LRF och det gröna näringslivet

Transkript

1 LRF och det gröna näringslivet Omvärlden och historien påverkar vår vardag och framtid LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

2 Det är vår tid nu När LRF bildas 1971 skapas en organisation som samlar den fackliga delen från RLF och den lantbrukskooperativa branschorganisationen SL. Den modell som utvecklats under 1900-talet får en kvittens i Lantbrukarnas Riksförbund en unik organisation, utan motsvarighet i resten av Europa. Dryga 40 år är en lång tid. LRFs förmåga att anpassa sig till tidens utmaningar är tydlig. 17 år av medlemsökning säger en del. På område efter område förändras verkligheten. Små regionala branschorganisationer har i vissa fall utvecklats till multinationella företag. På andra områden har primärproduktionens samverkan ersatts av vakuum. Sedan 2010 arbetar LRF med en tydlig strategi för tillväxt i det gröna näringslivet. I vår livsmedelsstrategi och vår energistrategi är målet att skapa tillväxt. Lika självklart som att vi idag skärper kraven på lika konkurrensvillkor och en klok näringspolitik är det att vi ställer oss framför spegeln och funderar på vilket sätt LRF ska anpassas. Det gröna näringslivet ska växa och då gäller det att skapa största möjliga nytta och bästa möjliga resurser för att nå vår vision om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i ett hållbart samhälle. Sverige ser annorlunda än på 1970-talet. Vi må ha synpunkter på det som hänt, eller hur Sverige kunnat lämna walkover på så många områden. Men ältandet leder ingenstans. Nu är det vår tid och vårt ansvar! LRF företräder idag 63 olika näringsverksamheter med basen i jord, skog och trädgård. LRF Skogsägarna, LRF Mjölk, LRF Trädgård, LRF Kött, LRF Häst och kanske LRF Växtodling är vår tids svar på kraftsamling och näringslivsutveckling. Rätt utfört blir LRF det samlande paraplyet för det gröna närings livet, som kraftfullt kan ta sig an dagens och framtidens frågor. LRF och det gröna näringslivet är ett sätt att beskriva LRFs väg mot framtiden. Hur både historien och omvärlden påverkar vår vardag och framtid. Vi hoppas att denna skrift ska inspirera dig till att vara med i det arbetet. Helena Jonsson Förbundsordförande anders Källström verkställande direktör LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

3 En ständigt föränderlig omvärld Världen förändras ständigt och eftersom det påverkar även de gröna näringarna gäller det att vara uppmärksam på nya skeenden. En omvärldsanalys säger egentligen ganska lite vad som kommer att hända i framtiden, men den kan vara ett hjälpmedel för att förstå vad som driver förändringar och sortera ut vad LRF som organisation haft möjlighet att påverka och vad vi bara kunnat förhålla oss till. Globaliseringen Sett till utvecklingen i vår omvärld är globaliseringen den största av trender. Globaliseringen är ingen ny trend. Den har påverkat världen länge. Under 1800-talet ökade handeln med i genomsnitt 4 procent per år, kapitalflödet över gränserna ökade och så även migrationen av människor. Globaliseringen innefattar mycket, men handlar i grund och botten om att olika utvecklingssteg gjort oss mer beroende av varandra över världen. Det handlar om ekonomiska trender där handel, investeringar och kapital rör sig friare mellan länder och skapar beroenden där skeendet i ett land snabbt påverkar ett annat. Avstånden mellan länder, människor och marknader har med hjälp av teknik och handel blivit allt kortare. Handel och kommunikation mellan länder driver inte bara fram tillväxt utan innebär också att människor, företag och regioner blir alltmer beroende av varandra. Den globala integrationen är ett faktum, vilket skapar möjligheter för nationer och samhällen att utvecklas. För den svenska bonden har detta givetvis fått stora konskevenser. Den lokala företagaren konkurrerar på en global marknad vilket betyder att det inte bara är politiska konkurrensvillkor utan tillgång på arbetskraft, mark, kapital, kompetens och inte minst integrationen mellan transnationella företag som kopplar ihop produktionen av varor och tjänster i ett mervärdesnätverk, kors och tvärs över nationsgränser. 4 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

4 Att utvecklingen kommer att fortsätta mot en ökad globalisering är inte självklart. I början av 2014 har WTO reagerat på att globaliseringen avtar. Protektionismen har ökat med 32 procent under 2013 och den globala handeln avtar. De tillkommande handelshindren handlar i stor utsträckning om antidumpingtullar. Det blir istället vanligare med bilaterala avtal. Denna förändring kan vara en reaktion på lågkonjunkturen efter en period med höga priser för många produkter till följd av senare års stora efterfrågan och Kinas dammsugning av världsmarknaden efter råvara. Det kan vara så att de handelshinder vi nu ser är ett tecken på en normalisering. En tredje förklaring är att den avtagande globaliseringen är ett trendbrott där den ökande protektionismen har politiska förklaringar. Den globala marknaden Även lokala företagare påverkas av den globala marknaden. Prissvängningar på globala råvarumarknader påverkar snabbt den enskilda företagaren på gårdsnivå. För att kunna konkurrera på den globala marknaden finns små eller inga marginaler. En strategi kan vara att låta företaget växa i omfång för att få kostnadsfördelar som större areal, fler djur eller fler verksamheter. Baksidan av den globala hanteringen av livsmedel innebär att stora kedjor och nätverk ger en minskad möjlighet att kontrollera råvara och ursprung. På en gemensam marknad produceras mat i flera olika länder, transporteras för förädling på många olika platser 6 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014

5 och säljs i andra länder. Så var fallet i till exempel hästköttskandalen, då hästkött upptäcktes i fryst lasagne. Denna utveckling pågår och kommer att fortsätta och öka så länge det finns en gemensam marknad som främst konkurrerar genom priset på varan. I andra änden av värdekedjan står konsumenterna. Deras val påverkas av en mängd faktorer. Från att fylla basbehov som att överleva till att konsumera för att bygga identitet. I världen finns idag 900 miljoner människor som inte kan äta sig mätta. Till 2050 behöver den globala livsmedelsproduktionen öka med 60 procent. Parallellt utvecklas en annan marknad utifrån att konsumtion är en del av identitetsbyggandet. Det ökade välståndet i Kina, Indien, Ryssland, Brasilien och Afrika söder om Sahara har drivit på efterfrågan på mat med mervärden. I Kina har kombinationen av en växande medelklass i storstäderna och skandaler kring lokala livsmedel lett till en ökad import av säkra livsmedel av hög kvalitet. Hållbar utveckling Aldrig tidigare i historien har levnadsförhållandena och utsikterna för så många människor förändrats så dramatiskt och snabbt. Tack vare tillväxt och minskad fattigdom tror Förenta Nationerna att 80 procent av världens medelklass kommer att leva i utvecklingsländer En utveckling som inte bara påverkar välfärden utan också den politiska inriktningen och inte minst marknadsutvecklingen. Människan har de senaste åren levt med en stabil omgivande miljö. Detta håller på att ändras till följd av mänsklig aktivitet. Befolkningsökning, ekonomisk tillväxt, globalisering, urbanisering och andra stora trender samverkar till en utveckling som påverkar ekosystemen. En energikonsumtion som skjutit i höjden tillhör de mer kritiska konsekvenserna och har inneburit koldioxidkoncentrationer i atmosfären och klimatförändring. Den har också inneburit uttunnade ozonskikt. Att tillväxten har ett pris syns även på försurning av mark och vatten samt övergödda hav. En ökad efterfrågan på mat och energi ökar också konkurrensen om mark och vatten. Den fossildrivna ekonomin är ett av de absolut största hindren för att begränsa människans negativa påverkan på ekosystemen. Industrisamhällets paradigm råder alltjämt och samhällsutvecklingen fortsätter fokusera på produktion och konsumtion för att skapa tillväxt. Det kräver fortsatt effektivisering och rationalisering för att klara konkurrensen. De enklare åtgärderna handlar om ökad resurseffektivitet och att fokus behöver ligga på att spara och inte slösa. Men det finns dessutom en utveckling där politiker och medborgare har en gryende medvetenhet om att det hållbara samhället kräver lösningar som inte bara lindrar symptom utan faktiskt åtgärdar problem. Det är inte en fråga om hållbar utveckling krävs. Frågan är istället hur den ska drivas. 8 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

6 Politik Liksom globalt eller inom EU så har det politiska ledarskapet i Sverige utmanats av att samhällets och de globala utmaningarna blivit allt mer påtagliga. 300 miljoner unga människor i världen varken arbetar eller studerar. Man kallar dem Generation Jobless fenomen som kommer att påverka världen frågan är bara hur. Vid sidan av utmaningen att skapa sysselsättning finns givetvis frågan om vad och hur den ekonomiska utvecklingen ska drivas. Inom EU har framför allt Grekland och Italien, men också Spanien och Portugal allvarliga finansiella och ekonomiska utmaningar. Utanför EU hade Island också allvarliga bekymmer från cirka 2008 och framåt. Det är inte bara banker eller företag som går i konkurs även nationer påverkas. Globala klimatförhandlingar har inte varit framgångsrika kom ett trendbrott i och med att initiativ inte längre drivs av politiska beslut utan att det är samverkan mellan kooperationer och företag som tar ett ledarskap i att sätta mål för att minska de globala klimatavtrycken. Hagainitiativet är ett svenskt exempel på stora företag (Axfood, Coca Cola, Lantmännen med flera) som gått samman för att arbeta för att minska näringslivets utsläpp och lyfta klimatfrågan genom att visa att ambitiösa klimatstrategier ger affärsmässiga fördelar och ökad lönsamhet. Stora globala företag som Unilever, presenterar ambitiösa planer på hur de ska bli hållbara. LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

7 När de politiska visionerna och ledarskapet brister blir de politiska besluten mer övergripande och ansvaret för genomförandet flyttas. Med denna utveckling hamnar makten hos teknokrater samt tjänstemän på statliga myndigheter eller regional och lokal nivå. Detta fenomen kan också ses i hur de sydeuropeiska länderna i kris har förvaltats av teknokrater. Avståndet mellan politik och de konkreta handlingarna ökar. Ansvar för tolkning och uppföljning hamnar hos tjänstemän på statliga myndigheter eller regional och lokal nivå. I det utrymme som uppstår ställs den enskilde utföraren eller företagaren ofta som ansvarig både för genomförandet och för att uppnå en politisk vision. När glappet mellan politisk vision och medborgarnas verklighet ökar öppnas ett fönster för missnöjespartier, vilket kan förklara Sverigedemokraternas framgångar de senaste åren. Unga människor och det gröna näringslivet Jord- och skogsbrukarnas höga ålder är en utmaning. Inom lantbruket är den genomsnittlige säljaren av mark 62 år och köparen 49 år. Av säljarna är 56 procent män och 72 procent av dem som köper skog är män. Kvinnor ärver både jordbruksmark och skogsmark och säljer i högre utsträckning vidare till män. En annan utmaning är möjligheten att köpa en jord- eller skogsbruksfastighet. De senaste årens starka prisutveckling på mark har gjort det allt svårare för den som har begränsat eget kapital att 12 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014

8 köpa en jord- eller skogsbruksfastighet. Familjeöverlåtelser är fortfarande den vanligaste typen av förvärv, något som naturligtvis är en begränsning för den som inte är född in i de gröna näringarna, men som ändå vill satsa på ett företag i branschen. Det gör det svårt för unga människor som inte har någon förankring i de gröna näringarna att se denna sektor som ett alternativ när de ska välja framtid. Unga människors brist på kunskap kring de gröna näringarna innebär att arbetskraft är och kommer att fortsätta vara en bristvara för en utveckling av det gröna näringslivet. För jordbruket ser vi en utveckling mot allt större och färre företag och på de större enheterna ökar behovet av anställd arbetskraft som är välutbildad inom jordbrukssektorn. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån har antalet anställda i de gröna näringarna ökat under de senaste åren, främst av personer med gymnasiekompetens. Även inom skogsbruket har entreprenörer blivit allt vanligare och de senaste tio åren har antalet sysselsatta i stort sett fördubblats. Idag jobbar runt i ett skogsentreprenadföretag med avverkning, skogsvård och/eller övrigt skogsarbete. Inom skogsbranschen finns en oro för att det ska bli brist på kompetent personal. Strukturomvandlingen har gjort att det inte längre räcker med att vara duktig på produktionsekonomi. Samtidigt finns det ett ökat intresse bland unga människor vad gäller att starta och driva företag. Dagens framgångsrika lands- LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

9 bygdsföretag kännetecknas av ett professionellt ledarskap, vilket inbegriper allt från att vara innovativ och ständigt utveckla sina produkter och tjänster samt vara en bra arbetsgivare som utvecklar sin personal. Genom samverkan, delat ägande, alternativa driftsoch finansieringsformer utvecklas livskraftiga företag som lockar till sig nya entreprenörer och ny arbetskraft. Det handlar om att se sig som och agera som företagare och vara stolt över det. Med sikte mot visionen I LRFs vision är det tydligt att det är de gröna näringarna som har en nyckelroll och tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. I takt med att omvärlden alltmer blir beroende av att hitta vägar för att driva en ekonomisk, social och miljömässig utveckling som är hållbar blir det också mer angeläget för det gröna näringslivet att positionera sig som framtiden. LRF behöver fortsatt kommunicera, både inom vår egen organisation men också mot samhället i övrigt, att det är det gröna näringslivet som bygger det framtida samhället. LRFs betydelse för det hållbara samhället blir tydligare i takt med att vi blir allt mer medvetna om omvärldens utmaningar. Landsbygden är en förutsättning för stadens utveckling. Mat, energi, drivmedel, byggnadsmaterial, textilier, kemikaler. Allt detta växer som ett grönt kapital på åkrar och i skogen. Urbaniseringen är ett faktum men vem säger att den enbart är negativ för landsbygds- utvecklingen? Den stoltaste fastighetsägaren kan bo i Vasastan i centrala Stockholm. Bredbandets möjligheter minskar avstånd. Genom ett ökat företagande inom de gröna näringarna knyter vi ihop landsbygden och staden. Genom den diskussion som nu förs i vår omvärld finns ett behov av att definiera de gröna näringarnas roll för det framtida samhällsbyggandet samt vilka långsiktiga spelregler och investeringar som krävs för att nå dit. Sedan LRF 2010 antog livsmedelsstrategin med målet att det reella produktionsvärdet för livsmedelsproduktionen ska öka med 1 procent per år har värdet i primärproduktionen växt med cirka 9 procent vilket motsvarar ca 3 miljarder kronor långt över vårt mål. En ökad global efterfrågan och marknadens naturliga svängningar påverkar självklart. Men också nya matvanor både i Sverige och globalt, som skapar nya möjligheter. Idag finns fler gårdsbutiker än Ica-butiker i Sverige vilket talar för att det pågår en förändring både i vad och hur vi vill konsumera. Utifrån logiken om att marknaden är tudelad bedriver LRF fortsatt arbete för att kraftsamla i olika branscher, exploatera mervärden, vässa företagandet samt identifiera och åtgärda hinder för investeringar. Detta arbete fortsätter för att målen inom livsmedelsstrategin ska nås. Då den enskilda företagaren i allt högre grad påverkas av den globala marknaden, ger nätverk som knyter näringslivet och marknaden närmare varandra, bättre förutsättningar för den enskilda medlemmen att vara framgångsrik i sitt företagande. LRF som 16 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

10 samlande branschorganisation bygger på en frivillig samverkan mellan LRF och intressenter i olika branscher, vilket ger det gröna näringslivet ökad styrka. Syftet är att arbeta för gynnsamma förutsättningar i hela kedjan från producent till marknad samt att öka slagkraften i det politiska påverkansarbetet till en lägre kostnad. Arbetet framåt inom organisationen Arbetet med att utveckla ett LRF som går i takt med medlemmarnas förväntningar och omvärldens förändringar är en ständig process. Det är många som deltar i och bidrar till diskussionen om framtidens LRF. Regionalt, lokalt och på riksplanet. Tillsammans analyserar vi möjligheter, testar arbetsmetoder och diskuterar angreppssätt för organisationen. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra: LRF 2015 är ett framtidsprojekt. Det handlar om en ansvarsfull finansiering, att utveckla LRF för framtiden och att rusta organisationen för en föränderlig värld. Framtidens medlemmar kommer att tacka oss för det. Även om det finns en risk att de nuvarande håller igen på berömmet. I arbetet med att skapa framtidens LRF har vi ställt oss den viktigaste frågan först: vilken organisation vill vi vara? Och hur kan vi erbjuda största möjliga nytta för medlemmarna även i framtiden? 18 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014

11 Om svaret på den frågan ska bli långsiktigt hållbar måste vi också se till att vi inte lever över våra tillgångar. Så att även kommande generationer kan få vara medlemmar i en väl fungerande och inflytelserik LRF-organisation. Förbundsstyrelsens beslut leder till ett delvis förändrat erbjudande till medlemmarna. Vad som dock inte förändras är de många anledningar och förmåner som gör det värt att vara medlem i LRF. Som till exempel det viktiga opinions- och påverkansarbete som LRF gör från gårdsnivå till Bryssel och de förmånliga avtal som är kopplade till medlemskapet. För det gröna näringslivets framtid finns, om vi både blickar bakåt och framåt i tiden, både möjligheter och hot. Den som vill nå framgång gör antagligen klokt i att vara medveten om hoten, men lägga merparten av sin energi på möjligheterna. Det är så LRF vill fortsätta utvecklingen. Det är också genom att så många som möjligt av oss LRF-medlemmar inkluderas i framtidsdiskussionerna som vi verkligen kan hitta de rätta vägarna och lösningarna. LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

12 LRF Genom att studera historien kan vi lära oss mycket om framtiden. Om hur tidigare generationer hanterat utmaningar och förändringar. Hur en sammanslagning av den fackliga delen i RLF och lantbrukskooperativa SL skapade en stark och unik bondeorganisation, utan motsvarighet i resten av Europa. Missnöjet växer Mellan mer än halverades landets jordbruk samtidigt som lönsamheten försämrades. Riksdagens jordbrukspolitiska beslut 1967 hade skapat stor frustration bland lantbrukarna och deras organisationer. Lantbrukarna företräddes av två organisationer. Sveriges Lantbruksförbund, hade bildats 1917 under namnet Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap med hushållningssällskap, kooperativa för eningar och enskilda lantbrukare som medlemmar. Riksförbundet Landsbygdens Folk, RLF, hade bildats 1929 som en facklig kamporganisation då ekonomin var mycket pressad träffade Socialdemokraterna och Bondeförbundet en krisuppgörelse, den så kallade kohandeln, som innebar ett prisskydd för vissa jordbruksprodukter, något som senare utvecklades till det prisregleringssystem som inte avskaffades helt förrän Lantbrukssällskapet kom med tiden att utvecklas till en paraplyorganisation för lantbrukskooperationen medan RLF blev de enskilda lantbrukarnas fackliga organisation med som mest över medlemmar i början av 1950-talet. Under 60-talet höjdes allt fler röster för ett samgående för att undvika onödigt dubbelarbete och för att kunna företräda medlemmarna med större kraft. 1 januari 1971 kunde den nya, gemensamma organisationen träda i kraft, med både enskilda lantbrukare och kooperativa föreningar som medlemmar. Därmed skapades den unika LRF-modellen. 22 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

13 Ett lyckat äktenskap Samgåendet mellan de två organisationerna gick smärtfritt, men nu måste den nya organisationen visa resultat. Redan i mars 1971 genomfördes i Jönköping ett stort opinionsmöte med deltagare och efter hårda förhandlingar med regeringen träffades ett nytt avtal som innebar förbättrade villkor, särskilt för mjölkbönderna. Stigande matpriser ledde dock till protester och 1972 fick Skärholmsfruarna stor uppmärksamhet genom sina protester mot främst mjölkpriset och regeringen tvingades införa subventioner och prisstopp på vissa baslivsmedel. Under resten av 1970-talet fortsatte LRFs näringspolitiska framgångar och efter den borgerliga valsegern 1976 togs ett jordbrukspolitiskt beslut som var ett totalt avsteg från 1967 års beslut. Både statsminister Thorbjörn Fälldin och jordbruksminister Anders Dahlgren var lantbrukare och medlemmar i LRF. Jordbruket skulle ses som en tillgång för samhället och inte som en belastning. Ett återkommande problem var dock spannmålsöverskottet som ledde till att staten tämligen ofta tvingades subventionera export. Även opinionsmässigt hade LRF stora framgångar under 1970-talet. Bland annat genom att ersätta Lantbruksförbundets och RLFs tidningar med helt nya Land som kom att bestå av två delar. Familjedelen blev snabbt en av landet största veckotidningar och Lands chefredaktör fick redan hösten 1971 Stora Journalistpriset. Januari 1971, första numret av helt nya Land. Familjedelen blev snabbt en av landet största veckotidningar och Lands chefredaktör fick Stora Journalistpriset redan samma höst. 24 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

14 Landsbygden uppfattades som attraktiv och det förekom en utflyttning från städerna till landsbygden och Land lanserade begreppet Gröna vågen. Sociala satsningar 1975 började LRF bygga upp en riksomfattande avbytarverksamhet som subventionerades via jordbruksbudgeten. Som mest hade Lantbrukets Avbytartjänst cirka avbytare och därut över närmare så kallade reservavbytare. Kunderna bestod främst av mjölkbönder. När de statliga subventionerna successivt avvecklades under 90-talet försvann kundunderlaget och 1998 lades bolaget ner. Arbetsmiljöproblemen inom jordbruket hade uppmärksammats redan under 1950-talet vilket ledde till inrättandet av Jordbrukets Skyddspropaganda som 1976 ersattes av Lantbrukshälsan som kunde ta del både av det generella statsbidraget till företagshälsovård och av särskilt riktade medel från jordbruksbudgeten. Lantbrukshälsan fanns över hela landet, men när det statliga stödet till företagshälsovården avvecklades såldes verksamheten Arbetsmiljöproblemen hade också bidragit till att särskilda socialförsäkringar för lantbrukare skapats och 1978 tillfördes dessa prisregleringsmedel för att stärka försäkringsskyddet skapades det så kallade Trygghetspaketet för lantbrukare med sjuk-, arbetsskade- och grupplivförsäkringar erhöll LRF närmare en miljard kronor av staten för att för evigt överta försäkringsansvaret. Samtidigt ersattes Trygghetspaketet av individuellt tecknade försäkringar. Motvind under 1980-talet Under 1980-talet blev kritiken mot jordbrukspolitiken allt starkare och 1982 myntade LO-ordföranden Stig Malm begreppet terapibönder. Många med honom ansåg att LRFs inflytande över politiken var för stort, med höga matpriser och bristande konkurrens som följd. Prisregleringssystemet blev också med tiden så invecklat att endast ett fåtal personer hade full inblick i det avvecklades delar av livsmedelssubventionerna samtidigt som regeringens livsmedelskommitté lade fram ett förslag som LRF uppfattade som närmast fientligt. Samma år infördes möjligheten till mjölkpension för äldre mjölkbönder. Under 1980-talet växte också kritiken mot jordbrukets negativa miljöpåverkan. Dessutom inträffade 1985 den så kallade kadaverskandalen, då det avslöjades att djurkadaver användes till foder för både sällskapsdjur och husdjur. 26 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

15 Berömd konst, här Grindslanten, användes i LRFs annonskampanj Prins Eugens målning fick illustrera hoten mot både naturen och bonden. Spårbyte, avreglering och EU-anslutning Vi har kommit till vägs ände. Så uttryckte sig LRFs ordförande Bo Dockered om jordbrukspolitiken när LRF 1988 tog beslut om det så kallade spårbytet. LRFs ledning och många förtroendevalda hade insett att det inte längre fanns ett politiskt stöd för fortsatta subventioner och regleringar beslöt riksdagen att jordbruket under fem år skulle avregleras och marknadsanpassas. Samtidigt skulle det finnas ett gränsskydd för att hindra andra länder att dumpa överskott på den svenska marknaden. När regeringen 1991 sänkte gränsskyddet mer än vad som överenskommits blåste LRF till strid och inför riks- dagsvalet samma år förordade man en borgerlig regering, något som knappast var förenligt med LRFs stadgar. Irritationen bland socialdemokraterna blev stark och påverkade relationen till LRF under flera år. Det blev en borgerlig regering, som fick ansvaret för förhandlingarna om villkoren för en EU-anslutning. LRF tog tidigt ställning för ett svenskt EU-medlemskap och engagerade sig starkt i kampanjen för ett ja. Marit Paulsen hade sedan tidigare LRFs uppdrag att marknadsföra svenskt jordbruk. Nu fick hon också resa land och rike runt och propagera för ett ja till EU och hon företrädde tillsammans med Carl Bildt och Ingvar Carlsson 28 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

16 ja-sidan i den TV-sända slutdebatten. Många anser att LRFs insats var avgörande för att det blev en knapp majoritet för ett medlemskap. Genom EU-anslutningen 1995 ersattes den beslutade avregleringen av jordbruket av en ny reglering av en omfattning som överträffade vad lantbrukarna var vana vid. EU-medlemmar med baksmälla och ryggsäck När socialdemokraterna 1994 återtog regeringsmakten visade det sig att regeringen inte till alla delar var beredd att utnyttja EUavtalet, vilket ledde till att jordbruket under fem år förlorade cirka fem miljarder. Till detta kom att jordbruksminister Margareta Winberg ansåg att lantbrukarna skulle bidra till att sanera statens finanser, eftersom hon hävdade att lantbrukarna tjänade mest på medlemskapet i EU. Därför blev det kraftiga höjningar av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt flera andra skatter och avgifter. LRF reagerade kraftigt och fick efter starka påtryckningar till stånd en utredning som tydligt visade att det svenska jordbruket hade ett antal nackdelar jämfört med konkurrentländerna. Samtidigt inleddes ryggsäckskampanjen. Varje riksdagsledamot fick en begagnad, naftalindoftande militärryggsäck som innehöll ett antal stenar, vilka symboliserade de svenska lantbrukarnas tunga bördor. Till detta kom annonsering i dagspressen, vårdkasar, traktordemonstrationer, banderoller efter vägarna och stormöten. Kampanjen gav resultat. Inte direkt, men allt eftersom kunde flertalet stenar lyftas ur ryggsäcken. Frågan om konkurrensnackdelar för det svenska jordbruket har dock aldrig helt kunnat avföras från dagordningen. Nya omständigheter har också tillkommit och LRF har under åren kunnat visa på flera otvetydiga konkurrensnackdelar och krävt politiska åtgärder tillsatte regeringen ytterligare en utredning om konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion som ska redovisas LRF och skogen När LRF bildades 1971 fanns det tolv skogsägarföreningar med cirka medlemmar. Runt 1980 började det blåsa motvind inom skogsnäringen. Skåneskog gick i konkurs 1978 och Södra Skogsägarna och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, NCB, fick så stora ekonomiska problem att både staten och LRF engagerades gick Vänerskog i konkurs trots räddningsinsatser från LRF. Det var ditintills den största konkursen i Sverige. Även Mälarskog hade problem och fick stöd av LRF ställde LRF och staten omfattande ekonomiska garantier för att rädda Södra från konkurs. Södra kom så småningom på fötter utan att behöva utnyttja dessa garantier fick Mellanskog ekonomiskt stöd från LRF och 1999 gick Skaraborgs skogsägare i konkurs, varvid LRF gick in och garanterade betalning för medlemmarnas virkesleveranser. Med ytterligare stöd från LRF fusionerades 2001 Mellanskogs Industri AB och Assi 30 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

17 Domän Timber till det som idag är sågverkskoncernen Setra. I samband med krisen inom Mellanskog träffades 1999 en överenskommelse med samtliga skogsägarföreningar om att avveckla Skogsägarnas Riksförbund och i stället samverka i LRF Skogsägarna. En av de viktigaste näringspolitiska frågorna gällde skogsvårdsavgiften som införts 1946 och som uppfattades som en ren straffbeskattning. Under mer än tio år arbetade LRF enträget tillsammans med skogsägarrörelsen för ett avskaffande, ett arbete som till slut lyckades En annan viktig fråga gällde 1979 års skogsvårdslag med mycket detaljerade bestämmelser om hur skogen skulle skötas. Lagen väckte stark kritik både bland privata skogsägare och skogsbolag. Även från naturvårdshåll kritiserades den för att inte i tillräcklig grad ta hänsyn till naturvärden och behovet av biologisk mångfald. Genom 1993 års skogsvårdslag blev produktions- och miljömål jämställda och regelverket mindre detaljerat. Skogsägaren gavs frihet under ansvar för att kunna tillämpa olika brukningsmetoder. LRF och skogsägarrörelsen har alltsedan lagens tillkomst arbetat intensivt för att försvara principen om frihet under ansvar. Kritiken från naturvårdshåll har dock tilltagit, särskilt under senare år. Man anser att produktionsmålet prioriteras på miljömålets bekostnad. I Miljömålsberedningen pågående arbete har LRF engagerat sig starkt för att värna skogsägarnas intressen. LRF och affärerna Vid LRFs bildande var rollfördelningen tydlig. De kooperativa föreningarna skulle sköta affärerna och LRF näringspolitiken. LRF skulle dock bedriva affärsverksamhet som riktade sig till medlemmarna och som skapade medlemsnytta, till exempel LRF Media, LRF Konsult och kursgården Sånga-Säby. Senare tillkom bland andra LRF Samköp, Avbytartjänsten, Lantbrukshälsan, Svensk Markservice och Agrokraft. LRFs engagemang inom skogsägarrörelsen handlade om räddningsaktioner och om att bevara lantbrukarnas förtroende för den kooperativa företagsformen. Engagemanget avvecklades helt när LRF sålde sina aktier i Setra till Mellanskog. Under 1990-talet kom emellertid LRF att ge sig in en lång rad mycket omfattande affärer. Det hade börjat redan 1989 då Spira Invest bildades tillsammans med ett antal andra intressenter. Bolaget börsintroducerades och syftet var att göra investeringar inom svensk livsmedels- och skogsindustri. Samma år deltog LRF i bildandet av Nordisk Television som senare blev TV4 och LRF köpte även aktier i Spendrups och Rottneros. I samband med bankkrisen i början av 1990-talet räddades Föreningsbanken från att övertas av staten genom att LRF tillsammans med några av föreningarna garanterade en nyemission på 2,5 miljarder. LRFs kontanta insats uppgick till 600 miljoner. Ett antal år senare, när banken köptes av Första Sparbanken, hade värdet stigit till närmare 2 miljarder. 32 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

18 Under perioden engagerade sig LRF i en rad affärsprojekt främst inom fastighets- och livsmedelsbranscherna, både i Sverige och övriga länder runt Östersjön, och i återförsäkringsoch finansbolag i Schweiz. Och satsningarna gav resultat ökade LRFs balansomslutning från 1,6 till 6,7 miljarder och finansförvaltningen slog med råge börsindex. Bakom satsningarna låg ett intresse för affärer inom LRFs ledning och en ambition att förvalta medlemmarnas pengar på ett mera aktivt och vinstgivande sätt, men också en irritation över att föreningsföretagen ansågs alltför passiva i den nya situationen runt Östersjön. LRF lät på eget initiativ ett konsultföretag studera produktivitet och konkurrenskraft hos de bondeägda livsmedelsföretagen i Sverige. Det ledde till mycket negativa reaktioner hos föreningsföretagen som ansåg sig vara konkurrenskraftiga och ansåg att LRF tagit på sig en roll som inte var förenlig med LRF-modellen. När studien presenterades 1992 tystnade dock kritiken eftersom den visade att de svenska företagen inte kunde mäta sig med sina utländska konkurrenter. I syfte att använda styrkan i LRF-modellen och utnyttja balansräkningarna hos LRF och föreningarna på ett bättre sätt tog LRF 1996 initiativ till en ny form av samverkan, Ägarforum. Där skulle man utreda förutsättningarna för samverkan inom en rad områden såsom elektronisk handel, gemensamt återförsäkringsbolag, gemensam förvaltning av de anställdas pensioner och gemensamma satsningar runt Östersjön. Arbetet pågick under drygt tre år och Vårarbete av Carl Wilhelmsson ingick också i den Guldäggsbelönade kampanjen. kostade åtskilliga miljoner. Dessvärre blev det i stort sett resultatlöst. Var och en ville helst sköta sig på egen hand och LRFs balansräkning betraktades inte som en gemensam resurs att dra nytta av. Samtidigt hade Spira Invest blivit ett rörelsedrivande bolag som ägde ett antal livsmedelsföretag. Med syftet att skapa ett lönsamt charkföretag köptes Spira ut från börsen och Spira köpte därefter KFs och Slakteriförbundets olönsamma charkverksamhet Goman respektive Samfood samtidigt som några av de tidigare förvärvade livsmedelsföretagen såldes. Kvar i Spira fanns Kronfågel och danska kycklingföretaget Danpo. 34 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

19 Försöket att få Goman/Samfood lönsamt misslyckades emellertid och efter betydande förluster såldes det som fanns kvar till finska Atria. Spira köpte därefter Lantmännens olönsamma företag Sörmlandskyckling i ett försök att få lönsamhet inom Kronfågel. När marknaden sedan översvämmades av billiga kycklingar från Thailand och Brasilien med ytterligare förluster som resultat övertog Lantmännen Kronfågel och Danpo togs fågelverksamheten över av ett nybildat bolag som ägs till 48 procent av Lantmännen och till 52 procent av brittiska CapVest. Spira blev inte bara en mycket dyrbar affär för LRF utan kostade också mycket prestige. Det ledde till att riksförbundsstämman 2003 beslöt att LRF ska ägna sig åt näringspolitik och medlemsservice och inte åt affärer. LRF och kvinnorna Inom det svenska familjejordbruket arbetade kvinnor och män sida vid sida, men utåt var det männen som representerade jordbruksföretaget och som också stod för medlemskapen i de kooperativa föreningarna. När LRF höll sin andra årsstämma 1972 fanns endast tre kvinnor bland de 370 ombuden. Tack vare familjemedlemskapet ökade andelen kvinnor dock sakta men säkert valdes den första kvinnan in i LRF-styrelsen, men det skulle dröja innan det blev en mera jämn representation. Därför bildades 1988 det kvinnliga nätverket Emilia som 1994 bytte namn till LRF Kvinnor och LRF arbetade målmedvetet för att öka antalet kvinnor på alla nivåer inom organisationen fick LRF sin första kvinnliga ordförande, Caroline Trapp, och 2011 valdes Helena Jonsson till ordförande. Idag uppgår andelen kvinnliga medlemmar till 39 procent. Riksförbundsstyrelsen består av 47 procent kvinnor och regionstyrelserna 43 procent. Inom lantbrukskooperationen dominerar dock männen fortfarande kraftigt i styrelserummen fick Mellanskog den första kvinnliga ordföranden inom lantbrukskooperationen. LRF och miljön, djuromsorgen och livsmedelskvaliteten 1984 anställde LRF sin första miljöhandläggare, men det var först genom det konsumentpolitiska programmet år 1992, Sveriges bönder, steget före, som frågor om miljö, djuromsorg och livsmedelskvalitet på allvar kom upp på dagordningen. Tidigare hade arbetet med att bekämpa salmonella varit mycket framgångsrikt och Sverige var först när det 1986 infördes ett förbud mot inblandning av antibiotika i djurfoder i tillväxtfrämjande syfte. Genom 1988 års djurskyddslag togs också ett stort steg mot förbättringar i djurhållningen. Det tog emellertid tid innan LRF, föreningarna och medlemmarna började ta miljöfrågorna på allvar och under 1980-talet växte kritiken mot jordbruket. Bland konsumenterna sjönk också förtroendet för jordbruket liksom förtroendet för kvaliteten på livsmedlen. 36 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

20 Det konsumentpolitiska programmet lanserades genom en stor annonskampanj på temat Sveriges bönder på väg mot världens renaste lantbruk. LRF hade redan tidigare inlett ett samarbete med den svenska kockeliten för att öka intresset för Bra mat från Sveriges bönder. Dessutom infördes en frivillig miljöhusesyn på gårdarna och 2001 lanserade LRF tillsammans med Jordbruksverket och länsstyrelserna miljöprojektet Greppa Näringen. Trädgårdsodlarna började 1992 med en ny odlingsstandard för frukt- och grönsaksodling som kallades Integrerad Produktion, som bland annat innebar att man upphörde med rutinmässig användning av bekämpningsmedel lanserade Lantmännen motsvarande standard för spannmål, Svenskt Sigill övertog LRF Svenskt Sigill med målet att bredda utbudet till fler livsmedel anslöt sig Gröna Näringens Riksorganisation, GRO, till Svenskt Sigill som drivs som ett dotterbolag till LRF. Idag är över ett tusen råvaror, blommor och livsmedel märkta med Svenskt Sigill. Den svenska modellen att ligga steget före när det gäller miljöhänsyn och djuromsorg har lett till högre kostnader och lantbrukarna har av naturliga skäl krävt betalt för de svenska mervärdena. Så mycket mer betalt har det dock inte blivit och efter EU-anslutningen ökade importen av billiga livsmedel kraftigt, livsmedel som producerats på andra villkor än de svenska. Detta har lett till frustration bland många lantbrukare, en frustration som inte bara riktats mot svenska politiker utan också mot LRF. Särskilt stark har kritiken varit när det gäller offentlig upphandling av livsmedel och LRF har arbetat aktivt för att det ska bli möjligt att ställa samma krav på importerade livsmedel som på svenska. LRF och livsmedelsstrategin Mot bakgrund av att värdet av den svenska livsmedelsproduktionen minskat med cirka två procent per år under de senaste 25 åren antog LRF 2011 en livsmedelsstrategi med målet att fram till år 2020 öka det reala värdet med en procent årligen. Bakom strategin låg ett mycket omfattande arbete där också tusentals medlemmar engagerats. Resultaten följs löpande upp och redovisas öppet. Sedan strategin antogs har värdet ökat mer än målet, men det är stora skillnader mellan olika produkter. LRFs medlemmar och lantbruksföretagare I mitten av 1990-talet hade antalet medlemmar i LRF minskat under en följd av år. Många uppfattade minskningen som naturlig eftersom lantbrukarna blev allt färre. Inom LRFs ledning bestämde man sig dock för att vända kurvan. Även om anslutningsgraden var hög fanns det fortfarande lantbrukare och familjemedlemmar som inte var medlemmar. Dessutom fanns det många skogsägare och boende på landsbygden med nära koppling till lantbruket som inte var medlemmar. En kampanj startades och resultatet infann sig omgående ökade antalet medlemmar och därefter har antalet medlemmar ökat 17 år i rad och uppgår idag till Tillsammans driver de cirka företag med jord, skog eller trädgård 38 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET