FALSKT. Funktionen SANT returnerar det booleska värdet SANT. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. OCH Funktionen OCH returnerar SANT om alla argument är sanna, annars FALSKT. OCH(test-uttryck, test-uttryck ) test-uttryck: Ett uttryck. test-uttryck kan innehålla vad som helst, så länge uttrycket resulterar i ett booleskt värde. Om uttrycket resulterar i ett tal tolkas 0 som FALSKT och alla andra tal som SANT. test-uttryck : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare uttryck. Tänk på vid användning Funktionen OCH motsvarar den logiska konjunktionsoperatorn som används inom matematik och logik. Den bedömer först varje test-uttryck. Om alla uttryck resulterar i SANT returnerar funktionen OCH SANT, annars FALSKT. Exempel: =OCH(SANT; SANT) returnerar SANT eftersom båda argumenten är sanna. =OCH(1; 0; 1; 1) returnerar FALSKT eftersom ett av argumenten är siffran 0, vilket tolkas som FALSKT. =OCH(A5>60; A5<=100) returnerar SANT om cell A5 innehåller ett tal i intervallet 61 till 100, annars FALSKT. Följande två OM-funktioner returnerar samma värde: =OM(B2>60, OM(B2<=100, SANT, FALSKT), FALSKT) =OM(OCH(B2>60, B2<=100), SANT, FALSKT) OM på sidan Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner

153 ICKE på sidan 159 ELLER på sidan 160 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll på sidan 351 Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans på sidan 351 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 FALSKT Funktionen FALSKT returnerar det booleska värdet FALSKT. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. FALSKT() Tänk på vid användning Funktionen FALSKT har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =FALSKT(). Istället för att använda funktionen FALSKT kan du ange det booleska värdet FALSKT genom att helt enkelt skriva FALSKT (eller falskt) i en cell eller som ett funktionsargument. Exempel: =FALSKT() returnerar det booleska värdet FALSKT. =OCH(1, FALSKT()) returnerar det booleska värdet FALSKT. SANT på sidan 161 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 153

154 OM Funktionen OM returnerar ett av två värden beroende på om ett angivet uttryck resulterar i det booleska värdet SANT eller FALSKT. OM(om-uttryck, om-sant, om-falskt) om-uttryck: Ett logiskt uttryck. om-uttryck kan innehålla vad som helst, så länge uttrycket resulterar i ett booleskt värde. Om uttrycket resulterar i ett tal tolkas 0 som FALSKT och alla andra tal som SANT. om-sant: Värdet som ska returneras om uttrycket är SANT. om-sant kan innehålla valfri värdetyp. Om det utelämnas (komma men inget värde) returnerar OM 0. om-falskt: Ett valfritt argument som anger det värde som returneras om uttrycket är FALSKT. om-falskt kan innehålla valfri värdetyp. Om det utelämnas (komma men inget värde) returnerar OM 0. Om det utelämnas helt (inget komma efter om-falskt) och om-uttryck resulterar i FALSKT, returnerar OM FALSKT. Tänk på vid användning Om det booleska värdet för om-uttryck är SANT returnerar funktionen uttrycket om-sant, annars returneras uttrycket om-falskt. Både om-sant och om-falskt kan innehålla ytterligare OM-funktioner (nästlade OM-funktioner). Exempel: =OM(A5>=0, Ickenegativt, Negativt ) returnerar texten Ickenegativt om cell A5 innehåller ett tal större än eller lika med noll eller ett icke-numeriskt värde. Om cell A5 innehåller ett värde mindre än 0 returnerar funktionen Negativt. =OM(OMFEL(ELLER(ÄRJÄMN(B4+B5),ÄRUDDA(B4+B5), FALSKT),), Bara tal, Inte bara tal ) returnerar texten Bara tal om cellerna B4 och B5 bägge innehåller ett tal, annars returneras texten Inte bara tal. Resultatet uppnås genom att testa om summan av de två cellerna är antingen jämn eller udda. Om en cell inte är ett tal returnerar funktionerna JÄMN och UDDA ett fel och funktionen OMFEL returnerar FALSKT, annars returnerar den SANT eftersom antingen JÄMN eller UDDA är SANT. Om antingen B4 eller B5 inte är ett tal eller ett booleskt värde kommer alltså OM-satsen att returnera omfalskt-uttrycket Inte bara tal ; annars returneras om-sant-uttrycket Bara tal. OCH på sidan 152 ICKE på sidan 159 ELLER på sidan Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner

155 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Hantering av division med noll på sidan 353 Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll på sidan 351 Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans på sidan 351 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 OMFEL Funktionen OMFEL returnerar det värde du bestämt om ett angivet värde resulterar i ett fel, annars returnerar funktionen det angivna värdet. OMFEL(något-uttryck, om-fel) något-uttryck: Ett uttryck som ska testas. något-uttryck kan innehålla valfri värdetyp. om-fel: Värdet returneras om något-uttryck resulterar i ett fel. om-fel kan innehålla valfri värdetyp. Tänk på vid användning Använd OMFEL för hantering av fel i en formel. Om du t.ex. arbetar med data där 0 är ett giltigt värde för cell D1 kan formeln =B1/D1 resultera i ett fel (division med noll). Du kan undvika det här felet genom att använda en formel som =OMFEL(B1/ D1, 0), som returnerar den faktiska divisionen om D1 inte är noll, annars returneras 0. Exempel: Om B1 är ett numeriskt värde och D1 resulterar i 0, då gäller att: =OMFEL(B1/D1;0) returnerar 0 eftersom division med noll resulterar i ett fel. =OM(ÄRFEL(B1/D1);0;B1/D1) motsvarar föregående exempel med OMFEL, men kräver att både OM och ÄRFEL används. =OM(OMFEL(ELLER(ÄRJÄMN(B4+B5),ÄRUDDA(B4+B5), FALSKT),), Bara tal, Inte bara tal ) returnerar texten Bara tal om cellerna B4 och B5 bägge innehåller ett tal, annars returneras texten Inte bara tal. Resultatet uppnås genom att testa om summan av de två cellerna är antingen jämn eller udda. Om en cell inte är ett tal returnerar funktionerna JÄMN och UDDA ett fel och funktionen OMFEL returnerar FALSKT, annars returnerar den SANT eftersom antingen JÄMN eller UDDA är SANT. Om antingen B4 eller B5 inte är ett tal eller ett booleskt värde kommer alltså OM-satsen att returnera omfalskt-uttrycket Inte bara tal ; annars returneras om-sant-uttrycket Bara tal. Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 155

156 ÄRTOM på sidan 156 ÄRFEL på sidan 157 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 ÄRTOM Funktionen ÄRTOM returnerar SANT om den angivna cellen är tom, annars FALSKT. ÄRTOM(cell) cell: En referens till en enstaka tabellcell. cell är ett referensvärde till en enskild cell som kan innehålla valfritt värde eller vara tom. Tänk på vid användning Om cellen saknar innehåll (är tom) returnerar funktionen SANT, annars returneras FALSKT. Om cellen innehåller ett mellanslag eller ett tecken som inte visas vid utskrift returnerar funktionen FALSKT även om cellen ser ut att vara tom. Exempel: Om tabellcellen A1 är tom och cellen B2 innehåller 100: =ÄRTOM(A1) returnerar SANT. =ÄRTOM(B2) returnerar FALSKT. OMFEL på sidan 155 ÄRFEL på sidan 157 Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll på sidan 351 Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans på sidan 351 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner

157 ÄRFEL Funktionen ÄRFEL returnerar SANT om ett angivet uttryck resulterar i ett fel, annars FALSKT. ÄRFEL(något-uttryck) något-uttryck: Ett uttryck som ska testas. något-uttryck kan innehålla valfri värdetyp. Tänk på vid användning Det är oftast bättre att använda funktionen OMFEL. Funktionen OMFEL har samma egenskaper som ÄRFEL men tillåter dessutom registrering, inte bara identifiering, av felet. Exempel: Om B1 är ett numeriskt värde och D1 resulterar i 0, då gäller att: =OM(ÄRFEL(B1/D1);0;B1/D1) returnerar 0 eftersom division med noll resulterar i ett fel. =OMFEL(B1/D1;0) motsvarar föregående exempel men kräver bara en funktion. OMFEL på sidan 155 ÄRTOM på sidan 156 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 157

158 ÄRJÄMN Funktionen ÄRJÄMN returnerar SANT om det angivna talet är jämnt (inte lämnar någon rest vid division med 2), annars FALSKT. ÄRJÄMN(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning Om num är text returnerar funktionen ett fel. Om num är booleska SANT (värdet 1) returnerar funktionen FALSKT. Om num är booleska FALSKT (värdet 0) returnerar funktionen SANT. Exempel: =ÄRJÄMN(2) returnerar SANT. =ÄRJÄMN(2,75) returnerar SANT. =ÄRJÄMN(3) returnerar FALSKT. ÄRUDDA på sidan 158 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 ÄRUDDA Funktionen ÄRUDDA returnerar SANT om det angivna talet är udda (lämnar en rest vid division med 2), annars FALSKT. ÄRUDDA(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning Om num är text returnerar funktionen ett fel. Om num är booleska SANT (värdet 1) returnerar funktionen SANT. Om num är booleska FALSKT (värdet 0) returnerar funktionen FALSKT. 158 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner

159 Exempel: =ÄRUDDA(3) returnerar SANT. =ÄRUDDA(3,75) returnerar SANT. =ÄRUDDA(2) returnerar FALSKT. ÄRJÄMN på sidan 158 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 ICKE Funktionen ICKE returnerar motsatsen till det booleska värdet för ett angivet uttryck. ICKE(något-uttryck) något-uttryck: Ett uttryck som ska testas. något-uttryck kan innehålla vad som helst, så länge uttrycket resulterar i ett booleskt värde. Om uttrycket resulterar i ett tal tolkas 0 som FALSKT och alla andra tal som SANT. Exempel: =ICKE(0) returnerar SANT eftersom 0 tolkas som FALSKT. =ELLER(A9; ICKE(A9)) returnerar alltid SANT eftersom antingen A9 eller motsatsen alltid kommer att vara sant. =ICKE(ELLER(FALSKT; FALSKT)) returnerar SANT eftersom inget av argumenten för det logiska ELLER är sant. OCH på sidan 152 OM på sidan 154 ELLER på sidan 160 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 159

160 ELLER Funktionen ELLER returnerar SANT om något argument är sant, annars FALSKT. ELLER(något-uttryck, något-uttryck ) något-uttryck: Ett uttryck som ska testas. något-uttryck kan innehålla vad som helst, så länge uttrycket resulterar i ett booleskt värde. Om uttrycket resulterar i ett tal tolkas 0 som FALSKT och alla andra tal som SANT. något-uttryck : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare uttryck som ska testas. Tänk på vid användning Funktionen ELLER motsvarar logisk disjunktion eller inklusiv disjunktion som används inom matematik och logik. Den bedömer först varje uttryck. Om något av uttrycken resulterar i SANT returnerar funktionen ELLER SANT, annars FALSKT. Om ett uttryck är numeriskt tolkas värdet 0 som FALSKT och alla värden som inte är noll tolkas som SANT. ELLER används ofta tillsammans med funktionen OM när ett eller flera villkor måste inkluderas. Exempel: =ELLER(A1+A2<100; B1+B2<100) returnerar FALSKT om summan av de angivna cellerna i bägge fallen är större än eller lika med 100, och SANT om minst en av summorna är lägre än 100. =ELLER(5; 0; 6) returnerar SANT eftersom minst ett argument inte är noll. OCH på sidan 152 OM på sidan 154 ICKE på sidan 159 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll på sidan 351 Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans på sidan 351 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner

161 SANT Funktionen SANT returnerar det booleska värdet SANT. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. SANT() Tänk på vid användning Funktionen SANT har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =SANT(). Istället för att använda funktionen SANT kan du ange det booleska värdet SANT genom att helt enkelt skriva SANT (eller sant) i en cell eller som ett funktionsargument. Exempel: =SANT() returnerar det booleska värdet SANT. =OCH(1; SANT()) returnerar det booleska värdet SANT. =OCH(1; SANT) fungerar på exakt samma sätt som det föregående exemplet. FALSKT på sidan 153 Lista över logiska funktioner och informationsfunktioner på sidan 151 Kapitel 7 Logiska funktioner och informationsfunktioner 161

162 Numeriska funktioner 8 Med de numeriska funktionerna kan du beräkna ofta använda matematiska värden. Lista över numeriska funktioner I iwork finns följande numeriska funktioner som kan användas i tabeller. Funktion ABS (sidan 165) RUNDA.UPP (sidan 165) KOMBIN (sidan 167) JÄMN (sidan 168) EXP (sidan 169) FAKULTET (sidan 169) DUBBELFAKULTET (sidan 170) RUNDA.NER (sidan 171) SGD (sidan 172) Beskrivning Funktionen ABS returnerar absolutbeloppet för ett tal eller en tidslängd. Funktionen RUNDA.UPP avrundar ett tal uppåt, från noll, till närmaste multipel av den angivna faktorn. Funktionen KOMBIN returnerar antalet sätt du kan kombinera ett antal objekt i grupper av en angiven storlek, utan hänsyn till ordningen på objekten inom grupperna. Funktionen JÄMN avrundar ett tal i riktning från noll till närmaste jämna tal. Funktionen EXP returnerar e (basen för naturliga logaritmer) upphöjt till det angivna talet. Funktionen FAKULTET returnerar fakulteten för ett tal. Funktionen DUBBELFAKULTET returnerar dubbelfakulteten för ett tal. Funktionen RUNDA.NER avrundar ett tal nedåt, mot noll, till närmaste multipel av den angivna faktorn. Funktionen SGD returnerar den största gemensamma nämnaren för de angivna talen. 162

163 Funktion HELTAL (sidan 173) MGM (sidan 174) LN (sidan 174) LOG (sidan 175) LOG10 (sidan 176) REST (sidan 177) MAVRUNDA (sidan 178) MULTINOMIAL (sidan 179) UDDA (sidan 180) PI (sidan 181) UPPHÖJT.TILL (sidan 181) PRODUKT (sidan 182) KVOT (sidan 183) SLUMP (sidan 184) SLUMP.MELLAN (sidan 184) ROMERSK (sidan 185) AVRUNDA (sidan 186) AVRUNDA.NEDÅT (sidan 187) Beskrivning HELTAL returnerar närmaste heltal som är mindre än eller lika med talet. Funktionen MGM returnerar minsta gemensamma multipeln för de angivna talen. Funktionen LN returnerar den naturliga logaritmen för ett angivet tal. Den naturliga logaritmen är det tal som e måste upphöjas till för att resultera i det angivna talet. Funktionen LOG returnerar logaritmen för ett tal med en angiven bas. Funktionen LOG10 returnerar 10-logaritmen för ett tal. Funktionen REST returnerar resten vid division. Funktionen MAVRUNDA avrundar ett tal till närmaste multipel av en angiven faktor. Funktionen MULTINOMIAL returnerar den slutna formen av multinomialkoefficienten för de angivna talen. Funktionen UDDA avrundar ett tal i riktning från noll till närmaste udda tal. Funktionen PI returnerar det ungefärliga värdet på π (pi), förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. Funktionen UPPHÖJT.TILL returnerar ett tal upphöjt till en exponent. Funktionen PRODUKT returnerar produkten av ett eller flera tal. Funktionen KVOT returnerar heltalskvoten av två tal. Funktionen SLUMP returnerar ett slumptal som är större än eller lika med 0 och mindre än 1. Funktionen SLUMP.MELLAN returnerar ett slumpmässigt heltal inom det angivna intervallet. Funktionen ROMERSK konverterar ett tal till romerska siffror. Funktionen AVRUNDA returnerar ett tal avrundat till det angivna antalet decimaler. Funktionen AVRUNDA.NEDÅT returnerar ett tal avrundat nedåt (mot noll) till det angivna antalet decimaler. Kapitel 8 Numeriska funktioner 163

164 Funktion AVRUNDA.UPPÅT (sidan 188) TECKEN (sidan 190) ROT (sidan 190) ROTPI (sidan 191) SUMMA (sidan 191) SUMMA.OM (sidan 192) SUMMA.OMF (sidan 194) PRODUKTSUMMA (sidan 196) KVADRATSUMMA (sidan 196) SUMMAX2MY2 (sidan 197) SUMMAX2PY2 (sidan 198) SUMMAXMY2 (sidan 199) AVKORTA (sidan 199) Beskrivning Funktionen AVRUNDA.UPPÅT returnerar ett tal avrundat uppåt (från noll) till det angivna antalet decimaler. Funktionen TECKEN returnerar 1 när ett angivet nummer är positivt, -1 när det är negativt och 0 när det är noll. Funktionen ROT returnerar kvadratroten av ett tal. Funktionen ROTPI returnerar kvadratroten av ett tal multiplicerat med π (pi). Funktionen SUMMA returnerar summan av en samling tal. Funktionen SUMMA.OM returnerar summan av en samling numeriska värden, men tar endast med numeriska värden som uppfyller ett angivet villkor. Funktionen SUMMA.OMF returnerar summan av cellerna i en samling där testvärdena uppfyller angivna villkor. Funktionen PRODUKTSUMMA returnerar summan av produkterna för motsvarande tal i ett eller flera intervall. Funktionen KVADRATSUMMA returnerar summan av kvadraterna på en samling tal. Funktionen SUMMAX2MY2 returnerar summan av differensen mellan kvadraterna av de motsvarande värdena i två samlingar. Funktionen SUMMAX2PY2 returnerar summan av kvadraten av motsvarande värden i två samlingar. Funktionen SUMMAXMY2 returnerar summan av kvadraterna av skillnaden mellan motsvarande värden i två samlingar. Funktionen AVKORTA kortar av ett tal till det angivna antalet decimaler. 164 Kapitel 8 Numeriska funktioner

165 ABS Funktionen ABS returnerar det absoluta värdet för ett tal eller en tidslängd. ABS(num-tidsl) num-tidsl: Ett tal eller tidslängdsvärde. num-tidsl är ett tal eller ett tidslängdsvärde. Tänk på vid användning Det resultat som returneras av ABS är antingen ett positivt tal eller 0. Exempel: =ABS(A1) returnerar 5 om cell A1 innehåller 5. =ABS(8-5) returnerar 3. =ABS(5-8) returnerar 3. =ABS(0) returnerar 0. =ABS(A1) returnerar 0 om cell A1 är tom. Lista över numeriska funktioner på sidan 162 RUNDA.UPP Funktionen RUNDA.UPP avrundar ett tal uppåt, från noll, till närmaste multipel av den angivna faktorn. RUNDA.UPP(num-till-rund, multipel-faktor) num-till-rund: Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. multipel-faktor: Det tal som används för att bestämma den närmaste multipeln. multipel-faktor är ett numeriskt värde och måste ha samma tecken som num-tillrund. Kapitel 8 Numeriska funktioner 165

166 Exempel: =RUNDA.UPP(0,25; 1) returnerar 1. =RUNDA.UPP(1,25; 1) returnerar 2. =RUNDA.UPP(-1,25; -1) returnerar -2. =RUNDA.UPP(5; 2) returnerar 6. =RUNDA.UPP(73; 10) returnerar 80. =RUNDA.UPP(7; 2,5) returnerar 7,5. JÄMN på sidan 168 RUNDA.NER på sidan 171 HELTAL på sidan 173 MAVRUNDA på sidan 178 UDDA på sidan 180 AVRUNDA på sidan 186 AVRUNDA.NEDÅT på sidan 187 AVRUNDA.UPPÅT på sidan 188 AVKORTA på sidan 199 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

167 KOMBIN Funktionen KOMBIN returnerar antalet sätt du kan kombinera ett antal objekt i grupper av en angiven storlek, utan hänsyn till ordningen på objekten inom grupperna. KOMBIN(totalt-objekt, grupp-storlek) totalt-objekt: Det totala antalet objekt. totalt-objekt är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Om totalt-objekt har decimaler ignoreras de. grupp-storlek: Antalet objekt kombinerade i varje grupp. grupp-storlek är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Om grupp-storlek har decimaler ignoreras de. Tänk på vid användning Kombinationer är inte samma sak som permutationer. Ordningen på objekten i en grupp ignoreras för kombinationer men inte för permutationer. (1, 2, 3) och (3, 2, 1) är t.ex. samma kombination men två unika permutationer. Om du vill få fram antalet permutationer istället för antalet kombinationer använder du funktionen PERMUT. Exempel: =KOMBIN(3, 2) returnerar 3, antalet unika grupper du kan skapa om du börjar med 3 objekt och grupperar dem 2 i taget. =KOMBIN(3,2; 2,3) returnerar 3. Decimalerna utelämnas. =KOMBIN(5; 2) och =KOMBIN(5; 3) returnerar bägge 10. PERMUT på sidan 275 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 167

168 JÄMN Funktionen JÄMN avrundar ett tal i riktning från noll till närmaste jämna tal. JÄMN(num-till-rund) num-till-rund: Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning Om du vill avrunda ett udda tal använder du funktionen UDDA. Exempel: =JÄMN(1) returnerar 2. =JÄMN(2) returnerar 2. =JÄMN(2,5) returnerar 4. =JÄMN(-2,5) returnerar -4. =JÄMN(0) returnerar 0. RUNDA.UPP på sidan 165 RUNDA.NER på sidan 171 HELTAL på sidan 173 MAVRUNDA på sidan 178 UDDA på sidan 180 AVRUNDA på sidan 186 AVRUNDA.NEDÅT på sidan 187 AVRUNDA.UPPÅT på sidan 188 AVKORTA på sidan 199 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

169 EXP Funktionen EXP returnerar e (basen för naturliga logaritmer) upphöjt till det angivna talet. EXP(exponent) exponent: Det nummer e ska upphöjas till. exponent är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning EXP och LN är matematiska inverser av domänen där LN är definierat, men p.g.a. flyttalsavrundningen kanske EXP(LN(x)) inte ger exakt x. Exempel =EXP(1) returnerar 2, , ett närmevärde för e. LN på sidan 174 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 FAKULTET Funktionen FAKULTET returnerar fakulteten för ett tal. FAKULTET(fakt-num) fakt-num: Ett tal. fakt-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Eventuella decimaler i fakt-num ignoreras. Exempel: =FAKULTET(5) returnerar 120, eller 1 * 2 * 3 * 4 * 5. =FAKULTET(0) returnerar 1. =FAKULTET(4,5) returnerar 24. Decimalen utelämnas och fakulteten för 4 beräknas. =FAKULTET(-1) returnerar ett fel, talet måste vara positivt. DUBBELFAKULTET på sidan 170 Kapitel 8 Numeriska funktioner 169

170 MULTINOMIAL på sidan 179 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 DUBBELFAKULTET Funktionen DUBBELFAKULTET returnerar dubbelfakulteten för ett tal. DUBBELFAKULTET(fakt-num) fakt-num: Ett tal. fakt-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med -1. Värden i intervallet -1 till 1 returnerar 1. Eventuella decimaler i fakt-num ignoreras. Tänk på vid användning För ett jämnt heltal är dubbelfakulteten produkten av alla jämna heltal mindre än eller lika med det angivna heltalet och större än eller lika med 2. För ett udda heltal är dubbelfakulteten produkten av alla udda heltal mindre än eller lika med det angivna heltalet och större än eller lika med 1. Exempel: =DUBBELFAKULTET(4) returnerar 8, produkten av 2 och 4. =DUBBELFAKULTET(4,7) returnerar 8, produkten av 2 och 4. Decimalerna ignoreras. =DUBBELFAKULTET(10) returnerar 3840, produkten av 2, 4, 6, 8 och 10. =DUBBELFAKULTET(1) returnerar 1 då alla tal mellan -1 och 1 returnerar 1. =DUBBELFAKULTET(-1) returnerar 1 då alla tal mellan -1 och 1 returnerar 1. =DUBBELFAKULTET(7) returnerar 105, produkten av 1, 3, 5 och 7. FAKULTET på sidan 169 MULTINOMIAL på sidan 179 Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

171 RUNDA.NER Funktionen RUNDA.NER avrundar ett tal nedåt, mot noll, till närmaste multipel av den angivna faktorn. RUNDA.NER(num-till-rund, faktor) num-till-rund: Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. faktor: Det tal som används för att bestämma den närmaste multipeln. faktor är ett numeriskt värde. Det måste ha samma tecken som num-till-rund. Exempel: =RUNDA.NER(0,25; 1) returnerar 0. =RUNDA.NER(1,25; 1) returnerar 1. =RUNDA.NER(5; 2) returnerar 4. =RUNDA.NER(73; 10) returnerar 70. =RUNDA.NER(-0,25; -1) returnerar 0. =RUNDA.NER(9; 2,5) returnerar 7,5. RUNDA.UPP på sidan 165 JÄMN på sidan 168 HELTAL på sidan 173 MAVRUNDA på sidan 178 UDDA på sidan 180 AVRUNDA på sidan 186 AVRUNDA.NEDÅT på sidan 187 AVRUNDA.UPPÅT på sidan 188 AVKORTA på sidan 199 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 171

172 SGD Funktionen SGD returnerar den största gemensamma nämnaren för de angivna talen. SGD(num-värde, num-värde ) num-värde: Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde. Eventuella decimaler ignoreras. num-värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning Den största gemensamma nämnaren kallas ibland största möjliga divisorn och är det största heltalet som kan användas vid division av bägge talen, utan någon rest. Exempel: =SGD(8; 10) returnerar 2. =SGD(99; 102; 105) returnerar 3. =SGD(34; 51) returnerar 17. MGM på sidan 174 Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

173 HELTAL HELTAL returnerar närmaste heltal som är mindre än eller lika med talet. HELTAL(num-till-rund) num-till-rund: Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. Exempel: =HELTAL(1,49) returnerar 1. =HELTAL(1,50) returnerar 1. =HELTAL(1,23456) returnerar 1. =HELTAL(1111,222) returnerar =HELTAL(-2,2) returnerar -3. =HELTAL(-2,8) returnerar -3. RUNDA.UPP på sidan 165 JÄMN på sidan 168 RUNDA.NER på sidan 171 MAVRUNDA på sidan 178 UDDA på sidan 180 AVRUNDA på sidan 186 AVRUNDA.NEDÅT på sidan 187 AVRUNDA.UPPÅT på sidan 188 AVKORTA på sidan 199 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 173

174 MGM Funktionen MGM returnerar minsta gemensamma multipeln för de angivna talen. MGM(num-värde, num-värde ) num-värde: Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde. num-värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning Den minsta gemensamma multipeln är det minsta gemensamma heltalet som är en multipel av de angivna talen. Exempel: =MGM(2; 3) returnerar 6. =MGM(34; 68) returnerar 68. =MGM(30; 40; 60) returnerar 120. =MGM(30,25; 40,333; 60,5) returnerar 120 (decimalerna ignoreras). =MGM(2; -3) resulterar i ett fel (negativa tal är inte tillåtna). SGD på sidan 172 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 LN Funktionen LN returnerar den naturliga logaritmen för ett angivet tal. Den naturliga logaritmen är det tal som e måste upphöjas till för att resultera i det angivna talet. LN(pos-num) pos-num: Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning EXP och LN är matematiska inverser av domänen där LN är definierat, men p.g.a. flyttalsavrundningen kanske LN(EXP(x)) inte ger exakt x. 174 Kapitel 8 Numeriska funktioner

175 Exempel =LN(2,71828) returnerar ca 1, det tal som e måste upphöjas med för att ge 2, EXP på sidan 169 LOG på sidan 175 LOGINV på sidan 263 LOGNORMFÖRD på sidan 264 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 LOG Funktionen LOG returnerar logaritmen för ett tal med en angiven bas. LOG(pos-num, bas) pos-num: Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. bas: Ett valfritt värde som anger logaritmens bas. bas är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Om bas är 1 ger det i en division med noll och funktionen returnerar ett fel. Om bas utelämnas antas det vara 10. Exempel: =LOG(8; 2) returnerar 3. =LOG(100; 10) och LOG(100) returnerar bägge 2. =LOG(5,0625; 1,5) returnerar 4. LOG10 på sidan 176 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 175

176 LOG10 Funktionen LOG10 returnerar 10-logaritmen för ett tal. LOG10(pos-num) pos-num: Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning Om du vill hitta logaritmen för en annan bas än 10 använder du funktionen LOG. Exempel: =LOG10(1) returnerar 0. =LOG10(10) returnerar 1. =LOG10(100) returnerar 2. =LOG10(1000) returnerar 3. LN på sidan 174 LOG på sidan 175 Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

177 REST Funktionen REST returnerar resten vid division. REST(utdelning, delare) utdelning: Ett tal som ska divideras med ett annat tal. utdelning är ett numeriskt värde. delare: Ett tal som ett annat tal ska divideras med. delare är ett numeriskt värde. Om det är 0 ger det i en division med noll och funktionen returnerar ett fel. Tänk på vid användning Resultatets tecken är samma som för nämnaren. Vid beräkning av REST(a; b) blir resultatet ett tal r så att a = bk + r, där r är ett tal mellan 0 och b och k är ett heltal. REST(a; b) motsvarar a-b*heltal(a/b). Exempel: =REST(6; 3) returnerar 0. =REST(7; 3) returnerar 1. =REST(8; 3) returnerar 2. =REST(-8; 3) returnerar 1. =REST(4,5; 2) returnerar 0,5. =REST(7; 0,75) returnerar 0,25. KVOT på sidan 183 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 177

178 MAVRUNDA Funktionen MAVRUNDA avrundar ett tal till närmaste multipel av en angiven faktor. MAVRUNDA(num-till-rund, faktor) num-till-rund: Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. faktor: Det tal som används för att bestämma den närmaste multipeln. faktor är ett numeriskt värde. Det måste ha samma tecken som num-till-rund. Exempel: =MAVRUNDA(2; 3) returnerar 3. =MAVRUNDA(4; 3) returnerar 3. =MAVRUNDA(4,4999; 3) returnerar 3. =MAVRUNDA(4,5; 3) returnerar 6. =MAVRUNDA(-4,5; 3) returnerar ett fel. RUNDA.UPP på sidan 165 JÄMN på sidan 168 RUNDA.NER på sidan 171 HELTAL på sidan 173 UDDA på sidan 180 AVRUNDA på sidan 186 AVRUNDA.NEDÅT på sidan 187 AVRUNDA.UPPÅT på sidan 188 AVKORTA på sidan 199 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

179 MULTINOMIAL Funktionen MULTINOMIAL returnerar multinomialkoefficienten för de angivna talen. Det åstadkoms genom att bestämma förhållandet mellan fakulteten av summan av de angivna talen och produkten av fakulteterna för de angivna talen. MULTINOMIAL(ej-neg-num, ej-neg-num ) ej-neg-num: Ett tal. ej-neg-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. ej-neg-num : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Exempel: =MULTINOMIAL(2) returnerar 1. Fakulteten för 2 är 2. Produkten av 1 och 2 är 2. Förhållandet 2:2 är 1. =MULTINOMIAL(1; 2; 3) returnerar 60. Fakulteten av summan av 1, 2 och 3 är 720. Produkten av fakulteterna av 1, 2 och 3 är 12. Förhållandet 720:12 är 60. =MULTINOMIAL(4; 5; 6) returnerar Fakulteten av summan av 4, 5 och 6 är 1,30767E+12. Produkten av fakulteterna av 4, 5 och 6 är Förhållandet 1,30767E+12: är FAKULTET på sidan 169 DUBBELFAKULTET på sidan 170 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 179

180 UDDA Funktionen UDDA avrundar ett tal i riktning från noll till närmaste udda tal. UDDA(num-till-rund) num-till-rund: Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning Om du vill avrunda ett jämnt tal använder du funktionen JÄMN. Exempel: =UDDA(1) returnerar 1. =UDDA(2) returnerar 3. =UDDA(2,5) returnerar 3. =UDDA(-2,5) returnerar -3. =UDDA(0) returnerar 1. RUNDA.UPP på sidan 165 JÄMN på sidan 168 RUNDA.NER på sidan 171 HELTAL på sidan 173 MAVRUNDA på sidan 178 AVRUNDA på sidan 186 AVRUNDA.NEDÅT på sidan 187 AVRUNDA.UPPÅT på sidan 188 AVKORTA på sidan 199 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

181 PI Funktionen PI returnerar det ungefärliga värdet på π (pi), förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. PI() Tänk på vid användning Funktionen PI har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =PI(). PI är exakt till 15 decimaler. Exempel: =PI() returnerar 3, =SIN(PI()/2) returnerar 1, sinus för π/2 radianer eller 90 grader. COS på sidan 326 SIN på sidan 329 TAN på sidan 331 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 UPPHÖJT.TILL Funktionen UPPHÖJT.TILL returnerar ett tal upphöjt till en exponent. UPPHÖJT.TILL(tal, exponent) tal: Ett tal. tal är ett numeriskt värde. exponent: Det nummer det angivna talet ska upphöjas till. exponent är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning Funktionen UPPHÖJT.TILL ger samma resultat som operatorn ^: =UPPHÖJT.TILL(x; y) returnerar samma resultat som =x^y. Kapitel 8 Numeriska funktioner 181

182 Exempel: =UPPHÖJT.TILL(2; 3) returnerar 8. =UPPHÖJT.TILL(2; 10) returnerar =UPPHÖJT.TILL(0,5; 3) returnerar 0,125. =UPPHÖJT.TILL(100; 0,5) returnerar 10. Lista över numeriska funktioner på sidan 162 PRODUKT Funktionen PRODUKT returnerar produkten av ett eller flera tal. PRODUKT(num-värde, num-värde ) num-värde: Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde. num-värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning Tomma celler som inkluderas bland värdena ignoreras och påverkar inte resultatet. Exempel: =PRODUKT(2; 4) returnerar 8. =PRODUKT(0,5; 5; 4; 5) returnerar 50. SUMMA på sidan 191 Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

183 KVOT Funktionen KVOT returnerar heltalskvoten av två tal. KVOT(utdelning, delare) utdelning: Ett tal som ska divideras med ett annat tal. utdelning är ett numeriskt värde. delare: Ett tal som ett annat tal ska divideras med. delare är ett numeriskt värde. Om det är 0 ger det i en division med noll och funktionen returnerar ett fel. Tänk på vid användning Om antingen nämnaren eller täljaren är negativ blir resultatet negativt. Om både täljaren och nämnaren är negativa blir resultatet positivt. Endast heltalsvärdet av kvoten returneras. Decimaler (eller resten) ignoreras. Exempel: =KVOT(5; 2) returnerar 2. =KVOT(5,99; 2) returnerar 2. =KVOT(-5; 2) returnerar -2. =KVOT(6; 2) returnerar 3. =KVOT(5; 6) returnerar 0. REST på sidan 177 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 183

184 SLUMP Funktionen SLUMP returnerar ett slumptal som är större än eller lika med 0 och mindre än 1. SLUMP() Tänk på vid användning Funktionen SLUMP har inte några argument. Du måste dock skriva ut parenteserna: =SLUMP(). Varje gång du ändrar ett värde i tabellen genereras ett nytt slumptal större än eller lika med 0 och mindre än 1. Exempel =SLUMP() returnerar t.ex 0, , 0, , 0, och 0, för fyra beräkningar. SLUMP.MELLAN på sidan 184 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 SLUMP.MELLAN Funktionen SLUMP.MELLAN returnerar ett slumpmässigt heltal inom det angivna intervallet. SLUMP.MELLAN(lägre, övre) lägre: Den lägre gränsen. lägre är ett numeriskt värde. övre: Den övre gränsen. övre är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning Varje gång du ändrar ett värde i tabellen genereras ett nytt slumptal mellan den lägre och den övre gränsen. Exempel =SLUMP.MELLAN(1; 10) returnerar t.ex. 8, 6, 2, 3 och 5 för fem beräkningar. 184 Kapitel 8 Numeriska funktioner

