LRF och det gröna näringslivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LRF och det gröna näringslivet"

Transkript

1 LRF och det gröna näringslivet Omvärlden och historien påverkar vår vardag och framtid LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

2 Det är vår tid nu När LRF bildas 1971 skapas en organisation som samlar den fackliga delen från RLF och den lantbrukskooperativa branschorganisationen SL. Den modell som utvecklats under 1900-talet får en kvittens i Lantbrukarnas Riksförbund en unik organisation, utan motsvarighet i resten av Europa. Dryga 40 år är en lång tid. LRFs förmåga att anpassa sig till tidens utmaningar är tydlig. 17 år av medlemsökning säger en del. På område efter område förändras verkligheten. Små regionala branschorganisationer har i vissa fall utvecklats till multinationella företag. På andra områden har primärproduktionens samverkan ersatts av vakuum. Sedan 2010 arbetar LRF med en tydlig strategi för tillväxt i det gröna näringslivet. I vår livsmedelsstrategi och vår energistrategi är målet att skapa tillväxt. Lika självklart som att vi idag skärper kraven på lika konkurrensvillkor och en klok näringspolitik är det att vi ställer oss framför spegeln och funderar på vilket sätt LRF ska anpassas. Det gröna näringslivet ska växa och då gäller det att skapa största möjliga nytta och bästa möjliga resurser för att nå vår vision om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i ett hållbart samhälle. Sverige ser annorlunda än på 1970-talet. Vi må ha synpunkter på det som hänt, eller hur Sverige kunnat lämna walkover på så många områden. Men ältandet leder ingenstans. Nu är det vår tid och vårt ansvar! LRF företräder idag 63 olika näringsverksamheter med basen i jord, skog och trädgård. LRF Skogsägarna, LRF Mjölk, LRF Trädgård, LRF Kött, LRF Häst och kanske LRF Växtodling är vår tids svar på kraftsamling och näringslivsutveckling. Rätt utfört blir LRF det samlande paraplyet för det gröna närings livet, som kraftfullt kan ta sig an dagens och framtidens frågor. LRF och det gröna näringslivet är ett sätt att beskriva LRFs väg mot framtiden. Hur både historien och omvärlden påverkar vår vardag och framtid. Vi hoppas att denna skrift ska inspirera dig till att vara med i det arbetet. Helena Jonsson Förbundsordförande anders Källström verkställande direktör LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

3 En ständigt föränderlig omvärld Världen förändras ständigt och eftersom det påverkar även de gröna näringarna gäller det att vara uppmärksam på nya skeenden. En omvärldsanalys säger egentligen ganska lite vad som kommer att hända i framtiden, men den kan vara ett hjälpmedel för att förstå vad som driver förändringar och sortera ut vad LRF som organisation haft möjlighet att påverka och vad vi bara kunnat förhålla oss till. Globaliseringen Sett till utvecklingen i vår omvärld är globaliseringen den största av trender. Globaliseringen är ingen ny trend. Den har påverkat världen länge. Under 1800-talet ökade handeln med i genomsnitt 4 procent per år, kapitalflödet över gränserna ökade och så även migrationen av människor. Globaliseringen innefattar mycket, men handlar i grund och botten om att olika utvecklingssteg gjort oss mer beroende av varandra över världen. Det handlar om ekonomiska trender där handel, investeringar och kapital rör sig friare mellan länder och skapar beroenden där skeendet i ett land snabbt påverkar ett annat. Avstånden mellan länder, människor och marknader har med hjälp av teknik och handel blivit allt kortare. Handel och kommunikation mellan länder driver inte bara fram tillväxt utan innebär också att människor, företag och regioner blir alltmer beroende av varandra. Den globala integrationen är ett faktum, vilket skapar möjligheter för nationer och samhällen att utvecklas. För den svenska bonden har detta givetvis fått stora konskevenser. Den lokala företagaren konkurrerar på en global marknad vilket betyder att det inte bara är politiska konkurrensvillkor utan tillgång på arbetskraft, mark, kapital, kompetens och inte minst integrationen mellan transnationella företag som kopplar ihop produktionen av varor och tjänster i ett mervärdesnätverk, kors och tvärs över nationsgränser. 4 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

4 Att utvecklingen kommer att fortsätta mot en ökad globalisering är inte självklart. I början av 2014 har WTO reagerat på att globaliseringen avtar. Protektionismen har ökat med 32 procent under 2013 och den globala handeln avtar. De tillkommande handelshindren handlar i stor utsträckning om antidumpingtullar. Det blir istället vanligare med bilaterala avtal. Denna förändring kan vara en reaktion på lågkonjunkturen efter en period med höga priser för många produkter till följd av senare års stora efterfrågan och Kinas dammsugning av världsmarknaden efter råvara. Det kan vara så att de handelshinder vi nu ser är ett tecken på en normalisering. En tredje förklaring är att den avtagande globaliseringen är ett trendbrott där den ökande protektionismen har politiska förklaringar. Den globala marknaden Även lokala företagare påverkas av den globala marknaden. Prissvängningar på globala råvarumarknader påverkar snabbt den enskilda företagaren på gårdsnivå. För att kunna konkurrera på den globala marknaden finns små eller inga marginaler. En strategi kan vara att låta företaget växa i omfång för att få kostnadsfördelar som större areal, fler djur eller fler verksamheter. Baksidan av den globala hanteringen av livsmedel innebär att stora kedjor och nätverk ger en minskad möjlighet att kontrollera råvara och ursprung. På en gemensam marknad produceras mat i flera olika länder, transporteras för förädling på många olika platser 6 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014

5 och säljs i andra länder. Så var fallet i till exempel hästköttskandalen, då hästkött upptäcktes i fryst lasagne. Denna utveckling pågår och kommer att fortsätta och öka så länge det finns en gemensam marknad som främst konkurrerar genom priset på varan. I andra änden av värdekedjan står konsumenterna. Deras val påverkas av en mängd faktorer. Från att fylla basbehov som att överleva till att konsumera för att bygga identitet. I världen finns idag 900 miljoner människor som inte kan äta sig mätta. Till 2050 behöver den globala livsmedelsproduktionen öka med 60 procent. Parallellt utvecklas en annan marknad utifrån att konsumtion är en del av identitetsbyggandet. Det ökade välståndet i Kina, Indien, Ryssland, Brasilien och Afrika söder om Sahara har drivit på efterfrågan på mat med mervärden. I Kina har kombinationen av en växande medelklass i storstäderna och skandaler kring lokala livsmedel lett till en ökad import av säkra livsmedel av hög kvalitet. Hållbar utveckling Aldrig tidigare i historien har levnadsförhållandena och utsikterna för så många människor förändrats så dramatiskt och snabbt. Tack vare tillväxt och minskad fattigdom tror Förenta Nationerna att 80 procent av världens medelklass kommer att leva i utvecklingsländer En utveckling som inte bara påverkar välfärden utan också den politiska inriktningen och inte minst marknadsutvecklingen. Människan har de senaste åren levt med en stabil omgivande miljö. Detta håller på att ändras till följd av mänsklig aktivitet. Befolkningsökning, ekonomisk tillväxt, globalisering, urbanisering och andra stora trender samverkar till en utveckling som påverkar ekosystemen. En energikonsumtion som skjutit i höjden tillhör de mer kritiska konsekvenserna och har inneburit koldioxidkoncentrationer i atmosfären och klimatförändring. Den har också inneburit uttunnade ozonskikt. Att tillväxten har ett pris syns även på försurning av mark och vatten samt övergödda hav. En ökad efterfrågan på mat och energi ökar också konkurrensen om mark och vatten. Den fossildrivna ekonomin är ett av de absolut största hindren för att begränsa människans negativa påverkan på ekosystemen. Industrisamhällets paradigm råder alltjämt och samhällsutvecklingen fortsätter fokusera på produktion och konsumtion för att skapa tillväxt. Det kräver fortsatt effektivisering och rationalisering för att klara konkurrensen. De enklare åtgärderna handlar om ökad resurseffektivitet och att fokus behöver ligga på att spara och inte slösa. Men det finns dessutom en utveckling där politiker och medborgare har en gryende medvetenhet om att det hållbara samhället kräver lösningar som inte bara lindrar symptom utan faktiskt åtgärdar problem. Det är inte en fråga om hållbar utveckling krävs. Frågan är istället hur den ska drivas. 8 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

6 Politik Liksom globalt eller inom EU så har det politiska ledarskapet i Sverige utmanats av att samhällets och de globala utmaningarna blivit allt mer påtagliga. 300 miljoner unga människor i världen varken arbetar eller studerar. Man kallar dem Generation Jobless fenomen som kommer att påverka världen frågan är bara hur. Vid sidan av utmaningen att skapa sysselsättning finns givetvis frågan om vad och hur den ekonomiska utvecklingen ska drivas. Inom EU har framför allt Grekland och Italien, men också Spanien och Portugal allvarliga finansiella och ekonomiska utmaningar. Utanför EU hade Island också allvarliga bekymmer från cirka 2008 och framåt. Det är inte bara banker eller företag som går i konkurs även nationer påverkas. Globala klimatförhandlingar har inte varit framgångsrika kom ett trendbrott i och med att initiativ inte längre drivs av politiska beslut utan att det är samverkan mellan kooperationer och företag som tar ett ledarskap i att sätta mål för att minska de globala klimatavtrycken. Hagainitiativet är ett svenskt exempel på stora företag (Axfood, Coca Cola, Lantmännen med flera) som gått samman för att arbeta för att minska näringslivets utsläpp och lyfta klimatfrågan genom att visa att ambitiösa klimatstrategier ger affärsmässiga fördelar och ökad lönsamhet. Stora globala företag som Unilever, presenterar ambitiösa planer på hur de ska bli hållbara. LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

7 När de politiska visionerna och ledarskapet brister blir de politiska besluten mer övergripande och ansvaret för genomförandet flyttas. Med denna utveckling hamnar makten hos teknokrater samt tjänstemän på statliga myndigheter eller regional och lokal nivå. Detta fenomen kan också ses i hur de sydeuropeiska länderna i kris har förvaltats av teknokrater. Avståndet mellan politik och de konkreta handlingarna ökar. Ansvar för tolkning och uppföljning hamnar hos tjänstemän på statliga myndigheter eller regional och lokal nivå. I det utrymme som uppstår ställs den enskilde utföraren eller företagaren ofta som ansvarig både för genomförandet och för att uppnå en politisk vision. När glappet mellan politisk vision och medborgarnas verklighet ökar öppnas ett fönster för missnöjespartier, vilket kan förklara Sverigedemokraternas framgångar de senaste åren. Unga människor och det gröna näringslivet Jord- och skogsbrukarnas höga ålder är en utmaning. Inom lantbruket är den genomsnittlige säljaren av mark 62 år och köparen 49 år. Av säljarna är 56 procent män och 72 procent av dem som köper skog är män. Kvinnor ärver både jordbruksmark och skogsmark och säljer i högre utsträckning vidare till män. En annan utmaning är möjligheten att köpa en jord- eller skogsbruksfastighet. De senaste årens starka prisutveckling på mark har gjort det allt svårare för den som har begränsat eget kapital att 12 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014

8 köpa en jord- eller skogsbruksfastighet. Familjeöverlåtelser är fortfarande den vanligaste typen av förvärv, något som naturligtvis är en begränsning för den som inte är född in i de gröna näringarna, men som ändå vill satsa på ett företag i branschen. Det gör det svårt för unga människor som inte har någon förankring i de gröna näringarna att se denna sektor som ett alternativ när de ska välja framtid. Unga människors brist på kunskap kring de gröna näringarna innebär att arbetskraft är och kommer att fortsätta vara en bristvara för en utveckling av det gröna näringslivet. För jordbruket ser vi en utveckling mot allt större och färre företag och på de större enheterna ökar behovet av anställd arbetskraft som är välutbildad inom jordbrukssektorn. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån har antalet anställda i de gröna näringarna ökat under de senaste åren, främst av personer med gymnasiekompetens. Även inom skogsbruket har entreprenörer blivit allt vanligare och de senaste tio åren har antalet sysselsatta i stort sett fördubblats. Idag jobbar runt i ett skogsentreprenadföretag med avverkning, skogsvård och/eller övrigt skogsarbete. Inom skogsbranschen finns en oro för att det ska bli brist på kompetent personal. Strukturomvandlingen har gjort att det inte längre räcker med att vara duktig på produktionsekonomi. Samtidigt finns det ett ökat intresse bland unga människor vad gäller att starta och driva företag. Dagens framgångsrika lands- LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

9 bygdsföretag kännetecknas av ett professionellt ledarskap, vilket inbegriper allt från att vara innovativ och ständigt utveckla sina produkter och tjänster samt vara en bra arbetsgivare som utvecklar sin personal. Genom samverkan, delat ägande, alternativa driftsoch finansieringsformer utvecklas livskraftiga företag som lockar till sig nya entreprenörer och ny arbetskraft. Det handlar om att se sig som och agera som företagare och vara stolt över det. Med sikte mot visionen I LRFs vision är det tydligt att det är de gröna näringarna som har en nyckelroll och tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. I takt med att omvärlden alltmer blir beroende av att hitta vägar för att driva en ekonomisk, social och miljömässig utveckling som är hållbar blir det också mer angeläget för det gröna näringslivet att positionera sig som framtiden. LRF behöver fortsatt kommunicera, både inom vår egen organisation men också mot samhället i övrigt, att det är det gröna näringslivet som bygger det framtida samhället. LRFs betydelse för det hållbara samhället blir tydligare i takt med att vi blir allt mer medvetna om omvärldens utmaningar. Landsbygden är en förutsättning för stadens utveckling. Mat, energi, drivmedel, byggnadsmaterial, textilier, kemikaler. Allt detta växer som ett grönt kapital på åkrar och i skogen. Urbaniseringen är ett faktum men vem säger att den enbart är negativ för landsbygds- utvecklingen? Den stoltaste fastighetsägaren kan bo i Vasastan i centrala Stockholm. Bredbandets möjligheter minskar avstånd. Genom ett ökat företagande inom de gröna näringarna knyter vi ihop landsbygden och staden. Genom den diskussion som nu förs i vår omvärld finns ett behov av att definiera de gröna näringarnas roll för det framtida samhällsbyggandet samt vilka långsiktiga spelregler och investeringar som krävs för att nå dit. Sedan LRF 2010 antog livsmedelsstrategin med målet att det reella produktionsvärdet för livsmedelsproduktionen ska öka med 1 procent per år har värdet i primärproduktionen växt med cirka 9 procent vilket motsvarar ca 3 miljarder kronor långt över vårt mål. En ökad global efterfrågan och marknadens naturliga svängningar påverkar självklart. Men också nya matvanor både i Sverige och globalt, som skapar nya möjligheter. Idag finns fler gårdsbutiker än Ica-butiker i Sverige vilket talar för att det pågår en förändring både i vad och hur vi vill konsumera. Utifrån logiken om att marknaden är tudelad bedriver LRF fortsatt arbete för att kraftsamla i olika branscher, exploatera mervärden, vässa företagandet samt identifiera och åtgärda hinder för investeringar. Detta arbete fortsätter för att målen inom livsmedelsstrategin ska nås. Då den enskilda företagaren i allt högre grad påverkas av den globala marknaden, ger nätverk som knyter näringslivet och marknaden närmare varandra, bättre förutsättningar för den enskilda medlemmen att vara framgångsrik i sitt företagande. LRF som 16 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

10 samlande branschorganisation bygger på en frivillig samverkan mellan LRF och intressenter i olika branscher, vilket ger det gröna näringslivet ökad styrka. Syftet är att arbeta för gynnsamma förutsättningar i hela kedjan från producent till marknad samt att öka slagkraften i det politiska påverkansarbetet till en lägre kostnad. Arbetet framåt inom organisationen Arbetet med att utveckla ett LRF som går i takt med medlemmarnas förväntningar och omvärldens förändringar är en ständig process. Det är många som deltar i och bidrar till diskussionen om framtidens LRF. Regionalt, lokalt och på riksplanet. Tillsammans analyserar vi möjligheter, testar arbetsmetoder och diskuterar angreppssätt för organisationen. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra: LRF 2015 är ett framtidsprojekt. Det handlar om en ansvarsfull finansiering, att utveckla LRF för framtiden och att rusta organisationen för en föränderlig värld. Framtidens medlemmar kommer att tacka oss för det. Även om det finns en risk att de nuvarande håller igen på berömmet. I arbetet med att skapa framtidens LRF har vi ställt oss den viktigaste frågan först: vilken organisation vill vi vara? Och hur kan vi erbjuda största möjliga nytta för medlemmarna även i framtiden? 18 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014

11 Om svaret på den frågan ska bli långsiktigt hållbar måste vi också se till att vi inte lever över våra tillgångar. Så att även kommande generationer kan få vara medlemmar i en väl fungerande och inflytelserik LRF-organisation. Förbundsstyrelsens beslut leder till ett delvis förändrat erbjudande till medlemmarna. Vad som dock inte förändras är de många anledningar och förmåner som gör det värt att vara medlem i LRF. Som till exempel det viktiga opinions- och påverkansarbete som LRF gör från gårdsnivå till Bryssel och de förmånliga avtal som är kopplade till medlemskapet. För det gröna näringslivets framtid finns, om vi både blickar bakåt och framåt i tiden, både möjligheter och hot. Den som vill nå framgång gör antagligen klokt i att vara medveten om hoten, men lägga merparten av sin energi på möjligheterna. Det är så LRF vill fortsätta utvecklingen. Det är också genom att så många som möjligt av oss LRF-medlemmar inkluderas i framtidsdiskussionerna som vi verkligen kan hitta de rätta vägarna och lösningarna. LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

12 LRF Genom att studera historien kan vi lära oss mycket om framtiden. Om hur tidigare generationer hanterat utmaningar och förändringar. Hur en sammanslagning av den fackliga delen i RLF och lantbrukskooperativa SL skapade en stark och unik bondeorganisation, utan motsvarighet i resten av Europa. Missnöjet växer Mellan mer än halverades landets jordbruk samtidigt som lönsamheten försämrades. Riksdagens jordbrukspolitiska beslut 1967 hade skapat stor frustration bland lantbrukarna och deras organisationer. Lantbrukarna företräddes av två organisationer. Sveriges Lantbruksförbund, hade bildats 1917 under namnet Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap med hushållningssällskap, kooperativa för eningar och enskilda lantbrukare som medlemmar. Riksförbundet Landsbygdens Folk, RLF, hade bildats 1929 som en facklig kamporganisation då ekonomin var mycket pressad träffade Socialdemokraterna och Bondeförbundet en krisuppgörelse, den så kallade kohandeln, som innebar ett prisskydd för vissa jordbruksprodukter, något som senare utvecklades till det prisregleringssystem som inte avskaffades helt förrän Lantbrukssällskapet kom med tiden att utvecklas till en paraplyorganisation för lantbrukskooperationen medan RLF blev de enskilda lantbrukarnas fackliga organisation med som mest över medlemmar i början av 1950-talet. Under 60-talet höjdes allt fler röster för ett samgående för att undvika onödigt dubbelarbete och för att kunna företräda medlemmarna med större kraft. 1 januari 1971 kunde den nya, gemensamma organisationen träda i kraft, med både enskilda lantbrukare och kooperativa föreningar som medlemmar. Därmed skapades den unika LRF-modellen. 22 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

13 Ett lyckat äktenskap Samgåendet mellan de två organisationerna gick smärtfritt, men nu måste den nya organisationen visa resultat. Redan i mars 1971 genomfördes i Jönköping ett stort opinionsmöte med deltagare och efter hårda förhandlingar med regeringen träffades ett nytt avtal som innebar förbättrade villkor, särskilt för mjölkbönderna. Stigande matpriser ledde dock till protester och 1972 fick Skärholmsfruarna stor uppmärksamhet genom sina protester mot främst mjölkpriset och regeringen tvingades införa subventioner och prisstopp på vissa baslivsmedel. Under resten av 1970-talet fortsatte LRFs näringspolitiska framgångar och efter den borgerliga valsegern 1976 togs ett jordbrukspolitiskt beslut som var ett totalt avsteg från 1967 års beslut. Både statsminister Thorbjörn Fälldin och jordbruksminister Anders Dahlgren var lantbrukare och medlemmar i LRF. Jordbruket skulle ses som en tillgång för samhället och inte som en belastning. Ett återkommande problem var dock spannmålsöverskottet som ledde till att staten tämligen ofta tvingades subventionera export. Även opinionsmässigt hade LRF stora framgångar under 1970-talet. Bland annat genom att ersätta Lantbruksförbundets och RLFs tidningar med helt nya Land som kom att bestå av två delar. Familjedelen blev snabbt en av landet största veckotidningar och Lands chefredaktör fick redan hösten 1971 Stora Journalistpriset. Januari 1971, första numret av helt nya Land. Familjedelen blev snabbt en av landet största veckotidningar och Lands chefredaktör fick Stora Journalistpriset redan samma höst. 24 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

14 Landsbygden uppfattades som attraktiv och det förekom en utflyttning från städerna till landsbygden och Land lanserade begreppet Gröna vågen. Sociala satsningar 1975 började LRF bygga upp en riksomfattande avbytarverksamhet som subventionerades via jordbruksbudgeten. Som mest hade Lantbrukets Avbytartjänst cirka avbytare och därut över närmare så kallade reservavbytare. Kunderna bestod främst av mjölkbönder. När de statliga subventionerna successivt avvecklades under 90-talet försvann kundunderlaget och 1998 lades bolaget ner. Arbetsmiljöproblemen inom jordbruket hade uppmärksammats redan under 1950-talet vilket ledde till inrättandet av Jordbrukets Skyddspropaganda som 1976 ersattes av Lantbrukshälsan som kunde ta del både av det generella statsbidraget till företagshälsovård och av särskilt riktade medel från jordbruksbudgeten. Lantbrukshälsan fanns över hela landet, men när det statliga stödet till företagshälsovården avvecklades såldes verksamheten Arbetsmiljöproblemen hade också bidragit till att särskilda socialförsäkringar för lantbrukare skapats och 1978 tillfördes dessa prisregleringsmedel för att stärka försäkringsskyddet skapades det så kallade Trygghetspaketet för lantbrukare med sjuk-, arbetsskade- och grupplivförsäkringar erhöll LRF närmare en miljard kronor av staten för att för evigt överta försäkringsansvaret. Samtidigt ersattes Trygghetspaketet av individuellt tecknade försäkringar. Motvind under 1980-talet Under 1980-talet blev kritiken mot jordbrukspolitiken allt starkare och 1982 myntade LO-ordföranden Stig Malm begreppet terapibönder. Många med honom ansåg att LRFs inflytande över politiken var för stort, med höga matpriser och bristande konkurrens som följd. Prisregleringssystemet blev också med tiden så invecklat att endast ett fåtal personer hade full inblick i det avvecklades delar av livsmedelssubventionerna samtidigt som regeringens livsmedelskommitté lade fram ett förslag som LRF uppfattade som närmast fientligt. Samma år infördes möjligheten till mjölkpension för äldre mjölkbönder. Under 1980-talet växte också kritiken mot jordbrukets negativa miljöpåverkan. Dessutom inträffade 1985 den så kallade kadaverskandalen, då det avslöjades att djurkadaver användes till foder för både sällskapsdjur och husdjur. 26 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

15 Berömd konst, här Grindslanten, användes i LRFs annonskampanj Prins Eugens målning fick illustrera hoten mot både naturen och bonden. Spårbyte, avreglering och EU-anslutning Vi har kommit till vägs ände. Så uttryckte sig LRFs ordförande Bo Dockered om jordbrukspolitiken när LRF 1988 tog beslut om det så kallade spårbytet. LRFs ledning och många förtroendevalda hade insett att det inte längre fanns ett politiskt stöd för fortsatta subventioner och regleringar beslöt riksdagen att jordbruket under fem år skulle avregleras och marknadsanpassas. Samtidigt skulle det finnas ett gränsskydd för att hindra andra länder att dumpa överskott på den svenska marknaden. När regeringen 1991 sänkte gränsskyddet mer än vad som överenskommits blåste LRF till strid och inför riks- dagsvalet samma år förordade man en borgerlig regering, något som knappast var förenligt med LRFs stadgar. Irritationen bland socialdemokraterna blev stark och påverkade relationen till LRF under flera år. Det blev en borgerlig regering, som fick ansvaret för förhandlingarna om villkoren för en EU-anslutning. LRF tog tidigt ställning för ett svenskt EU-medlemskap och engagerade sig starkt i kampanjen för ett ja. Marit Paulsen hade sedan tidigare LRFs uppdrag att marknadsföra svenskt jordbruk. Nu fick hon också resa land och rike runt och propagera för ett ja till EU och hon företrädde tillsammans med Carl Bildt och Ingvar Carlsson 28 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

16 ja-sidan i den TV-sända slutdebatten. Många anser att LRFs insats var avgörande för att det blev en knapp majoritet för ett medlemskap. Genom EU-anslutningen 1995 ersattes den beslutade avregleringen av jordbruket av en ny reglering av en omfattning som överträffade vad lantbrukarna var vana vid. EU-medlemmar med baksmälla och ryggsäck När socialdemokraterna 1994 återtog regeringsmakten visade det sig att regeringen inte till alla delar var beredd att utnyttja EUavtalet, vilket ledde till att jordbruket under fem år förlorade cirka fem miljarder. Till detta kom att jordbruksminister Margareta Winberg ansåg att lantbrukarna skulle bidra till att sanera statens finanser, eftersom hon hävdade att lantbrukarna tjänade mest på medlemskapet i EU. Därför blev det kraftiga höjningar av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt flera andra skatter och avgifter. LRF reagerade kraftigt och fick efter starka påtryckningar till stånd en utredning som tydligt visade att det svenska jordbruket hade ett antal nackdelar jämfört med konkurrentländerna. Samtidigt inleddes ryggsäckskampanjen. Varje riksdagsledamot fick en begagnad, naftalindoftande militärryggsäck som innehöll ett antal stenar, vilka symboliserade de svenska lantbrukarnas tunga bördor. Till detta kom annonsering i dagspressen, vårdkasar, traktordemonstrationer, banderoller efter vägarna och stormöten. Kampanjen gav resultat. Inte direkt, men allt eftersom kunde flertalet stenar lyftas ur ryggsäcken. Frågan om konkurrensnackdelar för det svenska jordbruket har dock aldrig helt kunnat avföras från dagordningen. Nya omständigheter har också tillkommit och LRF har under åren kunnat visa på flera otvetydiga konkurrensnackdelar och krävt politiska åtgärder tillsatte regeringen ytterligare en utredning om konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion som ska redovisas LRF och skogen När LRF bildades 1971 fanns det tolv skogsägarföreningar med cirka medlemmar. Runt 1980 började det blåsa motvind inom skogsnäringen. Skåneskog gick i konkurs 1978 och Södra Skogsägarna och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, NCB, fick så stora ekonomiska problem att både staten och LRF engagerades gick Vänerskog i konkurs trots räddningsinsatser från LRF. Det var ditintills den största konkursen i Sverige. Även Mälarskog hade problem och fick stöd av LRF ställde LRF och staten omfattande ekonomiska garantier för att rädda Södra från konkurs. Södra kom så småningom på fötter utan att behöva utnyttja dessa garantier fick Mellanskog ekonomiskt stöd från LRF och 1999 gick Skaraborgs skogsägare i konkurs, varvid LRF gick in och garanterade betalning för medlemmarnas virkesleveranser. Med ytterligare stöd från LRF fusionerades 2001 Mellanskogs Industri AB och Assi 30 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

17 Domän Timber till det som idag är sågverkskoncernen Setra. I samband med krisen inom Mellanskog träffades 1999 en överenskommelse med samtliga skogsägarföreningar om att avveckla Skogsägarnas Riksförbund och i stället samverka i LRF Skogsägarna. En av de viktigaste näringspolitiska frågorna gällde skogsvårdsavgiften som införts 1946 och som uppfattades som en ren straffbeskattning. Under mer än tio år arbetade LRF enträget tillsammans med skogsägarrörelsen för ett avskaffande, ett arbete som till slut lyckades En annan viktig fråga gällde 1979 års skogsvårdslag med mycket detaljerade bestämmelser om hur skogen skulle skötas. Lagen väckte stark kritik både bland privata skogsägare och skogsbolag. Även från naturvårdshåll kritiserades den för att inte i tillräcklig grad ta hänsyn till naturvärden och behovet av biologisk mångfald. Genom 1993 års skogsvårdslag blev produktions- och miljömål jämställda och regelverket mindre detaljerat. Skogsägaren gavs frihet under ansvar för att kunna tillämpa olika brukningsmetoder. LRF och skogsägarrörelsen har alltsedan lagens tillkomst arbetat intensivt för att försvara principen om frihet under ansvar. Kritiken från naturvårdshåll har dock tilltagit, särskilt under senare år. Man anser att produktionsmålet prioriteras på miljömålets bekostnad. I Miljömålsberedningen pågående arbete har LRF engagerat sig starkt för att värna skogsägarnas intressen. LRF och affärerna Vid LRFs bildande var rollfördelningen tydlig. De kooperativa föreningarna skulle sköta affärerna och LRF näringspolitiken. LRF skulle dock bedriva affärsverksamhet som riktade sig till medlemmarna och som skapade medlemsnytta, till exempel LRF Media, LRF Konsult och kursgården Sånga-Säby. Senare tillkom bland andra LRF Samköp, Avbytartjänsten, Lantbrukshälsan, Svensk Markservice och Agrokraft. LRFs engagemang inom skogsägarrörelsen handlade om räddningsaktioner och om att bevara lantbrukarnas förtroende för den kooperativa företagsformen. Engagemanget avvecklades helt när LRF sålde sina aktier i Setra till Mellanskog. Under 1990-talet kom emellertid LRF att ge sig in en lång rad mycket omfattande affärer. Det hade börjat redan 1989 då Spira Invest bildades tillsammans med ett antal andra intressenter. Bolaget börsintroducerades och syftet var att göra investeringar inom svensk livsmedels- och skogsindustri. Samma år deltog LRF i bildandet av Nordisk Television som senare blev TV4 och LRF köpte även aktier i Spendrups och Rottneros. I samband med bankkrisen i början av 1990-talet räddades Föreningsbanken från att övertas av staten genom att LRF tillsammans med några av föreningarna garanterade en nyemission på 2,5 miljarder. LRFs kontanta insats uppgick till 600 miljoner. Ett antal år senare, när banken köptes av Första Sparbanken, hade värdet stigit till närmare 2 miljarder. 32 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

18 Under perioden engagerade sig LRF i en rad affärsprojekt främst inom fastighets- och livsmedelsbranscherna, både i Sverige och övriga länder runt Östersjön, och i återförsäkringsoch finansbolag i Schweiz. Och satsningarna gav resultat ökade LRFs balansomslutning från 1,6 till 6,7 miljarder och finansförvaltningen slog med råge börsindex. Bakom satsningarna låg ett intresse för affärer inom LRFs ledning och en ambition att förvalta medlemmarnas pengar på ett mera aktivt och vinstgivande sätt, men också en irritation över att föreningsföretagen ansågs alltför passiva i den nya situationen runt Östersjön. LRF lät på eget initiativ ett konsultföretag studera produktivitet och konkurrenskraft hos de bondeägda livsmedelsföretagen i Sverige. Det ledde till mycket negativa reaktioner hos föreningsföretagen som ansåg sig vara konkurrenskraftiga och ansåg att LRF tagit på sig en roll som inte var förenlig med LRF-modellen. När studien presenterades 1992 tystnade dock kritiken eftersom den visade att de svenska företagen inte kunde mäta sig med sina utländska konkurrenter. I syfte att använda styrkan i LRF-modellen och utnyttja balansräkningarna hos LRF och föreningarna på ett bättre sätt tog LRF 1996 initiativ till en ny form av samverkan, Ägarforum. Där skulle man utreda förutsättningarna för samverkan inom en rad områden såsom elektronisk handel, gemensamt återförsäkringsbolag, gemensam förvaltning av de anställdas pensioner och gemensamma satsningar runt Östersjön. Arbetet pågick under drygt tre år och Vårarbete av Carl Wilhelmsson ingick också i den Guldäggsbelönade kampanjen. kostade åtskilliga miljoner. Dessvärre blev det i stort sett resultatlöst. Var och en ville helst sköta sig på egen hand och LRFs balansräkning betraktades inte som en gemensam resurs att dra nytta av. Samtidigt hade Spira Invest blivit ett rörelsedrivande bolag som ägde ett antal livsmedelsföretag. Med syftet att skapa ett lönsamt charkföretag köptes Spira ut från börsen och Spira köpte därefter KFs och Slakteriförbundets olönsamma charkverksamhet Goman respektive Samfood samtidigt som några av de tidigare förvärvade livsmedelsföretagen såldes. Kvar i Spira fanns Kronfågel och danska kycklingföretaget Danpo. 34 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

19 Försöket att få Goman/Samfood lönsamt misslyckades emellertid och efter betydande förluster såldes det som fanns kvar till finska Atria. Spira köpte därefter Lantmännens olönsamma företag Sörmlandskyckling i ett försök att få lönsamhet inom Kronfågel. När marknaden sedan översvämmades av billiga kycklingar från Thailand och Brasilien med ytterligare förluster som resultat övertog Lantmännen Kronfågel och Danpo togs fågelverksamheten över av ett nybildat bolag som ägs till 48 procent av Lantmännen och till 52 procent av brittiska CapVest. Spira blev inte bara en mycket dyrbar affär för LRF utan kostade också mycket prestige. Det ledde till att riksförbundsstämman 2003 beslöt att LRF ska ägna sig åt näringspolitik och medlemsservice och inte åt affärer. LRF och kvinnorna Inom det svenska familjejordbruket arbetade kvinnor och män sida vid sida, men utåt var det männen som representerade jordbruksföretaget och som också stod för medlemskapen i de kooperativa föreningarna. När LRF höll sin andra årsstämma 1972 fanns endast tre kvinnor bland de 370 ombuden. Tack vare familjemedlemskapet ökade andelen kvinnor dock sakta men säkert valdes den första kvinnan in i LRF-styrelsen, men det skulle dröja innan det blev en mera jämn representation. Därför bildades 1988 det kvinnliga nätverket Emilia som 1994 bytte namn till LRF Kvinnor och LRF arbetade målmedvetet för att öka antalet kvinnor på alla nivåer inom organisationen fick LRF sin första kvinnliga ordförande, Caroline Trapp, och 2011 valdes Helena Jonsson till ordförande. Idag uppgår andelen kvinnliga medlemmar till 39 procent. Riksförbundsstyrelsen består av 47 procent kvinnor och regionstyrelserna 43 procent. Inom lantbrukskooperationen dominerar dock männen fortfarande kraftigt i styrelserummen fick Mellanskog den första kvinnliga ordföranden inom lantbrukskooperationen. LRF och miljön, djuromsorgen och livsmedelskvaliteten 1984 anställde LRF sin första miljöhandläggare, men det var först genom det konsumentpolitiska programmet år 1992, Sveriges bönder, steget före, som frågor om miljö, djuromsorg och livsmedelskvalitet på allvar kom upp på dagordningen. Tidigare hade arbetet med att bekämpa salmonella varit mycket framgångsrikt och Sverige var först när det 1986 infördes ett förbud mot inblandning av antibiotika i djurfoder i tillväxtfrämjande syfte. Genom 1988 års djurskyddslag togs också ett stort steg mot förbättringar i djurhållningen. Det tog emellertid tid innan LRF, föreningarna och medlemmarna började ta miljöfrågorna på allvar och under 1980-talet växte kritiken mot jordbruket. Bland konsumenterna sjönk också förtroendet för jordbruket liksom förtroendet för kvaliteten på livsmedlen. 36 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

20 Det konsumentpolitiska programmet lanserades genom en stor annonskampanj på temat Sveriges bönder på väg mot världens renaste lantbruk. LRF hade redan tidigare inlett ett samarbete med den svenska kockeliten för att öka intresset för Bra mat från Sveriges bönder. Dessutom infördes en frivillig miljöhusesyn på gårdarna och 2001 lanserade LRF tillsammans med Jordbruksverket och länsstyrelserna miljöprojektet Greppa Näringen. Trädgårdsodlarna började 1992 med en ny odlingsstandard för frukt- och grönsaksodling som kallades Integrerad Produktion, som bland annat innebar att man upphörde med rutinmässig användning av bekämpningsmedel lanserade Lantmännen motsvarande standard för spannmål, Svenskt Sigill övertog LRF Svenskt Sigill med målet att bredda utbudet till fler livsmedel anslöt sig Gröna Näringens Riksorganisation, GRO, till Svenskt Sigill som drivs som ett dotterbolag till LRF. Idag är över ett tusen råvaror, blommor och livsmedel märkta med Svenskt Sigill. Den svenska modellen att ligga steget före när det gäller miljöhänsyn och djuromsorg har lett till högre kostnader och lantbrukarna har av naturliga skäl krävt betalt för de svenska mervärdena. Så mycket mer betalt har det dock inte blivit och efter EU-anslutningen ökade importen av billiga livsmedel kraftigt, livsmedel som producerats på andra villkor än de svenska. Detta har lett till frustration bland många lantbrukare, en frustration som inte bara riktats mot svenska politiker utan också mot LRF. Särskilt stark har kritiken varit när det gäller offentlig upphandling av livsmedel och LRF har arbetat aktivt för att det ska bli möjligt att ställa samma krav på importerade livsmedel som på svenska. LRF och livsmedelsstrategin Mot bakgrund av att värdet av den svenska livsmedelsproduktionen minskat med cirka två procent per år under de senaste 25 åren antog LRF 2011 en livsmedelsstrategi med målet att fram till år 2020 öka det reala värdet med en procent årligen. Bakom strategin låg ett mycket omfattande arbete där också tusentals medlemmar engagerats. Resultaten följs löpande upp och redovisas öppet. Sedan strategin antogs har värdet ökat mer än målet, men det är stora skillnader mellan olika produkter. LRFs medlemmar och lantbruksföretagare I mitten av 1990-talet hade antalet medlemmar i LRF minskat under en följd av år. Många uppfattade minskningen som naturlig eftersom lantbrukarna blev allt färre. Inom LRFs ledning bestämde man sig dock för att vända kurvan. Även om anslutningsgraden var hög fanns det fortfarande lantbrukare och familjemedlemmar som inte var medlemmar. Dessutom fanns det många skogsägare och boende på landsbygden med nära koppling till lantbruket som inte var medlemmar. En kampanj startades och resultatet infann sig omgående ökade antalet medlemmar och därefter har antalet medlemmar ökat 17 år i rad och uppgår idag till Tillsammans driver de cirka företag med jord, skog eller trädgård 38 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET 2014 LRF OCH DET GRÖNA NÄRINGSLIVET

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen 2012-07-03 Omvärldsspaning Mälardalen 17 200 medlemmar 1/3 av Sveriges befolkning 95 riksdagsledamöter

Läs mer

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens Anders Källström Verkställande direktör, LRF Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens 1 Det talade ordet gäller Stämmoanförande av Verkställande direktör Anders Källström tisdag 26

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet

Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Tillsammans gör vi skillnad! Tycker du det är viktigt med en livskraftig landsbygd?

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Jan Lorentzson De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LRF Företagarundersökningar Rapport #3 2014-05-13 1(17) Innehållsförteckning 1. LRF Företagarundersökningar... 2 1.1

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg Bra i konkurrenskraftsutredningen Konkurrenskraftsutredningen lägger grunden för en verklighetsbaserad

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Andreasgården i Mora den 22 oktober Andreasgården i Mora den 22 oktober 2009 Världens äldsta man har nyligen avlidit. Hans namn var

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Lägesrapport motioner och skrivelser Regionstämma LRF Sydost 2014

Lägesrapport motioner och skrivelser Regionstämma LRF Sydost 2014 Lägesrapport motioner och skrivelser Regionstämma LRF Sydost 2014 Motion nr 1-4 Mörbylångadalen, Sydöstra Öland, Ottenby och Torslunda LRF Sakägare Regionstämmans beslut i att satser Status regionen Status

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Stadgar Antagna Reviderade , och

Stadgar Antagna Reviderade , och Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Bildad den 15 juni 2009. Stadgar fastställdes vid bildandet. 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Vänerskärgården med

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

För mera information: Om Växa Sverige

För mera information: Om Växa Sverige 2016-08-26 1 (6) Från och med den 1 augusti finns det endast 3 971 mjölkbönder kvar. Det senaste året har Sverige tappat över 300 gårdar och nedläggningstakten ökar nu för varje vecka. Under 2016 har även

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar.

Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar. Jacob Wallenberg Svenska och finska företag i den globala ekonomin Kommentarer vid Framtidskonferensen Stockholms Stadshus 17 mars 2009 Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Bakgrund konkurrenskraft och djurskydd Konkurrenskraftutredningen

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Sveriges Grisföretagare har en kontinuerlig kontakt med slakt och handel. Kritiken vi ofta får handlar bland annat om den höga spädgrisdödligheten

Läs mer

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid sektorprogram Nordens miljö i en ny tid Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Nordens miljö i en ny tid Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2422-9

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer