LRF och det gröna näringslivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LRF och det gröna näringslivet"

Transkript

1 LRF och det gröna näringslivet Omvärlden och historien påverkar vår vardag och framtid LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

2 Det är vår tid nu När LRF bildas 1971 skapas en organisation som samlar den fackliga delen från RLF och den lantbrukskooperativa branschorganisationen SL. Den modell som utvecklats under 1900-talet får en kvittens i Lantbrukarnas Riksförbund en unik organisation, utan motsvarighet i resten av Europa. Dryga 40 år är en lång tid. LRFs förmåga att anpassa sig till tidens utmaningar är tydlig. 17 år av medlemsökning säger en del. På område efter område förändras verkligheten. Små regionala branschorganisationer har i vissa fall utvecklats till multinationella företag. På andra områden har primärproduktionens samverkan ersatts av vakuum. Sedan 2010 arbetar LRF med en tydlig strategi för tillväxt i det gröna näringslivet. I vår livsmedelsstrategi och vår energistrategi är målet att skapa tillväxt. Lika självklart som att vi idag skärper kraven på lika konkurrensvillkor och en klok näringspolitik är det att vi ställer oss framför spegeln och funderar på vilket sätt LRF ska anpassas. Det gröna näringslivet ska växa och då gäller det att skapa största möjliga nytta och bästa möjliga resurser för att nå vår vision om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i ett hållbart samhälle. Sverige ser annorlunda än på 1970-talet. Vi må ha synpunkter på det som hänt, eller hur Sverige kunnat lämna walkover på så många områden. Men ältandet leder ingenstans. Nu är det vår tid och vårt ansvar! LRF företräder idag 63 olika näringsverksamheter med basen i jord, skog och trädgård. LRF Skogsägarna, LRF Mjölk, LRF Trädgård, LRF Kött, LRF Häst och kanske LRF Växtodling är vår tids svar på kraftsamling och näringslivsutveckling. Rätt utfört blir LRF det samlande paraplyet för det gröna närings livet, som kraftfullt kan ta sig an dagens och framtidens frågor. LRF och det gröna näringslivet är ett sätt att beskriva LRFs väg mot framtiden. Hur både historien och omvärlden påverkar vår vardag och framtid. Vi hoppas att denna skrift ska inspirera dig till att vara med i det arbetet. Helena Jonsson Förbundsordförande anders Källström verkställande direktör LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

3 En ständigt föränderlig omvärld Världen förändras ständigt och eftersom det påverkar även de gröna näringarna gäller det att vara uppmärksam på nya skeenden. En omvärldsanalys säger egentligen ganska lite vad som kommer att hända i framtiden, men den kan vara ett hjälpmedel för att förstå vad som driver förändringar och sortera ut vad LRF som organisation haft möjlighet att påverka och vad vi bara kunnat förhålla oss till. Globaliseringen Sett till utvecklingen i vår omvärld är globaliseringen den största av trender. Globaliseringen är ingen ny trend. Den har påverkat världen länge. Under 1800-talet ökade handeln med i genomsnitt 4 procent per år, kapitalflödet över gränserna ökade och så även migrationen av människor. Globaliseringen innefattar mycket, men handlar i grund och botten om att olika utvecklingssteg gjort oss mer beroende av varandra över världen. Det handlar om ekonomiska trender där handel, investeringar och kapital rör sig friare mellan länder och skapar beroenden där skeendet i ett land snabbt påverkar ett annat. Avstånden mellan länder, människor och marknader har med hjälp av teknik och handel blivit allt kortare. Handel och kommunikation mellan länder driver inte bara fram tillväxt utan innebär också att människor, företag och regioner blir alltmer beroende av varandra. Den globala integrationen är ett faktum, vilket skapar möjligheter för nationer och samhällen att utvecklas. För den svenska bonden har detta givetvis fått stora konskevenser. Den lokala företagaren konkurrerar på en global marknad vilket betyder att det inte bara är politiska konkurrensvillkor utan tillgång på arbetskraft, mark, kapital, kompetens och inte minst integrationen mellan transnationella företag som kopplar ihop produktionen av varor och tjänster i ett mervärdesnätverk, kors och tvärs över nationsgränser. 4 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

4 Att utvecklingen kommer att fortsätta mot en ökad globalisering är inte självklart. I början av 2014 har WTO reagerat på att globaliseringen avtar. Protektionismen har ökat med 32 procent under 2013 och den globala handeln avtar. De tillkommande handelshindren handlar i stor utsträckning om antidumpingtullar. Det blir istället vanligare med bilaterala avtal. Denna förändring kan vara en reaktion på lågkonjunkturen efter en period med höga priser för många produkter till följd av senare års stora efterfrågan och Kinas dammsugning av världsmarknaden efter råvara. Det kan vara så att de handelshinder vi nu ser är ett tecken på en normalisering. En tredje förklaring är att den avtagande globaliseringen är ett trendbrott där den ökande protektionismen har politiska förklaringar. Den globala marknaden Även lokala företagare påverkas av den globala marknaden. Prissvängningar på globala råvarumarknader påverkar snabbt den enskilda företagaren på gårdsnivå. För att kunna konkurrera på den globala marknaden finns små eller inga marginaler. En strategi kan vara att låta företaget växa i omfång för att få kostnadsfördelar som större areal, fler djur eller fler verksamheter. Baksidan av den globala hanteringen av livsmedel innebär att stora kedjor och nätverk ger en minskad möjlighet att kontrollera råvara och ursprung. På en gemensam marknad produceras mat i flera olika länder, transporteras för förädling på många olika platser 6 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014