185 SLUMP på sidan 184 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 ROMERSK Funktionen ROMERSK konverterar ett tal till romerska siffror. ROMERSK(arabiskt-num, romerskt-stil) arabiskt-num: Den arabiska siffra du vill konvertera. arabiskt-num är ett numeriskt värde i intervallet 0 till romerskt-stil: Ett valfritt värde som avgör hur strikt de klassiska reglerna för utformning av romerska siffror ska tillämpas. strikt (0 eller TRUE, eller utelämnad): Använd de mest strikta klassiska reglerna. När ett mindre tal föregår ett större som markering för subtraktion måste det mindre talet vara en tiopotens och det kan bara föregå ett tal som inte är mer än tio gånger så stort. 999 får t.ex. skrivas CMXCIX men inte LMVLIV. en grads lättnad (1): Lättar den strikta klassiska regeln med en grad. När ett mindre tal föregår ett större måste det mindre talet vara en tiopotens och regeln för relativ storlek utökas med en siffra. 999 får t.ex. skrivas LMVLIV men inte XMIX. två graders lättnad (2): Lättar den klassiska regeln med två grader. När ett mindre tal föregår ett större utökas regeln för relativ storlek med två siffror. 999 får t.ex. skrivas XMIX men inte VMIV. tre graders lättnad (3): Lättar den klassiska regeln med tre grader. När ett mindre tal föregår ett större utökas regeln för relativ storlek med tre siffror. 999 får t.ex. skrivas VMIV men inte IM. fyra graders lättnad (4 eller FALSKT): Lättar den klassiska regeln med fyra grader. När ett mindre tal föregår ett större utökas regeln för relativ storlek med fyra siffror. 999 kan t.ex. skrivas IM. Kapitel 8 Numeriska funktioner 185

186 Exempel: =ROMERSK(12) returnerar XII. =ROMERSK(999) returnerar CMXCIX. =ROMERSK(999, 1) returnerar LMVLIV. =ROMERSK(999, 2) returnerar XMIX. =ROMERSK(999, 3) returnerar VMIV. Lista över numeriska funktioner på sidan 162 AVRUNDA Funktionen AVRUNDA returnerar ett tal avrundat till det angivna antalet decimaler. AVRUNDA(num-till-rund, siffror) num-till-rund: Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. siffror: Antalet decimaler du vill bibehålla. siffror är ett numeriskt värde. Ett positivt tal representerar antalet siffror (decimaler) som ska inkluderas till höger om decimalkommat. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalkommat som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Exempel: =AVRUNDA(1,49; 0) returnerar 1. =AVRUNDA(1,50; 0) returnerar 2. =AVRUNDA(1,23456; 3) returnerar 1,235. =AVRUNDA(1111,222; -2) returnerar =AVRUNDA(-2,2; 0) returnerar -2. =AVRUNDA(-2,8; 0) returnerar -3. RUNDA.UPP på sidan 165 JÄMN på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

187 RUNDA.NER på sidan 171 HELTAL på sidan 173 MAVRUNDA på sidan 178 UDDA på sidan 180 AVRUNDA.NEDÅT på sidan 187 AVRUNDA.UPPÅT på sidan 188 AVKORTA på sidan 199 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 AVRUNDA.NEDÅT Funktionen AVRUNDA.NEDÅT returnerar ett tal avrundat nedåt (mot noll) till det angivna antalet decimaler. AVRUNDA.NEDÅT(num-till-rund, siffror) num-till-rund: Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. siffror: Antalet decimaler du vill bibehålla. siffror är ett numeriskt värde. Ett positivt tal representerar antalet siffror (decimaler) som ska inkluderas till höger om decimalkommat. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalkommat som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Exempel: =AVRUNDA.NEDÅT(1,49; 0) returnerar 1. =AVRUNDA.NEDÅT(1,50; 0) returnerar 1. =AVRUNDA.NEDÅT(1,23456; 3) returnerar 1,234. =AVRUNDA.NEDÅT(1111,222; -2) returnerar =AVRUNDA.NEDÅT(-2,2; 0) returnerar -2. =AVRUNDA.NEDÅT(-2,8; 0) returnerar -2. Kapitel 8 Numeriska funktioner 187

188 RUNDA.UPP på sidan 165 JÄMN på sidan 168 RUNDA.NER på sidan 171 HELTAL på sidan 173 MAVRUNDA på sidan 178 UDDA på sidan 180 AVRUNDA på sidan 186 AVRUNDA.UPPÅT på sidan 188 AVKORTA på sidan 199 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 AVRUNDA.UPPÅT Funktionen AVRUNDA.UPPÅT returnerar ett tal avrundat uppåt (från noll) till det angivna antalet decimaler. AVRUNDA.UPPÅT(num-till-rund, siffror) num-till-rund: Talet som ska avrundas. num-till-rund är ett numeriskt värde. siffror: Antalet decimaler du vill bibehålla. siffror är ett numeriskt värde. Ett positivt tal representerar antalet siffror (decimaler) som ska inkluderas till höger om decimalkommat. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalkommat som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). 188 Kapitel 8 Numeriska funktioner

189 Exempel: =AVRUNDA.UPPÅT(1,49; 0) returnerar 2. =AVRUNDA.UPPÅT(1,50; 0) returnerar 2. =AVRUNDA.UPPÅT(1,23456; 3) returnerar 1,235. =AVRUNDA.UPPÅT(1111,222; -2) returnerar =AVRUNDA.UPPÅT(-2,2; 0) returnerar -3. =AVRUNDA.UPPÅT(-2,8; 0) returnerar -3. RUNDA.UPP på sidan 165 JÄMN på sidan 168 RUNDA.NER på sidan 171 HELTAL på sidan 173 MAVRUNDA på sidan 178 UDDA på sidan 180 AVRUNDA på sidan 186 AVRUNDA.NEDÅT på sidan 187 AVKORTA på sidan 199 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 189

190 TECKEN Funktionen TECKEN returnerar 1 när argumenttalet är positivt, -1 när det är negativt och 0 när det är noll. TECKEN(num) num: Ett tal. tal är ett numeriskt värde. Exempel: =TECKEN(2) returnerar 1. =TECKEN(0) returnerar 0. =TECKEN(-2) returnerar -1. =TECKEN(A4) returnerar -1 om cellen A4 innehåller -2. Lista över numeriska funktioner på sidan 162 ROT Funktionen ROT returnerar kvadratroten av ett tal. ROT(num) num: Ett tal. tal är ett numeriskt värde. Exempel: =ROT(16) returnerar 4. =ROT(12,25) returnerar 3,5, kvadratroten av 12,25. Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

191 ROTPI Funktionen ROTPI returnerar kvadratroten av ett tal multiplicerat med π (pi). ROTPI(ej-neg-tal) ej-neg-tal: Ett icke-negativt tal. ej-neg-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Exempel: =ROTPI(5) returnerar 3, =ROTPI(8) returnerar 5, Lista över numeriska funktioner på sidan 162 SUMMA Funktionen SUMMA returnerar summan av en samling tal. SUMMA(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl ) num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. num-datum-tidsl : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning Det finns ett fall då alla värden inte behöver vara av samma typ. Om exakt ett datum-/tidsvärde är inkluderat hanteras alla numeriska värden som dagar och alla tal och tidslängdsvärden adderas till datum-/tidsvärdet. Datum-/tidsvärden kan inte adderas med varandra, så endast ett datum-/tidsvärde (se ovan) är tillåtet. Värdena kan finnas i enskilda celler, cellintervall eller anges direkt som argument till funktionen. Kapitel 8 Numeriska funktioner 191

192 Exempel: =SUMMA(A1:A4) adderar värdena i fyra celler. =SUMMA(A1:D4) adderar värdena i en kvadratisk förteckning med sexton celler. =SUMMA(A1:A4, 100) adderar värdena i fyra celler plus 100. PRODUKT på sidan 182 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 SUMMA.OM Funktionen SUMMA.OM returnerar summan av en samling numeriska värden, men tar endast med numeriska värden som uppfyller ett angivet villkor. SUMMA.OM(test-värden, villkor, sum-värden) test-värden: Samlingen som innehåller de värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri värdetyp. villkor: Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT. sum-värden: En valfri samling innehållande de numeriska värden som ska adderas. sum-värden är en samling som innehåller numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Samlingen ska ha samma mått som test-värden. Tänk på vid användning Om sum-värden utelämnas är standardvärdet test-värden. Även om test-värden kan innehålla valfri typ av värde ska normalt alla värden i samlingen vara av samma typ. Om sum-värden utelämnas innehåller test-värden normalt endast numeriska värden eller tidslängdsvärden. 192 Kapitel 8 Numeriska funktioner

193 Exempel: Med följande tabell som exempel: =SUMMA.OM(A1:A8; <5 ) returnerar 10. =SUMMA.OM(A1:A8; <5 ; B1:B8) returnerar 100. =SUMMA.OM(D1:F3; =c ; D5:F7) returnerar 27. =SUMMA.OM(B1:D1; 1) eller SUMMA.OM(B1:D1; SUMMA(1)) returnerar båda summan av alla tal 1 i intervallet. MEDEL.OM på sidan 228 MEDEL.OMF på sidan 230 ANTAL.OM på sidan 243 ANTAL.OMF på sidan 244 SUMMA.OMF på sidan 194 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 193

194 SUMMA.OMF Funktionen SUMMA.OMF returnerar summan av cellerna i en samling där testvärdena uppfyller angivna villkor. SUMMA.OMF(sum-värden, test-värden, villkor, test-värden, villkor ) sum-värden: En samling värden vars summa ska beräknas. sum-värden är en samling som innehåller numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. test-värden: En samling värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri typ av värde. villkor: Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT. test-värden : Du kan lägga till en eller flera ytterligare samlingar som innehåller värden som ska testas. Varje test-värden-samling måste omedelbart följas av ett villkor-uttryck. Mönstret test-värden, villkor kan upprepas så många gånger som det behövs. villkor : Om en valfri samling testvärden är inkluderad, ett uttryck som resulterar i lett logiskt SANT eller FALSKT. Ett villkor måste följa varje test-värden-samling och därför har den här funktionen alltid ett udda antal argument. Tänk på vid användning För varje par av text- och villkorsvärden jämförs den motsvarande (samma position inom intervallet eller förteckningen) cellen eller värdet med villkoret. Om alla villkor uppfylls inkluderas den motsvarande cellen eller värdet i sum-värden i summan. Alla förteckningar måste ha samma storlek. 194 Kapitel 8 Numeriska funktioner

195 Exempel: Följande tabell visar delar av en leveransliggare för en viss vara. Varje last har vägts, bedömts med 1 eller 2 och datum för leveransen har noterats. =SUMMA.OMF(A2:A13;B2:B13; =1 ;C2:C13; >=12/12/2010 ;C2:C13; <=17/12/2010 ) returnerar 23, antalet ton av varan som levererats under den vecka då 17 december infaller och som bedömts med 1. =SUMMA.OMF(A2:A13;B2:B13; =2 ;C2:C13; >=13/12/2010 ;C2:C13; <=17/12/2010 ) returnerar 34, antalet ton av varan som levererats under samma vecka och som bedömts med 2. MEDEL.OM på sidan 228 MEDEL.OMF på sidan 230 ANTAL.OM på sidan 243 ANTAL.OMF på sidan 244 SUMMA.OM på sidan 192 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 Kapitel 8 Numeriska funktioner 195

196 PRODUKTSUMMA Funktionen PRODUKTSUMMA returnerar summan av produkterna för motsvarande tal i ett eller flera intervall. PRODUKTSUMMA(intervall, intervall ) intervall: Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som innehåller värden av valfri typ. Om strängvärden eller booleska värden finns i intervall ignoreras de. intervall : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare cellomfång. Intervallen måste alla vara lika stora. Tänk på vid användning Funktionen PRODUKTSUMMA multiplicerar motsvarande numeriska värden i varje intervall och adderar sedan produkterna. Om endast ett intervall anges returnerar PRODUKTSUMMA summan av intervallet. Exempel: =PRODUKTSUMMA(3; 4) returnerar 12. =PRODUKTSUMMA({1; 2}; {3; 4}) = = 11. Lista över numeriska funktioner på sidan 162 KVADRATSUMMA Funktionen KVADRATSUMMA returnerar summan av kvadraterna på en samling tal. KVADRATSUMMA(num-värde, num-värde ) num-värde: Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde. num-värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning Talen kan finnas i enskilda celler, i cellintervall eller anges direkt som argument till funktionen. 196 Kapitel 8 Numeriska funktioner

197 Exempel: =KVADRATSUMMA(3; 4) returnerar 25. =KVADRATSUMMA(A1:A4) adderar kvadraterna i listan med fyra tal. =KVADRATSUMMA(A1:D4) adderar kvadraterna av de 16 tal som finns i en kvadratisk cellförteckning. =KVADRATSUMMA(A1:A4; 100) adderar kvadraterna av talen i de fyra cellerna plus 100. =KVADRATSUMMA(KVADRATSUMMA(3, 4)) returnerar 5 genom att använda pythagoras sats till att ta reda på längden på hypotenusan för en triangel med sidorna 3 och 4. Lista över numeriska funktioner på sidan 162 SUMMAX2MY2 Funktionen SUMMAX2MY2 returnerar summan av differensen mellan kvadraterna av de motsvarande värdena i två samlingar. SUMMAX2MY2(upps-1-värden, upps-2-värden) upps-1-värden: Den första samlingen värden. upps-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden. upps-2-värden: Den andra samlingen värden. upps-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Exempel Med följande tabell som exempel: =SUMMAX2MY2(A1:A6;B1:B6) returnerar -158, summan av differensen mellan kvadraterna av värdena i kolumn A och kvadraterna av värdena i kolumn B. Formeln för den första differensen är A1 2 -B1 2. Kapitel 8 Numeriska funktioner 197

198 Lista över numeriska funktioner på sidan 162 SUMMAX2PY2 Funktionen SUMMAX2PY2 returnerar summan av kvadraten av motsvarande värden i två samlingar. SUMMAX2PY2(upps-1-värden, upps-2-värden) upps-1-värden: Den första samlingen värden. upps-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden. upps-2-värden: Den andra samlingen värden. upps-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Exempel Med följande tabell som exempel: =SUMMAX2PY2(A1:A6;B1:B6) returnerar 640, summan av kvadraterna av värdena i kolumn A kvadraterna av värdena i kolumn B. Formeln för den första summan är A1 2 + B1 2. Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

199 SUMMAXMY2 Funktionen SUMMAXMY2 returnerar summan av kvadraterna av skillnaden mellan motsvarande värden i två samlingar. SUMMAXMY2(upps-1-värden, upps-2-värden) upps-1-värden: Den första samlingen värden. upps-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden. upps-2-värden: Den andra samlingen värden. upps-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Exempel Med följande tabell som exempel: =SUMMAXMY2(A1:A6;B1:B6) returnerar 196, summan av kvadraterna av värden i kolumn A och kvadraterna av värden i kolumn B. Formeln för den första summan är (A1-B1) 2. Lista över numeriska funktioner på sidan 162 AVKORTA Funktionen AVKORTA kortar av ett tal till det angivna antalet decimaler. AVKORTA(tal, siffror) tal: Ett tal. tal är ett numeriskt värde. siffror: Ett valfritt värde som anger antalet decimaler du vill bibehålla. siffror är ett numeriskt värde. Ett positivt tal representerar antalet siffror (decimaler) som ska inkluderas till höger om decimalkommat. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalkommat som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Kapitel 8 Numeriska funktioner 199

200 Tänk på vid användning Om siffror utelämnas antas det vara 0. Exempel: =AVKORTA(1,49; 0) returnerar 1. =AVKORTA(1,50; 0) returnerar 1. =AVKORTA(1,23456; 3) returnerar 1,234. =AVKORTA(1111,222; -2) returnerar =AVKORTA(-2,2; 0) returnerar -2. =AVKORTA(-2,8; 0) returnerar -2. RUNDA.UPP på sidan 165 JÄMN på sidan 168 RUNDA.NER på sidan 171 HELTAL på sidan 173 MAVRUNDA på sidan 178 UDDA på sidan 180 AVRUNDA på sidan 186 AVRUNDA.NEDÅT på sidan 187 AVRUNDA.UPPÅT på sidan 188 Mer om avrundning på sidan 348 Lista över numeriska funktioner på sidan Kapitel 8 Numeriska funktioner

201 Referensfunktioner 9 Med referensfunktionerna kan du hitta data i tabeller och hämta data från celler. Lista över referensfunktioner I iwork finns följande referensfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion ADRESS (sidan 202) OMRÅDEN (sidan 204) VÄLJ (sidan 204) KOLUMN (sidan 205) KOLUMNER (sidan 206) LETAKOLUMN (sidan 206) HYPERLÄNK (sidan 208) INDEX (sidan 208) INDIREKT (sidan 211) Beskrivning Funktionen ADRESS skapar en celladressträng från separata rad-, kolumn- och tabellidentifierare. Funktionen OMRÅDEN returnerar antalet intervall funktionen refererar till. Funktionen VÄLJ returnerar ett värde från en samling värden baserat på ett angivet indexvärde. Funktionen KOLUMN returnerar kolumnnumret för den kolumn som innehåller en angiven cell. Funktionen KOLUMNER returnerar antalet kolumner i ett angivet intervall av celler. Funktionen LETAKOLUMN returnerar ett värde från ett intervall av rader genom att använda den översta raden med värden till att välja en kolumn och ett radnummer till att välja en rad i den kolumnen. Funktionen HYPERLÄNK skapar en klickbar länk som öppnar en webbsida eller ett nytt e-brev. Funktionen INDEX returnerar värdet i den cell som finns där den angivna raden och kolumnen möts i ett intervall av celler. Funktionen INDIREKT returnerar innehållet i en cell eller ett intervall som refereras av en adress angiven som en sträng. 201

202 Funktion LETAUPP (sidan 212) PASSA (sidan 213) FÖRSKJUTNING (sidan 214) RAD (sidan 216) RADER (sidan 216) TRANSPONERA (sidan 217) LETARAD (sidan 218) Beskrivning Funktionen LETAUPP söker ett matchande värde för ett angivet sökvärde i ett intervall och returnerar sedan värdet i cellen med samma relativa position i ett annat intervall. Funktionen PASSA returnerar positionen för ett värde i ett intervall. Funktionen FÖRSKJUTNING returnerar ett intervall av celler som ligger det angivna antalet rader och kolumner bort från den angivna bascellen. Funktionen RAD returnerar radnumret för den rad som innehåller en angiven cell. Funktionen RADER returnerar antalet rader i ett angivet intervall av celler. Funktionen TRANSPONERA returnerar ett vertikalt intervall av celler som ett horisontellt intervall av celler, eller tvärtom. Funktionen LETARAD returnerar ett värde från ett intervall kolumner genom att använda den vänstra kolumnen med värden till att välja en rad och ett kolumnnummer till att välja en kolumn i den raden. ADRESS Funktionen ADRESS skapar en celladressträng från separata rad-, kolumn- och tabellidentifierare. ADRESS(rad, kolumn, adr-typ, adr-stil, tabell) rad: Adressens radnummer. rad är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till kolumn: Adressens kolumnnummer. kolumn är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till 256. adr-typ: Ett valfritt värde som anger om rad- och kolumnnummer är relativa eller absoluta. alla absoluta (1 eller utelämnad): Rad- och kolumnreferenser är absoluta. absolut rad, relativ kolumn (2): Radreferenser är absoluta och kolumnreferenser relativa. rad relativ, kolumn absolut (3): Radreferenser är relativa och kolumnreferenser absoluta. alla relativa (4): Rad- och kolumnreferenser är relativa. 202 Kapitel 9 Referensfunktioner

203 adr-stil: Ett valfritt värde som anger adresstilen. A1 (SANT, 1, eller utelämnad): Adressformatet bör använda bokstäver för kolumner och siffror för rader. R1C1 (FALSKT): Adressformatet stöds inte och returnerar ett fel. tabell: Ett valfritt värde som anger tabellens namn. tabell är ett strängvärde. Om tabellen befinner sig på ett annat ark måste du även ange arkets namn. Om tabell utelämnas antas värdet vara den aktuella tabellen på det aktuella arket (dvs. i den tabell där ADRESS-funktionen placeras). Tänk på vid användning Adresstilen R1C1 stöds inte och det här modala argumentet tillhandahålls endast för kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. Exempel: =ADRESS(3; 5) skapar adressen $E$3. =ADRESS(3; 5; 2) skapar adressen E$3. =ADRESS(3; 5; 3) skapar adressen $E3. =ADRESS(3; 5; 4) skapar adressen E3. =ADRESS(3; 3; ;; Ark 2 :: Tabell 1 ) skapar adressen Ark 2 :: Tabell 1 :: $C$3. Lista över referensfunktioner på sidan 201 Kapitel 9 Referensfunktioner 203

204 OMRÅDEN Funktionen OMRÅDEN returnerar antalet intervall funktionen refererar till. OMRÅDEN(områden) områden: De områden som funktionen ska räkna. områden är ett strängvärde. Det är antingen ett enda intervall eller fler än ett intervall åtskilda av komman och omgivna av ytterligare en parentes, t.ex. OMRÅDEN((B1:B5, C10:C12)). Exempel: =OMRÅDEN(A1:F8) returnerar 1. =OMRÅDEN(C2:C8, B6:E6) returnerar 1. =OMRÅDEN((A1:F8, A10:F18)) returnerar 2. =OMRÅDEN((A1:C1, A3:C3, A5:C5)) returnerar 3. Lista över referensfunktioner på sidan 201 VÄLJ Funktionen VÄLJ returnerar ett värde från en samling värden baserat på ett angivet indexvärde. VÄLJ(index, värde, värde ) index: Index för det värde som ska återges. index är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Exempel: =VÄLJ(4; måndag ; tisdag ; onsdag ; torsdag ; fredag ; lördag ; söndag ) returnerar torsdag, det fjärde värdet i listan. =VÄLJ(3; första ; andra ; 7; sista ) returnerar 7, det tredje värdet i listan. 204 Kapitel 9 Referensfunktioner

205 Lista över referensfunktioner på sidan 201 KOLUMN Funktionen KOLUMN returnerar kolumnnumret för den kolumn som innehåller en angiven cell. KOLUMN(cell) cell: En valfri referens till en enstaka tabellcell. cell är ett referensvärde till en enskild cell som kan innehålla valfritt värde eller vara tom. Om cell utelämnas, t.ex. i =KOLUMN(), returnerar funktionen kolumnnumret för den cell som innehåller formeln. Exempel: =KOLUMN(B7) returnerar 2, det absoluta kolumnnumret för kolumn B. =KOLUMN() returnerar kolumnnumret för cellen som innehåller funktionen. INDEX på sidan 208 RAD på sidan 216 Lista över referensfunktioner på sidan 201 Kapitel 9 Referensfunktioner 205

206 KOLUMNER Funktionen KOLUMNER returnerar antalet kolumner i ett angivet intervall av celler. KOLUMNER(intervall) intervall: Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ. Tänk på vid användning Om du väljer en hel tabellrad för intervall returnerar KOLUMNER antalet kolumner i raden, vilket ändras när du ändrar storlek på tabellen. Exempel: =KOLUMNER(B3:D10) returnerar 3, antalet kolumner i intervallet (kolumn B, C och D). =KOLUMNER(5:5) returnerar det totala antalet kolumner i rad 5. RADER på sidan 216 Lista över referensfunktioner på sidan 201 LETAKOLUMN Funktionen LETAKOLUMN returnerar ett värde från ett intervall av rader genom att använda den översta raden med värden till att välja en kolumn och ett radnummer till att välja en rad i den kolumnen. LETAKOLUMN(sök-efter, rader-intervall, return-rad, nära-träff) sök-efter: Värdet som ska hittas. sök-efter kan innehålla valfri värdetyp. rader-intervall: Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ. return-rad: Radnumret för det värde som ska returneras. return-rad är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet rader i det angivna intervallet. nära-träff: Ett valfritt värde som anger om en exakt matchning krävs. 206 Kapitel 9 Referensfunktioner

207 nära träff (SANT, 1, eller utelämnad): Om det inte finns någon exakt matchning används kolumnen med det största värde i översta raden som är mindre än det sökta värdet. Jokertecken kan inte användas i sök-efter. exakt träff (FALSKT eller 0): Om det inte finns någon exakt matchning returneras ett fel. Jokertecken kan användas i sök-efter. Tänk på vid användning LETAKOLUMN jämför ett sökvärde med värdena i den översta raden i det angivna intervallet. Om det inte krävs någon exakt matchning används kolumnen som innehåller det största värdet i översta raden som är mindre än det sökta värdet. Sedan returnerar funktionen värdet från den angivna raden i den kolumnen. Om en exakt matchning krävs och inget av värdena i den översta raden matchar sökvärdet returnerar funktionen ett fel. Exempel: Med följande tabell som exempel: =LETAKOLUMN(20; A1:E4; 2) returnerar E. =LETAKOLUMN(39; A1:E4; 2) returnerar E. =LETAKOLUMN( M ; A2:E4; 2) returnerar dolor. =LETAKOLUMN( C ; 2:E3; 2) returnerar lorem. =LETAKOLUMN( blandit ; A3:E4; 2) returnerar 5. =LETAKOLUMN( C ; A2:E4; 3; SANT) returnerar 1. =LETAKOLUMN( C ; A2:E4; 3; FALSKT) returnerar ett fel eftersom värdet inte kan hittas (eftersom det inte finns någon exakt matchning). LETAUPP på sidan 212 PASSA på sidan 213 LETARAD på sidan 218 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lista över referensfunktioner på sidan 201 Kapitel 9 Referensfunktioner 207

208 HYPERLÄNK Funktionen HYPERLÄNK skapar en klickbar länk som öppnar en webbsida eller ett nytt e-brev. HYPERLÄNK(url, länk-text) url: En vanlig URL (Uniform Resource Locator). url är ett strängvärde som måste innehålla en korrekt formaterad url-adressträng. länk-text: Ett valfritt värde som anger om texten ska visas som en klickbar länk i cellen. länk-text är ett strängvärde. Om det utelämnas används url som länk-text. Exempel: =HYPERLÄNK( Apple ) skapar en länk med texten Apple som öppnar den förvalda webbläsaren till Apples hemsida. =HYPERLÄNK( Begär offert ) skapar en länk med texten Begär offert som öppnar det förvalda e-postprogrammet och adresserar ett nytt brev till med ämnesraden Offertförfrågan. Lista över referensfunktioner på sidan 201 INDEX Funktionen INDEX returnerar värdet i den cell som finns där den angivna raden och kolumnen möts i ett intervall av celler eller en förteckning. INDEX(intervall, rad-index, kolumn-index, område-index) intervall: Ett cellintervall. intervall kan innehålla valfri värdetyp. intervall är antingen ett enda intervall eller fler än ett intervall åtskilda av komman och omgivna av ytterligare en parentes. Exempel: ((B1:B5, C10:C12)). 208 Kapitel 9 Referensfunktioner

209 rad-index: Radnumret för det värde som ska återges. rad-index är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med antalet rader i intervall. kolumn-index: Ett valfritt värde som anger resultatvärdets kolumnnummer. kolumnindex är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med antalet kolumner i intervall. område-index: Ett valfritt värde som anger resultatvärdets ytnummer. område-index är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet områden i intervall. Om det utelämnas används 1. Tänk på vid användning INDEX kan returnera värdet vid den angivna punkt där tvådimensionella värdeintervall möts. Tänk dig t.ex. att cellerna B2:E7 innehåller värdena. =INDEX(B2:D7, 2, 3) returnerar det värde som finns där den andra raden och den tredje kolumnen möts (värdet i cell D3). Du kan ange fler än ett område genom att placera intervallen inom ytterligare en parentes. =INDEX((B2:D5;B7:D10); 2; 3; 2) returnerar t.ex. värdet där den andra kolumnen och den tredje raden möts i det andra området (värdet i cell D8). INDEX kan returnera en förteckning om en rad eller en kolumn för en annan funktion. I den här formen krävs antingen rad-index eller kolumn-index, men det andra argumentet kan utelämnas. =SUMMA(INDEX(B2:D5; ; 3)) returnerar t.ex. summan av värdena i den tredje kolumnen (cellerna D2 till D5). På motsvarande sätt returnerar =MEDEL(INDEX(B2:D5; 2)) medelvärdet för värdena i den andra raden (cellerna B3 till D3). INDEX kan returnera (eller läsa ) värdet från en förteckning som returneras av en förteckningsfunktion (en funktion som returnerar en förteckning med värden istället för ett enskilt värde). Funktionen FREKVENS returnerar en förteckning med värden baserat på angivna intervall. =INDEX(FREKVENS($A$1:$F$5; $B$8:$E$8); 1) returnerar det första värdet i den förteckning som returneras av den givna FREKVENS-funktionen. På motsvarande sätt returnerar =INDEX(FREKVENS($A$1:$F$5; $B$8:$E$8); 5) det femte värdet i förteckningen. Platsen i intervallet eller förteckningen anges genom att indikera antalet rader nedåt och antalet kolumner åt höger i förhållande till cellen i intervallets eller förteckningens översta vänstra hörn. Med undantag för när INDEX anges, som i det tredje fallet ovan, kan rad-index inte utelämnas och om kolumn-index utelämnas antas det vara 1. Kapitel 9 Referensfunktioner 209

210 Exempel: Med följande tabell som exempel: =INDEX(B2:D5;2;3) returnerar 22, värdet i den andra raden och tredje kolumnen (cell D3). =INDEX((B2:D5;B7:D10); 2; 3; 2) returnerar f, värdet i den andra raden och tredje kolumnen i det andra området (cell D8). =SUMMA(INDEX(B2:D5; ; 3)) returnerar 90, summan av värdena i den tredje kolumnen (cellerna D2 till D5). =MEDEL(INDEX(B2:D5;2)) returnerar 12, medelvärdet för värdena i den andra raden (cellerna B3 till D3). KOLUMN på sidan 205 INDIREKT på sidan 211 FÖRSKJUTNING på sidan 214 RAD på sidan 216 Lista över referensfunktioner på sidan Kapitel 9 Referensfunktioner

211 INDIREKT Funktionen INDIREKT returnerar innehållet i en cell eller ett intervall som refereras av en adress angiven som en sträng. INDIREKT(adr-sträng, adr-stil) adr-sträng: En sträng som representerar en celladress. adr-sträng är ett strängvärde. adr-stil: Ett valfritt värde som anger adresstilen. A1 (SANT, 1, eller utelämnad): Adressformatet bör använda bokstäver för kolumner och siffror för rader. R1C1 (FALSKT): Adressformatet stöds inte och returnerar ett fel. Tänk på vid användning Den angivna adressen kan vara en intervallreferens, t.ex A1:C5, och inte bara en referens till en enskild cell. Om INDIREKT används på det här sättet returnerar funktionen en förteckning som kan användas som ett argument till en annan funktion eller läsas direkt genom att använda funktionen INDEX. SUMMA(INDIREKT(A1:C5; 1) returnerar t.ex. summan av värdena i de celler som refereras av adresserna i cellerna A1 till C5.. Adresstilen R1C1 stöds inte och det här modala argumentet tillhandahålls endast för kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram. Exempel Om cell A1 innehåller 99 och A20 innehåller A1: =INDIREKT(A20) returnerar 99, innehållet i cell A1. INDEX på sidan 208 Lista över referensfunktioner på sidan 201 Kapitel 9 Referensfunktioner 211

212 LETAUPP Funktionen LETAUPP söker ett matchande värde för ett angivet sökvärde i ett intervall och returnerar sedan värdet i cellen med samma relativa position i ett annat intervall. LETAUPP(sök-efter, sök-var, resultat-värden) sök-efter: Värdet som ska hittas. sök-efter kan innehålla valfri värdetyp. sök-var: Samlingen som innehåller de värden som ska sökas. sök-var är en samling som innehåller valfri värdetyp. resultat-värden: En valfri samling som innehåller värdet som ska återges baserat på sökningen. resultat-värden är en samling som innehåller valfri värdetyp. Tänk på vid användning Både sök-var och resultat-värden ska normalt inkluderas och anges som antingen flera kolumner eller flera rader, men inte bägge (endimensionell). För kompatibilitet med andra kalkylbladsprogram går det dock att ange sök-var som både flera kolumner och flera rader (tvådimensionell) och resultat-värden kan utelämnas. Om sök-var är tvådimensionellt och resultat-värden anges söks den översta raden eller kolumnen längst till vänster igenom, beroende på vilken som innehåller flest celler, och motsvarande värde från resultat-värden returneras. Om sök-var är tvådimensionellt och resultat-värden utelämnas returneras motsvarande värde i den sista raden (om antalet kolumner i intervallet är större) eller kolumnen (om antalet rader i intervallet är större). Exempel: Med följande tabell som exempel: =LETAUPP( C ; A1:F1; A2:F2) returnerar 30. =LETAUPP(40; A2:F2; A1:F1) returnerar D. =LETAUPP( B ; A1:C1; D2:F2) returnerar 50. =LETAUPP( D,A1:F2) returnerar 40, värdet i den sista raden som motsvarar D. LETAKOLUMN på sidan 206 PASSA på sidan 213 LETARAD på sidan 218 Lista över referensfunktioner på sidan Kapitel 9 Referensfunktioner

213 PASSA Funktionen PASSA returnerar positionen för ett värde i ett intervall. PASSA(sök-efter, sök-var, matchning-metod) sök-efter: Värdet som ska hittas. sök-efter kan innehålla valfri värdetyp. sök-var: Samlingen som innehåller de värden som ska sökas. sök-var är en samling som innehåller valfri värdetyp. matchning-metod: Ett valfritt värde som anger hur värdematchning utförs. hitta största värde (1 eller utelämnad): Hitta cellen med det största värdet som är mindre än eller lika med sök-efter. Jokertecken kan inte användas i sök-efter. hitta värde (0): Hitta cellen med det värdet som är exakt lika med sök-efter. Jokertecken kan användas i sök-efter. hitta minsta värde (-1): Hitta cellen med det minsta värdet som är större än eller lika med sök-efter. Jokertecken kan inte användas i sök-efter. Tänk på vid användning PASSA fungerar endast för ett intervall som är en del av en enda rad eller kolumn, du kan inte använda funktionen för sökning i en tvådimensionell samling. Cellnumreringen börjar med 1 för den översta cellen eller cellen längst till vänster för vertikala respektive horisontella intervall. Sökningarna utförs uppifrån och ner eller från vänster till höger. Vid sökning efter text ignoreras skiftläget. Kapitel 9 Referensfunktioner 213

214 Exempel: Med följande tabell som exempel: =PASSA(40; A1:A5) returnerar 4. =PASSA(40; E1:E5) returnerar 1. =PASSA(35; E1:E5; 1) returnerar 3 (30 är det största värdet som är mindre än eller lika med 35). =PASSA(35; E1:E5; -1) returnerar 1 (40 är det minsta värdet som är större än eller lika med 35). =PASSA(35; E1:E5; 0) returnerar ett fel (ingen exakt matchning kan hittas). =PASSA( lorem, C1:C5) returnerar 1 ( lorem förekommer i den första cellen i intervallet). =PASSA( *x,c1:c5,0) returnerar 3 ( lorex, som slutar med ett x, förekommer i den tredje cellen i intervallet. LETAUPP på sidan 212 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lista över referensfunktioner på sidan 201 FÖRSKJUTNING Funktionen FÖRSKJUTNING returnerar ett intervall av celler som ligger det angivna antalet rader och kolumner bort från den angivna bascellen. FÖRSKJUTNING(bas, rad-förskjutning, kolumn-förskjutning, rader, kolumner) bas: Adressen till den cell där förskjutningar mäts. bas är ett referensvärde. rad-förskjutning: Antalet rader från bascellen till målcellen. rad-förskjutning är ett numeriskt värde. 0 innebär att målcellen finns i samma rad som bascellen. Ett negativt tal innebär att målcellen finns i en rad ovanför bascellen. 214 Kapitel 9 Referensfunktioner

215 kolumn-förskjutning: Antalet kolumner från bascellen till målcellen. kolumnförskjutning är ett numeriskt värde. 0 innebär att målcellen finns i samma kolumn som bascellen. Ett negativt tal innebär att målcellen finns i en kolumn till vänster om bascellen. rader: Ett valfritt värde som anger antalet rader som ska återges med förskjutningsplatsen.rader är ett numeriskt värde. kolumner: Ett valfritt värde som anger antalet kolumner som ska återges med förskjutningsplatsen.kolumner är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning FÖRSKJUTNING kan returnera en för förteckning som kan användas med en annan funktion. Tänk dig t.ex. att du har angett bascellen, antalet rader och antalet kolumner i A1, A2 respektive A3, och att du vill addera dem. Du kan ta reda på summan genom att använda =SUMMA(FÖRSKJUTNING(INDIREKT(A1),0,0,A2,A3)). Exempel: =FÖRSKJUTNING(A1; 5; 5) returnerar värdet i cell F6, cellen som ligger fem kolumner till höger om och fem rader under cell A1. =FÖRSKJUTNING(G33; 0; -1) returnerar värdet i cellen till vänster om G33, dvs. värdet i F33. =SUMMA(FÖRSKJUTNING(A7; 2; 3; 5; 5) returnerar summan av värdena i cellerna D9 till H13, de fem rader och fem kolumner som börjar två kolumner till höger om och tre rader under cell A7. Anta att du har angett 1 i cell D7, 2 i cell D8, 3 i cell D9, 4 i cell E7, 5 i cell E8 och 6 i cell E9. =FÖRSKJUTNING(D7,0,0,3,1) angett i cell B6 returnerar ett fel, eftersom de tre rader och den kolumn som returneras (intervallet D7:D9) inte har en enda skärningspunkt med B6 (de har ingen). =FÖRSKJUTNING(D7,0,0,3,1) angett i cell D4 returnerar ett fel, eftersom de tre rader och den kolumn som returneras (intervallet D7:D9) inte har en enda skärningspunkt med D4 (de har tre). =FÖRSKJUTNING(D7,0,0,3,1) angett i cell B8 returnerar 2, eftersom de tre rader och den kolumn som returneras (intervallet D7:D9) har en enda skärningspunkt med B8 (cell B8, som innehåller 2). =FÖRSKJUTNING(D7:D9,0,1,3,1) angett i cell B7 returnerar 4, eftersom de tre rader och den kolumn som returneras (intervallet E7:E9) har en enda skärningspunkt med B7 (cell E7, som innehåller 4). KOLUMN på sidan 205 RAD på sidan 216 Lista över referensfunktioner på sidan 201 Kapitel 9 Referensfunktioner 215

216 RAD Funktionen RAD returnerar radnumret för den rad som innehåller en angiven cell. RAD(cell) cell: En valfri referens till en enstaka tabellcell. cell är ett referensvärde till en enskild cell som kan innehålla valfritt värde eller vara tom. Om cell utelämnas, t.ex. i =RAD(), returnerar funktionen radnumret för den cell som innehåller formeln. Exempel: =RAD(B7) returnerar 7, numret för rad 7. =RAD() returnerar det absoluta radnumret för den cell som innehåller funktionen. KOLUMN på sidan 205 INDEX på sidan 208 Lista över referensfunktioner på sidan 201 RADER Funktionen RADER returnerar antalet rader i ett angivet intervall av celler. RADER(intervall) intervall: Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ. Tänk på vid användning Om du väljer en hel tabellkolumn för intervall returnerar RADER antalet rader i kolumnen, vilket ändras när du ändrar storlek på tabellen. Exempel: =RADER(A11:D20) returnerar 10, antalet rader från 11 till 20. =RADER(D:D) returnerar det totala antalet rader i kolumn D. 216 Kapitel 9 Referensfunktioner

217 KOLUMNER på sidan 206 Lista över referensfunktioner på sidan 201 TRANSPONERA Funktionen TRANSPONERA returnerar ett vertikalt intervall av celler som ett horisontellt intervall av celler, eller tvärtom. TRANSPONERA(intervall-förteckning) intervall-förteckning: Samlingen som innehåller de värden som ska transponeras. intervall-förteckning är en samling som innehåller valfri typ av värde. Tänk på vid användning TRANSPONERA returnerar en förteckning som innehåller de transponerade värdena. Förteckningen innehåller ett antal rader som motsvarar antalet kolumner i det ursprungliga intervallet, och ett antal kolumner som motsvarar antalet rader i det ursprungliga intervallet. Värdena i förteckningen kan bestämmas ( läsas ) med funktionen INDEX. Exempel: Med följande tabell som exempel: Rad/kolumn A B C D E Kapitel 9 Referensfunktioner 217

218 =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),1,1) returnerar 5, värdet i rad 1, kolumn 1 av det transponerade intervallet (rad 1, kolumn A i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),1,2) returnerar 11, värdet i rad 1, kolumn 2 av det transponerade intervallet (rad 2, kolumn A i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),1,3) returnerar 37, värdet i rad 1, kolumn 3 av det transponerade intervallet (rad 3, kolumn A i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),2,1 returnerar 15, värdet i rad 2, kolumn 1 av det transponerade intervallet (rad 1, kolumn 2 i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),3,2) returnerar 29, värdet i rad 3, kolumn 2 av det transponerade intervallet (rad 2, kolumn C i det ursprungliga intervallet). =INDEX(TRANSPONERA($A$1:$E$3),4,3) returnerar 1, värdet i rad 4, kolumn 3 av det transponerade intervallet (rad 3, kolumn D i det ursprungliga intervallet). Lista över referensfunktioner på sidan 201 LETARAD Funktionen LETARAD returnerar ett värde från ett intervall kolumner genom att använda den vänstra kolumnen med värden till att välja en rad och ett kolumnnummer till att välja en kolumn i den raden. LETARAD(sök-efter, kolumner-intervall, retur-kolumn, nära-träff) sök-efter: Värdet som ska hittas. sök-efter kan innehålla valfri värdetyp. kolumner-intervall: Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ. retur-kolumn: Ett tal som anger det relativa kolumnnumret för cellen vars värde du vill hämta. retur-kolumn är ett numeriskt värde. Kolumnen längst till vänster i intervallet är kolumn 1. nära-träff: Ett valfritt värde som avgör om en exakt matchning krävs. nära träff (SANT, 1, eller utelämnad): Om det inte finns någon exakt matchning används kolumnen med det största värde i översta raden som är mindre än det sökta värdet. Jokertecken kan inte användas i sök-efter. exakt träff (FALSKT eller 0): Om det inte finns någon exakt matchning returneras ett fel. Jokertecken kan användas i sök-efter. 218 Kapitel 9 Referensfunktioner

219 Tänk på vid användning LETARAD jämför ett sökvärde med värdena i kolumnen längst till vänster i det angivna intervallet. Om det inte krävs någon exakt matchning används raden som innehåller det största värdet i kolumnen längst till vänster som är mindre än det sökta värdet. Sedan returnerar funktionen värdet från den angivna kolumnen i den raden. Om en exakt matchning krävs och inget av värdena i kolumnen längst till vänster matchar sökvärdet returnerar funktionen ett fel. Exempel: Med följande tabell som exempel: =LETARAD(20; B2:E6; 2) returnerar E. =LETARAD(21; B2:E6; 2) returnerar E. =LETARAD( M ; C2:E6; 2) returnerar dolor. =LETARAD( blandit ; D2:E6; 2) returnerar 5. =LETARAD(21; B2:E6; 2; FALSKT) returnerar ett fel eftersom inget värde i den vänstra kolumnen matchar 21 exakt. LETAKOLUMN på sidan 206 LETAUPP på sidan 212 PASSA på sidan 213 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lista över referensfunktioner på sidan 201 Kapitel 9 Referensfunktioner 219

220 Statistikfunktioner 10 Med statistikfunktioner kan du bearbeta och analysera datasamlingar med olika mätmetoder och statistiska tekniker. Lista över statistikfunktioner I iwork finns följande statistikfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion MEDELAVV (sidan 225) MEDEL (sidan 226) AVERAGEA (sidan 227) MEDEL.OM (sidan 228) MEDEL.OMF (sidan 230) BETAFÖRD (sidan 232) Beskrivning Funktionen MEDELAVV returnerar medelvärdet för en samling tals avvikelse från deras medelvärde (aritmetiskt medelvärde). Funktionen MEDEL returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling tal. Funktionen AVERAGEA returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling värden, inklusive text och booleska värden. Funktionen MEDEL.OM returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för cellerna i ett intervall som uppfyller ett angivet villkor. Funktionen MEDEL.OMF returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för cellerna i en samling som uppfyller alla de angivna villkoren. Funktionen BETAFÖRD returnerar sannolikhetsvärdet för den kumulativa betafördelningsfunktionen. 220

221 Funktion BETAINV (sidan 233) BINOMFÖRD (sidan 234) CHI2FÖRD (sidan 235) CHI2INV (sidan 235) CHI2TEST (sidan 236) KONFIDENS (sidan 238) KORREL (sidan 239) ANTAL (sidan 240) ANTALV (sidan 241) ANTAL.TOMMA (sidan 242) ANTAL.OM (sidan 243) ANTAL.OMF (sidan 244) KOVAR (sidan 246) KRITBINOM (sidan 247) KVADAVV (sidan 248) Beskrivning Funktionen BETAINV returnerar inversen till det angivna sannolikhetsvärdet för den kumulativa betafördelningsfunktionen. Funktionen BINOMFÖRD returnerar den individuella binomialfördelningen med den angivna formen. Funktionen CHI2FÖRD returnerar den ensidiga sannolikheten av chi2-fördelningen. Funktionen CHI2INV returnerar inversen av den ensidiga sannolikheten av chi2-fördelningen. Funktionen CHI2TEST returnerar värdet från chi2- fördelningen för angivna data. Funktionen KONFIDENS returnerar ett värde för att skapa ett statistiskt konfidensintervall för ett urval ur en population med en känd standardavvikelse. Funktionen KORREL returnerar korrelationen mellan två samlingar genom linjär regressionsanalys. Funktionen ANTAL returnerar information om hur många av funktionens argumenten som innehåller tal, numeriska uttryck eller datum. Funktionen ANTALV returnerar information om hur många av funktionens argument som inte är tomma. Funktionen ANTAL.TOMMA returnerar antalet celler i ett intervall som är tomma. Funktionen ANTAL.OM returnerar antalet celler i ett intervall som uppfyller ett angivet villkor. Funktionen ANTAL.OMF returnerar antalet celler i ett eller flera intervall som uppfyller ett angivet villkor (ett villkor per intervall). Funktionen KOVAR returnerar kovariansen för två samlingar. Funktionen KRITBINOM returnerar det minsta värde för vilket den kumulativa binomialfördelningen är större än eller lika med ett angivet värde. Funktionen KVADAVV returnerar kvadratsumman för avvikelserna för en samling tal från deras medelvärde (aritmetiskt medelvärde). Kapitel 10 Statistikfunktioner 221

222 Funktion EXPONFÖRD (sidan 249) FFÖRD (sidan 250) FINV (sidan 251) PREDIKTION (sidan 251) FREKVENS (sidan 253) GAMMAFÖRD (sidan 254) GAMMAINV (sidan 255) GAMMALN (sidan 256) GEOMEDEL (sidan 256) HARMMEDEL (sidan 257) SKÄRNINGSPUNKT (sidan 258) STÖRSTA (sidan 259) REGR (sidan 260) LOGINV (sidan 263) LOGNORMFÖRD (sidan 264) Beskrivning Funktionen EXPONFÖRD returnerar exponentialfördelningen med den angivna formen. Funktionen FFÖRD returnerar F-sannolikhetsfördelningen. Funktionen FINV returnerar inversen till F-sannolikhetsfördelningen. Funktionen PREDIKTION returnerar trendvärdet för y för ett angivet x-värde baserat på urvalsvärden genom linjär regressionsanalys. Funktionen FREKVENS returnerar en förteckning över hur ofta datavärden uppträder inom en mängd intervallvärden. Funktionen GAMMAFÖRD returnerar gammafördelningen med den angivna formen. Funktionen GAMMAINV returnerar inversen till den kumulativa gammafördelningen. Funktionen GAMMALN returnerar den naturliga logaritmen för gammafunktionen, G(x). Funktionen GEOMEDEL returnerar det geometriska medelvärdet. Funktionen HARMMEDEL returnerar det harmoniska medelvärdet. Funktionen SKÄRNINGSPUNKT returnerar y-skärningspunkten för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen genom linjär regressionsanalys. th Funktionen STÖRSTA returnerar det n:te största värdet i en samling. Det största värdet rankas som nummer 1. Funktionen REGR returnerar en förteckning med statistiken för den räta linje som bäst passar angivna data med minstakvadratmetoden. Funktionen LOGINV returnerar inversen till den lognormala kumulativa fördelningsfunktionen för x. Funktionen LOGNORMFÖRD returnerar den lognormala fördelningen. 222 Kapitel 10 Statistikfunktioner

223 Funktion MAX (sidan 264) MAXA (sidan 265) MEDIAN (sidan 266) MIN (sidan 267) MINA (sidan 268) TYPVÄRDE (sidan 268) NEGBINOMFÖRD (sidan 269) NORMFÖRD (sidan 270) NORMINV (sidan 271) NORMSFÖRD (sidan 272) NORMSINV (sidan 273) PERCENTIL (sidan 273) PROCENTRANG (sidan 274) PERMUT (sidan 275) POISSON (sidan 276) Beskrivning Funktionen MAX returnerar det största värdet i en samling. Funktionen MAXA returnerar det största värdet i en samling värden som kan innehålla text och booleska värden. Funktionen MEDIAN returnerar medianen för en samling tal. Medianen är det värde då hälften av talen i samlingen är mindre än medianen och hälften större. Funktionen MIN returnerar det minsta värdet i en samling. Funktionen MINA returnerar det minsta värdet i en samling värden som kan innehålla text och booleska värden. Funktionen TYPVÄRDE returnerar det vanligaste värdet i en samling tal. Funktionen NEGBINOMFÖRD returnerar den negativa binomialfördelningen. Funktionen NORMFÖRD returnerar normalfördelningen för den angivna funktionsformen. Funktionen NORMINV returnerar inversen till den kumulativa normalfördelningen. Funktionen NORMSFÖRD returnerar standardnormalfördelningen. Funktionen NORMSINV returnerar inversen till den kumulativa standardnormalfördelningen. Funktionen PERCENTIL returnerar det värde i en samling som motsvarar en viss percentil. Funktionen PROCENTRANG returnerar rangen för ett värde i en samling som en procentandel av samlingen. Funktionen PERMUT returnerar antalet permutationen för ett angivet antal objekt som kan väljas från en viss mängd objekt. Funktionen POISSON returnerar sannolikheten att ett visst antal händelser kommer att ske genom användning av poissonfördelning. Kapitel 10 Statistikfunktioner 223

224 Funktion SANNOLIKHET (sidan 277) KVARTIL (sidan 279) RANG (sidan 280) LUTNING (sidan 281) MINSTA (sidan 282) STANDARDISERA (sidan 283) STDAV (sidan 284) STDEVA (sidan 286) STDAVP (sidan 287) STDEVPA (sidan 289) TFÖRD (sidan 290) TINV (sidan 291) Beskrivning Funktionen SANNOLIKHET returnerar sannolikheten för ett intervall av värden om du känner till sannolikheten för de enskilda värdena. Funktionen KVARTIL returnerar värdet för den angivna kvartilen av en given samling. Funktionen RANG returnerar rangordningen för ett tal i ett intervall av tal. Funktionen LUTNING returnerar lutningen för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen genom linjär regressionsanalys. th Funktionen MINSTA returnerar det n:te värdet i ett intervall. Det minsta värdet rankas som nummer 1. Funktionen STANDARDISERA returnerar ett normaliserat värde från en fördelning som karakteriseras av ett angivet medelvärde och en standardavvikelse. Funktionen STDAV returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden baserat på deras väntevärdesriktiga urvalsvarians. Funktionen STDEVA returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden som kan inkludera text och booleska värden, baserat på väntevärdesriktig urvalsvarians. Funktionen STDAVP returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden baserat på deras populationsvarians. Funktionen STDEVPA returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden som kan inkludera text och booleska värden, baserat på populationsvariansen. Funktionen TFÖRD returnerar sannolikheten från Students t-fördelning. Funktionen TINV returnerar t-värdet (en funktion av sannolikheten och frihetsgrader) från Students t-fördelning. 224 Kapitel 10 Statistikfunktioner

225 Funktion TTEST (sidan 292) VARIANS (sidan 293) VARA (sidan 294) VARIANSP (sidan 296) VARPA (sidan 297) ZTEST (sidan 299) Beskrivning Funktionen TTEST returnerar sannolikheten kopplad till ett Student t-test, baserat på t-fördelningsfunktionen. Funktionen VARIANS returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden. Funktionen VARA returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden, inklusive text och booleska värden. Funktionen VARIANSP returnerar populationsvariansen, ett mått för spridning, för en samling värden. Funktionen VARPA returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden, inklusive text och booleska värden. Funktionen ZTEST returnerar det ensidiga sannolikhetsvärdet för z-testet. MEDELAVV Funktionen MEDEL returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling tal. MEDELAVV(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl ) num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. num-datum-tidsl : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning MEDELAVV beräknar medelvärdet genom att dividera summan av talen med antalet tal. Skillnaden (absolutbeloppet) mellan medelvärdet och varje tal adderas och divideras med antalet tal. Om num-datum-tidsl innehåller datum-/tidsvärden returneras ett tidslängdsvärde. Exempel: =MEDELAVV(2; 2; 2; 4; 4; 4) returnerar 1. =MEDELAVV(2; 2; 2; 2; 3; 3; 3; 3; 4; 4; 4; 4) returnerar 0, Kapitel 10 Statistikfunktioner 225

226 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 MEDEL Funktionen MEDEL returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling tal. MEDEL(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl ) num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. num-datum-tidsl : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning MEDEL dividerar summan av talen med antalet tal. Strängvärden och booleska värden i referenscellerna ignoreras. Om du vill ta med strängvärden och booleska värden i medelvärdet använder du funktionen AVERAGEA. En referens som utgör ett argument till funktionen kan antingen vara en enskild cell eller ett cellintervall. Exempel: =MEDEL(4; 4; 4; 6; 6; 6) returnerar 5. =MEDEL(2; 2; 2; 2; 3; 3; 3; 3; 4; 4; 4; 4) returnerar 3. AVERAGEA på sidan 227 MEDEL.OM på sidan 228 MEDEL.OMF på sidan 230 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

227 AVERAGEA Funktionen AVERAGEA returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för en samling värden, inklusive text och booleska värden. AVERAGEA(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning Strängvärden i referenscellerna tilldelas värdet 0. Ett booleskt FALSKT tilldelas värdet 0 och ett booleskt SANT tilldelas värdet 1. En referens som utgör ett argument till funktionen kan antingen vara en enskild cell eller ett cellintervall. För en samling som bara innehåller tal returnerar AVERAGEA samma resultat som funktionen MEDEL, som ignorerar celler som inte innehåller tal. Exempel: =AVERAGEA(A1:A4) returnerar 2,5 om cellerna A1 till A4 innehåller 4, a, 6, b. Textvärdena räknas som nollor i summan 10 och inkluderas i antalet värden (4). Jämför med =MEDEL(A1:A4) som ignorerar textvärden helt vilket ger summan 10, antal värden 2 och medelvärdet 5. =AVERAGEA(A1:A4) returnerar 4 om cellerna A1 till A4 innehåller 5, a, SANT, 10. Textvärdet räknas som noll och SANT räknas som 1 vilket ger summan 16 och antalet värden 4. =AVERAGEA(A1:A4) returnerar 0,25 om cellerna A1 till A4 innehåller FALSKT, FALSKT, FALSKT, SANT. Varje FALSKT räknas som noll och SANT räknas som 1 vilket ger summan 1 och antalet värden 4. MEDEL på sidan 226 MEDEL.OM på sidan 228 MEDEL.OMF på sidan 230 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 227

228 MEDEL.OM Funktionen MEDEL.OM returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för cellerna i ett intervall som uppfyller ett angivet villkor. MEDEL.OM(test-värden, villkor, snitt-värden) test-värden: En samling värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri typ av värde. villkor: Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT. snitt-värden: En valfri samling värden vars genomsnitt ska beräknas. snitt-värden är en referens till ett enskilt cellintervall eller en förteckning som kan innehålla bara tal, numeriska uttryck eller booleska värden. Tänk på vid användning Varje värde jämförs med villkor. Om ett värde uppfyller villkoret inkluderas motsvarande värde i snitt-värden i medelvärdet. snitt-värden och test-värden (om de anges) måste vara av samma storlek. Om snitt-värden utelämnas används test-värden för snitt-värden. Om snitt-värden utelämnas eller är samma som test-värden kan test-värden innehålla endast tal, numeriska uttryck eller booleska värden. 228 Kapitel 10 Statistikfunktioner

229 Exempel: Med följande tabell som exempel: =MEDEL.OM(A2:A13; <40 ; D2:D13) returnerar ca , medelinkomsten för personer under 40. =MEDEL.OM(B2:B13; =F ; D2:D13) returnerar , medelinkomsten för kvinnor (indikeras med F i kolumn B). =MEDEL.OM(C2:C13; S ; D2:D13) returnerar , medelinkomsten för ensamstående personer (indikeras med S i kolumn C). =MEDEL.OM(A2:A13; >=40 ; D2:D13) returnerar , medelinkomsten för personer som är 40 eller äldre. MEDEL på sidan 226 AVERAGEA på sidan 227 MEDEL.OMF på sidan 230 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 229

230 MEDEL.OMF Funktionen MEDEL.OMF returnerar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för cellerna i ett angivet intervall där ett eller flera intervall uppfyller ett eller flera relaterade villkor. MEDEL.OMF(snitt-värden, test-värden, villkor, test-värden, villkor ) snitt-värden: En samling värden vars genomsnitt ska beräknas. snitt-värden är en referens till ett enskilt cellintervall eller en förteckning som kan innehålla bara tal, numeriska uttryck eller booleska värden. test-värden: En samling värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri typ av värde. villkor: Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT. test-värden : Du kan lägga till en eller flera ytterligare samlingar som innehåller värden som ska testas. Varje test-värden-samling måste omedelbart följas av ett villkor-uttryck. Mönstret test-värden, villkor kan upprepas så många gånger som det behövs. villkor : Om en valfri samling testvärden är inkluderad, ett uttryck som resulterar i lett logiskt SANT eller FALSKT. Ett villkor måste följa varje test-värden-samling och därför har den här funktionen alltid ett udda antal argument. Tänk på vid användning För varje par av test-värden och villkor jämförs det motsvarande (samma position inom intervallet eller förteckningen) värdet med villkoret. Om alla villkor uppfylls inkluderas motsvarande värde i snitt-värden i medelvärdet. snitt-värden och alla test-värden-samlingar måste vara av samma storlek. 230 Kapitel 10 Statistikfunktioner

231 Exempel: Med följande tabell som exempel: =MEDEL.OMF(D2:D13;A2:A13; <40 ;B2:B13;=M ) returnerar , medelinkomsten för män (indikeras med M i kolumn B) under 40. =MEDEL.OMF(D2:D13;A2:A13; <40 ;B2:B13; =M ;C2:C13; =S ) returnerar , medelinkomsten för män som är ensamstående (indikeras med S i kolumn C) och under 40. =MEDEL.OMF(D2:D13;A2:A13; <40 ;B2:B13; =M ;C2:C13; =M ) returnerar , medelinkomsten för män som är gifta (indikeras med M i kolumn C) och under 40. =MEDEL.OMF(D2:D13;A2:A13; <40 ;B2:B13;=F ) returnerar ca , medelinkomsten för kvinnor (indikeras med F i kolumn B) under 40. MEDEL på sidan 226 AVERAGEA på sidan 227 MEDEL.OM på sidan 228 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 231

232 BETAFÖRD Funktionen BETAFÖRD returnerar sannolikhetsvärdet för den kumulativa betafördelningsfunktionen. BETAFÖRD(x-värde, alfa, beta, x-lägre, x-övre) x-värde: Det x-värde där du vill uppskatta funktionen. x-värde är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 0 till 1. alfa: En av distributionens formparametrar. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. beta: En av distributionens formparametrar. beta är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. x-lägre: En valfri lägre gräns för det angivna x-värdet eller sannolikhet. x-lägre är ett numeriskt värde och måste vara mindre än eller lika med det angivna x-värdet eller sannolikheten. Om det utelämnas används 0. x-övre: En valfri övre gräns för det angivna x-värdet eller sannolikhet. x-övre är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med det angivna x-värdet eller sannolikheten. Om det utelämnas används 1. Exempel: =BETAFÖRD(0,5; 1; 2; 0,3; 2) returnerar 0, =BETAFÖRD(1; 1; 2; 0; 1) returnerar 1. =BETAFÖRD(0,1; 2; 2; 0; 2) returnerar 0, BETAINV på sidan 233 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

233 BETAINV Funktionen BETAINV returnerar inversen till det angivna sannolikhetsvärdet för den kumulativa betafördelningsfunktionen. BETAINV(sannolikhet, alfa, beta, x-lägre, x-övre) sannolikhet: En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1. alfa: En av distributionens formparametrar. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. beta: En av distributionens formparametrar. beta är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. x-lägre: En valfri lägre gräns för det angivna x-värdet eller sannolikhet. x-lägre är ett numeriskt värde och måste vara mindre än eller lika med det angivna x-värdet eller sannolikheten. Om det utelämnas används 0. x-övre: En valfri övre gräns för det angivna x-värdet eller sannolikhet. x-övre är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med det angivna x-värdet eller sannolikheten. Om det utelämnas används 1. Exempel: =BETAINV(0,5; 1; 2; 0,3; 2) returnerar 0, =BETAINV(0,99; 1; 2; 0; 1) returnerar 0,9. =BETAINV(0,1; 2; 2; 0; 2) returnerar 0, BETAFÖRD på sidan 232 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 233

234 BINOMFÖRD Funktionen BINOMFÖRD returnerar den individuella binomialfördelningen med den angivna formen. BINOMFÖRD(framgång-num, försök, sannolikhet-framgång, form-typ) framgång-num: Antalet framgångsrika försök eller tester. framgång-num är ett numeriskt värde som måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med försök. försök: Det totala antalet försök eller test. försök är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. sannolikhet-framgång: Framgångssannolikhet för varje försök eller test. sannolikhet-framgång är ett numeriskt värde som måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med 1. form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1): Ge värdet av fördelningsfunktionen (att det angivna antalet eller färre framgångar eller händelser kommer att inträffa). sannolikhetsmassa-form (FALSKT eller 0): Ge värdet av sannolikhetsmassafunktionen (att det exakta antalet efterföljande eller händelser finns). Tänk på vid användning Funktionen BINOMFÖRD är lämplig för problem med ett fast antal fristående försök som har en konstant sannolikhet för att lyckas och där resultaten av försöken endast kan vara lyckades eller misslyckades. Exempel: =BINOMFÖRD(3; 98; 0,04; 1) returnerar 0, (kumulativ fördelning). =BINOMFÖRD(3; 98; 0,04; 0) returnerar 0, (sannolikhetsmassa). KRITBINOM på sidan 247 NEGBINOMFÖRD på sidan 269 PERMUT på sidan 275 SANNOLIKHET på sidan 277 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

235 CHI2FÖRD Funktionen CHI2FÖRD returnerar den ensidiga sannolikheten av chi2-fördelningen. CHI2FÖRD(ej-neg-x-value, grader-frihet) ej-neg-x-value: Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. grader-frihet: Frihetsgrader. grader-frihet är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Exempel: =CHI2FÖRD(5; 2) returnerar 0, =CHI2FÖRD(10; 10) returnerar 0, =CHI2FÖRD(5; 1) returnerar 0, CHI2INV på sidan 235 CHI2TEST på sidan 236 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 CHI2INV Funktionen CHI2INV returnerar inversen av den ensidiga sannolikheten av chi2- fördelningen. CHI2INV(sannolikhet, grader-frihet) sannolikhet: En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1. Kapitel 10 Statistikfunktioner 235

236 grader-frihet: Frihetsgrader. grader-frihet är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Exempel: =CHI2INV(0,5; 2) returnerar 1, =CHI2INV(0,1; 10) returnerar 15, =CHI2INV(0,5; 1) returnerar 0, CHI2FÖRD på sidan 235 CHI2TEST på sidan 236 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 CHI2TEST Funktionen CHI2TEST returnerar värdet från chi2-fördelningen för angivna data. CHI2TEST(verklig-värden, förväntade-värden) verklig-värden: Samlingen som innehåller de verkliga värdena. verklig-värden är en samling som innehåller numeriska värden. förväntade-värden: Samlingen som innehåller de förväntade värdena. förväntadevärden är en samling som innehåller numeriska värden. Tänk på vid användning De frihetsgrader relaterade till värdet som returneras är antalet rader i verklig-värden minus 1. Varje förväntat värde beräknas genom multiplicering av summan av raden med summan av kolumnen och dividering med totalsumman. 236 Kapitel 10 Statistikfunktioner

237 Exempel Med följande tabell som exempel: =CHI2TEST(A2:B6;A9:B13) returnerar 5, E-236. Varje förväntat värde beräknas genom multiplicering av summan av raden med summan av kolumnen och dividering med totalsumman. Formeln för det första förväntade värdet (cell A9) är =SUMMA(A$2:B$2)*SUMMA($A2:$A6)/SUMMA($A$2:$B$6). Den här formeln kan utökas till cell B9 och sedan kan A9:B9 utökas till A13:B13 för att göra de förväntade värdena fullständiga. Formeln för det slutliga förväntade värdet (cell B13) blir =SUMMA(B$2:C$2)*SUMMA($A6:$A11)/ SUMMA($A$2:$B$6). CHI2FÖRD på sidan 235 CHI2INV på sidan 235 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 237

238 KONFIDENS Funktionen KONFIDENS returnerar ett värde för att skapa ett statistiskt konfidensintervall för ett urval ur en population med en känd standardavvikelse. KONFIDENS(alfa, stdav, exempel-storlek) alfa: Sannolikheten att det äkta populationsvärdet ligger utanför intervallet. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Subtrahering av konfidensintervallet från 1 ger alfa. stdav: Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. exempel-storlek: Exemplets storlek. exempel-storlek är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning Konfidensuppskattningen utgår från att värdena i urvalet är normalfördelade. Exempel: =KONFIDENS(0,05; 1; 10) returnerar 0,62. Om medelvärdet för urvalsvärdena är 100 ligger medelvärdet för populationen med 95 % sannolikhet i intervallet 99,38-100,62. =KONFIDENS(0,1; 1; 10) returnerar 0,52. Om medelvärdet för urvalsvärdena är 100 ligger medelvärdet för populationen med 90 % sannolikhet i intervallet 99,48-100,52. =KONFIDENS(0,05; 1; 20) returnerar 0,44. =KONFIDENS(0,05; 1; 30) returnerar 0,36. =KONFIDENS(0,05; 1; 40) returnerar 0,31. STDAV på sidan 284 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

239 KORREL Funktionen KORREL returnerar korrelationen mellan två samlingar genom linjär regressionsanalys. KORREL(y-värden, x-värden) y-värden: Samlingen som innehåller y-värdena (beroende). y-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. x-värden: Samlingen som innehåller x-värdena (oberoende). x-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. Tänk på vid användning y-värden och x-värden måste vara lika stora. Om text eller booleska värden finns i samlingarna ignoreras de. Exempel I det här exemplet används funktionen KORREL till att beräkna hur nära relaterat priset på uppvärmningsolja (kolumn A) är till temperaturen som den här hypotetiska husägaren har ställt in på termostaten. =KORREL(A2:A11; B2:B11) returnerar ca -0,9076, vilket anger en nära korrelation (när priset ökade sänktes temperaturen på termostaten) KOVAR på sidan 246 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 239

240 ANTAL Funktionen ANTAL returnerar information om hur många av funktionens argumenten som innehåller tal, numeriska uttryck eller datum. ANTAL(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Tänk på vid användning Om du vill räkna alla celler som innehåller valfri typ av värde (dvs. alla celler som inte är tomma) använder du funktionen ANTALV. Exempel: Tabellen i det här exemplet används till att illustrera alla varianter av funktionen ANTAL. Informationen är meningslös i sig men illustrerar vilka typer av argument varje variant av ANTAL inkluderar i funktionsresultatet. =ANTAL(A1:E1) returnerar 5 eftersom alla argument är numeriska. =ANTAL(A2:E2) returnerar 0 eftersom inget av argumenten är numeriskt. =ANTAL(A3:E3) returnerar 3 eftersom minst två celler inte är numeriska. =ANTAL(A4:E4) returnerar 0 eftersom argumenten är logiska SANT eller FALSKT, vilka inte räknas som numeriska värden. =ANTAL(A5:E5) returnerar 2 eftersom tre celler är tomma. =ANTAL(2; 3; A5:E5; SUMMA(A1:E1); A ; b ) returnerar 5 eftersom argumenten 2 och 3 är tal, det är två tal i intervallet A5:E5, funktionen SUMMA returnerar 1 tal och de sista två argumenten är text, inte numeriska (totalt 5 numeriska argument). ANTALV på sidan 241 ANTAL.TOMMA på sidan 242 ANTAL.OM på sidan 243 ANTAL.OMF på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

241 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 ANTALV Funktionen ANTALV returnerar information om hur många av funktionens argument som inte är tomma. ANTALV(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Tänk på vid användning Om du vill räkna celler eller argument som innehåller tal eller datum använder du funktionen ANTAL. Exempel: Tabellen i det här exemplet används till att illustrera alla varianter av funktionen ANTAL, inklusive ANTALV. Informationen är meningslös i sig men illustrerar vilka typer av argument varje variant av ANTAL inkluderar i funktionsresultatet. =ANTALV(A1:E1) returnerar 5 eftersom alla celler innehåller ett argument (samtliga numeriska). =ANTALV(A2:E2) returnerar 5 eftersom alla celler innehåller ett argument (samtliga text). =ANTALV(A3:E3) returnerar 5 eftersom alla celler innehåller ett argument (blandning av text och numeriska). =ANTALV(A4:E4) returnerar 5 eftersom alla celler innehåller ett argument (SANT eller FALSKT). =ANTALV(A5:E5) returnerar 2 eftersom tre celler är tomma. =ANTALV(2; 3; A5:E5; SUMMA(A1:E1); A ; b ) returnerar 7 eftersom argumenten 2 och 3 är tal, det är 2 celler som inte är tomma i intervallet A5:E5, funktionen SUMMA returnerar 1 tal och A och b är textuttryck (totalt 7 argument). Kapitel 10 Statistikfunktioner 241

242 ANTAL på sidan 240 ANTAL.TOMMA på sidan 242 ANTAL.OM på sidan 243 ANTAL.OMF på sidan 244 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 ANTAL.TOMMA Funktionen ANTAL.TOMMA returnerar antalet celler i ett intervall som är tomma. ANTAL.TOMMA(intervall) intervall: Ett cellintervall. intervall är en referens till ett enskilt intervall av celler som kan innehålla värden av valfri typ. Exempel: Tabellen i det här exemplet används till att illustrera alla varianter av funktionen ANTAL, inklusive ANTAL.TOMMA. Informationen är meningslös i sig men illustrerar vilka typer av argument varje variant av ANTAL inkluderar i funktionsresultatet. =ANTAL.TOMMA(A1:E1) returnerar 0 eftersom det inte finns några tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A2:E2) returnerar 0 eftersom det inte finns några tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A5:E5) returnerar 3 eftersom det finns tre tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A6:E6) returnerar 5 eftersom det bara finns tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A1:E6) returnerar 8 eftersom det finns totalt 8 tomma celler i intervallet. =ANTAL.TOMMA(A1:E1; A5:E5) returnerar ett fel eftersom ANTAL.TOMMA endast går att använda med ett intervall som argument. 242 Kapitel 10 Statistikfunktioner

243 ANTAL på sidan 240 ANTALV på sidan 241 ANTAL.OM på sidan 243 ANTAL.OMF på sidan 244 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 ANTAL.OM Funktionen ANTAL.OM returnerar antalet celler i ett intervall som uppfyller ett angivet villkor. ANTAL.OM(test-förteckning, villkor) test-förteckning: Samlingen som innehåller de värden som ska testas. testförteckning är en samling som kan innehålla valfri typ av värde. villkor: Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i testförteckning kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT. Tänk på vid användning Varje test-förteckning-värde jämförs med villkor. Om värdet uppfyller villkoret inkluderas det i antalet värden. Kapitel 10 Statistikfunktioner 243

244 Exempel: Tabellen i det här exemplet används till att illustrera alla varianter av funktionen ANTAL, inklusive ANTAL.OM. Informationen är meningslös i sig men illustrerar vilka typer av argument varje variant av ANTAL inkluderar i funktionsresultatet. =ANTAL.OM(A1:E1; >0 ) returnerar 5 eftersom alla celler i intervallet har ett värde större än noll. =ANTAL.OM(A3:E3; >=100 ) returnerar 3 eftersom alla tre talen är större än 100 och de två textvärdena ignoreras i jämförelsen. =ANTAL.OM(A1:E5; =amet ) returnerar 2 eftersom teststrängen amet finns två gånger i intervallet. =ANTAL.OM(A1:E5; =*t ) returnerar 4 eftersom det finns fyra strängar som slutar på bokstaven t i intervallet. ANTAL på sidan 240 ANTALV på sidan 241 ANTAL.TOMMA på sidan 242 ANTAL.OMF på sidan 244 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 ANTAL.OMF Funktionen ANTAL.OMF returnerar antalet celler i ett eller flera intervall som uppfyller ett angivet villkor (ett villkor per intervall). 244 Kapitel 10 Statistikfunktioner

245 ANTAL.OMF(test-värden, villkor, test-värden, villkor ) test-värden: En samling värden som ska testas. test-värden är en samling som innehåller valfri typ av värde. villkor: Ett uttryck som resulterar i ett logiskt SANT eller FALSKT. villkor är ett uttryck med valfritt innehåll så länge det resulterande värdet då villkor jämförs med ett värde i test-värden kan uttryckas som något av de booleska värdena SANT eller FALSKT. test-värden : Du kan lägga till en eller flera ytterligare samlingar som innehåller värden som ska testas. Varje test-värden-samling måste omedelbart följas av ett villkor-uttryck. Mönstret test-värden, villkor kan upprepas så många gånger som det behövs. villkor : Om en valfri samling testvärden är inkluderad, ett uttryck som resulterar i lett logiskt SANT eller FALSKT. Ett villkor måste följa varje test-värden-samling och därför har den här funktionen alltid ett udda antal argument. Tänk på vid användning Varje värde i test-värden jämförs med motsvarande villkor. Om de motsvarande värdena i varje samling uppfyller motsvarande villkor ökas antalet med 1. Exempel: Med följande tabell som exempel: =ANTAL.OMF(A2:A13; <40 ;B2:B13; =M ) returnerar 4, antalet män (indikeras med M i kolumn B) under 40. =ANTAL.OMF(A2:A13; <40 ;B2:B13; =M ;C2:C13; =S ) returnerar 2, antalet män som är ensamstående (indikeras av S i kolumn C) och under 40. =ANTAL.OMF(A2:A13; <40 ;B2:B13; =M ;C2:C13; =M ) returnerar 2, antalet män som är gifta (indikeras av M i kolumn C) och under 40. =ANTAL.OMF(A2:A13; <40 ;B2:B13; =M ) returnerar 3, antalet kvinnor (indikeras med F i kolumn B) under 40. Kapitel 10 Statistikfunktioner 245

246 ANTAL på sidan 240 ANTALV på sidan 241 ANTAL.TOMMA på sidan 242 ANTAL.OM på sidan 243 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 KOVAR Funktionen KOVAR returnerar kovariansen för två samlingar. KOVAR(exempel-1-värden, exempel-2-värden) exempel-1-värden: Samlingen som innehåller den första samlingen exempelvärden. exempel-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden. exempel-2-värden: Samlingen som innehåller den andra samlingen exempelvärden. exempel-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Tänk på vid användning De två förteckningarna måste vara lika stora. Om text eller booleska värden finns i förteckningarna ignoreras de. Om de två samlingarna är identiska blir kovariansen samma som populationsvariansen. 246 Kapitel 10 Statistikfunktioner

247 Exempel I det här exemplet används funktionen KOVAR till att beräkna hur nära relaterat priset på uppvärmningsolja (kolumn A) är till temperaturen som den här hypotetiska husägaren har ställt in på termostaten. =KOVAR(A2:A11; B2:B11) returnerar ca -1,6202, vilket anger en korrelation (när priset ökade sänktes temperaturen på termostaten). KORREL på sidan 239 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 KRITBINOM Funktionen KRITBINOM returnerar det minsta värde för vilket den kumulativa binomialfördelningen är större än eller lika med ett angivet värde. KRITBINOM(försök, sannolikhet-framgång, alfa) försök: Det totala antalet försök eller test. försök är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. sannolikhet-framgång: Framgångssannolikhet för varje försök eller test. sannolikhet-framgång är ett numeriskt värde som måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med 1. Kapitel 10 Statistikfunktioner 247

248 alfa: Sannolikheten att det äkta populationsvärdet ligger utanför intervallet. alfa är ett numeriskt värde och måste vara mindre än eller lika med 1. Subtrahering av konfidensintervallet från 1 ger alfa. Exempel =KRITBINOM(97; 0,05; 0,05) returnerar 2, baserat på 97 försök, där sannolikheten för framgång för varje enskilt försök är 5 % och konfidensintervallet är 95 % (5 % alfa). =KRITBINOM(97; 0,25; 0,1) returnerar 19, baserat på 97 försök, där sannolikheten för framgång för varje enskilt försök är 25 % och konfidensintervallet är 90 % (10 % alfa). =KRITBINOM(97; 0,25; 0,05) returnerar 17, baserat på 97 försök, där sannolikheten för framgång för varje enskilt försök är 25 % och konfidensintervallet är 95 % (5 % alfa). BINOMFÖRD på sidan 234 NEGBINOMFÖRD på sidan 269 PERMUT på sidan 275 SANNOLIKHET på sidan 277 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 KVADAVV Funktionen KVADAVV returnerar kvadratsumman för avvikelserna för en samling tal från deras medelvärde (aritmetiskt medelvärde). KVADAVV(num-värde, num-värde ) num-värde: Ett tal. num-värde är ett numeriskt värde. num-värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare tal. Tänk på vid användning KVADAVV beräknar medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) genom att dividera summan av talen med antalet tal. Skillnaden (absolutbeloppet) mellan medelvärdet och varje tal kvadreras och adderas, och sedan returneras totalsumman. 248 Kapitel 10 Statistikfunktioner

249 Exempel =KVADAVV(1; 7; 19; 8; 3; 9) returnerar 196, STDAV Lista över statistikfunktioner på sidan 220 EXPONFÖRD Funktionen EXPONFÖRD returnerar exponentialfördelningen med den angivna formen. EXPONFÖRD(ej-neg-x-value, lambda, form-typ) ej-neg-x-value: Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. lambda: Parametervärdet. lambda är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1): Ge värdet av fördelningsfunktionen. sannolikhetstäthet-form (FALSKT eller 0): Ge värdet av täthetsfunktionen. Exempel: =EXPONFÖRD(4; 2; 1) returnerar 0, (kumulativ fördelning). =EXPONFÖRD(4; 2; 0) returnerar 0, (sannolikhetstäthet). LOGNORMFÖRD på sidan 264 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 249

250 FFÖRD Funktionen FFÖRD returnerar F-sannolikhetsfördelningen. FFÖRD(ej-neg-x-value, d-f-täljare, d-f-nämnare) ej-neg-x-value: Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. d-f-täljare: De frihetsgrader att inkludera som täljare. d-f-täljare är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Eventuella decimaler ignoreras. d-f-nämnare: De frihetsgrader att inkludera som nämnare. d-f-nämnare är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Eventuella decimaler ignoreras. Tänk på vid användning F-fördelningen kallas även Snedecors F-fördelning eller Fisher-Snedecor-fördelning. Exempel: =FFÖRD(0,77; 1; 2) returnerar 0, =FFÖRD(0,77; 1; 1) returnerar 0, =FFÖRD(0,77; 2; 1) returnerar 0, FINV på sidan 251 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

251 FINV Funktionen FINV returnerar inversen till F-sannolikhetsfördelningen. FINV(sannolikhet, d-f-täljare, d-f-nämnare) sannolikhet: En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än eller lika med 1. d-f-täljare: De frihetsgrader att inkludera som täljare. d-f-täljare är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Eventuella decimaler ignoreras. d-f-nämnare: De frihetsgrader att inkludera som nämnare. d-f-nämnare är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Eventuella decimaler ignoreras. Exempel: =FINV(0,77; 1; 2) returnerar 0, =FINV(0,77; 1; 1) returnerar 0, =FINV(0,77; 2; 1) returnerar 0, FFÖRD på sidan 250 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 PREDIKTION Funktionen PREDIKTION returnerar trendvärdet för y för ett angivet x baserat på urvalsvärden genom linjär regressionsanalys. PREDIKTION(x-num-datum-tidsl, y-värden, x-värden) x-num-datum-tidsl: Det x-värde för vilket funktionen ska returnera ett trendvärde för y. x-num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. y-värden: Samlingen som innehåller y-värdena (beroende). y-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. Kapitel 10 Statistikfunktioner 251

252 x-värden: Samlingen som innehåller x-värdena (oberoende). x-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. Tänk på vid användning Alla argument måste vara av samma typ. De två förteckningarna måste ha samma storlek. Om du t.ex. har data om ett fordons hastighet och dess bränsleeffektivitet vid varje hastighet blir bränsleeffektiviteten den beroende variabeln (y) och hastigheten den oberoende variabeln (x). Du kan använda funktionerna LUTNING och SKÄRNINGSPUNKT till att ta reda på ekvationen som används för beräkning av trendvärden. Exempel Med följande tabell som exempel: =PREDIKTION(9; A3:F3; A2:F2) returnerar 19. KORREL på sidan 239 KOVAR på sidan 246 SKÄRNINGSPUNKT på sidan 258 LUTNING på sidan 281 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

253 FREKVENS Funktionen FREKVENS returnerar en förteckning över hur ofta datavärden uppträder inom en mängd intervallvärden. FREKVENS(data-värden, intervall-värden) data-värden: En samling värden som ska beräknas. data-värden är en samling som innehåller numeriska värden eller datum-/tidsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. intervall-värden: En samlingen som innehåller intervallvärdena. intervall-värden är en samling som innehåller numeriska värden eller datum-/tidsvärden. Alla värden måste vara av samma typ som värdena i samlingen data-värden. Tänk på vid användning FREKVENS kontrollerar antalet värden i data-värden som faller inom respektive intervall. Intervallförteckningen är enklast att förstå om den är sorterad i fallande ordning. Den första frekvensen är antalet värden som är mindre än eller lika med det längsta intervallvärdet. Alla andra frekvensvärden, med undantag för det sista, är antalet värden som är större än det omedelbart lägre intervallvärdet och mindre än eller lika med det aktuella intervallvärdet. Det sista frekvensvärdet är antalet datavärden som är större än det största intervallvärdet. De värden som returneras av funktionen är placerade i en förteckning. En metod att läsa värdena i förteckningen är att använda funktionen INDEX. Du kan placera funktionen FREKVENS inuti funktionen INDEX: =INDEX(FREKVENS(data-värden, intervall-värden), x) där x är det önskade intervallet. Kom ihåg att det finns ett intervall fler än det finns intervall-värden. Exempel Tänk dig att följande tabell innehåller provresultaten för 30 elever som nyligen hade ett prov du ansvarar för. Tänk dig vidare att lägsta gränsen för godkänt är 65 och att den lägsta poängen för de andra betygsstegen är de angivna. För att underlätta formelbyggandet representeras ett F av 1 och ett A av 5. =INDEX(FREKVENS($A$1:$F$5; $B$8:$E$8); B9) returnerar 5, antalet studenter som får ett F (poängen 65 eller lägre). Formeln kan anges i cell B10 och sedan sträckas ut till cell F10. De värden som returneras för betygen D till A är 3, 8, 8 respektive 6. Kapitel 10 Statistikfunktioner 253

254 INDEX på sidan 208 PERCENTIL på sidan 273 PROCENTRANG på sidan 274 KVARTIL på sidan 279 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 GAMMAFÖRD Funktionen GAMMAFÖRD returnerar gammafördelningen med den angivna formen. GAMMAFÖRD(ej-neg-x-value, alfa, beta, form-typ) ej-neg-x-value: Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. alfa: En av distributionens formparametrar. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. beta: En av distributionens formparametrar. beta är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1): Ge värdet av fördelningsfunktionen. sannolikhetstäthet-form (FALSKT eller 0): Ge värdet av täthetsfunktionen. Exempel: =GAMMAFÖRD(0,8; 1; 2; 1) returnerar 0, (kumulativ fördelning). =GAMMAFÖRD(0,8; 1; 2; 0) returnerar 0, (sannolikhetstäthet). GAMMAINV på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

255 GAMMALN på sidan 256 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 GAMMAINV Funktionen GAMMAINV returnerar inversen till den kumulativa gammafördelningen. GAMMAINV(sannolikhet, alfa, beta) sannolikhet: En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1. alfa: En av distributionens formparametrar. alfa är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. beta: En av distributionens formparametrar. beta är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel: =GAMMAINV(0,8; 1; 2) returnerar 3, =GAMMAINV(0,8; 2; 1) returnerar 2, GAMMAFÖRD på sidan 254 GAMMALN på sidan 256 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 255

256 GAMMALN Funktionen GAMMALN returnerar den naturliga logaritmen för gammafunktionen, G(x). GAMMALN(pos-x-värde) pos-x-värde: Det positiva x-värde där du vill uppskatta funktionen. pos-x-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel: =GAMMALN(0,92) returnerar 0, =GAMMALN(0,29) returnerar 1, GAMMAFÖRD på sidan 254 GAMMAINV på sidan 255 LN på sidan 174 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 GEOMEDEL Funktionen GEOMEDEL returnerar det geometriska medelvärdet. GEOMEDEL(pos-num, pos-num ) pos-num: Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. pos-num : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare positiva tal. Tänk på vid användning GEOMEDEL multiplicerar argumenten så att ett produktvärde skapas och drar sedan den rot ur produkten som är samma som antalet argument. Exempel =GEOMEDEL(5; 7; 3; 2; 6; 22) returnerar 5, Kapitel 10 Statistikfunktioner

257 MEDEL på sidan 226 HARMMEDEL på sidan 257 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 HARMMEDEL Funktionen HARMMEDEL returnerar det harmoniska medelvärdet. HARMMEDEL(pos-num, pos-num ) pos-num: Ett positivt tal. pos-num är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. pos-num : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare positiva tal. Tänk på vid användning Det harmoniska medelvärdet är reciproken av det aritmetiska medelvärdet för reciprokerna. Exempel =HARMMEDEL(5; 7; 3; 2; 6; 22) returnerar 4, MEDEL på sidan 226 GEOMEDEL på sidan 256 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 257

258 SKÄRNINGSPUNKT Funktionen SKÄRNINGSPUNKT returnerar y-skärningspunkten för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen genom linjär regressionsanalys. SKÄRNINGSPUNKT((y-värden, x-tal) y-värden: Samlingen som innehåller y-värdena (beroende). y-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. x-tal: Samlingen som innehåller x-värdena (oberoende). x-tal är en samling som innehåller numeriska värden. Tänk på vid användning De två förteckningarna måste ha samma storlek. Om du vill hitta lutningen för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen använder du funktionen LUTNING. Exempel I det här exemplet används funktionen SKÄRNINGSPUNKT till att hitta y-skärningspunkten för den linje som bäst ansluter till värdena för den temperatur som en hypotetisk husägare har ställt in på termostaten (den beroende variabeln), baserat på priset för uppvärmningsolja (den oberoende variabeln). =SKÄRNINGSPUNKT(B2:B11; A2:A11) resulterar i ca 78, högre än det högsta hypotetiska värdet när den linje som bäst ansluter till värdena lutar nedåt (när priset ökade sänktes temperaturen på termostaten). LUTNING på sidan 281 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

259 STÖRSTA th Funktionen STÖRSTA returnerar det n:te största värdet i en samling. Det största värdet rankas som nummer 1. STÖRSTA(num-datum-tidsl-upps, rankning) num-datum-tidsl-upps: En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. rankning: Ett tal som representerar storleksrankningen på det värde du vill hämta. rankning är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till antalet värden i samlingen. Tänk på vid användning Rankningen 1 hämtar det största talet i samlingen, 2 det näst största, osv. Värden med samma storlek i förteckningen rankas tillsammans, men påverkar resultatet. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller de kumulativa provresultaten under den här terminen för dina 20 elever. (Vi har ordnat informationen på det här sättet för exemplet, förmodligen skulle den från början ha varit placerad i 20 separata rader.) =STÖRSTA(A1:E4; 1) returnerar 100, det största kumulativa provresultatet (cell B2). =STÖRSTA(A1:E4; 2) returnerar 92, det näst största kumulativa provresultatet (antingen cell B2 eller cell C2). =STÖRSTA(A1:E4; 3) returnerar 92, också det tredje största kumulativa provresultatet eftersom det uppträder två gånger (cellerna B2 och C2). =STÖRSTA(A1:E4; 6) returnerar 86, det sjätte största kumulativa provresultatet (ordningen är 100, 92, 92, 91, 90 och sedan 86). RANG på sidan 280 MINSTA på sidan 282 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 259

260 REGR Funktionen REGR returnerar en förteckning med statistiken för den räta linje som bäst passar angivna data med minstakvadratmetoden. REGR(kända-y-värden, kända-x-värden, ickenoll-y-skärningspunkt, mer-statistik) kända-y-värden: Samlingen som innehåller de kända y-värdena. kända-y-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Om det finns endast en samling med kända x-värden kan kända-y-värden vara av valfri storlek. Om det finns fler än en samling med kända x-värden kan kända-y-värden vara antingen en kolumn som innehåller värdena eller en rad som innehåller värdena, men inte bägge. kända-x-värden: En valfri samling innehållande alla kända x-värden. kända-x-värden är en samling som innehåller numeriska värden. Om den utelämnas antas den vara uppsättningen {1, 2, 3 } av samma storlek som kända-y-värden. Om det finns fler än en uppsättning kända x-värden ska kända-x-värden, om den anges, ha samma storlek som kända-y-värden. Om det finns fler än en uppsättning kända x-värden hanteras varje rad/kolumn för kända-x-värden som en uppsättning och storleken av varje rad/kolumn måste vara samma som storleken på raden/kolumnen för kända-yvärden. ickenoll-y-skärningspunkt: Ett valfritt värde som anger hur y-skärningspunkten (b-konstanten) ska beräknas. normal (1, SANT eller utelämnad): Värdet för y-skärningspunkten (b-konstanten) ska beräknas normalt. tvinga 0-värde (0, FALSKT): Värdet för y-skärningspunkten (b-konstanten) ska tvingas till 0. mer-statistik: Ett valfritt värde som anger om ytterligare statistikinformation ska returneras. ingen ytterligare statistik (0, FALSKT, eller utelämnad): Visa inte ytterligare regressionsstatistik i den returnerade förteckningen. ytterligare statistik (1, SANT): Visa ytterligare regressionsstatistik i den returnerade förteckningen. 260 Kapitel 10 Statistikfunktioner

261 Tänk på vid användning De värden som returneras av funktionen är placerade i en förteckning. En metod att läsa värdena i förteckningen är att använda funktionen INDEX. Du kan placera funktionen REGR i funktionen INDEX: =INDEX(REGR(kända-y-värden, kända-x-värden, b-konst, statistik), y, x) där y och x är kolumn- och radindex för de önskade värdet. Om ingen ytterligare statistik returneras (statistik är FALSKT) är den returnerade förteckningen en rad djup. Antalet kolumner är samma som antalet uppsättningar av kända-x-värden plus 1. Den innehåller linjelutningen (ett värde för varje rad/ kolumn med x-värden) i omvänd ordning (det första värdet relaterar till den sista raden/kolumnen med x-värden) och sedan värdet för b, skärningspunkten. Om ytterligare statistik returneras (statistik är SANT) innehåller förteckningen fem rader. Se Ytterligare statistik på sidan 262 för information om innehållet i förteckningen. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller provresultaten för 30 elever som nyligen hade ett prov du ansvarar för. Tänk dig vidare att lägsta gränsen för godkänt är 65 och att den lägsta poängen för de andra betygsstegen är de angivna. För att underlätta formelbyggandet representeras ett F av 1 och ett A av 5. =INDEX(REGR(A2:A6; C2:C6; 1; 0); 1) returnerar 0, , vilket är lutningen på den linje som bäst ansluter till värdena. =INDEX(REGR(A2:A6; C2:C6; 1; 0); 2) returnerar 0, , vilket är b, skärningspunkten. Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 261

262 Ytterligare statistik I det här avsnittet kan du läsa om ytterligare statistik som kan returneras av funktionen REGR. REGR kan inkludera ytterligare statistikinformation i den förteckning som returneras av funktionen. Anta för följande exempel att det finns fem uppsättningar med kända x-värden, utöver de kända y-värdena. Tänkt dig dessutom att de kända x-värdena finns i fem tabellrader eller fem tabellkolumner. Baserat på dessa förutsättningar blir den förteckning som returneras av REGR som följer (där talet som följer på ett x anger vilken uppsättning av x-värden objektet refererar till): Rad/kolumn lutning x5 lutning x4 lutning x3 lutning x2 lutning x1 b (y-skärningspunkten) 2 std-fel x1 std-fel x2 std-fel x3 std-fel x4 std-fel x5 std-fel b 3 det-koefficient std-fel y 4 F-stat frihetsgrader 5 reg-ss resid-ss Argumentdefinitioner lutning x: Lutningen för linjen relaterad till den här uppsättningen av kända x-värden. Värdena returneras i omvänd ordning, dvs. om det finns fem kända x-värdeuppsättningar placerar värdet för den femte uppsättningen först i den förteckning som returneras. b: Y-skärningspunkten för de kända x-värdena. std-fel x: Standardfelet för den koefficient som är kopplad till den här uppsättningen kända x-värden. Värdena returneras i ordning, dvs. om det finns fem kända x-värdeuppsättningar placerar värdet för den första uppsättningen först i den förteckning som returneras. Det här är motsatsen till hur lutningsvärden returneras. std-fel b: Standardfelet kopplat till y-skärningspunktsvärdet (b). det-koefficient: Determinationskoefficienten. Det här statistiska argumentet jämför uppskattade och faktiska y-värden. Om resultatet är 1 finns det ingen skillnad mellan det uppskattade y-värdet och det faktiska y-värdet. Det här kallas för perfekt korrelation. Om determinationskoefficienten är 0 finns ingen korrelation och den angivna regressionsekvationen kan inte användas till att förutsäga ett y-värde. std-fel y: Standardfelet kopplat till uppskattningen av y-värdet. F-stat: Det F-observerade värdet. Det F-observerade värdet kan användas till att avgöra om den observerade relationen mellan de beroende och oberoende variablerna uppträder av en slump. grader-frihet: Frihetsgraderna. Använd frihetsgraderna till att bestämma en konfidensnivå. reg-ss: Regressionskvadratsumman. 262 Kapitel 10 Statistikfunktioner

263 resid-ss: Residualkvadratsumman. Tänk på vid användning Det spelar ingen roll om de kända x- och y-värdena finns i rader eller kolumner. I båda fallen är den returnerade förteckningen ordnad i rader på det sätt som visas i tabellen. Exemplen utgår från att det finns fem uppsättningar av kända x-värden. Om det fanns fler eller färre än fem skulle antalet kolumner i den returnerade förteckningen ändras i enlighet med detta (den är alltid antalet uppsättningar med kända x-värden plus 1), men antalet rader förblir konstant. Om ytterligare statistik inte anges i argumenten för REGR motsvarar den förteckning som returneras endast den första raden. LOGINV Funktionen LOGINV returnerar inversen till den lognormala kumulativa fördelningsfunktionen för x. LOGINV(sannolikhet, medelvärde, stdav) sannolikhet: En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1. medelvärde: Den naturliga logaritmens medelvärde, dvs. ln (x). medelvärde är ett numeriskt värde som finns i medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för ln (x), den naturliga logaritmen för x. stdav: Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning LOGINV är lämplig när logaritmen för x är normalfördelad. Exempel =LOGINV(0,78; 1,7; 2,2) returnerar 29, LN på sidan 174 LOGNORMFÖRD på sidan 264 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 263

264 LOGNORMFÖRD Funktionen LOGNORMFÖRD returnerar den lognormala fördelningen. LOGNORMFÖRD(pos-x-värde, medelvärde, stdav) pos-x-värde: Det positiva x-värde där du vill uppskatta funktionen. pos-x-värde är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. medelvärde: Den naturliga logaritmens medelvärde, dvs. ln (x). medelvärde är ett numeriskt värde som finns i medelvärdet (aritmetiskt medelvärde) för ln (x), den naturliga logaritmen för x. stdav: Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel =LOGNORMFÖRD(0,78; 1,7; 2,2) returnerar 0, LN på sidan 174 LOGINV på sidan 263 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 MAX Funktionen MAX returnerar det största värdet i en samling. MAX(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Tänk på vid användning Om värde inte returnerar ett datum eller tal inkluderas det inte i resultatet. 264 Kapitel 10 Statistikfunktioner

265 Om du vill ta reda på det största av alla typer av värden i en samling använder du funktionen MAXA. Exempel: =MAX(5; 5; 5; 5; 6) returnerar 6. =MAX(1; 2; 3; 4; 5) returnerar 5. STÖRSTA på sidan 259 MAXA på sidan 265 MIN på sidan 267 MINSTA på sidan 282 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 MAXA Funktionen MAXA returnerar det största värdet i en samling värden som kan innehålla text och booleska värden. MAXA(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning Textvärden och logiskt FALSKT ges värdet 0 och logiskt SANT ges värdet 1. Om du vill ta reda på det största värdet för en samling som innehåller bara tal eller datum använder du funktionen MAX. Exempel: =MAXA(1; 2; 3; 4) returnerar 4. =MAXA(A1:C1), där A1:C1 innehåller -1, -10, hallå, returnerar 0. Kapitel 10 Statistikfunktioner 265

266 MAX på sidan 264 MINA på sidan 268 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 MEDIAN Funktionen MEDIAN returnerar medianen för en samling tal. Medianen är det värde då hälften av talen i samlingen är mindre än medianen och hälften större. MEDIAN(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl ) num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. num-datum-tidsl : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning Om det finns ett jämnt antal värden i samlingen returnerar funktionen MEDIAN medelvärdet av de två mittersta värdena. Exempel: =MEDIAN(1; 2; 3; 4; 5) returnerar 3. =MEDIAN(1; 2; 3; 4; 5; 6) returnerar 3,5. =MEDIAN(5; 5; 5; 5; 6) returnerar 5. MEDEL på sidan 226 TYPVÄRDE på sidan 268 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

267 MIN Funktionen MIN returnerar det minsta värdet i en samling. MIN(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Tänk på vid användning Om värde inte returnerar ett datum eller tal inkluderas det inte i resultatet. Om du vill ta reda på det minsta av alla typer av värden i en samling använder du funktionen MINA. Exempel: =MIN(5; 5; 5; 5; 6) returnerar 5. =MIN(1; 2; 3; 4; 5) returnerar 1. STÖRSTA på sidan 259 MAX på sidan 264 MINA på sidan 268 MINSTA på sidan 282 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 267

268 MINA Funktionen MINA returnerar det minsta värdet i en samling värden som kan innehålla text och booleska värden. MINA(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning Textvärden och logiskt FALSKT ges värdet 0 och logiskt SANT ges värdet 1. Om du vill ta reda på det minsta värdet för en samling som innehåller bara tal eller datum använder du funktionen MIN. Exempel: =MINA(1; 2; 3; 4) returnerar 1. =MINA(A1:C1), där A1:C1 innehåller -1, -10, hallå, returnerar -10. =MINA(A1:C1), där A1:C1 innehåller 1, 10, hallå, returnerar 0. MAXA på sidan 265 MIN på sidan 267 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 TYPVÄRDE Funktionen TYPVÄRDE returnerar det vanligaste värdet i en samling tal. TYPVÄRDE(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl ) num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. num-datum-tidsl : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. 268 Kapitel 10 Statistikfunktioner

269 Tänk på vid användning Om fler än ett tal uppträder det största antalet gånger i argumenten returnerar TYPVÄRDE det första av de talen. Om inget värde uppträder mer än en gång returnerar funktionen ett fel. Exempel: =TYPVÄRDE(5; 5; 5; 5; 6) returnerar 5. =TYPVÄRDE(1; 2; 3; 4; 5) returnerar ett fel. =TYPVÄRDE(2; 2; 4; 6; 6) returnerar 2. =TYPVÄRDE(6; 6; 4; 2; 2) returnerar 6. MEDEL på sidan 226 MEDIAN på sidan 266 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 NEGBINOMFÖRD Funktionen NEGBINOMFÖRD returnerar den negativa binomialfördelningen. NEGBINOMFÖRD(f-num, s-num, sannolikhet-framgång) f-num: Antalet misslyckanden. f-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. s-num: Antalet framgångsrika försök eller tester. s-num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. sannolikhet-framgång: Framgångssannolikhet för varje försök eller test. sannolikhet-framgång är ett numeriskt värde som måste vara större än 0 och mindre än 1. Tänk på vid användning NEGBINOMFÖRD returnerar sannolikheten för att ett angivet antal misslyckanden kommer att inträffa, f-num, före det angivna antalet framgångar, s-num. Den konstanta sannolikheten för en framgång är sannolikhet-framgång. Kapitel 10 Statistikfunktioner 269

270 Exempel =NEGBINOMFÖRD(3; 68; 0,95) returnerar 0, BINOMFÖRD på sidan 234 KRITBINOM på sidan 247 PERMUT på sidan 275 SANNOLIKHET på sidan 277 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 NORMFÖRD Funktionen NORMFÖRD returnerar normalfördelningen för den angivna funktionsformen. NORMFÖRD(num, genomsnitt, stdav, form-typ) num: Talet som ska uppskattas. num är ett numeriskt värde. genomsnitt: Distributionens genomsnitt. genomsnitt är ett numeriskt värde som representerar den kända genomsnittliga (aritmetiskt medelvärde) frekvensen vid vilken händelser sker. stdav: Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1): Ge värdet av fördelningsfunktionen. sannolikhetstäthet-form (FALSKT eller 0): Ge värdet av täthetsfunktionen. Tänk på vid användning Om genomsnitt är 0, stdav är 1 och form-typ är SANT returnerar NORMFÖRD samma värde som den kumulativa standardnormalfördelningen som returneras av NORMSFÖRD. 270 Kapitel 10 Statistikfunktioner

271 Exempel: =NORMFÖRD(22; 15; 2,5; 1) returnerar 0, , den kumulativa fördelningen. =NORMFÖRD(22; 15; 2,5; 0) returnerar 0, , sannolikhetstätheten. NORMINV på sidan 271 NORMSFÖRD på sidan 272 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 NORMINV Funktionen NORMINV returnerar inversen till den kumulativa normalfördelningen. NORMINV(sannolikhet, genomsnitt, stdav) sannolikhet: En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1. genomsnitt: Distributionens genomsnitt. genomsnitt är ett numeriskt värde som representerar den kända genomsnittliga (aritmetiskt medelvärde) frekvensen vid vilken händelser sker. stdav: Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning Om genomsnitt är 0 och stdav är 1 returnerar samma värde som inversen för den kumulativa standardnormalfördelning som returneras av NORMSFÖRD. Exempel =NORMINV(0,89; 15; 2,5) returnerar 18, NORMFÖRD på sidan 270 Kapitel 10 Statistikfunktioner 271

272 NORMSINV på sidan 273 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 NORMSFÖRD Funktionen NORMSFÖRD returnerar standardnormalfördelningen. NORMSFÖRD(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning En standardnormalfördelning har ett genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) på 0 och en standardavvikelse om 1. Exempel =NORMSFÖRD(4,3) returnerar 0, NORMFÖRD på sidan 270 NORMSINV på sidan 273 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

273 NORMSINV Funktionen NORMSINV returnerar inversen till den kumulativa standardnormalfördelningen. NORMSINV(sannolikhet) sannolikhet: En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1. Tänk på vid användning En standardnormalfördelning har ett genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) på 0 och en standardavvikelse om 1. Exempel =NORMSINV(0,89) returnerar 1, NORMINV på sidan 271 NORMSFÖRD på sidan 272 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 PERCENTIL Funktionen PERCENTIL returnerar det värde i en samling som motsvarar en viss percentil. PERCENTIL(num-datum-tidsl-upps, percentil-värde) num-datum-tidsl-upps: En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. percentil-värde: Percentilvärdet du vill hitta, i intervallet 0 till 1. percentil-värde är ett numeriskt värde och anges antingen som ett decimaltal (t.ex. 0,25) eller som ett procentvärde (t.ex. 25 %). Det måste vara större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med 1. Kapitel 10 Statistikfunktioner 273

274 Tänk på vid användning Värden med samma storlek i förteckningen rankas tillsammans, men påverkar resultatet. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller de kumulativa provresultaten under den här terminen för dina 20 elever. (Vi har ordnat informationen på det här sättet för exemplet, förmodligen skulle den från början ha varit placerad i 20 separata rader.) =PERCENTIL(A1:E4; 0,90) returnerar 92, det minsta kumulativa provresultatet bland de översta 10 % av klassen (90:e percentilen). =PERCENTIL(A1:E4; 2/3) returnerar 85, det minsta kumulativa provresultatet bland den översta tredjedelen av klassen (2/3 eller ungefär den 67:e percentilen). =PERCENTIL(A1:E4; 0,50) returnerar 83, det minsta kumulativa provresultatet bland den övre halvan av klassen (50:e percentilen). FREKVENS på sidan 253 PROCENTRANG på sidan 274 KVARTIL på sidan 279 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 PROCENTRANG Funktionen PROCENTRANG returnerar rangen för ett värde i en samling som en procentandel av samlingen. 274 Kapitel 10 Statistikfunktioner

275 PROCENTRANG(num-datum-tidsl-upps, num-datum-tidsl, signifikans) num-datum-tidsl-upps: En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. signifikans: Ett valfritt värde som anger antalet decimaler. signifikans är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Om det utelämnas används det förvalda värdet 3 (x,xxx %). Tänk på vid användning Du kan använda PROCENTRANG till att ta reda på den relativa positionen för ett värde i en samling. Positionen beräknas genom att avgöra var i samlingen ett angivet tal faller. Om det t.ex. i en angiven samling finns tio värden mindre än ett angivet tal och tio värden som är större är PROCENTRANG för det angivna talet 50 %. Exempel =PROCENTRANG({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 10) returnerar 0,813 eftersom det finns sju värden som är mindre än 10 och endast två som är större. FREKVENS på sidan 253 PERCENTIL på sidan 273 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 PERMUT Funktionen PERMUT returnerar antalet permutationen för ett angivet antal objekt som kan väljas från en viss mängd objekt. PERMUT(num-objekt, num-element) num-objekt: Det totala antalet objekt. num-objekt är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Kapitel 10 Statistikfunktioner 275

276 num-element: Antalet objekt som ska väljas från det totala antalet objekt i varje permutation. num-element är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. Exempel: =PERMUT(25; 5) returnerar =PERMUT(10; 3) returnerar 720. =PERMUT(5; 2) returnerar 20. BINOMFÖRD på sidan 234 KRITBINOM på sidan 247 NEGBINOMFÖRD på sidan 269 SANNOLIKHET på sidan 277 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 POISSON Funktionen POISSON returnerar sannolikheten att ett visst antal händelser kommer att ske genom användning av poissonfördelning. POISSON(händelser, genomsnitt, form-typ) händelser: Det antal händelser (ankomster) som du vill beräkna sannolikheten för. händelser är ett numeriskt värde. genomsnitt: Distributionens genomsnitt. genomsnitt är ett numeriskt värde som representerar den kända genomsnittliga (aritmetiskt medelvärde) frekvensen vid vilken händelser sker. form-typ: Ett värde som bestämmer vilken form av exponentialfunktionen som ska tillhandahållas. kumulativ form (SANT eller 1): Ge värdet av fördelningsfunktionen (att det angivna antalet eller färre framgångar eller händelser kommer att inträffa). 276 Kapitel 10 Statistikfunktioner

277 sannolikhetsmassa-form (FALSKT eller 0): Ge värdet av sannolikhetsmassafunktionen (att det exakta antalet efterföljande eller händelser finns). Exempel För ett medelvärde på 10 och en ankomsttakt på 8: =POISSON(8; 10; FALSKT) returnerar 0, EXPONFÖRD på sidan 249 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 SANNOLIKHET Funktionen SANNOLIKHET returnerar sannolikheten för ett intervall av värden om du känner till sannolikheten för de enskilda värdena. SANNOLIKHET(num-upps, sannolikhet-värden, lägre, övre) num-upps: En samling tal. num-upps är en samling som innehåller numeriska värden. sannolikhet-värden: Samlingen som innehåller sannolikhetsvärdena. sannolikhetvärden är en samling som innehåller numeriska värden. Summan av sannolikheterna måste bli 1. Eventuella strängvärden ignoreras. lägre: Den lägre gränsen. lägre är ett numeriskt värde. övre: En valfri övre gräns. övre är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med lägre. Tänk på vid användning Funktionen SANNOLIKHET adderar sannolikheterna kopplade till alla värden i samlingen som är större än eller lika med det angivna lägre gränsvärdet och mindre än eller lika med det angivna övre gränsvärdet. Om övre utelämnas returnerar SANNOLIKHET sannolikheten för det enskilda tal som är samma som det angivna lägre gränsvärdet. Kapitel 10 Statistikfunktioner 277

278 De två förteckningarna måste ha samma storlek. Eventuell text förteckningar ignoreras. Exempel: Tänk dig att du tänker på ett tal mellan 1 och 10 och låter någon gissa. De flesta skulle säga att sannolikheten att du skulle tänka på ett visst tal är 0,1 (10 %), som i kolumn C, eftersom det finns tio möjliga val. Undersökningar har dock visat att folk inte väjer tal slumpmässigt. Tänk dig att en undersökning har visat att det är större sannolikhet att personer som du väljer ett visst tal jämfört med de andra. De här reviderade sannolikheterna visas i kolumn E. =SANNOLIKHET(A1:A10; C1:C10; 4; 6) returnerar 0,30, sannolikheten att värdet är 4, 5 eller 6, under förutsättning att valen är helt slumpmässiga. =SANNOLIKHET(A1:A10; E1:E10; 7) returnerar 0,28, sannolikheten att värdet är 4, 5 eller 6 baserat på undersökningen om att tal inte väljs slumpmässigt. =SANNOLIKHET(A1:A10; E1:E10; 7) returnerar 0,20, sannolikheten att värdet är 7 baserat på undersökningen om att tal inte väljs slumpmässigt. =SANNOLIKHET(A1:A10; C1:C10; 6; 10) returnerar 0,50, sannolikheten att värdet är större än 5 (6 till 10), under förutsättning att valen är helt slumpmässiga. BINOMFÖRD på sidan 234 KRITBINOM på sidan 247 NEGBINOMFÖRD på sidan 269 PERMUT på sidan 275 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

279 KVARTIL Funktionen KVARTIL returnerar värdet för den angivna kvartilen av en given datasamling. KVARTIL(num-upps, kvartil-num) num-upps: En samling tal. num-upps är en samling som innehåller numeriska värden. kvartil-num: Anger önskad kvartil. minsta (0): Ger det minsta värdet. första (1): Ger den första kvartilen (25:e percentilen) sekund (2): Ger den andra kvartilen (50:e percentilen) tredje (3): Ger den tredje kvartilen (75:e percentilen) största (4): Ger det högsta värdet. Tänk på vid användning MIN, MEDIAN och MAX returnerar samma värde som KVARTIL när kvartil-num är 0, 2 respektive 4. Exempel: =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 0) returnerar 2, det lägsta värdet. =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 1) returnerar 5, den 25:e percentilen i den första kvartilen. =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 2) returnerar 7, den 50:e percentilen i den andra kvartilen. =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 3) returnerar 9, den 75:e percentilen i den tredje kvartilen. =KVARTIL({5; 6; 9; 3; 7; 11; 8; 2; 14}; 0) returnerar 14, det största värdet. FREKVENS på sidan 253 MAX på sidan 264 MEDIAN på sidan 266 MIN på sidan 267 PERCENTIL på sidan 273 PROCENTRANG på sidan 274 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 279

280 RANG Funktionen RANG returnerar rangordningen för ett tal i ett intervall av tal. RANG(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl-upps, största-är-högt) num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. num-datum-tidsl-upps: En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. största-är-högt: Ett valfritt värde som anger om det minsta eller största värdet i samlingen ska rankas som 1. största är lågt (0, FALSKT, eller utelämnad): Tilldela det största värdet i samlingen rankning 1. största är högt (1 eller SANT): Tilldela det minsta värdet i samlingen rankning 1. Tänk på vid användning Värden som är lika i samlingen rankas tillsammans, men påverkar resultatet. Om det angivna värdet inte matchar något av värdena i samlingen returneras ett fel. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller de kumulativa provresultaten under den här terminen för dina 20 elever. (Vi har ordnat informationen på det här sättet för exemplet, förmodligen skulle den från början ha varit placerad i 20 separata rader.) =RANG(30; A1:E4; 1) returnerar 1 eftersom 30 är det lägsta kumulativa provresultatet och vi väljer att ranka det lägsta värdet högst. =RANG(92; A1:E4; 0) returnerar 2 eftersom 92 är det näst största kumulativa provresultatet och vi väljer att ranka det största värdet högst. =RANG(91; A1:E4, 1) returnerar 4 eftersom andraplatsen är delad. Ordningen är 100, 92, 92 och sedan 91 och rangen är 1, 2, 2 och sedan 4. STÖRSTA på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

281 MINSTA på sidan 282 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 LUTNING Funktionen LUTNING returnerar lutningen för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen genom linjär regressionsanalys. LUTNING(y-värden, x-värden) y-värden: Samlingen som innehåller y-värdena (beroende). y-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. x-värden: Samlingen som innehåller x-värdena (oberoende). x-värden är en samling som kan innehålla numeriska värden, datum-/tidsvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. Tänk på vid användning De två samlingarna måste ha samma storlek, annars returnerar funktionen ett fel. Om du t.ex. har data om ett fordons hastighet och dess bränsleeffektivitet vid varje hastighet blir bränsleeffektiviteten den beroende variabeln och hastigheten den oberoende variabeln. Om du vill hitta y-skärningspunkten för den linje som bäst ansluter till värdena i samlingen använder du funktionen SKÄRNINGSPUNKT. Kapitel 10 Statistikfunktioner 281

282 Exempel I det här exemplet används funktionen LUTNING till att hitta lutningen för den linje som bäst ansluter till värdena för den temperatur som en hypotetisk husägare har ställt in på termostaten (den beroende variabeln), baserat på priset för uppvärmningsolja (den oberoende variabeln). =LUTNING(B2:B11; A2:A11) returnerar ca -3,2337, vilket indikerar att den linje som bäst ansluter till värdena lutar nedåt (är priset ökade sänktes temperaturen på termostaten). SKÄRNINGSPUNKT på sidan 258 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 MINSTA th Funktionen MINSTA returnerar det n:te värdet i ett intervall. Det minsta värdet rankas som nummer 1. MINSTA(num-datum-tidsl-upps, rankning) num-datum-tidsl-upps: En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. rankning: Ett tal som representerar storleksrankningen på det värde du vill hämta. rankning är ett numeriskt värde och måste ligga i intervallet 1 till antalet värden i samlingen. 282 Kapitel 10 Statistikfunktioner

283 Tänk på vid användning Rankningen 1 hämtar det lägsta talet i samlingen, 2 det näst lägsta, osv. Värden med samma storlek i samlingen rankas tillsammans, men påverkar resultatet. Exempel: Tänk dig att följande tabell innehåller de kumulativa provresultaten under den här terminen för dina 20 elever. (Vi har ordnat informationen på det här sättet för exemplet, förmodligen skulle den från början ha varit placerad i 20 separata rader.) =MINSTA(A1:E4; 1) returnerar 30, det minsta kumulativa provresultatet (cell A1). =SMALL(A1:E4; 2) returnerar 51, det näst minsta kumulativa provresultatet (cell E1). =SMALL(A1:E4; 6) returnerar 75, det sjätte minsta kumulativa provresultatet (ordningen är 30, 51, 68, 70, 75 och sedan 75 igen, så 75 är både det femte och det sjätte minsta kumulativa provresultatet). STÖRSTA på sidan 259 RANG på sidan 280 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 STANDARDISERA Funktionen STANDARDISERA returnerar ett normaliserat värde från en fördelning som karakteriseras av ett angivet medelvärde och en standardavvikelse. STANDARDISERA(num, genomsnitt, stdav) num: Talet som ska uppskattas. num är ett numeriskt värde. genomsnitt: Distributionens genomsnitt. genomsnitt är ett numeriskt värde som representerar den kända genomsnittliga (aritmetiskt medelvärde) frekvensen vid vilken händelser sker. Kapitel 10 Statistikfunktioner 283

284 stdav: Populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Exempel =STANDARDISERA(6; 15; 2,1) returnerar -4, NORMFÖRD på sidan 270 NORMINV på sidan 271 NORMSFÖRD på sidan 272 NORMSINV på sidan 273 ZTEST på sidan 299 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 STDAV Funktionen STDAV returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden baserat på deras väntevärdesriktiga urvalsvarians. STDAV(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl ) num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. num-datum-tidsl : En eller fler ytterligare värden (minst två värden krävs). Alla num-datum-tidsl-värden värden måste vara av samma typ. Tänk på vid användning Det är lämpligt att använda STDAV när de angivna värdena representerar endast ett urval ur en större population. Om de värden du analyserar representerar hela samlingen eller populationen använder du funktionen STDAVP. Om du vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen STDEVA. 284 Kapitel 10 Statistikfunktioner

285 Standardavvikelsen är kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARIANS. Exempel Tänk dig att du har delat ut fem prov till en grupp elever. Du har slumpmässigt valt fem elever som får representera hela elevpopulationen (lägg märke till att det här bara är ett exempel; det skulle inte ge något statistiskt giltigt resultat). Du kan använda dina urvalsdata tillsammans med funktionen STDAV för att avgöra vilket prov som hade den största spridningen i provresultaten. Resultatet för STDAV-funktionerna är ungefär 22,8035, 24,5357, 9,5026, 8,0747 och 3,3466. Så prov 2 hade den största spridningen, nära följt av prov 1. De andra tre proven hade en lägre spridning. Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Elev Elev Elev Elev Elev =STDAV(B2:B6) =STDAV(C2:C6) =STDAV(D2:D6) =STDAV(E2:E6) =STDAV(F2:F6) STDEVA på sidan 286 STDAVP på sidan 287 STDEVPA på sidan 289 VARIANS på sidan 293 VARA på sidan 294 VARIANSP på sidan 296 VARPA på sidan 297 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 285

286 STDEVA Funktionen STDEVA returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden som kan inkludera text och booleska värden, baserat på väntevärdesriktig urvalsvarians. STDEVA(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. värde : En eller fler ytterligare värden (minst två värden krävs). Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning Det är lämpligt att använda STDEVA när de angivna värdena representerar endast ett urval ur en större population. Om de värden du analyserar representerar hela samlingen eller populationen använder du funktionen STDEVPA. STDEVA tilldelar värdet 0 till alla textvärden, 0 till det booleska värdet FALSKT och 1 till det booleska värdet SANT, och inkluderar dem i beräkningen. Tomma celler ignoreras. Om du inte vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen STDAV. Standardavvikelsen är kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARA. Exempel Tänk dig att du har installerat en temperatursensor i Cupertino, Kalifornien. Sensorn registrerar de högsta och lägsta temperaturerna under varje dag. Dessutom har du skrivit ner varje dag du slagit på luftkonditioneringen i lägenheten. Data för de första dagarna visas i följande tabell och används som ett urval för populationen med höga och låga temperaturer (lägg märke till att det här bara är ett exempel; det skulle inte ge något statistiskt giltigt resultat). =STDEVA(B2:B13) returnerar 24,8271, den spridning som uppmätts av STDEVA, för urvalen med högsta temperatur under dagen. Det överskrider det faktiska intervallet med höga temperaturer med 15 grader eftersom de otillgängliga temperaturerna får värde noll. 286 Kapitel 10 Statistikfunktioner

287 STDAV på sidan 284 STDAVP på sidan 287 STDEVPA på sidan 289 VARIANS på sidan 293 VARA på sidan 294 VARIANSP på sidan 296 VARPA på sidan 297 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 STDAVP Funktionen STDAVP returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden baserat på deras populationsvarians. STDAVP(num-datum-tidsl, num-datum-tidsl ) num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde. num-datum-tidsl : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning Det är lämpligt att använda STDAVP när de angivna värdena representerar hela samlingen eller populationen. Om de värden du analyserar representerar bara ett urval ur en större populationen använder du funktionen STDAV. Om du vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen STDEVPA. Standardavvikelsen är kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARIANSP. Kapitel 10 Statistikfunktioner 287

288 Exempel Tänk dig att du har delat ut fem prov till en grupp elever. Du har en mycket liten klass och det här representerar den totala populationen av elever. Du kan använda dina populationsdata tillsammans med funktionen STDAVP för att avgöra vilket prov som hade den största spridningen i provresultaten. Resultatet för STDAVP-funktionerna är ungefär 20,3961, 21,9454, 8,49994, 7,2222 och 2,9933. Så prov 2 hade den största spridningen, nära följt av prov 1. De andra tre proven hade en lägre spridning. Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Elev Elev Elev Elev Elev =STDAVP(B2:B6) =STDAVP(C2:C6) =STDAVP(D2:D6) =STDAVP(E2:E6) =STDAVP(F2:F6) STDAV på sidan 284 STDEVA på sidan 286 STDEVPA på sidan 289 VARIANS på sidan 293 VARA på sidan 294 VARIANSP på sidan 296 VARPA på sidan 297 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

289 STDEVPA Funktionen STDEVPA returnerar standardavvikelsen, ett mått på spridning, för en samling värden som kan inkludera text och booleska värden, baserat på populationsvariansen. STDEVPA(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning Det är lämpligt att använda STDEVPA när de angivna värdena representerar hela samlingen eller populationen. Om de värden du analyserar representerar bara ett urval ur en större populationen använder du funktionen STDEVA. STDEVPA tilldelar värdet 0 till alla textvärden, 0 till det booleska värdet FALSKT och 1 till det booleska värdet SANT, och inkluderar dem i beräkningen. Tomma celler ignoreras. Om du inte vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen STDAVP. Standardavvikelsen är kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARPA. Exempel Tänk dig att du har installerat en temperatursensor i Cupertino, Kalifornien. Sensorn registrerar de högsta och lägsta temperaturerna under varje dag. Dessutom har du skrivit ner varje dag du slagit på luftkonditioneringen i lägenheten. Sensorn gick sönder efter några få dagar så följande tabell är hela populationen av höga och låga temperaturen. =STDEVPA(B2:B13) returnerar 23,7702, den spridning som uppmätts av STDEVPA, för urvalen med högsta temperatur under dagen. Det överskrider det faktiska intervallet med höga temperaturer med 15 grader eftersom de otillgängliga temperaturerna får värde noll. Kapitel 10 Statistikfunktioner 289

290 STDAV på sidan 284 STDEVA på sidan 286 STDAVP på sidan 287 VARIANS på sidan 293 VARA på sidan 294 VARIANSP på sidan 296 VARPA på sidan 297 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 TFÖRD Funktionen TFÖRD returnerar sannolikheten från Students t-fördelning. TFÖRD(ej-neg-x-value, grader-frihet, riktningar) ej-neg-x-value: Det värde där du vill uppskatta funktionen. ej-neg-x-value är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 0. grader-frihet: Frihetsgrader. grader-frihet är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. riktningar: Antal riktningar som ska återges. oriktat (1): Ge värdet för ensidig distribution. två riktningar (2): Ge värdet för oriktad distribution. Exempel: =TFÖRD(4; 2; 1) returnerar 0, , för den ensidiga distributionen. =TFÖRD(4; 2; 2) returnerar 0, , för den dubbelsidiga distributionen. 290 Kapitel 10 Statistikfunktioner

291 TINV på sidan 291 TTEST på sidan 292 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 TINV Funktionen TINV returnerar t-värdet (en funktion av sannolikheten och frihetsgrader) från Students t-fördelning. TINV(sannolikhet, grader-frihet) sannolikhet: En sannolikhet associerad med distributionen. sannolikhet är ett numeriskt värde och måste vara större än 0 och mindre än 1. grader-frihet: Frihetsgrader. grader-frihet är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Exempel =TINV(0,88; 2) returnerar 0, TFÖRD på sidan 290 TTEST på sidan 292 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 291

292 TTEST Funktionen TTEST returnerar sannolikheten kopplad till ett Student t-test, baserat på t-fördelningsfunktionen. TTEST(exempel-1-värden, exempel-2-värden, riktningar, test-typ) exempel-1-värden: Samlingen som innehåller den första samlingen exempelvärden. exempel-1-värden är en samling som innehåller numeriska värden. exempel-2-värden: Samlingen som innehåller den andra samlingen exempelvärden. exempel-2-värden är en samling som innehåller numeriska värden. riktningar: Antal riktningar som ska återges. oriktat (1): Ger värdet för ensidig distribution. två riktningar (2): Ger värdet för oriktad distribution. test-typ: Den typ av t-test som ska utföras. parkopplad (1): Utför ett parkopplat test. två-exempel lika med (2): Utför ett varianstest (homoskedastiskt) med tvåexempel lika med. två-exempel inte lika med (3): Utför ett varianstest (heteroskedastiskt) med tvåexempel inte lika med. Exempel: =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 1; 1) returnerar 0, för det ensidiga, parkopplade testet. =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 2; 1) returnerar 0, för det dubbelsidiga, parkopplade testet. =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 1; 2) returnerar 0, för det ensidiga testet med två-exempel lika med. =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 2; 2) returnerar 0, för dubbelsidiga testet med två-exempel lika med. =TTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; {87; 65; 45; 95; 88; 79}; 1; 3) returnerar 0, för det ensidiga testet med två-exempel inte lika med. TFÖRD på sidan 290 TINV på sidan 291 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

293 VARIANS Funktionen VARIANS returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden. VARIANS(num-datum, num-datum ) num-datum: Ett värde. num-datum är ett numeriskt värde eller ett datum-/tidsvärde. num-datum : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-tidsl-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning Funktionen VARIANS beräknar urvalsvariansen (väntevärdesriktig) genom att dividera kvadratsumman för datapunkternas avvikelser med ett tal som är en siffra lägre än antalet värden. Det är lämpligt att använda VARIANS när de angivna värdena representerar endast ett urval ur en större population. Om de värden du analyserar representerar hela samlingen eller populationen använder du funktionen VARIANSP. Om du vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen VARA. Kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARIANS returneras av funktionen STDAV. Exempel: Tänk dig att du har delat ut fem prov till en grupp elever. Du har slumpmässigt valt fem elever som får representera hela elevpopulationen (lägg märke till att det här bara är ett exempel; det skulle inte ge något statistiskt giltigt resultat). Du kan använda dina urvalsdata tillsammans med funktionen VARIANS för att avgöra vilket prov som hade den största spridningen i provresultaten. Resultatet för VARIANS-funktionerna är ungefär 520,00, 602,00, 90,30, 65,20 och 11,20. Så prov 2 hade den största spridningen, nära följt av prov 1. De andra tre proven hade en lägre spridning. Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Elev Elev Elev Elev Elev =VARIANS(B2:B6) =VARIANS(C2:C6) =VARIANS(D2:D6) =VARIANS(E2:E6) =VARIANS(F2:F6) Kapitel 10 Statistikfunktioner 293

294 STDAV på sidan 284 STDEVA på sidan 286 STDAVP på sidan 287 STDEVPA på sidan 289 VARA på sidan 294 VARIANSP på sidan 296 VARPA på sidan 297 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 VARA Funktionen VARA returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden, inklusive text och booleska värden. VARA(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning Funktionen VARA beräknar urvalsvariansen (väntevärdesriktig) genom att dividera kvadratsumman för datapunkternas avvikelser med ett tal som är en siffra lägre än antalet värden. Det är lämpligt att använda VARA när de angivna värdena representerar endast ett urval ur en större population. Om de värden du analyserar representerar hela samlingen eller populationen använder du funktionen VARPA. VARA tilldelar värdet 0 till alla textvärden, 0 till det booleska värdet FALSKT och 1 till det booleska värdet SANT, och inkluderar dem i beräkningen. Tomma celler ignoreras. Om du inte vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen VARIANS. 294 Kapitel 10 Statistikfunktioner

295 Kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARA returneras av funktionen STDEVA. Exempel Tänk dig att du har installerat en temperatursensor i Cupertino, Kalifornien. Sensorn registrerar de högsta och lägsta temperaturerna under varje dag. Dessutom har du skrivit ner varje dag du slagit på luftkonditioneringen i lägenheten. Data för de första dagarna visas i följande tabell och används som ett urval för populationen med höga och låga temperaturer (lägg märke till att det här bara är ett exempel; det skulle inte ge något statistiskt giltigt resultat). =VARA(B2:B13) returnerar 616,3864, den spridning som uppmätts av VARA, för urvalen med högsta temperatur under dagen. STDAV på sidan 284 STDEVA på sidan 286 STDAVP på sidan 287 STDEVPA på sidan 289 VARIANS på sidan 293 VARIANSP på sidan 296 VARPA på sidan 297 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 295

296 VARIANSP Funktionen VARIANSP returnerar populationsvariansen, ett mått för spridning, för en samling värden. VARIANSP(num-datum, num-datum ) num-datum: Ett värde. num-datum är ett numeriskt värde eller ett datum-/ tidsvärde. num-datum : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Om fler än ett num-datum-värde anges måste alla vara av samma typ. Tänk på vid användning Funktionen VARIANSP returnerar populationsvariansen (i motsats till urvalsvariansen (väntevärdesriktig)) genom att dividera kvadratsumman för datapunkternas avvikelser med antalet värden. Det är lämpligt att använda VARIANSP när de angivna värdena representerar hela samlingen eller populationen. Om de värden du analyserar representerar bara ett urval ur en större populationen använder du funktionen VARIANS. Om du vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen VARPA. Kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARIANSP returneras av funktionen STDAVP. Exempel Tänk dig att du har delat ut fem prov till en grupp elever. Du har en mycket liten klass och det här representerar den totala populationen av elever. Du kan använda dina populationsdata tillsammans med funktionen VARIANSP för att avgöra vilket prov som hade den största spridningen i provresultaten. Resultatet för VARIANSP-funktionerna är ungefär 416,00, 481,60, 72,24, 52,16 och 8,96. Så prov 2 hade den största spridningen, nära följt av prov 1. De andra tre proven hade en lägre spridning. Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Elev Elev Elev Elev Elev =VARIANSP(B2:B6) =VARIANSP(C2:C6) =VARIANSP(D2:D6) =VARIANSP(E2:E6) =VARIANSP(F2:F6) 296 Kapitel 10 Statistikfunktioner

297 STDAV på sidan 284 STDEVA på sidan 286 STDAVP på sidan 287 STDEVPA på sidan 289 VARIANS på sidan 293 VARA på sidan 294 VARPA på sidan 297 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 VARPA Funktionen VARPA returnerar urvalsvariansen (väntevärdesriktig), ett mått för spridning, för en samling värden, inklusive text och booleska värden. VARPA(värde, värde ) värde: Ett värde. värde kan innehålla valfri värdetyp. värde : Du kan lägga till ett eller flera ytterligare värden. Alla numeriska värden måste vara av samma typ. Du kan inte blanda tal, datumvärden och tidslängdsvärden. Tänk på vid användning Funktionen VARPA returnerar populationsvariansen (i motsats till urvalsvariansen (väntevärdesriktig)) genom att dividera kvadratsumman för datapunkternas avvikelser. Det är lämpligt att använda VARPA när de angivna värdena representerar hela samlingen eller populationen. Om de värden du analyserar representerar bara ett urval ur en större populationen använder du funktionen VARA. Kapitel 10 Statistikfunktioner 297

298 VARPA tilldelar värdet 0 till alla textvärden, 0 till det booleska värdet FALSKT och 1 till det booleska värdet SANT, och inkluderar dem i beräkningen. Tomma celler ignoreras. Om du inte vill ta med text eller booleska värden i beräkningen använder du funktionen VARIANS. Kvadratroten för den varians som returneras av funktionen VARPA returneras av funktionen STDEVPA. Exempel Tänk dig att du har installerat en temperatursensor i Cupertino, Kalifornien. Sensorn registrerar de högsta och lägsta temperaturerna under varje dag. Dessutom har du skrivit ner varje dag du slagit på luftkonditioneringen i lägenheten. Sensorn gick sönder efter några få dagar så följande tabell är hela populationen av höga och låga temperaturen. =VARPA(B2:B13) returnerar 565,0208, den spridning som uppmätts av VARPA, för urvalet med högsta temperatur under dagen. STDAV på sidan 284 STDEVA på sidan 286 STDAVP på sidan 287 STDEVPA på sidan 289 VARIANS på sidan 293 VARA på sidan 294 VARIANSP på sidan 296 Exempel med undersökningsresultat på sidan 356 Lista över statistikfunktioner på sidan Kapitel 10 Statistikfunktioner

299 ZTEST Funktionen ZTEST returnerar det ensidiga sannolikhetsvärdet för z-testet. ZTEST(num-datum-tidsl-upps, num-datum-tidsl, stdav) num-datum-tidsl-upps: En samling värden. num-datum-tidsl-upps är en samling som innehåller numeriska värden, datumvärden eller tidslängdsvärden. Alla värden måste vara av samma typ. num-datum-tidsl: Ett värde. num-datum-tidsl är ett numeriskt värde, ett datum-/ tidsvärde eller ett tidslängdsvärde.num-datum-tidsl är det bästa värdet att testa. stdav: Ett valfritt värde för populationens standardavvikelse. stdav är ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk på vid användning Z-testet är ett statistiskt test som avgör om skillnaden mellan ett urvalsmedelvärde och populationsmedelvärdet är tillräckligt stort för att vara statistiskt signifikant. Z-testet används primärt med standardiserad testning. Om stdav utelämnas används den antagna urvalsstandardavvikelsen. Exempel =ZTEST({57; 75; 66; 98; 92; 80}; 70; 9) returnerar 0, STANDARDISERA på sidan 283 Lista över statistikfunktioner på sidan 220 Kapitel 10 Statistikfunktioner 299

300 Textfunktioner 11 Med textfunktionerna kan du arbeta med teckensträngar. Lista över textfunktioner I iwork finns följande textfunktioner som kan användas i tabeller. Funktion TECKENKOD (sidan 302) STÄDA (sidan 302) KOD (sidan 303) SAMMANFOGA (sidan 304) VALUTA (sidan 305) EXAKT (sidan 306) HITTA (sidan 306) FASTTAL (sidan 307) VÄNSTER (sidan 308) Beskrivning Funktionen TECKENKOD returnerar det tecken som motsvarar en Unicode-teckenkod. Funktionen STÄDA tar bort de flesta vanliga tecken som inte skrivs ut (Unicodeteckenkoderna 0-31) från text. Funktionen KOD returnerar Unicode-teckenkoden för det första tecknet i en angiven sträng. Funktionen SAMMANFOGA sammanfogar strängar. Funktionen VALUTA returnerar en sträng formaterad som en valutamängd från ett angivet nummer. Funktionen EXAKT returnerar SANT om argumentsträngarna är identiska i skiftläge och innehåll. Funktionen HITTA returnerar startpositionen för en sträng i en annan. Funktionen FASTTAL avrundar ett tal till det angivna antalet decimaler och returnerar sedan resultatet som ett strängvärde. Funktionen VÄNSTER returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från vänstra kanten av en angiven sträng. 300

301 Funktion LÄNGD (sidan 309) GEMENER (sidan 309) EXTEXT (sidan 310) INITIAL (sidan 311) ERSÄTT (sidan 312) REP (sidan 312) HÖGER (sidan 313) SÖK (sidan 314) BYT.UT (sidan 315) T (sidan 316) RENSA (sidan 316) VERSALER (sidan 317) TEXTNUM (sidan 318) Beskrivning Funktionen LÄNGD returnerar antalet tecken i en sträng. Funktionen GEMENER returnerar en sträng som består helt av gemener, oavsett om tecknen i den angivna strängen var gemener eller versaler från början. Funktionen EXTEXT returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från en sträng med början från den angivna positionen. Funktionen INITIAL returnerar en sträng där den första bokstaven i varje ord är en versal och övriga tecken är gemener, oavsett vilka tecken som var gemener eller versaler från början i den angivna strängen. Funktionen ERSÄTT returnerar en sträng där ett angivet antal tecken från en angiven sträng har ersatts med en ny sträng. Funktionen REP returnerar en sträng som består av en angiven sträng upprepad ett angivet antal gånger. Funktionen HÖGER returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från högra kanten av en angiven sträng. Funktionen SÖK returnerar startpositionen för en sträng i en annan. Skiftläge ignoreras och jokertecken är tillåtna. Funktionen BYT.UT returnerar en sträng där de angivna tecknen i en angiven sträng har bytts ut mot en ny sträng. Funktionen T returnerar texten i en cell. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. Funktionen RENSA returnerar en sträng baserad på en angiven sträng, efter att ha tagit bort onödiga mellanslag. Funktionen VERSALER returnerar en sträng som består helt av versaler, oavsett om tecknen i den angivna strängen var gemener eller versaler från början. Funktionen TEXTNUM returnerar ett numeriskt värde även om argumentet är formaterat som text. Kapitel 11 Textfunktioner 301

302 TECKENKOD Funktionen TECKENKOD returnerar det tecken som motsvarar en Unicode-teckenkod. TECKENKOD(kod-nummer) kod-nummer: Ett tal som ska resultera i motsvarande Unicode-tecken. kod-nummer är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 32, mindre än eller lika med och inte lika med 127. Eventuella decimaler ignoreras. Lägg märke till att tecknet 32 är mellanslagstecknet. Tänk på vid användning Alla Unicode-teckenkoder är inte kopplade till tecken som skrivs ut. Du kan använda fönstret Specialtecken, som du hittar i menyn Redigera, till att visa hela uppsättningar av tecken och deras koder. Funktionen KOD returnerar den numeriska koden för ett specifikt tecken. Exempel: =TECKENKOD(98,6) returnerar b, som representeras av koden 98. Decimalerna i talet ignoreras. =KOD( b ) returnerar 98. KOD på sidan 303 Lista över textfunktioner på sidan 300 STÄDA Funktionen STÄDA tar bort de flesta vanliga tecken som inte skrivs ut (Unicodeteckenkoderna 0-31) från text. STÄDA(text) text: Den text där du vill ta bort tecken som inte skrivs ut. text kan innehålla valfri värdetyp. 302 Kapitel 11 Textfunktioner

303 Tänk på vid användning Den här funktionen kan vara användbar om text du klistrar in från ett annat program innehåller oönskade frågetecken, mellanslag, fyrkanter eller andra oväntade tecken. Det finns några mindre vanliga tecken som inte går att skriva ut och som inte tas bort av STÄDA (teckenkoderna 127, 129, 141, 143, 144 och 157). Om du vill ta bort dessa kan du använda funktionen BYT.UT och byta ut dem mot en kod i intervallet 0-31 innan du använder funktionen STÄDA. Du kan använda funktionen RENSA till att ta bort onödiga mellanslag i texten. Exempel Tänk dig att du kopierar det tror är texten a b c d e f från ett annat program och klistrar in det i cellen A1, men istället visas a b c??d e f. Du kan prova att använda STÄDA till att ta bort de oväntade tecknen: =RENSA(A1) returnerar a b c d e f. BYT.UT på sidan 315 RENSA på sidan 316 Lista över textfunktioner på sidan 300 KOD Funktionen KOD returnerar Unicode-teckenkoden för det första tecknet i en angiven sträng. KOD(kod-sträng) kod-sträng: Den sträng som Unicode-värdet ska returneras från. kod-sträng är ett strängvärde. Endast det första tecknet används. Tänk på vid användning Du kan använda fönstret Specialtecken, som du hittar i menyn Redigera, till att visa hela uppsättningar av tecken och deras koder. Kapitel 11 Textfunktioner 303

304 Du kan använda funktionen TECKENKOD om du vill göra motsatsen till funktionen KOD: konvertera en numerisk kod till ett texttecken. Exempel: =KOD( A ) returnerar 65, teckenkoden för versalen A. =KOD( abc ) returnerar 97 för gemenen a. =TECKENKOD(97) returnerar a. =KOD(A3) returnerar 102 för gemenen f. =KOD( 三 二 一 ) returnerar , Unicode-värdet för det första tecknet. TECKENKOD på sidan 302 Lista över textfunktioner på sidan 300 SAMMANFOGA Funktionen SAMMANFOGA sammanfogar strängar. SAMMANFOGA(sträng, sträng ) sträng: En sträng. sträng är ett strängvärde. sträng : Du kan lägga till en eller flera ytterligare strängar. Tänk på vid användning Som alternativ till funktionen SAMMANFOGA kan du använda strängoperatorn & för sammanfogning av strängar. Exempel: Om cell A1 innehåller Lorem och cell B1 innehåller Ipsum returnerar =SAMMANFOGA(B1;, ; A1) Ipsum, Lorem. =SAMMANFOGA( a ; b ; c ) returnerar abc. = a & b & c returnerar abc. Lista över textfunktioner på sidan Kapitel 11 Textfunktioner

305 VALUTA Funktionen VALUTA returnerar en sträng formaterad som en valutamängd från ett angivet nummer. VALUTA(num, platser) num: Talet som ska användas. num är ett numeriskt värde. platser: Ett valfritt argument som anger vid vilket antal platser, till höger eller vänster om decimalkommat, som avrundning ska ske. platser är ett numeriskt värde. Vid avrundning till det angivna antalet platser används vanlig aritmetisk avrundning, vilket innebär att om den första decimalen som utelämnas är 5 eller högre avrundas resultatet uppåt. Ett negativt tal anger att avrundning ska ske till vänster om decimaltecknet (t.ex. avrunda till hundratal eller tusental). Exempel: =VALUTA(2323,124) returnerar 2 323,12 kr. =VALUTA(2323,125) returnerar 2 323,13 kr. =VALUTA(99,554; 0) returnerar 100 kr. =VALUTA(12; 3) returnerar 12,000 kr. =VALUTA(-12; 3) returnerar (12,000 kr), med en parentes som indikerar ett negativt värde. =VALUTA(123; -1) returnerar 120 kr. FASTTAL på sidan 307 Lista över textfunktioner på sidan 300 Kapitel 11 Textfunktioner 305

306 EXAKT Funktionen EXAKT returnerar SANT om argumentsträngarna är identiska i skiftläge och innehåll. EXAKT(sträng-1, sträng-2) sträng-1: Den första strängen. sträng-1 är ett strängvärde. sträng-2: Den andra strängen. sträng-2 är ett strängvärde. Exempel: =EXAKT( toledo ; toledo ) returnerar SANT eftersom alla tecken och deras skiftlägen är identiska. =EXAKT( Toledo ; toledo ) returnerar FALSKT eftersom skiftläget för de två strängarna inte är identiskt. HITTA på sidan 306 SÖK på sidan 314 Lista över textfunktioner på sidan 300 HITTA Funktionen HITTA returnerar startpositionen för en sträng i en annan. HITTA(sök-sträng, källa-sträng, start-pos) sök-sträng: Strängen som ska hittas. sök-sträng är ett strängvärde. källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. start-pos: Ett valfritt argument som anger position inom den angivna strängen där åtgärden ska påbörjas. start-pos är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet tecken i källa-sträng. Anteckningar Sökningen är skiftlägesberoende och mellanslag räknas. Jokertecken är inte tillåtna. Om du vill använda jokertecken eller ignorera skiftläget i sökningen använder du funktionen SÖK. 306 Kapitel 11 Textfunktioner

307 Om du anger start-pos kan du börja söka efter sök-sträng i, istället för i början av, källa-sträng. Det här är framför allt praktiskt om källa-sträng kan innehålla flera tillfällen av sök-sträng och du vill ta reda på startpositionen för ett annat tillfälle än det första. Om start-pos utelämnas antas det vara 1. Exempel: =HITTA( e ; tre gånger två ) returnerar 3 ( e är det tredje tecknet i strängen tre gånger två ). =HITTA( e ; tre gånger två ; 8) returnerar 9 ( e i gånger är första e när sökningen startar vid tecken 8, andra g i gånger ). EXAKT på sidan 306 SÖK på sidan 314 Lista över textfunktioner på sidan 300 FASTTAL Funktionen FASTTAL avrundar ett tal till det angivna antalet decimaler och returnerar sedan resultatet som ett strängvärde. FASTTAL(num, platser, ej-kommatecken) num: Talet som ska användas. num är ett numeriskt värde. platser: Ett valfritt argument som anger vid vilket antal platser, till höger eller vänster om decimalkommat, som avrundning ska ske. platser är ett numeriskt värde. Vid avrundning till det angivna antalet platser används vanlig aritmetisk avrundning. Om den första siffran som utelämnas är 5 eller högre rundas resultatet av uppåt. Ett negativt tal anger att avrundning ska ske till vänster om decimaltecknet (t.ex. avrunda till hundratal eller tusental). ej-kommatecken: Ett valfritt värde som anger om positionsseparatorerna ska användas i hela delen av det resulterande talet. använd kommatecken (FALSKT, 0, eller utelämnad): Inkludera positionsavgränsarna i resultatet. inga kommatecken (SANT eller 1): Inkludera inte positionsavgränsarna i resultatet. Kapitel 11 Textfunktioner 307

308 Exempel: =FASTTAL(6789,123; 2) returnerar 6 789,12. =FASTTAL(6789,123; 1; 1) returnerar 6789,1. =FASTTAL(6789,123; -2) returnerar =FASTTAL(12,4; 0) returnerar 12. =FASTTAL(12,5; 0) returnerar 13. =FASTTAL(4; -1) returnerar 0. =FASTTAL(5; -1) returnerar 10. VALUTA på sidan 305 Lista över textfunktioner på sidan 300 VÄNSTER Funktionen VÄNSTER returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från vänstra kanten av en angiven sträng. VÄNSTER(källa-sträng, sträng-längd) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. sträng-längd: Ett valfritt argument som anger önskad längd på den returnerade strängen. sträng-längd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Tänk på vid användning Om sträng-längd är större än eller lika med källa-sträng blir den sträng som returneras lika lång som källa-sträng. Exempel: =VÄNSTER( ett två tre ; 2) returnerar et. =VÄNSTER( abc ) returnerar a. 308 Kapitel 11 Textfunktioner

309 EXTEXT på sidan 310 HÖGER på sidan 313 Lista över textfunktioner på sidan 300 LÄNGD Funktionen LÄNGD returnerar antalet tecken i en sträng. LÄNGD(källa-sträng) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Tänk på vid användning Antalet inkluderar alla mellanslag, tal och specialtecken. Exempel: =LÄNGD( ) returnerar 5. =LÄNGD( abc def ) returnerar 9, summan av de sex bokstäverna plus det inledande, det avslutande och det mellanliggande mellanslaget. Lista över textfunktioner på sidan 300 GEMENER Funktionen GEMENER returnerar en sträng som består helt av gemener, oavsett om tecknen i den angivna strängen var gemener eller versaler från början. GEMENER(källa-sträng) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Kapitel 11 Textfunktioner 309

310 Exempel: =GEMENER( VERSALER ) returnerar versaler. =GEMENER( Gemener ) returnerar gemener. =GEMENER( blandat ) returnerar blandat. INITIAL på sidan 311 VERSALER på sidan 317 Lista över textfunktioner på sidan 300 EXTEXT Funktionen EXTEXT returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från en sträng med början från den angivna positionen. EXTEXT(källa-sträng, start-pos, sträng-längd) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. start-pos: Positionen inom den angivna strängen där åtgärden ska påbörjas. startpos är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet tecken i källa-sträng. sträng-längd: Den returnerade strängens önskade längd. sträng-längd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Tänk på vid användning Om sträng-längd är större än eller lika med källa-sträng blir den sträng som returneras lika lång som källa-sträng, med början vid start-pos. Exempel: =EXTEXT( lorem ipsum dolor sit amet ; 7; 5) returnerar ipsum. =EXTEXT( ; 4; 3) returnerar 456. =EXTEXT( sporten ; 5; 20) returnerar ten. 310 Kapitel 11 Textfunktioner

311 VÄNSTER på sidan 308 HÖGER på sidan 313 Lista över textfunktioner på sidan 300 INITIAL Funktionen INITIAL returnerar en sträng där den första bokstaven i varje ord är en versal och övriga tecken är gemener, oavsett vilka tecken som var gemener eller versaler från början i den angivna strängen. INITIAL(källa-sträng) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Tänk på vid användning Alla tecken som följer ett icke-alfabetiskt tecken, med undantag för apostrof ( ), behandlas som den första bokstaven i ett ord. Därför blir även bokstäver som följer efter bindestreck versaler. Exempel: =INITIAL( lorem ipsum ) returnerar Lorem Ipsum. =INITIAL( lorem's ip-sum ) returnerar Lorem's Ip-Sum. =INITIAL( 1a23 b456 ) returnerar 1A23 B456. GEMENER på sidan 309 VERSALER på sidan 317 Lista över textfunktioner på sidan 300 Kapitel 11 Textfunktioner 311

312 ERSÄTT Funktionen ERSÄTT returnerar en sträng där ett angivet antal tecken från en angiven sträng har ersatts med en ny sträng. ERSÄTT(källa-sträng, start-pos, utbyte-längd, ny-sträng) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. start-pos: Positionen inom den angivna strängen där åtgärden ska påbörjas. startpos är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Om start-pos är större än antalet tecken i källa-sträng adderas ny-sträng till slutet av källa-sträng. utbyte-längd: Antal tecken som ska bytas ut. utbyte-längd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Om utbyte-längd är större än eller lika med källa-sträng blir den sträng som returneras lika lång som ny-sträng. ny-sträng: Den text som används som ersättningstext för det avsnitt som byts ut av den angivna strängen. ny-sträng är ett strängvärde. Det behöver inte ha samma längd som den text som ersätts. Exempel =ERSÄTT( received applicant's forms ; 10; 9; Frank ) returnerar received Frank's forms. BYT.UT på sidan 315 Lista över textfunktioner på sidan 300 REP Funktionen REP returnerar en sträng som består av en angiven sträng upprepad ett angivet antal gånger. REP(källa-sträng, repetera-tal) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. repetera-tal: Antalet gånger som den angivna strängen ska upprepas. repetera-tal är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med Kapitel 11 Textfunktioner

313 Exempel: =REP( * ; 5) returnerar *****. =REP( ha ; 3) returnerar hahaha. Lista över textfunktioner på sidan 300 HÖGER Funktionen HÖGER returnerar en sträng som består av det angivna antalet tecken från högra kanten av en angiven sträng. HÖGER(källa-sträng, sträng-längd) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. sträng-längd: Ett valfritt argument som anger önskad längd på den returnerade strängen. sträng-längd är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Tänk på vid användning Om sträng-längd är större än eller lika med källa-sträng blir den sträng som returneras lika lång som källa-sträng. Exempel: =HÖGER( ett två tre, 2) returnerar re. =HÖGER( abc ) returnerar c. VÄNSTER på sidan 308 EXTEXT på sidan 310 Lista över textfunktioner på sidan 300 Kapitel 11 Textfunktioner 313

314 SÖK Funktionen SÖK returnerar startpositionen för en sträng i en annan. Skiftläge ignoreras och jokertecken är tillåtna. SÖK(sök-sträng, källa-sträng, start-pos) sök-sträng: Strängen som ska hittas. sök-sträng är ett strängvärde. källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. start-pos: Ett valfritt argument som anger position inom den angivna strängen där åtgärden ska påbörjas. start-pos är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1 och mindre än eller lika med antalet tecken i källa-sträng. Tänk på vid användning Jokertecken är tillåtna i sök-sträng. I sök-sträng använder du en * (asterisk) till att matcha flera tecken eller ett? (frågetecken) till att matcha ett enda valfritt tecken i källa-sträng. Om du anger start-pos kan du börja söka efter sök-sträng i, istället för i början av, källa-sträng. Det här är framför allt praktiskt om källa-sträng kan innehålla flera tillfällen av sök-sträng och du vill ta reda på startpositionen för ett annat tillfälle än det första. Om start-pos utelämnas antas det vara 1. Om du vill ta hänsyn till skiftläget i sökningen använder du funktionen HITTA. Exempel: =SÖK( ra, abracadabra ) returnerar 3, första tillfället med strängen ra börjar vid det tredje tecknet i abracadabra. =SÖK( ra, abracadabra, 5) returnerar 10, positionen för det första tillfället med strängen ra när sökningen börjar vid position 5. =SÖK( *tecken, Jokertecken ) returnerar 1, eftersom asterisken i börja av söksträngen matchar alla tecken före tecken. =SÖK( *teckn, Jokertecken ) returnerar ett fel, eftersom strängen teckn inte existerar. =SÖK(?tecken, Jokertecken ) returnerar 4, eftersom frågetecknet matchar det tecken som står omedelbart före tecken. =SÖK( c*n, Jokertecken ) returnerar 8 eftersom asterisken matchar alla tecken mellan c och n. =SÖK( ~?, Jokertecken? Nej. ) returnerar 12 eftersom tilde innebär att nästa tecken (frågetecknet) tolkas bokstavligen och inte som ett jokertecken, och frågetecknet är det 12:e tecknet. 314 Kapitel 11 Textfunktioner

315 EXAKT på sidan 306 HITTA på sidan 306 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Lista över textfunktioner på sidan 300 BYT.UT Funktionen BYT.UT returnerar en sträng där de angivna tecknen i en angiven sträng har bytts ut mot en ny sträng. BYT.UT(källa-sträng, befintlig-sträng, ny-sträng, förekomst) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. befintlig-sträng: Strängen inom den givna sträng som ska bytas ut. befintlig-sträng är ett strängvärde. ny-sträng: Den text som används som ersättningstext för det avsnitt som byts ut av den angivna strängen. ny-sträng är ett strängvärde. Det behöver inte ha samma längd som den text som ersätts. förekomst: Ett valfritt värde som anger den händelse som ska bytas ut. förekomst är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1, eller utelämnas. Om det är större än antalet gånger befintlig-sträng finns i källa-sträng sker inget byte. Om det utelämnas byts alla tillfällen av befintlig-sträng i källa-sträng ut mot ny-sträng. Tänk på vid användning Du kan byta ut enskilda tecken, hela ord eller strängar av tecken i ord. Exempel: =BYT.UT( a b c d e f ; b ; B ) returnerar a B c d e f. =BYT.UT( a a b b b c ; a ; A ; 2) returnerar a A b b b c. =BYT.UT( a a b b b c ; b ; B ) returnerar a a B B B c. =BYT.UT( aaabbccc ; bc ; BC ; 2) returnerar aaabbccc. Kapitel 11 Textfunktioner 315

316 ERSÄTT på sidan 312 Lista över textfunktioner på sidan 300 T Funktionen T returnerar texten i en cell. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. T(cell) cell: En referens till en enstaka tabellcell. cell är ett referensvärde till en enskild cell som kan innehålla valfritt värde eller vara tom. Tänk på vid användning Om cellen inte innehåller någon sträng returnerar T en tom sträng. Exempel: Om cell A1 innehåller text och cell B1 är tom: =T(A1) returnerar text =T(B1) returnerar ingenting. Lista över textfunktioner på sidan 300 RENSA Funktionen RENSA returnerar en sträng baserad på en angiven sträng, efter att ha tagit bort onödiga mellanslag. 316 Kapitel 11 Textfunktioner

317 RENSA(källa-sträng) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Tänk på vid användning RENSA tar bort alla mellanslag före det första tecknet, alla mellanslag efter det sista tecknet, och alla dubbla mellanslag mellan tecken så att endast ett mellanslag kvarstår mellan orden. Exempel =RENSA( mellanslag mellanslag mellanslag ) returnerar mellanslag mellanslag mellanslag (det inledande och det avslutande mellanslaget tas bort). Lista över textfunktioner på sidan 300 VERSALER Funktionen VERSALER returnerar en sträng som består helt av versaler, oavsett om tecknen i den angivna strängen var gemener eller versaler från början. VERSALER(källa-sträng) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Exempel: =VERSALER( a b c ) returnerar A B C. =VERSALER( Först ) returnerar FÖRST. GEMENER på sidan 309 INITIAL på sidan 311 Lista över textfunktioner på sidan 300 Kapitel 11 Textfunktioner 317

318 TEXTNUM Funktionen TEXTNUM returnerar ett numeriskt värde även om argumentet är formaterat som text. Funktionen ger kompatibilitet med tabeller importerade från andra kalkylbladsprogram. TEXTNUM(källa-sträng) källa-sträng: En sträng. källa-sträng är ett strängvärde. Tänk på vid användning Du behöver aldrig använda funktionen TEXTNUM i en ny tabell eftersom tal i text automatiskt konverteras åt dig. Endast den formaterade texten konverteras. Om du t.ex. skriver strängen 100,001 kr i en cell visar det förvalda formatet endast två decimaler (100,00 kr). Om TEXTNUM refererar till den här cellen returneras 100, värdet på den formaterade texten, inte 100,001. Om argumentet inte kan returneras som ett numeriskt värde (inte innehåller något tal) returnerar funktionen ett fel. Exempel: =TEXTNUM( 22 ) returnerar talet 22. =TEXTNUM(HÖGER( Under år 1953, 2)) returnerar talet 53. Lista över textfunktioner på sidan Kapitel 11 Textfunktioner

319 Trigonometriska funktioner 12 Med de trigonometriska funktionerna kan du arbeta med vinklar och deras komponenter. Lista över trigonometriska funktioner I iwork finns följande trigonometriska funktioner som kan användas i tabeller. Funktion ARCCOS (sidan 320) ARCCOSH (sidan 321) ARCSIN (sidan 322) ARCSINH (sidan 323) ARCTAN (sidan 323) ARCTAN2 (sidan 324) ARCTANH (sidan 325) COS (sidan 326) COSH (sidan 327) Beskrivning Funktionen ARCCOS returnerar inverterat cosinus (arcus cosinus) för ett tal. Funktionen ARCCOSH returnerar inverterad hyperbolisk cosinus (hyperbolisk arcus cosinus) för ett tal. Funktionen ARCSIN returnerar arcsin (inverterad sinus) för ett tal. Funktionen ARCSINH returnerar inverterad hyperbolisk sinus för ett tal. Funktionen ARCTAN returnerar inverterad tangens (arcus tangens) för ett tal. Funktionen ARCTAN2 returnerar vinkeln, i förhållande till den positiva x-axeln, för den linje som passerar genom origo och den angivna punkten. Funktionen ARCTANH returnerar inverterad hyperbolisk tangens för ett tal. Funktionen COS returnerar cosinus för en vinkel uttryckt i radianer. Funktionen COSH returnerar hyperbolisk cosinus för ett tal. 319

320 Funktion GRADER (sidan 327) RADIANER (sidan 328) SIN (sidan 329) SINH (sidan 330) TAN (sidan 331) TANH (sidan 332) Beskrivning Funktionen GRADER returnerar gradtalet för en vinkel uttryckt i radianer. Funktionen RADIANER returnerar radianvärdet för en vinkel uttryckt i grader. Funktionen SIN returnerar sinus för en vinkel uttryckt i radianer. Funktionen SINH returnerar hyperbolisk sinus för det angivna talet. Funktionen TAN returnerar tangens för en vinkel uttryckt i radianer. Funktionen TANH returnerar hyperbolisk tangens för det angivna talet. ARCCOS Funktionen ARCCOS returnerar inverterat cosinus (arcus cosinus) för ett tal. ARCCOS(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde i intervallet -1 till 1. Tänk på vid användning Funktionen ARCCOS tar ett cosinusvärde och returnerar en motsvarande vinkel. Den resulterande vinkeln uttrycks i radianer, i intervallet 0 till π (pi). Om du vill visa vinkeln i grader istället för radianer placerar du den här funktionen i funktionen GRADER, dvs. =GRADER(ARCCOS(num)). Exempel: =ARCCOS(ROT(2)/2) returnerar 0, , vilket är ungefär lika med π/4. =ARCCOS(0, ) returnerar 1. =GRADER(ARCCOS(,5)) returnerar 60, gradtalet för en vinkel vars cosinus är 0,5. ARCCOSH på sidan 321 COS på sidan 326 COSH på sidan 327 GRADER på sidan 327 Lista över trigonometriska funktioner på sidan Kapitel 12 Trigonometriska funktioner

321 ARCCOSH Funktionen ARCCOSH returnerar inverterad hyperbolisk cosinus (hyperbolisk arcus cosinus) för ett tal. ARCCOSH(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Exempel: =ARCCOSH(10, ) returnerar 3. =ARCCOSH(COSH(5)) returnerar 5. ARCCOS på sidan 320 COS på sidan 326 COSH på sidan 327 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 321

322 ARCSIN Funktionen ARCSIN returnerar arcsin (inverterad sinus) för ett tal. ARCSIN(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde och måste vara större än eller lika med 1. Tänk på vid användning Funktionen ARCSIN tar ett sinusvärde och returnerar den motsvarande vinkeln. Resultatet uttrycks i radianer, i intervallet -pi/2 till +pi/2. Om du vill visa vinkeln i grader istället för radianer placerar du den här funktionen i funktionen GRADER, dvs. =GRADER(ARCSIN(num)). Exempel: =ARCSIN(0, ) returnerar 1, radianvärdet (ca 57,3 grader) för den vinkel vars sinus är 0, =GRADER(ARCSIN(0,5)) returnerar 30, gradtalet för den vinkel vars sinus är 0,5. ARCSINH på sidan 323 GRADER på sidan 327 SIN på sidan 329 SINH på sidan 330 Lista över trigonometriska funktioner på sidan Kapitel 12 Trigonometriska funktioner

323 ARCSINH Funktionen ARCSINH returnerar inverterad hyperbolisk sinus för ett tal. ARCSINH(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde. Exempel: =ARCSINH(27, ) returnerar 4. =ARCSINH(SINH(1)) returnerar 1. ARCSIN på sidan 322 SIN på sidan 329 SINH på sidan 330 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 ARCTAN Funktionen ARCTAN returnerar inverterad tangens (arcus tangens) för ett tal. ARCTAN(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning Funktionen ARCTAN tar ett tangensvärde och returnerar motsvarande vinkel, uttryckt i radianer i intervallet -pi/2 till +pi/2. Om du vill visa vinkeln i grader istället för radianer placerar du den här funktionen i funktionen GRADER, dvs. =GRADER(ARCTAN(num)). Exempel: =ARCTAN(1) returnerar vinkeln 0, radianer (45 grader), vars tangens är 1. =GRADER(ARCTAN(1)) returnerar 45. Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 323

324 ARCTAN2 på sidan 324 ARCTANH på sidan 325 GRADER på sidan 327 TAN på sidan 331 TANH på sidan 332 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 ARCTAN2 Funktionen ARCTAN2 returnerar vinkeln, i förhållande till den positiva x-axeln, för den linje som passerar genom origo och den angivna punkten ARCTAN2(x-punkt, y-punkt) x-punkt: X-koordinaten för den punkt linjen passerar genom. x-punkt är ett numeriskt värde. y-punkt: Y-koordinaten för den punkt linjen passerar genom. y-punkt är ett numeriskt värde. Tänk på vid användning Vinkeln uttrycks i radianer, i intervallet -pi till +pi. Om du vill visa vinkeln i grader istället för radianer placerar du den här funktionen i funktionen GRADER, dvs. =GRADER(ARCTAN2(x-punkt, y-punkt)). Exempel: =ARCTAN2(1; 1) returnerar 0, radianer (45 grader), vinkeln för ett linjesegment från origo till punkten (1, 1). =GRADER(ARCTAN2(5, 5)) returnerar 45. ARCTAN på sidan Kapitel 12 Trigonometriska funktioner

325 ARCTANH på sidan 325 GRADER på sidan 327 TAN på sidan 331 TANH på sidan 332 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 ARCTANH Funktionen ARCTANH returnerar inverterad hyperbolisk tangens för ett tal. ARCTANH(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde som måste vara större än -1 och mindre än 1. Exempel: =ARCTANH(0, ) returnerar 3. =ARCTANH(TANH(2)) returnerar 2. ARCTAN på sidan 323 ARCTAN2 på sidan 324 TAN på sidan 331 TANH på sidan 332 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 325

326 COS Funktionen COS returnerar cosinus för en vinkel uttryckt i radianer. COS(radian-vinkel) radian-vinkel: En vinkel uttryckt i antal radianer. radian-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet π till +π ( pi till +pi). Tänk på vid användning Om du vill returnera en vinkel i grader använder du funktionen GRADER (för konvertering av radianer till grader) med den här funktionen, dvs. =GRADER(COS(radian-vinkel)). Exempel: =COS(1) returnerar 0, , cosinus 1 radian (ca 57,3 grader). =COS(RADIANER(60)) returnerar 0,5, cosinus 60 grader. =COS(PI()/3) returnerar 0,5, π/3 radianer (60 grader). =COS(PI()) returnerar 1, cosinus för π radianer (180 grader). ARCCOS på sidan 320 ARCCOSH på sidan 321 COSH på sidan 327 GRADER på sidan 327 SIN på sidan 329 TAN på sidan 331 Lista över trigonometriska funktioner på sidan Kapitel 12 Trigonometriska funktioner

327 COSH Funktionen COSH returnerar hyperbolisk cosinus för ett tal. COSH(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde. Exempel: =COSH(0) returnerar 1. =COSH(1) returnerar 1,543. =COSH(5) returnerar 74,21. =COSH(10) returnerar ,233. ARCCOS på sidan 320 ARCCOSH på sidan 321 COS på sidan 326 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 GRADER Funktionen GRADER returnerar gradtalet för en vinkel uttryckt i radianer. GRADER(radian-vinkel) radian-vinkel: En vinkel uttryckt i antal radianer. radian-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet 2π till 2π ( 2 pi till +2 pi). Exempel: =GRADER(PI()) returnerar 180 (π radianer = 180 grader). =GRADER(1) returnerar 57, , vilket är det ungefärliga antalet grader per radian. Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 327

328 ARCCOS på sidan 320 ARCSIN på sidan 322 ARCTAN på sidan 323 ARCTAN2 på sidan 324 COS på sidan 326 SIN på sidan 329 TAN på sidan 331 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 RADIANER Funktionen RADIANER returnerar radianvärdet för en vinkel uttryckt i grader. RADIANER(grader-vinkel) grader-vinkel: En vinkel uttryckt i antal grader. grader-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet -360 till Tänk på vid användning Den här funktionen är användbar om du vill använda en vinkel uttryckt i grader med någon av de vanliga geometriska funktionerna som förväntar sig en vinkel uttryckt i radianer. Placera argumentet, uttryckt i grader, i t.ex. den här funktionen: =COS(RADIANER(grader-vinkel). Exempel: =RADIANER(90) returnerar 1,5708 (90 grader är ungefär 1,5708 radianer). =RADIANER(57, ) returnerar 1 (1 radian är ungefär 57,296 grader). ARCCOS på sidan 320 ARCSIN på sidan Kapitel 12 Trigonometriska funktioner

329 ARCTAN på sidan 323 ARCTAN2 på sidan 324 COS på sidan 326 SIN på sidan 329 TAN på sidan 331 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 SIN Funktionen SIN returnerar sinus för en vinkel uttryckt i radianer. SIN(radian-vinkel) radian-vinkel: En vinkel uttryckt i antal radianer. radian-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet π till π ( pi till +pi). Tänk på vid användning Om du vill returnera en vinkel i grader använder du funktionen GRADER (för konvertering av radianer till grader) med den här funktionen, dvs. =GRADER(SIN(radian-vinkel)). Exempel: =SIN(1) returnerar 0, , sinus 1 radian (ungefär 57,3 grader). =SIN(RADIANER(30)) returnerar 0,5, sinus 30 grader. =SIN(PI()/2) returnerar 1, sinus för π/2 radianer (90 grader). ARCSIN på sidan 322 ARCSINH på sidan 323 COS på sidan 326 GRADER på sidan 327 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 329

330 SINH på sidan 330 TAN på sidan 331 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 SINH Funktionen SINH returnerar hyperbolisk sinus för det angivna talet. SINH(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde. Exempel: =SINH(0) returnerar 0. =SINH(1) returnerar 1,175. =SINH(5) returnerar 74,203. =SINH(10) returnerar ,233. ARCSIN på sidan 322 ARCSINH på sidan 323 SIN på sidan 329 Lista över trigonometriska funktioner på sidan Kapitel 12 Trigonometriska funktioner

331 TAN Funktionen TAN returnerar tangens för en vinkel uttryckt i radianer. TAN(radian-vinkel) radian-vinkel: En vinkel uttryckt i antal radianer. radian-vinkel är ett numeriskt värde. Även om det kan vara ett valfritt värde ligger det normalt i intervallet -pi till +pi. Tänk på vid användning Tangens är förhållandet mellan sinus och cosinus. Om du vill returnera en vinkel i grader använder du funktionen GRADER (för konvertering av radianer till grader) med den här funktionen, dvs. =GRADER(TAN(radian-vinkel)). Exempel: =TAN(1) returnerar 1, , tangens 1 radian (ungefär 57,3 grader). =TAN(RADIANER(45)) returnerar 1, tangens för en vinkel om 45 grader. =TAN(3*PI()/4) returnerar -1. ARCTAN på sidan 323 ARCTAN2 på sidan 324 ARCTANH på sidan 325 COS på sidan 326 GRADER på sidan 327 SIN på sidan 329 TANH på sidan 332 Lista över trigonometriska funktioner på sidan 319 Kapitel 12 Trigonometriska funktioner 331

332 TANH Funktionen TANH returnerar hyperbolisk tangens för det angivna talet. TANH(num) num: Ett tal. num är ett numeriskt värde. Exempel: =TANH(0) returnerar 0. =TANH(1) returnerar 0,762. =TANH(5) returnerar 0, =TANH(10) returnerar 0, ARCTAN på sidan 323 ARCTAN2 på sidan 324 ARCTANH på sidan 325 TAN på sidan 331 Lista över trigonometriska funktioner på sidan Kapitel 12 Trigonometriska funktioner

333 Ytterligare exempel och ämnen 13 Detaljerade exempel och ytterligare ämnen som illustrerar hur du arbetar med några av de mer avancerade funktionerna. Ytterligare exempel och ämnen I den här tabellen ser du var du hittar du detaljerade exempel och ytterligare ämnen som illustrerar några av de mer avancerade funktionerna med verkliga exempel. Om du vill visa ett exempel eller läsa mer om Definitioner och specifikationer för argumenten som används i ekonomifunktioner Funktioner för pengars tidsvärde (TVM, Time Value of Money) TVM-funktioner för fasta periodiska kassaflöden och fasta räntesatser TVM-funktioner som kan hantera ojämna (varierande periodiska) kassaflöden Funktionen som kan vara till mest hjälp för att få svar på en vanlig ekonomisk fråga Använda ekonomifunktioner till att skapa en tabell över låneamorteringar Gå till det här avsnittet Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Välja funktion för tidsvärden och valuta på sidan 341 Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller på sidan 341 Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller på sidan 343 Vilken funktion ska du använda till att lösa vanliga ekonomiska frågor? på sidan 344 Exempel på en tabell över låneamortering på sidan 346 De olika funktionerna som avrundar tal Mer om avrundning på sidan 348 Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans för att bygga en mer kraftfull formel Mer om villkor och hur du använder jokertecken med villkor Använda statistiska funktioner till att analysera resultatet av en undersökning Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans på sidan 351 Ange villkor och använda jokertecken på sidan 353 Exempel med undersökningsresultat på sidan

334 Vanliga argument i ekonomifunktioner Många argument är vanliga bland relaterade ekonomifunktioner. I det här avsnittet kan du läsa mer information om dessa argument. Datumargument (utgivning, förfallotid och kvitta) tas inte upp. Inte heller tas argument som bara används av en enda ekonomifunktion upp. årlig-sats Obligationer och andra värdepapper med fast räntesats och räntebärande skuld har en angiven kupongränta eller årlig räntesats som används till att beräkna den periodiska avkastningen. årlig-sats representerar den årliga räntesatsen, vare sig den kallas kupongränta eller årlig räntesats. kupong-sats anges som ett decimaltal och representerar den årliga kupongräntan. I vissa funktioner kan kupong-sats vara 0 (om värdepapperet inte ger periodisk avkastning), men kupong-sats kan inte vara negativt. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet $ som ger en årlig avkastning på 4,5 % baserat på det nominella värdet. kupong-sats blir då 0,045. Vilken frekvens som utbetalningarna sker med spelar ingen roll. årlig-avkastning Obligationer och andra räntebärande värdepapper eller diskonterade skuldebrev har en avkastning som beräknas med hjälp av kupongräntan och obligationens aktuella pris. årlig-avkastning skrivs som ett decimaltal som representerar värdepapperets årliga avkastning, som normalt anges i procent. årlig-avkastning måste vara större än 0. Tänk dig att du funderar på att köpa en viss obligation. När priset på obligationen sjunker stiger avkastningen. Och tvärt om, när priset på obligationen stiger sjunker avkastningen. Din börsmäklare kontrollerar prisbilden och talar om för dig att obligationen du funderar på att köpa har en kupongränta på 3,25 % och en årlig avkastning på 4,5 % baserat på det aktuella priset (obligationen handlas till underkurs). årlig-avkastning blir då 0,045. kassa-flöde Annuiteter, lån och investeringar har kassaflöden. Ett kassaflöde är det eventuella initiala belopp som utbetalas eller mottas. Andra kassaflöden är andra intäkter eller utbetalningar vid en specifik tidpunkt. kassa-flöde anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. Mottagna belopp anges som positiva tal och utbetalningar anges som negativa tal. Tänk dig att du funderar på att köpa en stadsfastighet, hyra ut den under en viss tid och sedan sälja den igen. Den initiala kontanta utbetalningen vid köpet (vilket kan vara handpenningen och kostnader i samband med själva köpet), låneinbetalningar, reparationer och underhåll, marknadsföring och liknande kostnader räknas som utbetalningar (negativa kassaflöden). Hyror mottagna från hyresgäster, skatteavdrag och försäljningsbeloppet räknas som mottagna belopp (positiva kassaflöden). kostnad Den initiala kostnaden för en tillgång som kan skrivas av är normalt inköpspriset, inklusive skatter, leverans och installation. Vissa skatteförmåner kan dras av från kostnaden. kostnad anges som ett tal, normalt formaterat som valuta. kostnad måste vara större än 0. Tänk dig att du köper en ny digital kopiator till kontoret. Inköpspriset för kopiatorn var $ inklusive skatt. Återförsäljaren lade till 100 $ för leverans och installation. Kopiatorns användningstid beräknas till 4 år med ett förväntat restvärde på 400 $. kostnad blir då $. 334 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

335 kum-när-förfaller Läs informationen vid när-förfaller. Den enda skillnaden är att funktioner som använder kum-närförfaller kräver att argumentet anges och inte antar något värde om det utelämnas. dagar-basis Det finns flera olika konventioner för beräkning av antal dagar i en månad och antalet dagar under ett år vid beräkningen av räntesatsen för ett lån eller en investering. dagar-basis används till att ange hur dagar räknas för en viss investering eller ett visst lån. dagar-basis definieras ofta av marknadspraxis och kan vara olika för olika typer av investeringar. dagar-basis kan också definieras av lånedokument. dagar-basis är ett modalt argument. Det anges som talet 0, 1, 2, 3 eller 4. Värdet 0 anger att i beräkningssyfte har varje fullständig månad 30 dagar och varje helår 360 dagar, med användning av NASD-metoden för datum som infaller på den 31:a i månaden. Det här kallas ibland 30/360-konventionen. 0 (30/360-konventionen) är det förvalda värdet. I NASD-metoden behandlas dagvärdet i startdatum (t.ex. likviddagen) som det var 30 om det är 31. Om dagvärdet är den sista dagen i februari justeras det inte, så i det här fallet har februari färre än 30 dagar. Om dagvärdet för slutdatum (t.ex. förfallodagen) är 31 och dagvärdet för startdatum är tidigare än den 30:e samma månad anses slutdatum vara den första dagen i den efterföljande månaden. Annars anses det vara den 30:e samma månad, vilket resulterar i 0 dagar. Värdet 1 anger att det faktiska antalet dagar kommer att användas för varje fullständig månad och det faktiska antalet dagar kommer att användas för varje år. Det här kallas ibland verklig/verkligkonventionen. Värdet 2 anger att det faktiska antalet dagar kommer att användas för varje fullständig månad och att varje fullständigt år innehåller 360 dagar. Det här kallas ibland verklig/360-konventionen. Värdet 3 anger att det faktiska antalet dagar kommer att användas för varje fullständig månad och att varje fullständigt år innehåller 365 dagar. Det här kallas ibland verklig/365-konventionen. Värdet 4 anger att varje fullständig månad har 30 dagar och varje helår 360 dagar, med användning av den europeiska metod för datum som infaller på den 31:a i månaden. Det här kallas ibland 30E/360-konventionen. Med den europeiska metoden anses den 31:a i månaden alltid vara den 30:e i samma månad. Februari anses alltid ha 30 dagar så om den sista dagen i februari är den 28:e anses den vara den 30:e. Tänk dig att du vill beräkna räntesatsen för en obligation som utfärdats av ett amerikanskt företag. De flesta sådana obligationer använder 30/360-metoden för beräkning av räntan så dagar-basis blir 0, det förvalda värdet. Eller tänk dig att du vill beräkna räntesatsen för en amerikansk statsobligation. De här obligationerna ger normalt avkastning baserat på det faktiska antalet dagar i varje månad och det faktiska antalet dagar under året, så dagar-basis blir 1. värdeminsk-faktor I vissa formler kan den accelererande avskrivningshastigheten (utöver den linjära värdeminskning) anges. värdeminsk-faktor används till att ange den önskade hastigheten för den årliga värdeminskningen. värdeminsk-faktor anges som ett decimaltal eller i procent (med procenttecken). Tänk dig att du har köpt en ny dator. Efter att ha pratat med din revisor vet du att du får använda en accelererande avskrivningshastighet för datorn. Du beslutar dig för att använda en avskrivningshastighet på 150 % av den linjära värdeminskningen, så värdeminsk-faktor blir 1,5. Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 335

336 värdeminsk-period Vissa funktioner returnerar avskrivningsbeloppet för en angiven period. värdeminsk-period används till att ange perioden. värdeminsk-period anges som ett tal som representerar den önskade värdeminskningsperioden med samma tidsram (t.ex. månatligen, kvartalsvis eller årsvis) som liv. Tänk dig att du köper en ny digital kopiator till kontoret. Inköpspriset för kopiatorn var $ inklusive skatt. Återförsäljaren lade till 100 $ för leverans och installation. Kopiatorns användningstid beräknas till 4 år med ett förväntat restvärde på 400 $. Om du vill beräkna avskrivningsbeloppet för det tredje året anger du 3 för värdeminsk-period. effektiv-ränta-sats Annuiteter och investeringar har en effektiv räntesats som beräknas med den nominella räntan (angiven eller kupongräntan) och antalet ränteutbetalningar per år. effektiv-ränta-sats anges som ett decimaltal och måste vara större än 0. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet $ och som ger en årlig avkastning på 4,5 % baserat på det nominella värdet, kvartalsvis, vilket ger en effektiv ränta på ca 4,58 %. effektiv-ränta-sats blir då 0,0458. Läs även om nominell-sats och num-perioder-år. slut-per Vissa funktioner returnerar kapitalbeloppet eller räntan för en serie angivna betalningar. slut-per används till att ange den sista betalningen som ska inkluderas i det returnerade värdet. Läs även om start-per. slut-per anges som ett tal och måste vara större än 0. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet $, en löptid på 10 år och en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar om 1 070,45 $ och ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om $. Om du vill ta reda på den totala räntekostnaden under det tredje året blir start-per 25 och slut-per 36. uppskattning I vissa ekonomifunktioner används en uppskattning av det förväntade resultatet. uppskattning anges som ett decimaltal. 13 % anges t.ex. som 0,13. uppskattning kan vara negativt om en förlust är förväntad. Om uppskattning inte anges används 0,10 som förvalt värde. Om du inte alls vet vad det förväntade resultatet kan bli och det förvalda värdet inte resulterar i någon lösning kan du först prova med ett större positivt värde för uppskattning. Om det fortfarande inte resulterar i någon lösning provar du ett litet negativt värde för uppskattning. frekvens En investering kan ge avkastning periodiskt. frekvens används till att ange hur ofta avkastningen betalas ut. frekvens är talet 1, 2 eller 4. Värdet 1 anger att investeringen ger avkastning årsvis (en gång om året). Värdet 2 anger att investeringen ger avkastning halvårsvis (två gånger om året). Värdet 4 anger att investeringen ger avkastning kvartalsvis (fyra gånger om året). Tänk dig att du utvärderar en industriobligation som ger avkastning kvartalsvis. frekvens blir då 4. Eller tänk dig att du utvärderar en statsobligation som ger avkastning halvårsvis. frekvens blir då Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

337 framtid-värde Ett framtida värde är ett kassaflöde som mottas eller utbetalas i slutet av investerings- eller låneperioden, eller det kassaflöde som kvarstår efter den sista betalningen. framtid-värde anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. Eftersom framtid-värde är ett kassaflöde anges mottagna belopp som positiva tal och utbetalade belopp som negativa tal. Tänk dig att du funderar på att köpa en stadsfastighet, hyra ut den under en viss tid och sedan sälja den igen. Det uppskattade framtida försäljningspriset kan vara ett framtid-värde och är då positivt. Eller tänk dig att du leasar en bil och att du enligt leasingkontraktet har rätt att köpa bilen för ett angivet pris i slutet på leasingperioden. Beloppet för den utbetalningen kan vara ett framtidvärde och är då negativt. Eller tänk dig att du har ett bostadslån som ska slutbetalas om 10 år. Slutbetalningen kan vara ett framtid-värde och är då negativt. investering-mängd Det initiala beloppet som investeras i en obligation anges med investering-mängd. investering anges som ett tal, normalt formaterat som valuta. investering måste vara större än 0. Tänk dig att du köper en obligation för 800 $. investering-mängd blir då 800 $. liv Tillgångar förlorar i värde under en angiven period, vilket kallas för ekonomisk livslängd eller förväntad livslängd. I allmänhet används av bokföringsskäl den förväntade ekonomiska livslängden för tillgången vid beräkning av värdeminskningen, medan värdeminskningsperioden vid andra tillfällen (t.ex. för skatteavdragssyfte) anges i enlighet med regler eller praxis. liv anges som ett tal. liv måste vara större än 0. Tänk dig att du köper en ny digital kopiator till kontoret. Inköpspriset för kopiatorn var $ inklusive skatt. Återförsäljaren lade till 100 $ för leverans och installation. Kopiatorns användningstid beräknas till 4 år med ett förväntat restvärde på 400 $. liv blir då 4. nominell-sats Annuiteter och investeringar har en nominell räntesats som beräknas med den effektiva räntan och antalet ackumulerade perioder under året. nominell-sats anges som ett decimaltal och måste vara större än 0. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet $ och som ger en årlig avkastning på 4,5 % baserat på det nominella värdet, kvartalsvis, vilket ger en effektiv ränta på ca 4,58 %. nominell-sats blir då 0,045. Läs även om effektiv-ränta-sats och num-perioder-år. Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 337

338 num-perioder Antalet perioder (num-perioder) är det totala antalet perioder för ett upprepat kassaflöde, eller tidslängden för ett lån eller längden på en investeringsperiod. num-perioder anges som ett tal med samma tidsram (t.ex. månatligen, kvartalsvis eller årsvis) som de relaterade argument som används i funktionen. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet $, en löptid på 10 år, en årlig räntesats på 6,0 % och fasta månatliga inbetalningar om 1 070,45 $, samt ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om $. num-perioder blir då 120 (12 månatliga utbetalningar under 10 år). Eller tänk dig att du investerar dina besparingar i ett bankcertifikat som har en löptid om 5 år och som ackumulerar ränta kvartalsvis. num-perioder blir då 20 (4 ackumulerade perioder om ett kvartal under 5 år). num-perioder-år Beräkningen av den effektiva och nominella räntesatsen baseras på antalet ackumulerade ränteperioder per år. num-perioder-år används till att ange antalet perioder. num-perioder-år anges som ett numeriskt värde och måste vara större än 0. Tänk dig att du har köpt ett bankcertifikat som ger avkastning årligen, med kvartalsvis ackumulering. Om du vill beräkna den effektiva räntesatsen blir num-perioder-år 4. Läs även om effektiv-ränta-sats och nominell-sats. par Parvärdet för ett värdepapper är normalt dess nominella värde eller slutgiltiga värde på förfallodagen. par anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. par är ofta ett tal som 100, eller Tänk dig att du funderar på att köpa en industriobligation. Prospektet för obligationen anger att varje obligation kommer att utfärdas med ett nominellt värde och slutgiltigt värde på förfallodagen om $. Summan $ blir då par-värdet för obligationen. betalning En betalning är ett fast, periodiskt kassaflöde som tas emot eller betalas ut under en investeringseller låneperiod. betalning anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. Eftersom betalning är ett kassaflöde anges mottagna belopp som positiva tal och utbetalade belopp som negativa tal. betalning inkluderar ofta både kapitalbelopps- och ränteelement, men inkluderar normalt inte några andra belopp. Tänk dig att du funderar på att köpa en stadsfastighet, hyra ut den under en viss tid och sedan sälja den igen. Beloppet för den månatliga låneutbetalningen kan vara en betalning och är då negativt. Den hyresinbetalning som mottas varje månad kan också vara en betalning och är då positivt. 338 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

339 period Vissa funktioner returnerar ett kapitalbeloppsvärde eller räntevärde för en angiven period. period används till att ange den önskade perioden. period anges som ett tal och måste vara större än 0. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet $, en löptid på 10 år och en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar om 1 070,45 $ och ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om $. Om du vill ta reda på räntebeloppet för den första betalningen under det tredje året blir period 25 eftersom betalningarna sker månatligen. periodisk-rabatt-sats Diskonto är den räntesats som representerar den önskade avkastningen och som används till att värdera (eller diskontera) en serie kassaflöden. periodisk-rabatt-sats anges som ett decimaltal (t.ex. 0,08) eller avgränsas med ett procenttecken (t.ex. 8 %). Det anges med samma tidsram som för kassaflödena. Om t.ex. kassaflödena är månatliga och den önskade årliga diskonteringsräntan är 8 % måste periodisk-rabatt-sats anges som 0,00667 eller 0,667 % (0,08 dividerat med 12). Tänk dig att du utvärderar möjligheten att köpa ett företag. Som en del av din utvärdering vill du beräkna de förväntade månatliga kassaflödena från företaget tillsammans med det begärda inköpspriset och det beräknade framtida försäljningspriset. Du bestämmer dig, baserat på alternativa investeringsmöjligheter och risken, att du inte vill investera med annat än att nettokassaflödet ger en avkastning på minst 18 % i årlig ränta. periodisk-rabatt-sats blir då 0,015 (0,18 / 12 eftersom de angivna kassaflödena är månatliga). periodisk-sats I vissa fall, när du arbetar med en serie kassaflöden, en investering eller ett lån, kan det vara nödvändigt att känna till räntesatsen för varje period. Det här är periodisk-sats. periodisk-sats anges som ett decimaltal med samma tidsram (t.ex. månatligen, kvartalsvis eller årsvis) som andra argument (num-perioder eller betalning). Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet $, en löptid på 10 år, en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar samt ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om $. periodisk-sats blir då 0,005 (årlig räntesats dividerat med 12 för att stämma med de månatliga betalningarna). Eller tänk dig att du investerar dina besparingar i ett bankcertifikat som har en löptid om 5 år, en nominell årlig räntesats om 4,5 %, och som ackumulerar ränta kvartalsvis. periodisk-sats blir då 0,0125 (årlig räntesats dividerat med 4 för att stämma med de kvartalsvisa ackumulerade perioderna). nuvarande-värde Ett nuvarande värde är ett kassaflöde som tas emot eller betalas ut i början av investerings- eller låneperioden. nuvarande-värde anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. Eftersom nuvarande-värde är ett kassaflöde anges mottagna belopp som positiva tal och utbetalade belopp som negativa tal. Tänk dig att du funderar på att köpa en stadsfastighet, hyra ut den under en viss tid och sedan sälja den igen. Den initiala kontanta utbetalningen vid köpet (vilket kan vara handpenningen och kostnader i samband med själva köpet) kan vara ett nuvarande-värde och är då negativt. Det initiala kapitalbeloppet för ett lån på stadsfastigheten kan också vara ett nuvarande-värde och är då positivt. Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 339

340 pris Inköpspriset är det betalade beloppet vid köp av en obligation eller andra räntebärande värdepapper eller diskonterade skuldebrev. Inköpspriset inkluderar inte upplupen ränta som inhandlas tillsammans med värdepapperet. pris anges som ett tal som representerar det betalade beloppet per 100 $ nominellt värde (inköpspris / nominellt värde * 100). pris måste vara större än 0. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet $. Om du betalade $ när du köpte värdepapperet, exklusive eventuell upplupen ränta, blir pris 96,50 ( $ / $ * 100). inlösen Obligationer och andra räntebärande värdepapper och diskonterade skuldebrev har ett angivet inlösenvärde. Det är det belopp som kommer att mottas på förfallodagen. inlösen som ett tal som representerar det betalade beloppet som kommer att mottas per 100 $ nominellt värde (inlösenvärde / nominellt värde * 100). Ofta är inlösen 100, vilket innebär att värdepapperets inlösenvärde är samma som dess nominella värde. värde måste vara större än 0. Tänk dig att du äger ett värdepapper med det nominella värdet $ och som faller ut med $ på förfallodagen. inlösen blir då ( $ / $ * 100), eftersom det nominella värdet och inlösenvärdet är samma, vilket är vanligt. Tänk dig sedan att utfärdaren av värdepapperet erbjuder sig att lösa in värdepapperet före förfallodagen och har erbjudit $ om du går med på att lösa in värdepapperet ett år före förfallodagen. inlösen blir då 102,50 ( $ / $ * 100). rädda Tillgångar har ofta fortfarande ett visst värde i slutet av den ekonomiska, eller förväntade, livslängden. Värdet kallas för ett restvärde. rädda anges som ett tal, normalt formaterat som en valuta. rädda kan vara 0 men det kan inte vara negativt. Tänk dig att du köper en ny digital kopiator till kontoret. Inköpspriset för kopiatorn var $ inklusive skatt. Återförsäljaren lade till 100 $ för leverans och installation. Kopiatorns användningstid beräknas till 4 år med ett förväntat restvärde på 400 $. rädda blir då 400 $. start-per Vissa funktioner returnerar kapitalbeloppet eller räntan för en serie angivna betalningar. start-per används till att ange den första betalningen som ska inkluderas i det returnerade värdet. Läs även om slut-per. start-per anges som ett tal och måste vara större än 0. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet $, en löptid på 10 år och en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar om 1 070,45 $ och ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om $. Om du vill ta reda på den totala räntekostnaden under det tredje året blir start-per 25 och slut-per Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

341 när-förfaller Betalningar kan generellt sett sägas ske i början eller slutet av en period. när-förfaller används till att ange om en betalning sker i början eller slutet av en period. när-förfaller är ett modalt argument. Det kan vara talet 0 eller 1. Värdet 0 anger att betalningen behandlas som om den tas emot eller utbetalas i slutet av varje period. 0 är det förvalda värdet. Värdet 1 anger att betalningen behandlas som om den tas emot eller utbetalas i början av varje period. Tänk dig att du köper ett hus. Banken erbjuder dig ett lån på beloppet $, en löptid på 10 år, en årlig räntesats på 6,0 %, fasta månatliga inbetalningar samt ett belopp att återfinansiera vid förfallodagen om $. när-förfaller blir då 0 (förvalsalternativet) eftersom betalningarna sker i slutet av varje månad. Eller tänk dig att du äger en lägenhet som du hyr ut och att hyresgästerna betalar hyran den första i varje månad. när-förfaller blir då 1 eftersom hyresgästen utför betalningen i början på de månatliga perioderna. Välja funktion för tidsvärden och valuta I det här avsnittet kan du läsa mer om de funktioner som används till att lösa problem som involverar pengars tidsvärde. Problem som involverar pengars tidsvärde, eller TVM (Time Value of Money), handlar om kassaflöden över tiden och räntesatser. Det här avsnittet innehåller flera delar. I Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller på sidan 341 kan du läsa om de TVMfunktioner som används med regelbundna kassaflöden, regelbundna tidsintervall och fasta räntesatser. I Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller på sidan 343 kan du läsa om de TVMfunktioner som används med oregelbundna kassaflöden, oregelbundna tidsintervall eller både och. I Vilken funktion ska du använda till att lösa vanliga ekonomiska frågor? på sidan 344 kan du läsa om ett antal vanliga TVM-problem (t.ex. hur man beräknar räntan på ett sparkonto) och de funktioner du kan använda för att lösa problemen. Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller De primära funktioner som används för regelbundna kassaflöden (betalningar av ett konstant värde och alla kassaflöden vid konstanta intervall) och fasta räntesatser är relaterade till varandra. Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 341

342 Funktion och dess syfte SLUTVÄRDE (sidan 116) är den funktion du använder om du vill beräkna det framtida värdet för en serie kassaflöden (vad de kommer att vara värda vid en framtida tidpunkt), med hänsyn till andra faktorer som räntesatsen. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet framtidvärde. PERIODER (sidan 127) är den funktion du använder om du vill beräkna antalet perioder det skulle ta att återbetala ett lån, eller antalet perioder du skulle kunna motta en annuitet, med hänsyn till andra faktorer som räntesatsen. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet num-perioder. BETALNING (sidan 130) är den funktion du använder om du vill beräkna beloppet för den betalning som krävs för ett lån eller som mottas för en annuitet, med hänsyn till andra faktorer som räntesatsen. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet betalning. NUVÄRDE (sidan 138) är den funktion du använder om du vill beräkna det aktuella värdet för en serie kassaflöden (vad de är värda idag), med hänsyn till andra faktorer som räntesatsen. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet nuvarande-värde. RÄNTA (sidan 140) är den funktion du använder om du vill beräkna den periodiska räntesatsen för ett lån eller en annuitet, baserat på andra faktorer som antalet perioder för lånet eller annuiteten. Funktionen resulterar i ett värde för argumentet periodisk-sats. Argument i funktionen periodisk-sats, num-perioder, betalning, nuvarandevärde, när-förfaller periodisk-sats, betalning, nuvarande-värde, framtidvärde, när-förfaller periodisk-sats, num-perioder, nuvarande-värde, framtid-värde, när-förfaller periodisk-sats, num-perioder, betalning, framtidvärde, när-förfaller num-perioder, betalning, nuvarande-värde, framtidvärde, när-förfaller, uppskattning Som du kan se i tabellen kan de här TVM-funktionerna resultera i, och returnera, ett värde för ett av de fem primära argumenten när det problem som löses innehåller regelbundna periodiska kassaflöden och fasta räntesatser. Dessutom kan RBETALNING (sidan 119) och AMORT (sidan 132) resultera i ett värde för ränteoch kapitalbeloppskomponenterna för ett enskilt låne- eller annuitetsbetalning, och KUMRÄNTA (sidan 107) och KUMPRIS (sidan 109) kan resultera i ett värde för ränte- och kapitalbeloppskomponenterna för på varandra följande lån- eller annuitetsbetalningar. Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller på sidan Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

343 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller Vissa TVM-problem involverar oregelbundna fasta periodiska kassaflöden där kassaflödena sker vid regelbundna tidsintervall men beloppen varierar. Andra problem har kassaflöden med oregelbundna tidsintervall där kassaflödena inte alltid sker vid regelbundna tidsintervall. Funktion och dess syfte Argument i funktionen IR (sidan 121) är den funktion du använder om du vill beräkna den periodisk räntesatsen så att nettokapitalvärdet för en serie med potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall blir 0. Det här kallas ofta den interna räntabiliteten. IR resulterar i ett värde för argumentet periodisk-sats. MODIR (sidan 124) är den funktion du använder om du vill beräkna en periodisk räntesatsen så att nettokapitalvärdet för en serie med potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall blir 0. MODIR skiljer sig från IR på så vis att funktionen tillåter att positiva och negativa kassaflöden diskonteras med olika ränta. Det här kallas ofta den modifierade interna räntabiliteten. MODIR resulterar i ett värde för argumentet periodisk-sats. flöden-intervall, uppskattning flöden-intervall är ett angivet intervall av kassaflöden som implicit kan inkludera en betalning, ett nuvarande-värde och ett framtidvärde. flöden-intervall, finansiering-sats, reinvestering-sats flöden-intervall är ett angivet intervall av kassaflöden som implicit kan inkludera en betalning, ett nuvarande-värde och ett framtidvärde. finansiering-sats och reinvestering-sats är specifika fall av periodisk-sats. NETNUVÄRDE är den funktion du använder om du vill beräkna det aktuella värde för en serie potentiellt oregelbundna kassaflöden som sker vid regelbundna tidsintervall. Det här kallas ofta nettokapitalvärdet. NETNUVÄRDE resulterar i ett värde för argumentet nuvarande-värde. periodisk-sats, kassa-flöde, kassa-flöde kassa-flöde, kassa-flöde är en angiven serie med ett eller flera kassaflöden som implicit kan inkludera en betalning, nuvarande-värde och framtid-värde. Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller på sidan 341 Vanliga argument i ekonomifunktioner på sidan 334 Lista över ekonomifunktioner på sidan 92 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 343

344 Vilken funktion ska du använda till att lösa vanliga ekonomiska frågor? I det här avsnittet beskrivs några vanliga frågor du kan vilja hantera och det innehåller en lista över de ekonomifunktioner som kan vara till hjälp. Frågorna gäller vardagliga ekonomiska frågor. Om du vill veta mer om mer komplexa användningar av ekonomifunktionerna kan du läsa Regelbundna kassaflöden och tidsintervaller på sidan 341, Oregelbundna kassaflöden och tidsintervaller på sidan 343 och Exempel på en tabell över låneamortering på sidan 346. Om du vill veta Besparingar Den effektiva räntesatsen för en investering eller ett sparkonto som ger periodisk avkastning Hur mycket ett bankcertifikat kommer att vara värt på förfallodagen Den nominella räntan för ett bankcertifikat där utfärdaren har meddelat den effektiva räntan Hur många år det tar att spara ihop till ett angivet belopp genom månatliga inbetalningar till ett sparkonto Hur stort belopp som måste läggas undan varje månad för att nå ett sparmål inom ett angivet antal år Lån Det inbetalda räntebeloppet för ett lån under det tredje året Det inbetalda kapitalbeloppet för ett lån under det tredje året Den här funktionen kan vara till hjälp EFFRÄNTA (sidan 115) SLUTVÄRDE (sidan 116). Tänk på att betalning blir 0. NOMRÄNTA (sidan 126) PERIODER (sidan 127). Tänk på att nuvarandevärde blir det belopp som sätts in i början och att det kan vara 0. BETALNING (sidan 130). Tänk på att nuvarandevärde blir det belopp som sätts in i början och att det kan vara 0. KUMRÄNTA (sidan 107) KUMPRIS (sidan 109) Räntebeloppet i den 36:e låneinbetalningen RBETALNING (sidan 119) Kapitalbeloppet i den 36:e låneinbetalningen AMORT (sidan 132) Obligationsinvesteringar 344 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

345 Om du vill veta Det räntebelopp som måste adderas till en obligations inköpspris Antalet kupongbetalningar från tidpunkten då en obligation inhandlas och dess förfallodag Den årliga diskonteringsräntan för en obligation som säljs till underkurs i förhållande till dess inlösenvärde och som inte ger någon avkastning (kallas ofta för en nollkupongobligation >) Den effektiva årliga räntan för en obligation som ger avkastning endast på förfallodagen (inga periodiska betalningar, men obligationen har en kupongränta) Det förväntade inköpspriset för en obligation som ger periodisk avkastning, en obligation som säljs till underkurs och som inte ger någon avkastning, eller en obligation som ger avkastning endast på förfallodagen Den mottagna beloppet för en obligation som ger avkastning endast på förfallodagen (inga periodiska betalningar, men obligationen har en kupongränta), inklusive ränta Den effektiva årliga räntan för en obligation som ger periodisk avkastning, en obligation som säljs till underkurs och som inte ger någon avkastning, eller en obligation som ger avkastning endast på förfallodagen Avskrivning Den periodiska värdeminskningen för en tillgång med metoden fast degressiv avskrivning Den periodiska värdeminskningen för en tillgång med en metod för degressiv avskrivning, t.ex. dubbel degressiv avskrivning Den periodiska värdeminskningen för en tillgång med den linjära metoden Den periodiska värdeminskningen för en tillgång med summaårsmetoden (sum-of-the-yearsdigits) Den totala värdeminskningen under en angiven period för en tillgång med metoden degressiv avskrivning Den här funktionen kan vara till hjälp UPPLRÄNTA (sidan 96) eller UPPLOBLRÄNTA (sidan 98) KUPANT (sidan 106) DISK (sidan 114) ÅRSRÄNTA (sidan 118) PRIS (sidan 133), PRISDISK (sidan 135) och PRISFÖRF (sidan 136) BELOPP (sidan 142) NOMAVK (sidan 146), NOMAVKDISK (sidan 148) och NOMAVKFÖRF (sidan 149) DB (sidan 110) DEGAVSKR (sidan 112) LINAVSKR (sidan 143) ÅRSAVSKR (sidan 144) VDEGRAVSKR (sidan 145) Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 345

346 Exempel på en tabell över låneamortering I det här exemplet används RBETALNING, AMORT och BETALNING till att skapa en tabell över låneamortering. De data som returneras av RBETALNING, AMORT och BETALNING är relaterade. Det här illustreras i exemplet. 346 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

347 Skapa en amorteringstabell Tänk dig att du vill skapa en amorteringstabell för alla perioder för ett lån med ett initialt kapitalbelopp på $, en löptid på 2 och en årlig räntesats på 7 %, samt ett kvarvarande lånevärde på $ att betalas i slutet av löptiden. Den första delen av amorteringstabellen (med visade formler) kan se ut så här: Förklaringar till cellinnehållet I cell B6 används funktionen BETALNING till att beräkna beloppet för varje månatlig betalning. Lägg märke till att det här blir den totala summan av räntan och kapitalbeloppet för varje månad (t.ex. C9 + D9), se F9. I cellerna C9 och D9 används RBETALNING respektive AMORT till att beräkna den del av varje månatlig betalning som utgör räntan och kapitalbeloppet. Lägg märke till att RBETALNING är samma som BETALNING AMORT och, som en följd av detta, att AMORT är samma som BETALNING RBETALNING. Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 347

348 Den färdiga amorteringstabellen För att göra klart tabellen måste cellerna A10:A11 markeras och markeringen utökas ner till A32 så att alla 24 perioder inkluderas i det hypotetiska lånet. Sedan måste C9:F9 markeras och utökas till C32:F32 för att skapa alla formler. Här är den fullständiga tabellen som visar hela amorteringen med de formler som visas i den föregående tabellen. Slutliga kommentarer Lägg märke till att värdena för RBETALNING (kolumn C) och AMORT (kolumn D) varje månad adderas till den BETALNING som beräknas i cell B6 (se kolumn F). Lägg också märke till att det slutliga kvarvarande kapitalbeloppet, som visas i cell E32, är $, vilket är angivet för slutbetalning i cell B4. Mer om avrundning iwork stöder många olika funktioner som avrundar tal. I det här avsnittet jämförs de olika funktionerna. 348 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

349 Om du vill Använd den här funktionen Kommentarer Avrunda ett tal bort från noll till närmaste multipel av ett angivet tal Avrunda ett tal bort från noll till närmaste jämna tal Avrunda ett tal mot noll till närmaste multipel av ett angivet tal Avrunda ett tal till närmaste heltal som är mindre än eller lika med ett angivet tal Avrunda ett tal till närmaste multipel av ett angivet tal Avrunda ett tal bort från noll till närmaste udda tal RUNDA.UPP (sidan 165) JÄMN (sidan 168) RUNDA.NER (sidan 171) HELTAL (sidan 173) MAVRUNDA (sidan 178) UDDA (sidan 180) Avrundningen sker i steg, t.ex. den närmaste multipeln för 10. Avrundningen sker bort från noll så =RUNDA.UPP(0,4; 1) returnerar 1 och =RUNDA.UPP(- 0,4; -1) returnerar -1. Avrundningen sker till närmaste tal som är jämnt delbart med två. Avrundningen sker bort från noll så =JÄMN(0,4) returnerar 2 och =JÄMN(-0,4) returnerar -2. Avrundningen sker i steg, t.ex. den närmaste multipeln för 10. Avrundningen sker mot noll så =RUNDA.NER(0,4; 1) returnerar 0 och =RUNDA.NER(-0,4; -1) returnerar även den 0. Avrundningen sker till närmaste heltal som är mindre än eller lika med det angivna talet. =INT(0,4) returnerar därför 0 och =INT(-0,4) returnerar -1. Avrundningen sker till den närmaste multipeln av det angivna talet. Det här skiljer sig från RUNDA.UPP som avrundar till den närmaste multipeln. Därför = MAVRUNDA (4; 3)) returnerar 3 eftersom 4 ligger närmare 3 än nästa multipel av 3, som är 6. =RUNDA. UPP(4; 3) returnerar 6, den närmast multipeln av 3 vid avrundning uppåt. Avrundningen sker till närmaste tal som inte är jämnt delbart med två. Avrundningen sker bort från noll så =UDDA(1,4) returnerar 3 och =UDDA(-1,4) returnerar -3. Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 349

350 Om du vill Använd den här funktionen Kommentarer Avrunda ett tal till det angivna antalet decimaler Avrunda ett tal nedåt (mot noll) till det angivna antalet decimaler AVRUNDA (sidan 186) AVRUNDA.NEDÅT (sidan 187) Ett positivt tal anger antalet siffror (decimaler) till höger om decimalseparatorn som ska tas med i det avrundade talet. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalseparatorn som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Talet avrundas baserat på detta. Därför returnerar =AVRUNDA(1125; -2) och =AVRUNDA(1155; -2) Avrundningen sker bort från noll så =AVRUNDA(-1125; -2) returnerar och =AVRUNDA(-1155; -2) returnerar Ett positivt tal anger antalet siffror (decimaler) till höger om decimalseparatorn som ska tas med i det avrundade talet. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalseparatorn som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Talet avrundas baserat på detta. Därför returnerar både =AVRUNDA(1125; -2) och =AVRUNDA(1155; -2) eftersom avrundningen sker mot noll. =AVRUNDA(-1125; -2) returnerar och det gör även =AVRUNDA(-1155; -2). 350 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

351 Om du vill Använd den här funktionen Kommentarer Avrunda ett tal uppåt (från noll) till det angivna antalet decimaler Avkorta ett tal till det angivna antalet decimaler AVRUNDA.UPPÅT (sidan 188) AVKORTA (sidan 199) Ett positivt tal anger antalet siffror (decimaler) till höger om decimalseparatorn som ska tas med i det avrundade talet. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalseparatorn som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Talet avrundas baserat på detta. Därför returnerar både =AVRUNDA(1125; -2) och =AVRUNDA(1155; -2) eftersom avrundningen sker från noll. =AVRUNDA(-1125; -2) returnerar och det gör även =AVRUNDA(-1155; -2). Ett positivt tal anger antalet siffror (decimaler) till höger om decimalseparatorn som ska tas med i talet. Ett negativt tal anger antalet siffror till vänster om decimalseparatorn som ska ersättas med nollor (antalet nollor i slutet av talet). Övriga siffror tas bort från talet. Därför returnerar både =AVKORTA(1125; -2) och =AVKORTA(1155; -2) Använda logiska funktioner och informationsfunktioner tillsammans Logiska funktioner och informationsfunktioner används ofta tillsammans i en formel. Logiska funktioner används ofta helt fristående men det är ovanligt att informationsfunktioner används annat än tillsammans med andra funktioner. I det här avsnittet finns mer avancerade exempel som visar hur kraftfull användningen av flera logiska funktioner och informationsfunktioner i en och samma formel kan vara. Lägga till kommentarer baserat på cellinnehåll I det här exemplet används OM, OCH, ELLER och ÄRTOM till att lägga till kommentarer i en tabell baserat på befintligt cellinnehåll. Funktionen OM kan vara kraftfull, framförallt när den kombineras med andra logiska funktioner som ELLER och OCH. Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 351

352 Tänk dig att du är professor på universitetet och en av doktoranderna har gett dig en tabell som innehåller namnen på studenterna och deras senaste tentamensresultat. Du vill snabbt kunna identifiera följande situationer: Studenten har godkänt men behöver lite extra studiehjälp (poäng i intervallet 61 75). Felaktiga data (negativt poängresultat, ett resultat på över 100 eller inget resultat). Studenten fick underkänt på tentamen (60 poäng eller lägre). Med funktionerna kan du ta reda på det du vill veta genom att sortera informationen i olika delar. När resultatet sätts samman kan du snabbt se det du vill veta genom att titta på tabellen. Uttrycken nedan utgår från att den första studentens namn står i cell A2 och att det första tentamensresultatet står i cell B2. Uttryck 1 =OCH(B2>60; B2<=75) söker låga resultat. Om tentamensresultatet ligger i intervallet 61 till 75 returnerar funktionen OCH SANT, vilket innebär att studenten behöver lite extra studiehjälp. Annars returnerar funktionen FALSKT. Uttryck 2 =ELLER(ÄRTOM(B2); B2<0; B2>100) identifierar ogiltiga data. Det första ELLER-uttrycket ÄRTOM(B2) returnerar SANT om det inte finns något tentamensresultat. Det andra uttrycker returnerar SANT om tentamensresultatet är negativt och det tredje uttrycket returnerar SANT om tentamensresultatet är över 100. ELLER returnerar SANT om något av villkoren är SANT, vilket innebär att informationen är ogiltig på något sätt. ELLER returnerar FALSKT om inget av villkoren är SANT och informationen därför är giltig. Uttryck 3 =B2<=60 identifierar underkända resultat. Uttrycket returnerar SANT om tentamensresultatet är 60 eller lägre, vilket innebär underkänt. Annars returnerar det FALSKT. 352 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

353 Sätta ihop uttrycken till en OM-funktion =OM(OCH(B2>60; B2<=75); Behöver studiehjälp ; Om(ELLER(ÄRTOM(B2); B2<0; B2>100); Ogiltiga data ; OM(B2<=60; Underkänt ; ))) Om uttrycket (samma som uttryck 1 ovan) i den första IF-funktionen returnerar SANT, returnerar funktionen Behöver studiehjälp. Annars fortsätter den till argumentet FALSKT, det andra OM. Om uttrycket (samma som uttryck 2 ovan) i den andra IF-funktionen returnerar SANT, returnerar funktionen Ogiltiga data. Annars fortsätter den till argumentet FALSKT, det tredje OM. Om uttrycket (samma som uttryck 3 ovan) i den tredje IF-funktionen returnerar SANT, returnerar funktionen Underkänt. Annars returnerar uttrycket ett tomt uttryck ( ). Resultatet kan se ut som i följande tabell. Hantering av division med noll Ibland går det inte att skapa en tabell på sådant sätt att det går att undvika division med noll. Men om en division med noll sker visas ett felvärde i cellen, vilket normalt inte är det önskade resultatet. Det här exemplet visar tre metoder att undvika det här felet. Exempel: Tänk dig att cell D2 och E2 innehåller var sitt tal. Det är möjligt att E2 innehåller 0. Du vill dividera D2 med E2 men undvika att ett fel på grund av division med noll uppstår. Var och en av de här tre metoderna returnerar 0 om cell E2 innehåller talet 0, annars returnerar de resultatet av D2/E2. =OM(E2=0;0;D2/E2) kontrollerar om innehållet i cell E2 är 0. =OMFEL(D2/E2;0) returnerar 0 om ett fel inträffar. Division med noll är ett fel. =OM(OMFEL(D2/E2);0;D2/E2) kontrollerar om D2/E2 är SANT genom att utföra ett logiskt test. Ange villkor och använda jokertecken En del funktioner, som SUMMA, hanterar hela intervall. Andra funktioner, som SUMMA. OM, hanterar endast cellerna i det intervall som uppfyller ett visst villkor. Exempelvis kanske du vill lägga samman alla tal i kolumn B som är mindre än 5. Det kan du göra genom att använda =SUMMA.OM(B, <5 ). Det andra argumentet i SUMMA.OM kallas ett villkor eftersom det gör att funktionen ignorerar celler som inte uppfyller de angivna kraven. Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 353

354 Det finns två typer av funktioner som kan hantera villkor. Den första typen är funktioner med namn som slutar på OM eller IFS (utom funktionen OM, som inte hanterar villkor; den hanterar istället uttryck som returnerar SANT eller FALSKT). Dessa funktioner kan göra numeriska jämförelser i villkoren, t.ex. >5, <=7 eller <>2. Funktionerna kan också hantera jokertecken i villkoren. Om du t.ex. vill räkna antalet celler i kolumn B som börjar med bokstaven a kan du använda =ANTAL.OM (B, a* ) En annan grupp funktioner, t.ex. LETAKOLUMN, kan hantera villkor men kan inte göra numeriska jämförelser. Dessa funktioner tillåter i vissa fall användning av jokertecken. Funktion Tillåter numeriska jämförelser Accepterar jokertecken MEDEL.OM ja ja MEDEL.OMF ja ja ANTAL.OM ja ja ANTAL.OMF ja ja SUMMA.OM ja ja SUMMA.OMF ja ja LETAKOLUMN nej om exakt matchning anges PASSA nej om exakt matchning anges LETARAD nej om exakt matchning anges Exempel på villkor, med och utan jokertecken, hittar du i det här avsnittet. Uttryck Exempel >4 innebär matchning för alla tal större än 4. =ANTAL.OM(B2:E7; >4 ) returnerar antalet celler i intervallet B2:E7 som innehåller ett värde större än 4. >=7 betyder matcha alla tal som är större än eller lika med 7. <=5 tillsammans med >=15 innebär matchning för alla tal mindre än eller lika med 5 eller större än eller lika med 15. Alla tal från och med 6 till och med 14 utelämnas. =SUMMA.OM(B, >=7 ) summerar de celler i kolumn B som innehåller ett värde större än eller lika med 7. =SUMMA.OM(A3:B12, <=5 )+SUMMA. OM(A3:B12, >=15 ) summerar de celler i intervallet A3:B12 som innehåller ett värde mindre än eller lika med 5, eller större än eller lika med Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

355 Uttryck *it innebär alla värden som slutar på it. Asterisken (*) matchar valfritt antal tecken. ~* innebär att asterisken (*) ska matchas. Tecknet tilde (~) innebär att nästa tecken ska tolkas bokstavligt istället för att hanteras som ett jokertecken. B2 &, & E2 returnerar innehållet i cellerna B2 och E2, avgränsade med ett komma och ett mellanslag.?ka innebär alla värden som börjar med ett enda tecken följt av ka. ~? innebär att frågetecknet (?) ska matchas. Tecknet tilde (~) innebär att nästa tecken ska tolkas bokstavligt istället för att hanteras som ett jokertecken. *de? matchar alla värden som börjar med valfritt antal tecken följt av de och sedan ett enda tecken. Exempel =ANTAL.OM(B2:E7; *it ) returnerar antalet celler i intervallet B2:E7 som innehåller ett värde som slutar på it, t.ex. bit and flit. Det matchar inte mitt. =ANTAL.OM(E, ~* ) returnerar antalet celler i kolumn E som innehåller en asterisk. =B2&, &E2 returnerar Sist, först om B2 innehåller Sist och E2 Först. =ANTAL.OM(B2:E7;?ka ) returnerar antalet celler i intervallet B2:E7 som innehåller ett värde som börjar med ett tecken följt av ka, t.ex. eka och åka. Det matchar inte leka eller åska. =SÖK( ~? ; B2) returnerar 20 om cell B2 innehåller Är det här en fråga? Ja, det är det eftersom frågetecknet är det 20:e tecknet i strängen. =ANTAL.OM(B2:E7; *de? ) returnerar antalet celler i intervallet B2:E7 som innehåller ett värde som börjar på valfritt antal tecken (inklusive inget) följt av de och sedan ett enda tecken. Det här matchar ord som bordet, ordet, deg och öden. Det matchar inte dela (har två tecken efter de ) eller borde (saknar tecken efter de ). Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen 355

356 Exempel med undersökningsresultat I det här exemplet förs de olika typexemplen som använts för statistikfunktionerna samman. Det baseras på en hypotetisk undersökning. Undersökningen var kort (bara fem frågor) och hade ett mycket begränsat antal personer som besvarade frågorna (10). Varje fråga kunde besvaras på en skala från 1 till 5 (kanske intervallet från aldrig till alltid ) eller inte besvaras alls. Varje frågeformulär tilldelades ett nummer innan de skickades ut. Följande tabell visar resultatet. Frågor som besvarades utanför intervallet (inkorrekt) eller inte besvarades alls indikeras med en tom cell i tabellen. För några av exempelfunktionerna ska du tänka dig att kontrollnumret för undersökningen innehöll ett alfabetiskt prefix och att skalan var A-E, istället för 1-5. Tabellen skulle då se ut så här: Genom att använda den här tabellen med data och några av statistikfunktionerna i iwork kan du samla in information om undersökningens resultat. Kom ihåg att det här exemplet är avsiktligt så litet att resultaten kan verka uppenbara. Men med 50, 100 eller fler personer som svarat på undersökningen och kanske många fler frågor skulle resultaten inte vara så uppenbara. 356 Kapitel 13 Ytterligare exempel och ämnen

KALKYL OCH DIAGRAM. Kalkylbladet. 170 Datorkunskap Kalkyl och diagram

KALKYL OCH DIAGRAM. Kalkylbladet. 170 Datorkunskap Kalkyl och diagram 170 Datorkunskap Kalkyl och diagram KALKYL OCH DIAGRAM När du behöver göra beräkningar, diagram eller sammanställa större mängder data använder du Excel. Kalkylbladet Ett Excel-dokument kallas även för

Läs mer

Excel kortkommando. Infoga rad, kolumn eller cell Ta bort rad, kolumn eller cell

Excel kortkommando. Infoga rad, kolumn eller cell Ta bort rad, kolumn eller cell Excel kortkommando Kommando Allmänt F10 Ctrl + B eller Skift + F5 Ctrl + G Ctrl + H Ctrl + i F1 Ctrl + N Ctrl + O Ctrl + P Ctrl + S F12 eller Alt + F2 Ctrl + W eller Alt + F4 Skift + F1 Skift + F10 Ctrl

Läs mer

4 Kolumn Kalkylbladet är uppdelat i rader (horisontellt) och kolumner (vertikalt). Där dessa möts finns alltid en cell.

4 Kolumn Kalkylbladet är uppdelat i rader (horisontellt) och kolumner (vertikalt). Där dessa möts finns alltid en cell. Lathund för Microsoft Excel 1 2 9 4 Kolumn Kalkylbladet är uppdelat i rader (horisontellt) och kolumner (vertikalt). Där dessa möts finns alltid en cell. Innehåll Autofyll Celler Diagram Ändra diagramtyp

Läs mer

Komma iga ng med formler och funktioner

Komma iga ng med formler och funktioner Komma iga ng med formler och funktioner Det kan vara både krångligt och tidskrävande att utföra beräkningar, både enkla och mer komplexa. Med funktionerna och formlerna i Excel blir det mycket lättare.

Läs mer

a) Skapa en ny arbetsbok. b) Skriv in text och värden och ändra kolumnbredd enligt nedan.

a) Skapa en ny arbetsbok. b) Skriv in text och värden och ändra kolumnbredd enligt nedan. 102 Datorkunskap Kalkyl och diagram, övningar Kalkylbladet 1 Skriva in text och värden 170 172 a) Skapa en ny arbetsbok. b) Skriv in text och värden och ändra kolumnbredd enligt nedan. c) Ändra Torget

Läs mer

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll 1. Introduktion 1.1. Programfönster 1.2. Inskrift och redigering 1.3. Cellformat 1.4. Arbeta med formler Kursövning E1.xlsx Egna Övningar E1E.xlsx - OnePRO IT, Bengt

Läs mer

Microsoft Office Excel, Grundkurs 2. Funktioner

Microsoft Office Excel, Grundkurs 2. Funktioner Dokumentation - Kursmaterial Innehåll 2. Funktioner Övningar Kursövning E2.xlsx Egna Övningar E2E.xlsx - OnePRO IT, Bengt Nordström - 1 - www.onepro.se 2.1 Funktioner Funktioner i Excel är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Microsoft Excel Grundkurs

Microsoft Excel Grundkurs Microsoft Excel Grundkurs Excelfönstret Excels menyrad. Excels Verrktygsfält: Den övre raden heter Standard och innehåller knappar för att öppna, stänga, skriva ut mm. Den undre heter Formatera och används

Läs mer

Excel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke

Excel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke Excel Inledning Microsoft Excel är ett kalkylprogram som ingår i Microsoft Office. Kalkyl betyder här beräkning så vi kan säga att Excel är ett program som används för

Läs mer

Kapitel 10 Matriser. Beräkning med hjälp av matriser. Redigering av matriser

Kapitel 10 Matriser. Beräkning med hjälp av matriser. Redigering av matriser Anteckningar Kapitel 10 Matriser Beräkning med hjälp av matriser Redigering av matriser I detta kapitel behandlas matrisberäkning vilket är lämpligt att ta till då du ska utföra beräkningar som ger flera

Läs mer

Att komma igång. =E5 * B2 + C3 ger ett helt annat resultat än E5 * (B2 + C3), se bilden nedan.

Att komma igång. =E5 * B2 + C3 ger ett helt annat resultat än E5 * (B2 + C3), se bilden nedan. Att komma igång Vad är en formel? Man kan säga att det är en ekvation som hanterar data i ett kalkylblad. En formel kan utföra olika typer av beräkningar, till exempel addition och multiplikation. Men

Läs mer

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum Grundkurs 2 IKT Dan Haldin Ålands lyceum KALKYLERING MED MICROSOFT OFFICE EXCEL... 4 Användning av funktioner i Microsoft Excel... 4 LETARAD FUNKTIONEN... 5 OM funktionen... 8 Mer Diagramhantering...10

Läs mer

Grunderna i Excel. Identifiera gränssnittsobjekt som du kan använda för att utföra vanliga uppgifter.

Grunderna i Excel. Identifiera gränssnittsobjekt som du kan använda för att utföra vanliga uppgifter. Grunderna i Excel Excel är ett effektivt program för kalkylblad och dataanalys, men för att kunna använda det på bästa sätt måste du först förstå grunderna. I de här självstudierna beskrivs vissa av de

Läs mer

EXCEL 97. Sammanfattning av programmets grundläggande funktioner med steg-för-steg-beskrivningar och begreppsordlista.

EXCEL 97. Sammanfattning av programmets grundläggande funktioner med steg-för-steg-beskrivningar och begreppsordlista. M I C R O S O F T EXCEL 97 Sammanfattning av programmets grundläggande funktioner med steg-för-steg-beskrivningar och begreppsordlista. PerÅ 5/12/96, 11/2/99, 19/11/03 Utskriven 17/11/03, 19:04 Att kunna

Läs mer

Inledning till OpenOffice Calculator Datorlära 2 FK2005

Inledning till OpenOffice Calculator Datorlära 2 FK2005 Inledning till OpenOffice Calculator Datorlära 2 FK2005 Mål Lära sig att skapa och använda ett räkneblad med OpenOffice Calculator Beräkna medelvärde och standardavvikelsen med räknebladet Producera en

Läs mer

INSPIRA. Microsoft. Excel 2007 Grunder

INSPIRA. Microsoft. Excel 2007 Grunder INSPIRA Microsoft Excel 2007 Grunder Del 1 1. Introduktion till Excel 8 2. Hantera en arbetsbok 15 3. Formler och format 38 1 INTRODUKTION TILL EXCEL INTRODUKTION TILL EXCEL Starta programmet 8 Avsluta

Läs mer

Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1

Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1 Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1 1 OpenOffice Calc Till förmån för de som följer kursen Fysikexperiment för lärare skall vi här gå igenom några få exempel på hur OO Calc (motsvarar MS Excel) kan användas

Läs mer

Fältnamn /Rubrik Fältnamn /Rubrik Fältnamn /Rubrik Fältnamn /Rubrik Data Data Data Data Data Data Data Data

Fältnamn /Rubrik Fältnamn /Rubrik Fältnamn /Rubrik Fältnamn /Rubrik Data Data Data Data Data Data Data Data Datahantering i Excel Grundbegrepp I alla typer av databaser finns alltid en tabell där informationen i databasen fysiskt finns lagrad. Tabellen har samma enkla uppbyggnad som en tabell i ordbehandlingsprogrammet

Läs mer

Laboration 1. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer

Laboration 1. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer Laboration 1 i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer Namn:........................................................ Elevnummer:.............. Laborationen syftar till ett ge information

Läs mer

Registerhantering för Excel 2003

Registerhantering för Excel 2003 1 (124) Registerhantering för Excel 2003 Med detta kursmaterial hoppas jag att du får en rolig och givande introduktion till hur du kan utnyttja Excel som ett registerprogram. Jag hoppas du kommer att

Läs mer

INNEHÅLL EXCEL 2000 FORTSÄTTNING...

INNEHÅLL EXCEL 2000 FORTSÄTTNING... INNEHÅLL EXCEL 2000 FORTSÄTTNING... 2 LABORATIONSHÄFTETS MÅL...2 DIAGRAM... 2 Ändra färger, mönster, linjer och kantlinjer i diagram... 3 Formatera diagramelement... 3 Formatera delar och perspektiv i

Läs mer

Instruktion 1. I var och en av dessa celler kan man mata in något av följande:

Instruktion 1. I var och en av dessa celler kan man mata in något av följande: Instruktion 1. Kalkylprogrammen används till allt från vardagliga till mer komplicerade beräkningar. Du kan använda kalkylbladet till att lägga upp alltifrån en enkel hushållsbudget till ett bokföringssystem

Läs mer

INNEHÅLL DEL 2 FORMATERA KALKYL DEL 1 SKAPA KALKYL

INNEHÅLL DEL 2 FORMATERA KALKYL DEL 1 SKAPA KALKYL 1. INTRODUKTION TILL EXCEL 2008... 5 A. Docendo-pedagogiken...6 B. Hämta övningsfiler...7 C. Starta programmet...8 D. Avsluta programmet...8 E. Programfönstret...9 F. Elementgalleriet...10 G. Verktygslådan...11

Läs mer

Grundkurs för Microsoft Excel 2003

Grundkurs för Microsoft Excel 2003 1 (224) Grundkurs för Microsoft Excel 2003 Med detta kursmaterial hoppas jag att du får en rolig och givande introduktion till kalkylprogrammet Excel. Efter att du gått igenom kursmaterialet ska du ha

Läs mer

Numbers 09 Användarhandbok

Numbers 09 Användarhandbok Numbers 09 Användarhandbok KKApple Inc. Copyright 2011 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls. Den här handboken och de program som beskrivs i den är skyddade enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till

Läs mer

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 2004-11-04 MATEMATISK STATISTIK Sannolikhetslära och statistik för lärare Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 Programmet StarOffice Calc

Läs mer

LATHUND EXCEL XP. RXK Läromedel, Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se

LATHUND EXCEL XP. RXK Läromedel, Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se LATHUND EXCEL XP RXK Läromedel, Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande av någon del av eller hela innehållet

Läs mer

LATHUND EXCEL 2003. RXK Läromedel Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se

LATHUND EXCEL 2003. RXK Läromedel Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se LATHUND EXCEL 2003 RXK Läromedel Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande av någon del av eller hela innehållet

Läs mer

Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären

Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären Öppna en ny arbetsbok genom att gå upp i Arkivmenyn och där välja Nytt ange Arbetsbok. Eller klicka på knappen för ny arbetsbok. Du skall nu göra en kalkyl för ett

Läs mer

INNEHÅLL EXCEL 2000... 2

INNEHÅLL EXCEL 2000... 2 INNEHÅLL EXCEL 2000... 2 ALLMÄNT... 2 LABORATIONSHÄFTETS MÅL... 2 HJÄLP... 2 NYTT... 2 MARKERA CELLER... 3 SKRIVA IN DATA... 4 Kolumnbredd och radhöjd... 4 Format... 4 Formler (Beräkningar)... 4 Hur formler

Läs mer

Innehåll. Excel för avancerade användare

Innehåll. Excel för avancerade användare Innehåll 1. Grunderna i Excel... 1 Celler... 1 Inmatning... 1 Redigering... 2 Rader och kolumner... 2 Höjd, bredd och autopassa... 2 Infoga rader och kolumner... 3 Kopiera och klistra in... 4 Kopiera...

Läs mer

Följande 7 övningar skall genomföras: Section 4.3 4.6 DCF Calculations. Section 4.8 Mortgage Loan Amortization. Section 6.3 Net Present Value

Följande 7 övningar skall genomföras: Section 4.3 4.6 DCF Calculations. Section 4.8 Mortgage Loan Amortization. Section 6.3 Net Present Value Excelövningar (Frivilliga). Övningarna är frivilliga och ger ingen extrapoäng till tentan men kan vara givande särskilllt för de som tänkt gå vidare och läsa mer finansiell ekonomi. Excelövningarna innebär

Läs mer

Pivottabeller. Del 2. Dan-Rune Hanssen

Pivottabeller. Del 2. Dan-Rune Hanssen Pivottabeller Del 2 Dan-Rune Hanssen Innehållsförteckning Beräknade fält... 3 Använd kalkylbladsfunktioner i beräknade fält... 6 Ändra formel i beräknat fält... 7 Autoformat i pivottabell... 8 Pivotdiagram...

Läs mer

1. Markera den cell där summeringen ska utföras(där du vill skriva formeln).

1. Markera den cell där summeringen ska utföras(där du vill skriva formeln). Calc Innehållsförteckning Skriva formel i Calc 3 Autosummera med Σumma 3 Kopiera formler 4 Funktionsguiden 5 MEDEL 5 OM 7 Ekonomiska funktioner 8 Slutvärde 8 Betalning 9 Markera i Calc 10 Flytta och kopiera

Läs mer

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Programfönstret Namnlist Verktygsfält Menyrad Vågrät linjal Lodrät linjal Rullningslist Statusfält Menyer och Verktygsfält Visa eller dölja ett verktygsfält Högerklicka

Läs mer

Funktionstangenter i Microsoft Excel

Funktionstangenter i Microsoft Excel Funktionstangenter i Microsoft Excel Funktionstangent F1 Visar Hjälp eller Officeassistenten F1+ SKIFT Förklaring F1+Alt Infogar ett diagramblad F1+Alt+Skift Infogar ett nytt kalkylblad F2 Redigerar den

Läs mer

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll Programfönster och arbetsyta Skriva och redigera text - OnePRO IT, Bengt Nordström - 1 - www.onepro.se 1.1 - Programfönster och Arbetsyta Programfamiljen i Microsoft

Läs mer

INSPIRA. Microsoft. Word 2007 Grunder

INSPIRA. Microsoft. Word 2007 Grunder INSPIRA Microsoft Word 007 Grunder Del 1 1. Introduktion till Word 8. Hantera dokument 15 3. Redigera text 30. Format 53 3 REDIGERA TEXT REDIGERA TEXT Flytta insättningspunkten 30 Markera text 31 Redigera

Läs mer

Excel XP. Programfönster

Excel XP. Programfönster Excel XP Programfönster I den här övningen tränar du på olika programfönster. Alla övningar har facit och går att göra på egen hand. Om du ska göra datakörkortet är det här extra bra övningar att träna

Läs mer

Komma igång med 3L Pro 2014. Komma igång med 3L. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Komma igång med 3L Pro 2014. Komma igång med 3L. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Komma igång med 3L Innehåll LOGGA IN I 3L... 3 Verktyg och kortkommandon... 6 Övriga tangenter... 9 RAPPORTUTSKRIFT I 3L... 10 Instruktioner för att skriva till fil:... 11 Logga in i 3L Ikonen för 3L Pro

Läs mer

Katedralskolan 2004-11-05 Lena Claesson MICROSOFT EXCEL

Katedralskolan 2004-11-05 Lena Claesson MICROSOFT EXCEL Katedralskolan 2004-11-05 MICROSOFT EXCEL Lös varje uppgift på ett separat blad inom samma excelarbetsbok. Bladen döper du till uppg1, uppg2 osv och hela arbetsboken döper du till ditt eget namn. Spara

Läs mer

Kapitel 1 Introduktion Microsoft Excel 2003. Kapitel 2 Arbetsbok och kalkylblad

Kapitel 1 Introduktion Microsoft Excel 2003. Kapitel 2 Arbetsbok och kalkylblad Excel 2003 Grundkurs Innehåll Läs detta först 1 Kursens mål... X 2 Kursmaterialets uppläggning... X 3 Kursmaterialets utformning... XI 4 Installation av övningsfi ler... XI 5 Facit... XII 6 Innehåll på

Läs mer

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 2014.02.21 1 1 Fönster och dörr Kapitel 3 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 Fönster... 3 Placera med gitter... 4 Relativ positionering... 8 Fasta fönster... 9 Se på 3D-modell...

Läs mer

Datakörkortet. behandlade ord

Datakörkortet. behandlade ord Datakörkortet behandlade ord Modul 4 Facit finns inte till alla uppgifter. I vissa fall är instruktionerna i uppgifterna tillräckligt detaljerade. 4A Formatera 1. Öppna boken formatera.xls. 2. Markera

Läs mer

Märk ut nedanstående delar i skärmbilden

Märk ut nedanstående delar i skärmbilden Starta Excel och besvara sedan nedanstående frågor. Testa dig gärna fram när du försöker besvara frågorna. Märk ut nedanstående delar i skärmbilden 1. Office-knappen 2. Snabbåtkomst 3. Menyfliksområde

Läs mer

Pivottabeller. Del 1. Dan-Rune Hanssen

Pivottabeller. Del 1. Dan-Rune Hanssen Pivottabeller Del 1 Dan-Rune Hanssen Innehållsförteckning Vad använder jag en pivottabell till?... 3 Hur skapar jag en pivottabell?... 4 Gör så här för att skapa en Pivottabell... 4 Beräkning av medellön...

Läs mer

Att skriva på datorn

Att skriva på datorn Att skriva på datorn Innehåll: Inledning 1 Tangentbordet 2 Att skriva i Word 4 Att skriva på Internet 7 Övningar 8 2 Inledning Välkommen till steg 2 av Internetkursen för nybörjare! Vid detta kurstillfälle

Läs mer

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 13.08.2012 Kapitel 3... 1 DDS-CAD Arkitekt 7 Fönster och dörr Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 Fönster... 3 Placera med gitter... 5 Relativ positionering... 7 Fasta fönster... 8

Läs mer

5HVLVWHQVWDEHOO 'DWD3DUWQHU. Er partner inom data

5HVLVWHQVWDEHOO 'DWD3DUWQHU. Er partner inom data 5HVLVWHQVWDEHOO Tack för att du valde programmet 5HVLVWHQVWDEHOO! Vi hoppas att programmet ska vara till stor hjälp i ditt arbete. Har du synpunkter på programmet är du mycket välkommen att höra av dig

Läs mer

Din guide till. Digitala assistenten

Din guide till. Digitala assistenten Din guide till Digitala assistenten Dec 2012 Innehåll SÅ HÄR SÄTTER DU DIGITALA ASSISTENTEN I ARBETE... 3 Steg 1 Skapa en ny kalenderhändelse... 3 Steg 2 Välj vad du vill att Digitala assistenten ska göra...

Läs mer

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Då du klickar på Användare öppnas denna bläddringslista.

Läs mer

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum Grundkurs 2 IKT Dan Haldin Ålands lyceum IT 2 GRUNDKURS 2 I DATABEHANDLING VID ÅLANDS LYCEUM I den här boken kommer du att lära dig de program som behövs för att klara Datakörkortets Modul 4 (Microsoft

Läs mer

Kapitel 1 Komma i gång... 5

Kapitel 1 Komma i gång... 5 DDS-CAD Arkitekt 10 Komma i gång Kapitel 1 1 Kapitel Sida Kapitel 1 Komma i gång... 5 Är DDS-CAD Arkitekt installerat?... 5 Operativmiljö Windows... 6 Begrepp... 6 Starta DDS-CAD Arkitekt... 6 Starta ett

Läs mer

Introduktion till Winbas. excel till Winbas

Introduktion till Winbas. excel till Winbas Introduktion till Winbas excel till Winbas Skapa datakälla Första gången man gör en koppling till databasen måste man skapa en ny datakälla, denna källa kan sedan användas till flera olika kopplingar.

Läs mer

Boot Camp Installationshandbok

Boot Camp Installationshandbok Boot Camp Installationshandbok Innehåll 3 Introduktion 4 Installationsöversikt 4 Steg 1: Leta efter uppdateringar 4 Steg 2: Förbered din Mac för Windows 4 Steg 3: Installera Windows på din Mac 4 Steg 4:

Läs mer

Vad kan man göra med Excel?

Vad kan man göra med Excel? Innehåll Vad kan man göra med Excel?... 1 Excels användargränssnitt... 2 Övningar Lär känna Excel 2007: Skapa din första arbetsbok... 4 Excel som ett kalkylprogram... 4 Övningar Bekanta dig med Excel 2007:

Läs mer

INTRODUKTION TILL LADOK

INTRODUKTION TILL LADOK Innehåll 1. Huvudmenyn... 2 2. Menyraden... 3 Arkiv... 3 Redigera... 3 Inställningar... 3 Special... 3 Funktion... 4 Hjälp... 4 3. Funktion och förflyttningar... 4 Förflyttning mellan fält... 4 Förflyttning

Läs mer

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel 1 Histogram är bra för att dem på ett visuellt sätt ger oss mycket information. Att göra ett histogram i Excel är dock rätt så bökigt.

Läs mer

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Karlstads GeoGebrainstitut Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet Mats Brunström Maria Fahlgren GeoGebra ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Invigning

Läs mer

INSPIRA. Microsoft. PowerPoint Grunder

INSPIRA. Microsoft. PowerPoint Grunder INSPIRA Microsoft PowerPoint Grunder Del. ClipArt och bilder 78 6. Diagram 87 7. Organisationsschema 98 8. Tabeller 0 9. Bildspel 0. Praktiska övningar 6 CLIPART OCH BILDER CLIPART OCH BILDER Infoga ClipArt

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ATT TA UT SALDON PER KODSTRÄNG TILL EXCEL och ANVÄNDA PIVOTTABELL FÖR ATT PRESENTERA UTFALL:

INSTRUKTION FÖR ATT TA UT SALDON PER KODSTRÄNG TILL EXCEL och ANVÄNDA PIVOTTABELL FÖR ATT PRESENTERA UTFALL: INSTRUKTION FÖR ATT TA UT SALDON PER KODSTRÄNG TILL EXCEL och ANVÄNDA PIVOTTABELL FÖR ATT PRESENTERA UTFALL: Ta ut rapport i ORFI Gå in i ORFI Välj Resultatboken Välj Åtgärd/Navigera/Rapporter/Standardrapporter

Läs mer

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet 19-20 april. Liten introduktionsguide för nybörjare

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet 19-20 april. Liten introduktionsguide för nybörjare GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare 19-20 april Liten introduktionsguide för nybörjare GeoGebra 0 Introduktionsövningar till GeoGebra När man startar GeoGebra är det

Läs mer

1 Nyheter i Excel 2007

1 Nyheter i Excel 2007 1 Nyheter i Excel 2007 Bland det första du lägger märke till i Microsoft Office Excel 2007 är att användargränssnittet har ändrats en hel del. I tidigare versioner av Office Excel fanns programmets över

Läs mer

IdrottOnline Klubb manual medlemsregistret

IdrottOnline Klubb manual medlemsregistret IdrottOnline Klubb manual medlemsregistret IDROTTONLINE KLUBB MEDLEMSREGISTRET... 2 Så loggar du in... 2 Systemets uppbyggnad... 2 Medlemmar... 3 Vad är medlemsfliken?/medlemmar... 3 Lägg till ny medlem/medlemmar...

Läs mer

LATHUND WINDOWS XP. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.

LATHUND WINDOWS XP. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk. LATHUND WINDOWS XP RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande

Läs mer

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk. LATHUND WINDOWS 2000 RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Lathund Excel 2010. Nytt utseende. Skapa Nytt. Flikar

Lathund Excel 2010. Nytt utseende. Skapa Nytt. Flikar Lathund Excel 2010 Nytt utseende Programfönstret i Office 2010 har ett nytt utseende. Likt Office 2003 är Arkiv tillbaka. Under Arkiv hittar du de aktiviteter som i 2007 s version finns under Offic knappen

Läs mer

Kapitel 1 Komma igång... 3

Kapitel 1 Komma igång... 3 2014.02.21 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 1 Komma igång... 3 Välkommen... 3 Är DDS-CAD Arkitekt installerat?... 5 Operativmiljön Windows... 5 Begrepp... 5 Starta DDS-CAD Arkitekt... 6 Starta ett nytt

Läs mer

Det Europeiska Datakörkortet (ECDL) Kunskapskrav/Syllabus AVANCERAD NIVÅ

Det Europeiska Datakörkortet (ECDL) Kunskapskrav/Syllabus AVANCERAD NIVÅ Det Europeiska Datakörkortet (ECDL) Kunskapskrav/Syllabus AVANCERAD NIVÅ Modul AM3, Ordbehandling - Modul AM4, Kalkylering EUROPEAN COMPUTER DRIVING LICENCE Copyright 2001 The ECDL Foundation Ltd. Eftertryck

Läs mer

3. Skapa sida 5. Hitta innehåll 6. Meny 7. Användare

3. Skapa sida 5. Hitta innehåll 6. Meny 7. Användare 3. Skapa sida 5. Hitta innehåll 6. Meny 7. Användare 2 Så här skapar du en ny sida. Mycket av informationen nedan kan tillämpas på skapandet av andra typer av innehåll, till exempel nyheter, blogginlägg,

Läs mer

Om Publisher Publisher är ett program som passar bra att använda när du vill sammanställa bild och text för att skapa tillexempel broshyrer,

Om Publisher Publisher är ett program som passar bra att använda när du vill sammanställa bild och text för att skapa tillexempel broshyrer, Om Publisher Publisher är ett program som passar bra att använda när du vill sammanställa bild och text för att skapa tillexempel broshyrer, affischer, nyhetsbrev eller flersidiga publikationer som en

Läs mer

January 2008 Daniel Cronholm Sensus 073 600 8000 daniel@biblios.se biblios.se/data

January 2008 Daniel Cronholm Sensus 073 600 8000 daniel@biblios.se biblios.se/data Blandade övningar I det här häftet har jag samlat lite blandade övningar. Vissa delar kanske vi inte hinner gå igenom, men de kan ändå vara av intresse. Man kan med andra ord säga att det är extraövningar

Läs mer

Kopplingar via datalänk från Winbas till Excel samt Pivottabell 1 (13)

Kopplingar via datalänk från Winbas till Excel samt Pivottabell 1 (13) Kopplingar via datalänk från Winbas till Excel samt Pivottabell 1 (13) Skapa datakälla Första gången man gör en koppling till databasen måste man skapa en ny datakälla, denna källa kan sedan användas till

Läs mer

Handi SMS. Bruksanvisning. För Handi med telefonfunktion. Version 3.10.12 eller senare. Rev G

Handi SMS. Bruksanvisning. För Handi med telefonfunktion. Version 3.10.12 eller senare. Rev G Bruksanvisning Handi SMS För Handi med telefonfunktion Version 3.10.12 eller senare Abilia AB, Kung Hans väg 3, Sollentuna, Box 92, 191 22 Sollentuna, Sweden Phone +46 (0)8-594 694 00 Fax +46 (0)8-594

Läs mer

Innehållsförteckning. Skandinaviska Databöcker AB Excel 2007 grundkurs i

Innehållsförteckning. Skandinaviska Databöcker AB Excel 2007 grundkurs i Innehållsförteckning 1 Börja arbeta med Excel... 1 Starta Excel... 1 Öppna en fil... 1 Programinställningar... 2 Markören... 3 Flytta markören via tangentbordet... 3 Med tangenten Enter... 3 Med piltangenter

Läs mer

Sökmanual för Retriever

Sökmanual för Retriever Sökmanual för Retriever Sök i fritextfältet 2 Operatorer 2 Citationstecken 3 Paranteser 3 Trunkering 3 Avgränsning tidsperiod 4 Avgränsning källor 5 Utökad sökning och inställningar 6 Speciella sökningar

Läs mer

Manualer med engelsk text för US version av Diver, finns för samtliga punktreleaser.

Manualer med engelsk text för US version av Diver, finns för samtliga punktreleaser. Addendum för Diver Version 6.4. Introduktion Detta dokument beskriver de nya egenskaperna i den svenska versionen av Diver 6.4. Det förutsätts att läsaren redan känner till hur version 6.3 fungerar för

Läs mer

Juni 2003 PlanCon Viewer Handledning PlanCon PROJEKT

Juni 2003 PlanCon Viewer Handledning PlanCon PROJEKT PlanCon Viewer Med PlanCon Viewer kan du som inte har PlanCon öppna PlanCon projekt (*.prj) och skriva ut dessa. Inga ändringar i projektet kan göras. Filtreringar, sorteringar och vissa ändringar i utseendet

Läs mer

Testa gratis i 15 dagar

Testa gratis i 15 dagar Testa gratis i 15 dagar Innehåll 1. Kom igång 3 1.1 Logga in 3 1.2 Registrera ny användare 3 1.3 Verifikation 3 1.4 Börja använda IQ Pager 3 1.6 Logga ut 3 1.7 Glömt lösenord 4 2. Skapa 5 2.1 Skapa Pager

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format Lathund för Microsoft Word Innehåll Autokorrigering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4 Format På denna rullgardinsmeny väljer du om du vill skriva brödtext, rubriker osv. Mycket bra verktyg om du arbetar med formatmallar.

Läs mer

Nokia C110/C111 nätverkskort för trådlöst LAN. Installationshandbok

Nokia C110/C111 nätverkskort för trådlöst LAN. Installationshandbok Nokia C110/C111 nätverkskort för trådlöst LAN Installationshandbok KONFORMITETSDEKLARATION Vi, NOKIA MOBILE PHONES Ltd, tillkännager under vårt ensamma ansvar att produkterna DTN-10 och DTN-11 uppfyller

Läs mer

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3 25.05.2009 Kapitel 3... 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 -... 3 Fönster...3 Placera med gitter...5 Hur ser fasaden ut?...5 Öppningsbara fönster...7 Relativ positionering...7 Se på 3D-modell...9 Ytterdörrar...9

Läs mer

Generellt om budget För att använda budgetmodulen öppnas Budget fönstret. Välj Ekonomi Redovisning Budgetar

Generellt om budget För att använda budgetmodulen öppnas Budget fönstret. Välj Ekonomi Redovisning Budgetar Budget Budgetmodulen i Navision används för att skapa den budget som önskas. Det är möjligt att skapa flera budgetar för samma period. När budgeten är skapad, används den för jämförelse med de faktiska

Läs mer

Symprint Snabbstartsguide

Symprint Snabbstartsguide Symprint Snabbstartsguide Artikelnummer: 12020, 12021, 12022 v.1 0.10 1 Innehåll Välkommen till SymPrint... 3 Installation av medföljande mjukvara:... 3 Komma igång... 4 Skapa nytt dokument från mall...

Läs mer

Microsoft. Excel 2010. Migrera till Excel 2001. från Excel 2003

Microsoft. Excel 2010. Migrera till Excel 2001. från Excel 2003 I den här guiden Migrera till Excel 2001 Microsoft skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de viktigaste

Läs mer

Dokumentet får spridas fritt i sin helhet, digitalt eller i tryckt format till alla användare av EPiServer CMS.

Dokumentet får spridas fritt i sin helhet, digitalt eller i tryckt format till alla användare av EPiServer CMS. Copyright Detta dokument skyddas av upphovsrättslagen. Förändringar av innehåll eller delvis kopiering av innehåll får ej ske utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Dokumentet får spridas fritt i

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

ALEPH ver. 16 Introduktion

ALEPH ver. 16 Introduktion Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SKRIVBORDET... 1 2. FLYTTA RUNT M.M.... 2 3. LOGGA IN... 3 4. VAL AV DATABAS... 4 5. STORLEK PÅ RUTORNA... 5 6. NAVIGATIONSRUTA NAVIGATIONSTRÄD...

Läs mer

Lathund för att skapa dokument i redigeraren

Lathund för att skapa dokument i redigeraren Lathund för att skapa dokument i redigeraren Denna guide beskriver hur man skapar ett dokument i redigeraren. Redigeraren är Fronters inbyggda textredigerare. Man kan även låta andra skriva och kommentera

Läs mer

Revu Handledning: Markeringslista

Revu Handledning: Markeringslista Revu Handledning: Markeringslista Markeringslistan är en specialanpassad flik med horisontell layout som ger dig kraftfulla funktioner för att hantera, komma åt, granska och summera markeringar i en PDF-fil.

Läs mer

Dokumentnamn: Version Sidnummer

Dokumentnamn: Version Sidnummer Skapat av (org) Dokumentdatum Version Prover Technology AB 20 Ev. dokumentid Antal sidor Antal bilagor 16 0 Fastställt av, (org) Trafikverket Dokumenttitel Användarmanual för Stella Toppdokument Projekteringsprocessen

Läs mer

1. Gå till redigeringsläge i Episerver, klicka på den sida som du vill ha ett formulär på. 2. Klicka på fliken Formulär.

1. Gå till redigeringsläge i Episerver, klicka på den sida som du vill ha ett formulär på. 2. Klicka på fliken Formulär. Formulär - lathund Du kan skapa formulär på sidmallen skolornas webbsida 1. Gå till redigeringsläge i Episerver, klicka på den sida som du vill ha ett formulär på. 2. Klicka på fliken Formulär. 3. Klicka

Läs mer

Datorns delar DATORLÅDA CD/DVD-SPELARE/BRÄNNARE SKÄRM. DISKETT-STATION Finns sällan i nya datorer. TANGENTBORD

Datorns delar DATORLÅDA CD/DVD-SPELARE/BRÄNNARE SKÄRM. DISKETT-STATION Finns sällan i nya datorer. TANGENTBORD Datorns delar På en skivspelare kan du spela olika sorters musik som till exempel pop, rock, jazz, och klassiskt. Utan skivor är skivspelaren inget att ha. För att du ska kunna använda en dator måste du

Läs mer

Svenska. Minne. AppleCare. Installera eller byta ut minne

Svenska. Minne. AppleCare. Installera eller byta ut minne Svenska Installera eller byta ut minne Minne AppleCare Följ de här anvisningarna noga. Om du inte gör det kan det leda till att utrustningen skadas och att garantin upphör att gälla. Anm: Anvisningar finns

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion

Läs mer

Användarhandbok. Nero BackItUp. Ahead Software AG

Användarhandbok. Nero BackItUp. Ahead Software AG Användarhandbok Nero BackItUp Ahead Software AG Information om copyright och varumärken Användarhandboken till Nero BackItUp och innehållet i den är skyddat av copyright och tillhör Ahead Software. Alla

Läs mer

Lista och Pivottabell

Lista och Pivottabell 22 Lista och Pivottabell 6 Om Pivottabell Pivottabell är ett verktyg som ger dig möjlighet att enkelt summera och analysera stora informationsmängder i ett kalkylblad. I Pivottabellen kan du bland annat

Läs mer