5 och säljs i andra länder. Så var fallet i till exempel hästköttskandalen, då hästkött upptäcktes i fryst lasagne. Denna utveckling pågår och kommer att fortsätta och öka så länge det finns en gemensam marknad som främst konkurrerar genom priset på varan. I andra änden av värdekedjan står konsumenterna. Deras val påverkas av en mängd faktorer. Från att fylla basbehov som att överleva till att konsumera för att bygga identitet. I världen finns idag 900 miljoner människor som inte kan äta sig mätta. Till 2050 behöver den globala livsmedelsproduktionen öka med 60 procent. Parallellt utvecklas en annan marknad utifrån att konsumtion är en del av identitetsbyggandet. Det ökade välståndet i Kina, Indien, Ryssland, Brasilien och Afrika söder om Sahara har drivit på efterfrågan på mat med mervärden. I Kina har kombinationen av en växande medelklass i storstäderna och skandaler kring lokala livsmedel lett till en ökad import av säkra livsmedel av hög kvalitet. Hållbar utveckling Aldrig tidigare i historien har levnadsförhållandena och utsikterna för så många människor förändrats så dramatiskt och snabbt. Tack vare tillväxt och minskad fattigdom tror Förenta Nationerna att 80 procent av världens medelklass kommer att leva i utvecklingsländer En utveckling som inte bara påverkar välfärden utan också den politiska inriktningen och inte minst marknadsutvecklingen. Människan har de senaste åren levt med en stabil omgivande miljö. Detta håller på att ändras till följd av mänsklig aktivitet. Befolkningsökning, ekonomisk tillväxt, globalisering, urbanisering och andra stora trender samverkar till en utveckling som påverkar ekosystemen. En energikonsumtion som skjutit i höjden tillhör de mer kritiska konsekvenserna och har inneburit koldioxidkoncentrationer i atmosfären och klimatförändring. Den har också inneburit uttunnade ozonskikt. Att tillväxten har ett pris syns även på försurning av mark och vatten samt övergödda hav. En ökad efterfrågan på mat och energi ökar också konkurrensen om mark och vatten. Den fossildrivna ekonomin är ett av de absolut största hindren för att begränsa människans negativa påverkan på ekosystemen. Industrisamhällets paradigm råder alltjämt och samhällsutvecklingen fortsätter fokusera på produktion och konsumtion för att skapa tillväxt. Det kräver fortsatt effektivisering och rationalisering för att klara konkurrensen. De enklare åtgärderna handlar om ökad resurseffektivitet och att fokus behöver ligga på att spara och inte slösa. Men det finns dessutom en utveckling där politiker och medborgare har en gryende medvetenhet om att det hållbara samhället kräver lösningar som inte bara lindrar symptom utan faktiskt åtgärdar problem. Det är inte en fråga om hållbar utveckling krävs. Frågan är istället hur den ska drivas. 8 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

6 Politik Liksom globalt eller inom EU så har det politiska ledarskapet i Sverige utmanats av att samhällets och de globala utmaningarna blivit allt mer påtagliga. 300 miljoner unga människor i världen varken arbetar eller studerar. Man kallar dem Generation Jobless fenomen som kommer att påverka världen frågan är bara hur. Vid sidan av utmaningen att skapa sysselsättning finns givetvis frågan om vad och hur den ekonomiska utvecklingen ska drivas. Inom EU har framför allt Grekland och Italien, men också Spanien och Portugal allvarliga finansiella och ekonomiska utmaningar. Utanför EU hade Island också allvarliga bekymmer från cirka 2008 och framåt. Det är inte bara banker eller företag som går i konkurs även nationer påverkas. Globala klimatförhandlingar har inte varit framgångsrika kom ett trendbrott i och med att initiativ inte längre drivs av politiska beslut utan att det är samverkan mellan kooperationer och företag som tar ett ledarskap i att sätta mål för att minska de globala klimatavtrycken. Hagainitiativet är ett svenskt exempel på stora företag (Axfood, Coca Cola, Lantmännen med flera) som gått samman för att arbeta för att minska näringslivets utsläpp och lyfta klimatfrågan genom att visa att ambitiösa klimatstrategier ger affärsmässiga fördelar och ökad lönsamhet. Stora globala företag som Unilever, presenterar ambitiösa planer på hur de ska bli hållbara. LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

7 När de politiska visionerna och ledarskapet brister blir de politiska besluten mer övergripande och ansvaret för genomförandet flyttas. Med denna utveckling hamnar makten hos teknokrater samt tjänstemän på statliga myndigheter eller regional och lokal nivå. Detta fenomen kan också ses i hur de sydeuropeiska länderna i kris har förvaltats av teknokrater. Avståndet mellan politik och de konkreta handlingarna ökar. Ansvar för tolkning och uppföljning hamnar hos tjänstemän på statliga myndigheter eller regional och lokal nivå. I det utrymme som uppstår ställs den enskilde utföraren eller företagaren ofta som ansvarig både för genomförandet och för att uppnå en politisk vision. När glappet mellan politisk vision och medborgarnas verklighet ökar öppnas ett fönster för missnöjespartier, vilket kan förklara Sverigedemokraternas framgångar de senaste åren. Unga människor och det gröna näringslivet Jord- och skogsbrukarnas höga ålder är en utmaning. Inom lantbruket är den genomsnittlige säljaren av mark 62 år och köparen 49 år. Av säljarna är 56 procent män och 72 procent av dem som köper skog är män. Kvinnor ärver både jordbruksmark och skogsmark och säljer i högre utsträckning vidare till män. En annan utmaning är möjligheten att köpa en jord- eller skogsbruksfastighet. De senaste årens starka prisutveckling på mark har gjort det allt svårare för den som har begränsat eget kapital att 12 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014

8 köpa en jord- eller skogsbruksfastighet. Familjeöverlåtelser är fortfarande den vanligaste typen av förvärv, något som naturligtvis är en begränsning för den som inte är född in i de gröna näringarna, men som ändå vill satsa på ett företag i branschen. Det gör det svårt för unga människor som inte har någon förankring i de gröna näringarna att se denna sektor som ett alternativ när de ska välja framtid. Unga människors brist på kunskap kring de gröna näringarna innebär att arbetskraft är och kommer att fortsätta vara en bristvara för en utveckling av det gröna näringslivet. För jordbruket ser vi en utveckling mot allt större och färre företag och på de större enheterna ökar behovet av anställd arbetskraft som är välutbildad inom jordbrukssektorn. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån har antalet anställda i de gröna näringarna ökat under de senaste åren, främst av personer med gymnasiekompetens. Även inom skogsbruket har entreprenörer blivit allt vanligare och de senaste tio åren har antalet sysselsatta i stort sett fördubblats. Idag jobbar runt i ett skogsentreprenadföretag med avverkning, skogsvård och/eller övrigt skogsarbete. Inom skogsbranschen finns en oro för att det ska bli brist på kompetent personal. Strukturomvandlingen har gjort att det inte längre räcker med att vara duktig på produktionsekonomi. Samtidigt finns det ett ökat intresse bland unga människor vad gäller att starta och driva företag. Dagens framgångsrika lands- LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

9 bygdsföretag kännetecknas av ett professionellt ledarskap, vilket inbegriper allt från att vara innovativ och ständigt utveckla sina produkter och tjänster samt vara en bra arbetsgivare som utvecklar sin personal. Genom samverkan, delat ägande, alternativa driftsoch finansieringsformer utvecklas livskraftiga företag som lockar till sig nya entreprenörer och ny arbetskraft. Det handlar om att se sig som och agera som företagare och vara stolt över det. Med sikte mot visionen I LRFs vision är det tydligt att det är de gröna näringarna som har en nyckelroll och tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. I takt med att omvärlden alltmer blir beroende av att hitta vägar för att driva en ekonomisk, social och miljömässig utveckling som är hållbar blir det också mer angeläget för det gröna näringslivet att positionera sig som framtiden. LRF behöver fortsatt kommunicera, både inom vår egen organisation men också mot samhället i övrigt, att det är det gröna näringslivet som bygger det framtida samhället. LRFs betydelse för det hållbara samhället blir tydligare i takt med att vi blir allt mer medvetna om omvärldens utmaningar. Landsbygden är en förutsättning för stadens utveckling. Mat, energi, drivmedel, byggnadsmaterial, textilier, kemikaler. Allt detta växer som ett grönt kapital på åkrar och i skogen. Urbaniseringen är ett faktum men vem säger att den enbart är negativ för landsbygds- utvecklingen? Den stoltaste fastighetsägaren kan bo i Vasastan i centrala Stockholm. Bredbandets möjligheter minskar avstånd. Genom ett ökat företagande inom de gröna näringarna knyter vi ihop landsbygden och staden. Genom den diskussion som nu förs i vår omvärld finns ett behov av att definiera de gröna näringarnas roll för det framtida samhällsbyggandet samt vilka långsiktiga spelregler och investeringar som krävs för att nå dit. Sedan LRF 2010 antog livsmedelsstrategin med målet att det reella produktionsvärdet för livsmedelsproduktionen ska öka med 1 procent per år har värdet i primärproduktionen växt med cirka 9 procent vilket motsvarar ca 3 miljarder kronor långt över vårt mål. En ökad global efterfrågan och marknadens naturliga svängningar påverkar självklart. Men också nya matvanor både i Sverige och globalt, som skapar nya möjligheter. Idag finns fler gårdsbutiker än Ica-butiker i Sverige vilket talar för att det pågår en förändring både i vad och hur vi vill konsumera. Utifrån logiken om att marknaden är tudelad bedriver LRF fortsatt arbete för att kraftsamla i olika branscher, exploatera mervärden, vässa företagandet samt identifiera och åtgärda hinder för investeringar. Detta arbete fortsätter för att målen inom livsmedelsstrategin ska nås. Då den enskilda företagaren i allt högre grad påverkas av den globala marknaden, ger nätverk som knyter näringslivet och marknaden närmare varandra, bättre förutsättningar för den enskilda medlemmen att vara framgångsrik i sitt företagande. LRF som 16 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

10 samlande branschorganisation bygger på en frivillig samverkan mellan LRF och intressenter i olika branscher, vilket ger det gröna näringslivet ökad styrka. Syftet är att arbeta för gynnsamma förutsättningar i hela kedjan från producent till marknad samt att öka slagkraften i det politiska påverkansarbetet till en lägre kostnad. Arbetet framåt inom organisationen Arbetet med att utveckla ett LRF som går i takt med medlemmarnas förväntningar och omvärldens förändringar är en ständig process. Det är många som deltar i och bidrar till diskussionen om framtidens LRF. Regionalt, lokalt och på riksplanet. Tillsammans analyserar vi möjligheter, testar arbetsmetoder och diskuterar angreppssätt för organisationen. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra: LRF 2015 är ett framtidsprojekt. Det handlar om en ansvarsfull finansiering, att utveckla LRF för framtiden och att rusta organisationen för en föränderlig värld. Framtidens medlemmar kommer att tacka oss för det. Även om det finns en risk att de nuvarande håller igen på berömmet. I arbetet med att skapa framtidens LRF har vi ställt oss den viktigaste frågan först: vilken organisation vill vi vara? Och hur kan vi erbjuda största möjliga nytta för medlemmarna även i framtiden? 18 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014

11 Om svaret på den frågan ska bli långsiktigt hållbar måste vi också se till att vi inte lever över våra tillgångar. Så att även kommande generationer kan få vara medlemmar i en väl fungerande och inflytelserik LRF-organisation. Förbundsstyrelsens beslut leder till ett delvis förändrat erbjudande till medlemmarna. Vad som dock inte förändras är de många anledningar och förmåner som gör det värt att vara medlem i LRF. Som till exempel det viktiga opinions- och påverkansarbete som LRF gör från gårdsnivå till Bryssel och de förmånliga avtal som är kopplade till medlemskapet. För det gröna näringslivets framtid finns, om vi både blickar bakåt och framåt i tiden, både möjligheter och hot. Den som vill nå framgång gör antagligen klokt i att vara medveten om hoten, men lägga merparten av sin energi på möjligheterna. Det är så LRF vill fortsätta utvecklingen. Det är också genom att så många som möjligt av oss LRF-medlemmar inkluderas i framtidsdiskussionerna som vi verkligen kan hitta de rätta vägarna och lösningarna. LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

12 LRF Genom att studera historien kan vi lära oss mycket om framtiden. Om hur tidigare generationer hanterat utmaningar och förändringar. Hur en sammanslagning av den fackliga delen i RLF och lantbrukskooperativa SL skapade en stark och unik bondeorganisation, utan motsvarighet i resten av Europa. Missnöjet växer Mellan mer än halverades landets jordbruk samtidigt som lönsamheten försämrades. Riksdagens jordbrukspolitiska beslut 1967 hade skapat stor frustration bland lantbrukarna och deras organisationer. Lantbrukarna företräddes av två organisationer. Sveriges Lantbruksförbund, hade bildats 1917 under namnet Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap med hushållningssällskap, kooperativa för eningar och enskilda lantbrukare som medlemmar. Riksförbundet Landsbygdens Folk, RLF, hade bildats 1929 som en facklig kamporganisation då ekonomin var mycket pressad träffade Socialdemokraterna och Bondeförbundet en krisuppgörelse, den så kallade kohandeln, som innebar ett prisskydd för vissa jordbruksprodukter, något som senare utvecklades till det prisregleringssystem som inte avskaffades helt förrän Lantbrukssällskapet kom med tiden att utvecklas till en paraplyorganisation för lantbrukskooperationen medan RLF blev de enskilda lantbrukarnas fackliga organisation med som mest över medlemmar i början av 1950-talet. Under 60-talet höjdes allt fler röster för ett samgående för att undvika onödigt dubbelarbete och för att kunna företräda medlemmarna med större kraft. 1 januari 1971 kunde den nya, gemensamma organisationen träda i kraft, med både enskilda lantbrukare och kooperativa föreningar som medlemmar. Därmed skapades den unika LRF-modellen. 22 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

13 Ett lyckat äktenskap Samgåendet mellan de två organisationerna gick smärtfritt, men nu måste den nya organisationen visa resultat. Redan i mars 1971 genomfördes i Jönköping ett stort opinionsmöte med deltagare och efter hårda förhandlingar med regeringen träffades ett nytt avtal som innebar förbättrade villkor, särskilt för mjölkbönderna. Stigande matpriser ledde dock till protester och 1972 fick Skärholmsfruarna stor uppmärksamhet genom sina protester mot främst mjölkpriset och regeringen tvingades införa subventioner och prisstopp på vissa baslivsmedel. Under resten av 1970-talet fortsatte LRFs näringspolitiska framgångar och efter den borgerliga valsegern 1976 togs ett jordbrukspolitiskt beslut som var ett totalt avsteg från 1967 års beslut. Både statsminister Thorbjörn Fälldin och jordbruksminister Anders Dahlgren var lantbrukare och medlemmar i LRF. Jordbruket skulle ses som en tillgång för samhället och inte som en belastning. Ett återkommande problem var dock spannmålsöverskottet som ledde till att staten tämligen ofta tvingades subventionera export. Även opinionsmässigt hade LRF stora framgångar under 1970-talet. Bland annat genom att ersätta Lantbruksförbundets och RLFs tidningar med helt nya Land som kom att bestå av två delar. Familjedelen blev snabbt en av landet största veckotidningar och Lands chefredaktör fick redan hösten 1971 Stora Journalistpriset. Januari 1971, första numret av helt nya Land. Familjedelen blev snabbt en av landet största veckotidningar och Lands chefredaktör fick Stora Journalistpriset redan samma höst. 24 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

14 Landsbygden uppfattades som attraktiv och det förekom en utflyttning från städerna till landsbygden och Land lanserade begreppet Gröna vågen. Sociala satsningar 1975 började LRF bygga upp en riksomfattande avbytarverksamhet som subventionerades via jordbruksbudgeten. Som mest hade Lantbrukets Avbytartjänst cirka avbytare och därut över närmare så kallade reservavbytare. Kunderna bestod främst av mjölkbönder. När de statliga subventionerna successivt avvecklades under 90-talet försvann kundunderlaget och 1998 lades bolaget ner. Arbetsmiljöproblemen inom jordbruket hade uppmärksammats redan under 1950-talet vilket ledde till inrättandet av Jordbrukets Skyddspropaganda som 1976 ersattes av Lantbrukshälsan som kunde ta del både av det generella statsbidraget till företagshälsovård och av särskilt riktade medel från jordbruksbudgeten. Lantbrukshälsan fanns över hela landet, men när det statliga stödet till företagshälsovården avvecklades såldes verksamheten Arbetsmiljöproblemen hade också bidragit till att särskilda socialförsäkringar för lantbrukare skapats och 1978 tillfördes dessa prisregleringsmedel för att stärka försäkringsskyddet skapades det så kallade Trygghetspaketet för lantbrukare med sjuk-, arbetsskade- och grupplivförsäkringar erhöll LRF närmare en miljard kronor av staten för att för evigt överta försäkringsansvaret. Samtidigt ersattes Trygghetspaketet av individuellt tecknade försäkringar. Motvind under 1980-talet Under 1980-talet blev kritiken mot jordbrukspolitiken allt starkare och 1982 myntade LO-ordföranden Stig Malm begreppet terapibönder. Många med honom ansåg att LRFs inflytande över politiken var för stort, med höga matpriser och bristande konkurrens som följd. Prisregleringssystemet blev också med tiden så invecklat att endast ett fåtal personer hade full inblick i det avvecklades delar av livsmedelssubventionerna samtidigt som regeringens livsmedelskommitté lade fram ett förslag som LRF uppfattade som närmast fientligt. Samma år infördes möjligheten till mjölkpension för äldre mjölkbönder. Under 1980-talet växte också kritiken mot jordbrukets negativa miljöpåverkan. Dessutom inträffade 1985 den så kallade kadaverskandalen, då det avslöjades att djurkadaver användes till foder för både sällskapsdjur och husdjur. 26 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

15 Berömd konst, här Grindslanten, användes i LRFs annonskampanj Prins Eugens målning fick illustrera hoten mot både naturen och bonden. Spårbyte, avreglering och EU-anslutning Vi har kommit till vägs ände. Så uttryckte sig LRFs ordförande Bo Dockered om jordbrukspolitiken när LRF 1988 tog beslut om det så kallade spårbytet. LRFs ledning och många förtroendevalda hade insett att det inte längre fanns ett politiskt stöd för fortsatta subventioner och regleringar beslöt riksdagen att jordbruket under fem år skulle avregleras och marknadsanpassas. Samtidigt skulle det finnas ett gränsskydd för att hindra andra länder att dumpa överskott på den svenska marknaden. När regeringen 1991 sänkte gränsskyddet mer än vad som överenskommits blåste LRF till strid och inför riks- dagsvalet samma år förordade man en borgerlig regering, något som knappast var förenligt med LRFs stadgar. Irritationen bland socialdemokraterna blev stark och påverkade relationen till LRF under flera år. Det blev en borgerlig regering, som fick ansvaret för förhandlingarna om villkoren för en EU-anslutning. LRF tog tidigt ställning för ett svenskt EU-medlemskap och engagerade sig starkt i kampanjen för ett ja. Marit Paulsen hade sedan tidigare LRFs uppdrag att marknadsföra svenskt jordbruk. Nu fick hon också resa land och rike runt och propagera för ett ja till EU och hon företrädde tillsammans med Carl Bildt och Ingvar Carlsson 28 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

16 ja-sidan i den TV-sända slutdebatten. Många anser att LRFs insats var avgörande för att det blev en knapp majoritet för ett medlemskap. Genom EU-anslutningen 1995 ersattes den beslutade avregleringen av jordbruket av en ny reglering av en omfattning som överträffade vad lantbrukarna var vana vid. EU-medlemmar med baksmälla och ryggsäck När socialdemokraterna 1994 återtog regeringsmakten visade det sig att regeringen inte till alla delar var beredd att utnyttja EUavtalet, vilket ledde till att jordbruket under fem år förlorade cirka fem miljarder. Till detta kom att jordbruksminister Margareta Winberg ansåg att lantbrukarna skulle bidra till att sanera statens finanser, eftersom hon hävdade att lantbrukarna tjänade mest på medlemskapet i EU. Därför blev det kraftiga höjningar av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt flera andra skatter och avgifter. LRF reagerade kraftigt och fick efter starka påtryckningar till stånd en utredning som tydligt visade att det svenska jordbruket hade ett antal nackdelar jämfört med konkurrentländerna. Samtidigt inleddes ryggsäckskampanjen. Varje riksdagsledamot fick en begagnad, naftalindoftande militärryggsäck som innehöll ett antal stenar, vilka symboliserade de svenska lantbrukarnas tunga bördor. Till detta kom annonsering i dagspressen, vårdkasar, traktordemonstrationer, banderoller efter vägarna och stormöten. Kampanjen gav resultat. Inte direkt, men allt eftersom kunde flertalet stenar lyftas ur ryggsäcken. Frågan om konkurrensnackdelar för det svenska jordbruket har dock aldrig helt kunnat avföras från dagordningen. Nya omständigheter har också tillkommit och LRF har under åren kunnat visa på flera otvetydiga konkurrensnackdelar och krävt politiska åtgärder tillsatte regeringen ytterligare en utredning om konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion som ska redovisas LRF och skogen När LRF bildades 1971 fanns det tolv skogsägarföreningar med cirka medlemmar. Runt 1980 började det blåsa motvind inom skogsnäringen. Skåneskog gick i konkurs 1978 och Södra Skogsägarna och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, NCB, fick så stora ekonomiska problem att både staten och LRF engagerades gick Vänerskog i konkurs trots räddningsinsatser från LRF. Det var ditintills den största konkursen i Sverige. Även Mälarskog hade problem och fick stöd av LRF ställde LRF och staten omfattande ekonomiska garantier för att rädda Södra från konkurs. Södra kom så småningom på fötter utan att behöva utnyttja dessa garantier fick Mellanskog ekonomiskt stöd från LRF och 1999 gick Skaraborgs skogsägare i konkurs, varvid LRF gick in och garanterade betalning för medlemmarnas virkesleveranser. Med ytterligare stöd från LRF fusionerades 2001 Mellanskogs Industri AB och Assi 30 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

17 Domän Timber till det som idag är sågverkskoncernen Setra. I samband med krisen inom Mellanskog träffades 1999 en överenskommelse med samtliga skogsägarföreningar om att avveckla Skogsägarnas Riksförbund och i stället samverka i LRF Skogsägarna. En av de viktigaste näringspolitiska frågorna gällde skogsvårdsavgiften som införts 1946 och som uppfattades som en ren straffbeskattning. Under mer än tio år arbetade LRF enträget tillsammans med skogsägarrörelsen för ett avskaffande, ett arbete som till slut lyckades En annan viktig fråga gällde 1979 års skogsvårdslag med mycket detaljerade bestämmelser om hur skogen skulle skötas. Lagen väckte stark kritik både bland privata skogsägare och skogsbolag. Även från naturvårdshåll kritiserades den för att inte i tillräcklig grad ta hänsyn till naturvärden och behovet av biologisk mångfald. Genom 1993 års skogsvårdslag blev produktions- och miljömål jämställda och regelverket mindre detaljerat. Skogsägaren gavs frihet under ansvar för att kunna tillämpa olika brukningsmetoder. LRF och skogsägarrörelsen har alltsedan lagens tillkomst arbetat intensivt för att försvara principen om frihet under ansvar. Kritiken från naturvårdshåll har dock tilltagit, särskilt under senare år. Man anser att produktionsmålet prioriteras på miljömålets bekostnad. I Miljömålsberedningen pågående arbete har LRF engagerat sig starkt för att värna skogsägarnas intressen. LRF och affärerna Vid LRFs bildande var rollfördelningen tydlig. De kooperativa föreningarna skulle sköta affärerna och LRF näringspolitiken. LRF skulle dock bedriva affärsverksamhet som riktade sig till medlemmarna och som skapade medlemsnytta, till exempel LRF Media, LRF Konsult och kursgården Sånga-Säby. Senare tillkom bland andra LRF Samköp, Avbytartjänsten, Lantbrukshälsan, Svensk Markservice och Agrokraft. LRFs engagemang inom skogsägarrörelsen handlade om räddningsaktioner och om att bevara lantbrukarnas förtroende för den kooperativa företagsformen. Engagemanget avvecklades helt när LRF sålde sina aktier i Setra till Mellanskog. Under 1990-talet kom emellertid LRF att ge sig in en lång rad mycket omfattande affärer. Det hade börjat redan 1989 då Spira Invest bildades tillsammans med ett antal andra intressenter. Bolaget börsintroducerades och syftet var att göra investeringar inom svensk livsmedels- och skogsindustri. Samma år deltog LRF i bildandet av Nordisk Television som senare blev TV4 och LRF köpte även aktier i Spendrups och Rottneros. I samband med bankkrisen i början av 1990-talet räddades Föreningsbanken från att övertas av staten genom att LRF tillsammans med några av föreningarna garanterade en nyemission på 2,5 miljarder. LRFs kontanta insats uppgick till 600 miljoner. Ett antal år senare, när banken köptes av Första Sparbanken, hade värdet stigit till närmare 2 miljarder. 32 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

18 Under perioden engagerade sig LRF i en rad affärsprojekt främst inom fastighets- och livsmedelsbranscherna, både i Sverige och övriga länder runt Östersjön, och i återförsäkringsoch finansbolag i Schweiz. Och satsningarna gav resultat ökade LRFs balansomslutning från 1,6 till 6,7 miljarder och finansförvaltningen slog med råge börsindex. Bakom satsningarna låg ett intresse för affärer inom LRFs ledning och en ambition att förvalta medlemmarnas pengar på ett mera aktivt och vinstgivande sätt, men också en irritation över att föreningsföretagen ansågs alltför passiva i den nya situationen runt Östersjön. LRF lät på eget initiativ ett konsultföretag studera produktivitet och konkurrenskraft hos de bondeägda livsmedelsföretagen i Sverige. Det ledde till mycket negativa reaktioner hos föreningsföretagen som ansåg sig vara konkurrenskraftiga och ansåg att LRF tagit på sig en roll som inte var förenlig med LRF-modellen. När studien presenterades 1992 tystnade dock kritiken eftersom den visade att de svenska företagen inte kunde mäta sig med sina utländska konkurrenter. I syfte att använda styrkan i LRF-modellen och utnyttja balansräkningarna hos LRF och föreningarna på ett bättre sätt tog LRF 1996 initiativ till en ny form av samverkan, Ägarforum. Där skulle man utreda förutsättningarna för samverkan inom en rad områden såsom elektronisk handel, gemensamt återförsäkringsbolag, gemensam förvaltning av de anställdas pensioner och gemensamma satsningar runt Östersjön. Arbetet pågick under drygt tre år och Vårarbete av Carl Wilhelmsson ingick också i den Guldäggsbelönade kampanjen. kostade åtskilliga miljoner. Dessvärre blev det i stort sett resultatlöst. Var och en ville helst sköta sig på egen hand och LRFs balansräkning betraktades inte som en gemensam resurs att dra nytta av. Samtidigt hade Spira Invest blivit ett rörelsedrivande bolag som ägde ett antal livsmedelsföretag. Med syftet att skapa ett lönsamt charkföretag köptes Spira ut från börsen och Spira köpte därefter KFs och Slakteriförbundets olönsamma charkverksamhet Goman respektive Samfood samtidigt som några av de tidigare förvärvade livsmedelsföretagen såldes. Kvar i Spira fanns Kronfågel och danska kycklingföretaget Danpo. 34 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

19 Försöket att få Goman/Samfood lönsamt misslyckades emellertid och efter betydande förluster såldes det som fanns kvar till finska Atria. Spira köpte därefter Lantmännens olönsamma företag Sörmlandskyckling i ett försök att få lönsamhet inom Kronfågel. När marknaden sedan översvämmades av billiga kycklingar från Thailand och Brasilien med ytterligare förluster som resultat övertog Lantmännen Kronfågel och Danpo togs fågelverksamheten över av ett nybildat bolag som ägs till 48 procent av Lantmännen och till 52 procent av brittiska CapVest. Spira blev inte bara en mycket dyrbar affär för LRF utan kostade också mycket prestige. Det ledde till att riksförbundsstämman 2003 beslöt att LRF ska ägna sig åt näringspolitik och medlemsservice och inte åt affärer. LRF och kvinnorna Inom det svenska familjejordbruket arbetade kvinnor och män sida vid sida, men utåt var det männen som representerade jordbruksföretaget och som också stod för medlemskapen i de kooperativa föreningarna. När LRF höll sin andra årsstämma 1972 fanns endast tre kvinnor bland de 370 ombuden. Tack vare familjemedlemskapet ökade andelen kvinnor dock sakta men säkert valdes den första kvinnan in i LRF-styrelsen, men det skulle dröja innan det blev en mera jämn representation. Därför bildades 1988 det kvinnliga nätverket Emilia som 1994 bytte namn till LRF Kvinnor och LRF arbetade målmedvetet för att öka antalet kvinnor på alla nivåer inom organisationen fick LRF sin första kvinnliga ordförande, Caroline Trapp, och 2011 valdes Helena Jonsson till ordförande. Idag uppgår andelen kvinnliga medlemmar till 39 procent. Riksförbundsstyrelsen består av 47 procent kvinnor och regionstyrelserna 43 procent. Inom lantbrukskooperationen dominerar dock männen fortfarande kraftigt i styrelserummen fick Mellanskog den första kvinnliga ordföranden inom lantbrukskooperationen. LRF och miljön, djuromsorgen och livsmedelskvaliteten 1984 anställde LRF sin första miljöhandläggare, men det var först genom det konsumentpolitiska programmet år 1992, Sveriges bönder, steget före, som frågor om miljö, djuromsorg och livsmedelskvalitet på allvar kom upp på dagordningen. Tidigare hade arbetet med att bekämpa salmonella varit mycket framgångsrikt och Sverige var först när det 1986 infördes ett förbud mot inblandning av antibiotika i djurfoder i tillväxtfrämjande syfte. Genom 1988 års djurskyddslag togs också ett stort steg mot förbättringar i djurhållningen. Det tog emellertid tid innan LRF, föreningarna och medlemmarna började ta miljöfrågorna på allvar och under 1980-talet växte kritiken mot jordbruket. Bland konsumenterna sjönk också förtroendet för jordbruket liksom förtroendet för kvaliteten på livsmedlen. 36 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

20 Det konsumentpolitiska programmet lanserades genom en stor annonskampanj på temat Sveriges bönder på väg mot världens renaste lantbruk. LRF hade redan tidigare inlett ett samarbete med den svenska kockeliten för att öka intresset för Bra mat från Sveriges bönder. Dessutom infördes en frivillig miljöhusesyn på gårdarna och 2001 lanserade LRF tillsammans med Jordbruksverket och länsstyrelserna miljöprojektet Greppa Näringen. Trädgårdsodlarna började 1992 med en ny odlingsstandard för frukt- och grönsaksodling som kallades Integrerad Produktion, som bland annat innebar att man upphörde med rutinmässig användning av bekämpningsmedel lanserade Lantmännen motsvarande standard för spannmål, Svenskt Sigill övertog LRF Svenskt Sigill med målet att bredda utbudet till fler livsmedel anslöt sig Gröna Näringens Riksorganisation, GRO, till Svenskt Sigill som drivs som ett dotterbolag till LRF. Idag är över ett tusen råvaror, blommor och livsmedel märkta med Svenskt Sigill. Den svenska modellen att ligga steget före när det gäller miljöhänsyn och djuromsorg har lett till högre kostnader och lantbrukarna har av naturliga skäl krävt betalt för de svenska mervärdena. Så mycket mer betalt har det dock inte blivit och efter EU-anslutningen ökade importen av billiga livsmedel kraftigt, livsmedel som producerats på andra villkor än de svenska. Detta har lett till frustration bland många lantbrukare, en frustration som inte bara riktats mot svenska politiker utan också mot LRF. Särskilt stark har kritiken varit när det gäller offentlig upphandling av livsmedel och LRF har arbetat aktivt för att det ska bli möjligt att ställa samma krav på importerade livsmedel som på svenska. LRF och livsmedelsstrategin Mot bakgrund av att värdet av den svenska livsmedelsproduktionen minskat med cirka två procent per år under de senaste 25 åren antog LRF 2011 en livsmedelsstrategi med målet att fram till år 2020 öka det reala värdet med en procent årligen. Bakom strategin låg ett mycket omfattande arbete där också tusentals medlemmar engagerats. Resultaten följs löpande upp och redovisas öppet. Sedan strategin antogs har värdet ökat mer än målet, men det är stora skillnader mellan olika produkter. LRFs medlemmar och lantbruksföretagare I mitten av 1990-talet hade antalet medlemmar i LRF minskat under en följd av år. Många uppfattade minskningen som naturlig eftersom lantbrukarna blev allt färre. Inom LRFs ledning bestämde man sig dock för att vända kurvan. Även om anslutningsgraden var hög fanns det fortfarande lantbrukare och familjemedlemmar som inte var medlemmar. Dessutom fanns det många skogsägare och boende på landsbygden med nära koppling till lantbruket som inte var medlemmar. En kampanj startades och resultatet infann sig omgående ökade antalet medlemmar och därefter har antalet medlemmar ökat 17 år i rad och uppgår idag till Tillsammans driver de cirka företag med jord, skog eller trädgård 38 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens Anders Källström Verkställande direktör, LRF Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens 1 Det talade ordet gäller Stämmoanförande av Verkställande direktör Anders Källström tisdag 26

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

Lägesrapport motioner och skrivelser Regionstämma LRF Sydost 2014

Lägesrapport motioner och skrivelser Regionstämma LRF Sydost 2014 Lägesrapport motioner och skrivelser Regionstämma LRF Sydost 2014 Motion nr 1-4 Mörbylångadalen, Sydöstra Öland, Ottenby och Torslunda LRF Sakägare Regionstämmans beslut i att satser Status regionen Status

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

KF i korthet 2005 Kooperativa Förbundet (KF)

KF i korthet 2005 Kooperativa Förbundet (KF) KF i korthet 2005 Kooperativa Förbundet (KF) Detta är KF Kooperativa Förbundet är förbund för landets 58 konsumentföreningar med sammanlagt drygt tre miljoner medlemmar. Kooperativa Förbundet (KF) har

Läs mer

Under 36. och vill påverka? Välkomsterbjudande! Då är LRF Ungdomen ditt forum. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet

Under 36. och vill påverka? Välkomsterbjudande! Då är LRF Ungdomen ditt forum. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Välkomsterbjudande! Under 36 Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet och vill påverka? Då är LRF Ungdomen ditt forum LRF UNGDOMEN 2015 1 Om LRF Ungdomen Hej ungdom! Vår framtid ligger

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Fler gör mer för ett grönare

Fler gör mer för ett grönare Tillsammans gör vi skillnad Sidan 2 Medlemsröster Sidan 2 och 3 Framtidsfrågor för landsbygden och det gröna företagandet Sidan 3 Ta del av vår samlade expertkompetens Sidan 4 Rusta dig med aktuell information

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Lantmännen ett bondeägt företag

Lantmännen ett bondeägt företag Lantmännen ett bondeägt företag Alnarp den 27 februari 2014 Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Lantmännen Agenda Aktuellt ekonomiskt läge Utdelning och ägarnytta Omvärld Frågor och diskussion 2 Distriktsstämma

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Företagsutveckling på gång på energiområdet

Företagsutveckling på gång på energiområdet Företagsutveckling på gång på energiområdet Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF Företagsutveckling LRFs Vision VI FÅR LANDET ATT VÄXA så att de gröna näringarna 2010 intar en tätposition i Sverige vad

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Glanshammar 14 juni 2015. SpmO Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Ert Dnr: N2015/2191/J Remiss gällande slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

LRF Trädgård - tillsammans för växtkraft!

LRF Trädgård - tillsammans för växtkraft! LRF Trädgård - tillsammans för växtkraft! Välkommen som medlem i LRF och LRF Trädgård! Du som är producent av trädgårdsprodukter, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna. Tillsammans

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

LRF. LRF är en intresse- och

LRF. LRF är en intresse- och LRF LRF är en intresse- och företagarorganisation för alla om äger eller brukar jord, skog och trädgård och för deras gemensamma företag inom lantbrukskooperationen LRF har drygt 168000 medlemmar Vad är

Läs mer

1968 Kollektiv skogsbrandförsäkring tillkom genom samarbetet mellan LRF och Länsförsäkringar.

1968 Kollektiv skogsbrandförsäkring tillkom genom samarbetet mellan LRF och Länsförsäkringar. Thomas Arvidson LRFs försäkringsengagemang över tiden Formerna för LRFs försäkringsengagemang har under åren varierat, men syftet har alltid varit detsamma. Nämligen att åstadkomma bästa möjliga försäkringsskydd

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Stefan Dahlgren, VD Adobe Nordic Operations, berättar om hur check-ins

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer