Förslag till reviderad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio - Samråd
|
|
- Christoffer Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapportnummer Datum Förslag till reviderad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio - Samråd
2 Förslag till reviderad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio - Samråd Rapportnummer Diarienummer ISSN Författare Bengt G Mölleryd Post- och telestyrelsen Box Stockholm pts@pts.se Post- och telestyrelsen 2
3 Innehåll Sammanfattning 5 1 Förslag till reviderad kalkylränta Skyldighet, prisreglering och avkastningskrav Samråd på förslaget Disposition 10 2 Kalkylränta och avkastningskrav Internationellt perspektiv WACC genomsnittligt vägd kapitalkostnad Utgångspunkter för analysen Jämförelsebolag till Teracom 13 3 Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar nivån på finansiell exponering Skuldsättningen i tre jämförelsegrupper Förslag: Justering av skuldsättningsgrad till 30 och 50 procent för låg respektive hög skuldsättning 18 4 Riskfri ränta Avkastning på investeringar utan risk Riskfri ränta i svenska kronor PTS förslag: Riskfri ränta 3,71 procent 20 5 Kreditriskpremie Kreditriskpremien är priset på företagsrisken Kreditvärderingen spelar en viktig roll Kreditriskpremien på företagsobligationer Kreditriskpremie för utilities Tillämpning av kreditspread Förslag: Kreditriskpremien justeras till 125 och 175 baspunkter för låg respektive hög skuldsättning 26 6 Skatt Bolagsskatt Aktiemarknadsriskpremie Tre metoder för att fastställa aktiemarknadsriskpremien Förslag: Aktiemarknadsriskpremien höjs till 5,00 procent 30 8 Beta indikerar risken på en aktie Beta är en indikator på marknadsrisken Jämförelseindex MSCI Beta rensat för skulder Beta för broadcasting Förslag: Sänkning av beta 35 9 Sammanvägd bedömning Reviderad kalkylränta Inbjudan att lämna synpunkter 39 Ordlista 40 Tabeller Post- och telestyrelsen 3
4 Tabell 1 Gällande kalkylränta för Teracom Tabell 2 Nivåer på kreditvärdering Tabell 3 Förslag till kalkylränta för Teracom Figurer Figur 1 Skuldsättningsgrad mastbolag Figur 2 Skuldsättningsgrad - integrerade operatörer Figur 3 Skuldsättningsgrad - utilities Figur 4 Räntor på 10-åriga svenska statsobligationer och prognos e Figur 5 Ränta på 10-åriga statsobligationer och rullande sju års genomsnitt Figur 6 Avkastning utöver riskfri ränta på företagsobligationer Figur 7 Avkastning på företagsobligationer Figur 8 Aktiemarknadsriskpremie Sverige enligt PWC Figur 9 Beta för mastbolag Figur 10 Beta för europeiska integrerade operatörer Figur 11 Beta för utilities Post- och telestyrelsen 4
5 Sammanfattning Det finns konkurrensproblem på marknaden för elektronisk kommunikation som t.ex. icke-replikerbara tillgångar som kontrolleras av en aktör. PTS arbetar därför med att sätta upp regler för att skapa en förutsägbar och jämn spelplan för samtliga marknadsaktörer. I förlängningen skapar detta bättre utbud och valmöjligheter för konsumenterna. Som ett led i detta arbete har PTS identifierat att Teracom har ett betydande inflytande, s.k. SMP-status, på den nationella grossistmarknaden för fri-tv via marknätet och på grossistmarknaden för nationell analog ljudradio via marknät. 1 PTS har ålagt Teracom att vid varje rimlig begäran från programbolag med tillstånd att sända tv-program, tillhandahålla distribution av fri- tv och att tillgodose varje rimlig begäran om distribution av nationell analog ljudradio. Vidare har PTS fastställt att Teracom ska tillämpa en kostnadsorienterad prissättning för tillhandahållande av grossistprodukt för distribution av fri-tv respektive nationell analog ljudradio. Teracom ska beräkna det kostnadsorienterade priset i enlighet med den så kallade FDC-modellen2 med avseende på faktiska (bokförda) historiska kostnader. I det kostnadsorienterade priset ska rimlig avkastning på kapitalinvesteringen ingå. Beräkningen av avkastningen på investerat kapital ska baseras på den s.k. CAPM (Capital Asset Pricing Model) 3 med användning av en kalkylränta enligt WACC 4 Sex parametrar används för att beräkna WACC, eller på svenska kalkylräntan: Skuldsättningsnivå: nettoskulder i förhållande till bolagsvärde Riskfri ränta: ränta på tioåriga statsobligationer Kreditriskpremie: skillnad mellan riskfri ränta och avkastning på företagsobligationer Skatt Aktiemarknadsriskpremie: avkastning på aktier utöver riskfri ränta Beta: en akties risk i förhållande till hela aktiemarknaden Eftersom Teracom inte är ett noterat bolag använder PTS data för noterade bolag som kan jämföras med Teracom. I andra medlemsländer inom EU är motsvarande bolag med SMP-status i allmänhet statligt ägda och därmed inte möjliga att använda som jämförelsebolag. Den nu gällande kalkylräntan baseras 1 PTS beslut , dnr /23, Skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för fri-tv via marknät, 04.pdf och PTS beslut , dnr /23 Skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för nationell analog ljudradio via marknät. 2 Fully Distributed Cost (FDC), eller på svenska fullt fördelade kostnader 3 PTS beslut , dnr /23, Skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för fri-tv via marknät 4 WACC, Weighted Average Cost of Capital Post- och telestyrelsen 5
6 på en beräkning där jämförelsegruppen framförallt består av s.k. towerbolag (fortsättningsvis benämnda som mastbolag). För att i ökad utsträckning återspegla Teracoms verksamhet på marknaden för fri-tv och nationell analog ljudradio föreslår PTS att jämförelsegruppen breddas med ytterligare två grupper av bolag, nämligen med integrerade europeiska telekomoperatörer och utilities, de senare verksamma inom energisektorn (kraft- och elnätsföretag). PTS förslag till reviderad kalkylränta baseras på etablerad finansiell teori och erkända metoder inom området. Vidare har PTS strävat efter ökad samstämmighet mellan beräkningarna av kalkylräntan för Teracom med beräkningarna av kalkylräntan för fasta och mobila nät. 5 Nedan presenteras förslag för de sex parametrar för beräkningen av kalkylräntan. Skuldsättningsnivån i den nuvarande beräkningen av kalkylräntan är 25 och 55 procent för låg respektive hög skuldsättning. PTS föreslår en mindre justering till 30 och 50 procent för låg respektive hög skuldsättning för att återspegla aktuella marknadsnivåer. PTS använder räntan på 10-åriga statsobligationer för att fastställa den riskfria räntan. I den nuvarande tillämpningen beräknas räntan på rullande sex månader. Med tanke på att kalkylräntan ska vara stabil över längre tid och överbrygga konjunkturcykler föreslår PTS att den riskfria räntan beräknas utifrån rullande sju år. Detta ger en riskfri ränta på 3,71 procent, och förslaget är att denna nivå ska gälla för den kommande treårsperioden. En konsekvens av finanskrisen är att kreditriskpremien har ökat. Detta leder till att PTS föreslår en höjning av kreditriskpremien från 70 till 125 baspunkter för låg skuldsättning och en sänkning från 180 till 175 baspunkter för hög skuldsättning. Även om aktiemarknaden har stabiliserats efter finanskrisen har risken ökat vilket föranleder PTS att föreslå en höjning av aktiemarknadsriskpremien från 4,75 till 5,00 procent. Beta har sjunkit sedan revideringen PTS föreslår därför att beta för låg skuldsättning sänks från nuvarande 0,95 till 0,81, och beta för hög 5 Se förslag till reviderad kalkylränta för fasta nätet: Samråd I: förslag till reviderad kalkylränta för mobil nät: samrad-forslag-rev-kalkylranta-mobila-natet pdf Post- och telestyrelsen 6
7 skuldsättning sänks från nuvarande 1,44 till 0,93. Förslaget är baserat på en tillgångsbeta på 0,62 och en skuldsättningsgrad på 30 respektive 50 procent. 6 Sammantaget innebär detta att PTS föreslår att kalkylräntan sänks från nuvarande nivå på 9,01 till 8,63 procent. PTS bedömning är att den föreslagna kalkylräntan ger Teracom en rimlig avkastning på kapitalinvesteringen för att tillhandahålla fri-tv och analog ljudradio. Syftet med detta samråd är att PTS ska få ta del av marknadens synpunkter på detta förslag. PTS välkomnar därför synpunkter på förslaget. PTS kommer därefter att göra en samlad bedömning och vidta eventuella förändringar innan kalkylräntan fastställs. 6 Tillgångsbeta räknas ut på följande vis: Kvoten mellan marknadsvärdet (equity)på ett på bolag och bolagsvärdet (marknadsvärdet plus nettoskulder, eller på engelska enterprise value), multipliceras med beta. Se vidare avsnitt Post- och telestyrelsen 7
8 1 Förslag till reviderad kalkylränta 1.1 Skyldighet, prisreglering och avkastningskrav PTS ska främja konkurrensen och den internationella harmoniseringen inom området elektronisk kommunikation, vilket syftar till att ge enskilda och myndigheter tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. 7 PTS har enligt LEK möjlighet att besluta om skyldigheter för operatörer på marknaden i syfte att förhindra konkurrensproblem. 8 I kommissionens förra rekommendation 9 definierades en marknad för sändnings- och överföringstjänster för distribution av sändningsinnehåll till slutanvändare (fortsättningsvis benämnd marknaden för programutsändningstjänster). Utsändningstjänsten omfattar den transmission av sändningsinnehåll direkt till slutanvändare som ett sådant nät möjliggör och efterfrågas av programbolag som vill nå slutanvändarna med sitt innehåll. I kommissionens nya rekommendation finns inte denna marknad längre kvar. Generellt anser kommissionen alltså att marknaden inte längre behöver förhandsregleras. Det framgår dock av kommissionens rekommendation att nationella regleringsmyndigheter får fastställa andra marknader än de som är förtecknade i rekommendationen. PTS fastställde den 4 november 2009 med stöd av 8 kap. 5 LEK att den nationella grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av fri-tv-innehåll via marknät till slutanvändare har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter för företag enligt LEK. Vidare fastställde PTS att Teracom har ett betydande på inflytande på denna marknad. 10 PTS fastställde den 19 februari 2010 med stöd av 8 kap. 5 LEK att den nationella grossistmarknaden för distribution av nationell analog ljudradio via marknät till slutanvändare har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa förhandsreglering. Även på denna marknad fastställdes att Teracom har ett betydande inflytande. 7 Se 1 kap. 1 LEK 8 Se 8 kap. 6 och 4 kap. 4 LEK 9 Från den 11 februari PTS beslut , dnr /23, Skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för fri-tv via marknät Post- och telestyrelsen 8
9 PTS har i besluten fastställt att Teracom ska tillämpa en kostnadsorienterad prissättning för tillhandahållande av grossistprodukter för distribution av fri-tv respektive nationell analog ljudradio. Teracom ska beräkna det kostnadsorienterade priset i enlighet med den så kallade FDC-modellen 11 med avseende på faktiska (bokförda) historiska kostnader. Med historiska kostnader avses kostnader som operatören faktiskt har haft med beaktande av redan gjorda avskrivningar. Det kostnadsorienterade priset ska inkludera en rimlig avkastning på kapitalinvesteringen. Beräkningen av avkastningen på investerat kapital görs med kalkylränta eller WACC12, baserat på CAPM (Capital Asset Pricing Model). 13 CAPM utvecklades under 1960-talet för att ge förutsättningar att skapa optimala portföljer av riskfyllda tillgångar, genom den s.k. portföljteorin. 14 Fortsättningsvis benämns WACC med det svenska begreppet kalkylränta. Det är en etablerad metod och används ofta av regleringsmyndigheter, bolag och finansmarknaden. Att beräkna en lämplig avkastningsnivå är av central betydelse för att ge korrekta incitament till nya investeringar. En för låg avkastningsnivå kommer å ena sidan att innebära att investeringar i den aktuella infrastrukturen inte blir attraktiva för investerare, och å andra sidan innebär en för hög avkastningsnivå övervinster för det reglerade företaget. Metoden har exempelvis använts inom ramen för tillsynen av Teracoms prissättning och används även av PTS för att beräkna avkastningskraven för mobila och fasta nät. 15 FDC-modellen till historiska, bokförda värden ger en ersättning för samtliga relevanta kostnader för att tillhandahålla den reglerade tjänsten. En kund som köper den prisreglerade produkten kommer att betala historiska kostnaderna för att ta fram produkten, vare sig mer eller mindre. En förmögenhetsbevarande reglering tar hänsyn till avskrivningarna av tillgångarna i bolaget. En prisreglering baserad på de historiska kostnaderna ger Teracom sålunda rimlig avkastning på investeringarna. Risken i investeringen minskar då hela investeringskostnaden kan återvinnas. 11 Fully Distributed Cost (FDC), eller på svenska fullt fördelade kostnader 12 Weighted Average Cost of Capital (WACC) 13 PTS beslut , dnr /23, Skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för fri-tv via marknät 14 History and the Equity Risk Premium, William N. Goetzmann and Roger G. Ibbotson Yale School of Management, October 18, Post- och telestyrelsen 9
10 1.2 Samråd på förslaget Syftet med detta samråd är att PTS ska få ta del av marknadens synpunkter på förslaget för att göra en samlad bedömning och därefter eventuellt vidta lämpliga förändringar innan kalkylräntan fastställs. 1.3 Disposition Denna rapport är indelad i tio kapitel där kapitel två redovisar de grundläggande begreppen och formeln för att räkna ut kalkylräntan. I det följande kapitlet beskrivs och analyseras skuldsättningsgraden. I kapitel fyra behandlas riskfri ränta, och i kapitel fem analyseras kreditriskpremien. I kapitel sex redovisas skattenivå, och i kapitel sju behandlas aktiemarknadsriskpremien. I kapitel åtta behandlas beta. I kapitel nio görs en sammanvägd bedömning. PTS har strävat efter att använda svenska begrepp och termer. Rapporten avslutas med en ordlista. Post- och telestyrelsen 10
11 2 Kalkylränta och avkastningskrav 2.1 Internationellt perspektiv I den nu gällande kalkylräntan används ett underlag som framställdes av Copenhagen Economics under 2007 på uppdrag av PTS. 16 Denna rapport behandlar de olika parametrarna som ingår i beräkningen av kalkylräntan. Även om syftet är att fastställa en kalkylränta för svenska förhållanden är perspektivet internationellt och inkluderar data för Teracoms internationella motsvarigheter och jämförelsebolag, se vidare avsnitt WACC genomsnittligt vägd kapitalkostnad Beräkningen av kalkylräntan består av två delar där den ena är kostnaden för skuld och den andra kostnaden för eget kapital. Dessutom tillkommer skuldsättningsgrad och skatt, se närmare nedan: Kostnad för skuld Riskfri ränta (Rf) Kreditriskpremie (DRP) Kostnad för eget kapital Riskfri ränta (Rf) Aktiemarknadsriskpremie (ERP) Beta (b) Skuldsättningsgrad (g) Skatt WACC före skatt WACC efter skatt Formel 1 Beräkning av kalkylräntan (WACC) 17 WACC = (1-g)*(Rf+bERP)+g(1-T)*(DRP+rf) I det följande redovisas de olika faktorerna i beräkningen av kalkylräntan. Kostnaden för skuld är en funktion av riskfri ränta och påslag för kreditriskpremie. Kostnaden för kapital är en funktion av riskfri ränta, påslag för eget kapital och beta. Dessutom används i kalkylen andelen främmande 16 WACC for Broadcasting Teracom, 21 February 2007, 17 Ofcom, Det finns olika formler: WACC = (Cost of equity x (1 Gearing )) + Cost of debt x Gearing Post- och telestyrelsen 11
12 kapital eller lån i förhållande till eget kapital samt skattesatsen. Sammantaget ger det kalkylräntan. Den nuvarande kalkylräntan är 9,01 procent. Tabell 1 Gällande kalkylränta för Teracom PTS WACC - 16/ Låg skuldsättning Hög skuldsättning Riskfri ränta 3,33% 3,33% Kreditriskpremie 0,70% 1,80% Kostnad för skuld 2,97% 3,78% Riskfri ränta 3,33% 3,33% Aktiemarknadsriskpremie 4,75% 4,75% Beta med skulder 0,95 1,44 Kostnad för aktier/kapital 7,84% 10,17% Skuldsättning 25% 55% Skatt 26,3% 26,3% WACC efter skatt 6,62% 6,66% WACC innan skatt 8,99% 9,03% Medel 9,01% Källa: PTS 2.3 Utgångspunkter för analysen Förslaget baseras på etablerad finansiell teori och erkända metoder inom området. PTS har strävat efter ökad samstämmighet mellan beräkningarna av kalkylräntan för Teracom och beräkningarna av kalkylräntan för fasta och mobila nät för att uppnå en mer enhetlig bedömning Se förslag till reviderad kalkylränta för fasta nätet: Samråd I: förslag till reviderad kalkylränta för mobil nät: samrad-forslag-rev-kalkylranta-mobila-natet pdf Post- och telestyrelsen 12
13 PTS tillämpar tre jämförelsegrupper för Teracom: 1) mastbolag, 2) integrerade operatörer och 3) utilities. (Se vidare avsnittet om jämförelsegrupp 2.4.) PTS förslag är att den reviderade kalkylräntan ska gälla under den kommande regleringsperioden på ca tre år. 2.4 Jämförelsebolag till Teracom I den av Copenhagen Economics beräknade kalkylräntan användes fyra kriterier för att bolag skulle inkluderas i jämförelsen, nämligen att de: 1) var verksamma i inom sektorn för programutsändningstjänster, 2) var noterade bolag, 3) hade en betydande del av verksamheten inom Broadcasting, samt 4) hade en liknande affärsverksamhet som Teracom. I analysen ingick fem mastbolag och ett utilitybolag. Mastbolagens affärsidé är att köpa upp siter (basstationer och master ) från operatörer i kombination med att anlägga nya siter och erbjuda inplaceringstjänster till operatörers aktiva utrustning. Det ger möjlighet för operatörer att aktivera tillgångar och mastbolagen att arbeta med finansieringslösningar. Mastbolagen fungerar ungefär som fastighetsbolag och tillhandahåller inte utsändningstjänster vad PTS förstår. Precis som i Sverige är merparten av de bolag som tillhandahåller utsändningstjänster via det markbaserade sändningsnätet i övriga europeiska länder onoterade. Det är också vanligt med statligt ägda broadcastingbolag eller att de ingår i större koncerner som t.ex. Digia i Finland, RAI i Italien och Norkring i Norge som ägs av Telenor. PTS anser det befogat att modifiera kraven på kriterierna för att kunna jämföra med flera bolag som har verksamheter på marknader med liknande egenskaper som marknaderna för utsändning av fri-tv och nationell analog ljudradio. Enligt PTS är det fråga om relativt stabila marknader som präglas av långa kundrelationer, och har konkurrens från alternativa tekniker. Vidare handlar det om betydande investeringar i infrastruktur vilket innebär relativt hög kapitalbindning. PTS anser därför att det är relevant att jämföra med följande tre grupper: Post- och telestyrelsen 13
14 Mastbolag som tillhandahåller inplaceringstjänster i siter, som t.ex. Crown Castle. 19 Integrerade teleoperatörer, som t.ex. TeliaSonera, samt Utilities (kraft- och elnätsbolag), som t.ex. Fortum Nedan beskrivs några bolag ur de tre grupperna. Mastbolag DMT Group driver siter i Italien där bolaget erbjuder inplaceringstjänster av sändarutrustning för mobiloperatörer och marksänd tv. Bolaget erbjuder också operatörer hosting och mervärdestjänster. 20 American Tower Corporation driver sändarnät för mobila nät och tvutsändning i USA där bolaget har siter, samt 7400 siter i Mexico, Brasilien, Indien och Chile. 21 Crown Castle International Group driver siter i USA där bolaget tillhandahåller inplaceringstjänster till framför allt mobiloperatörer 22 SBA Communications förfogar över siter i USA, och äger även distribuerade antenn system i fastigheter. Intäkterna kommer huvudsakligen från inplaceringstjänster i bolagets siter. 23 Integrerade operatörer: Gruppen med integrerade operatörer består av större integrerade europeiska operatörer som t.ex. France Telecom, Deutsche Telecom, KPN, Telenor, och TeliaSonera. 19 Macquarie Communications Infrastructure Group är ett mastbolag som skulle kunna vara ett relevant jämförelsebolag (ingick i Copenhagen Economics analys 2007), men bolaget avnoterades från Australian Stock Exchange i juli 2009 efter att bolaget förvärvats av Canada Pension Plan Investment Board (CPPIB), se &t= Post- och telestyrelsen 14
15 Utilities: Gruppen med utilities består av elnätsbolag verksamma inom kraftdistribution som t.ex. Centrica, EON, EDF, ENEL, Fortum och International Power. Post- och telestyrelsen 15
16 3 Skuldsättningsgrad 3.1 Skuldsättningsgraden visar nivån på finansiell exponering Skuldsättningsgraden anger andelen nettoskuld i förhållande till ett bolagsvärde. 24 Skuldsättningsgraden indikerar graden av systematisk risk som ett bolag har. Formel 2 Skuldsättningsgrad I den nuvarande beräkningen av kalkylräntan tillämpas två nivåer på skuldsättningsgrad 25 och 55 procent för låg respektive hög skuldsättningsgrad. Priset på krediter för bolag varierar beroende på vilken riskbedömning som långivarna gör, och hur kreditvärderingsinstituten bedömer bolagets förmåga att betala räntor och amorteringar. Ju bättre kreditvärdighet som bolaget bedöms ha desto bättre blir kreditvärderingen, vilket ger bolaget en starkare förhandlingsposition i förhållande till banker och därmed lägre pris på krediter. Bolagen måste balansera de operativa riskerna med finansiell riskexponering, vilket visas av fördelningen mellan eget och främmande (lånat) kapital. Något förenklat kan det uttryckas som att ju lägre skuldsättningsgrad, desto större andel eget kapital och lägre finansiell risk, och vice versa. 3.2 Skuldsättningen i tre jämförelsegrupper För att bedöma vilken grad av skuldsättningsnivå som är relevant att ta med i den reviderade kalkylräntan redogör PTS i detta avsnitt för skuldsättningsnivån i de tre jämförelsegrupperna. Den genomsnittliga skuldsättningsgraden för mastbolagen var 35 procent 2009, med en spridning mellan 19 och 46 procent. 24 Enterprise value (EV): är marknadsvärdet på bolag plus nettoskuld (räntebärande skulder minus kontanter) Post- och telestyrelsen 16
17 Figur 1 Skuldsättningsgrad mastbolag Källa: Handelsbanken Capital Markets Den genomsnittliga skuldsättningsgraden för de integrerade europeiska operatörerna var 37 procent år 2009, med en spridning mellan 17 och 64 procent. Figur 2 Skuldsättningsgrad - integrerade operatörer 70% 64% 60% 50% 40% 30% 27% 31% 32% 36% 42% 42% 45% 47% 47% 48% 50% 37% 20% 17% 17% 17% 10% 0% 2009 Genomsnitt Källa: Handelsbanken Capital Markets, bolagsrapporter Post- och telestyrelsen 17
18 För gruppen utilities var skuldsättningsgraden i genomsnitt 53 procent 2009, med en spridning mellan 3 och 106 procent. Figur 3 Skuldsättningsgrad - utilities Källa: Handelsbanken Capital Markets 3.3 Förslag: Justering av skuldsättningsgrad till 30 och 50 procent för låg respektive hög skuldsättning Sammantaget visar analysen att den genomsnittliga skuldsättningsgraden för de aktuella grupperna är 41 procent. Emellertid är spridningen stor inom de tre grupperna, vilket talar för en mindre justering av nivåerna. PTS förslag ligger inom ramen för Teracoms finansiella mål som anger en långsiktig soliditet på lägst 30 procent. PTS förslag är att justera skuldsättningsgraden till 30 och 50 procent för låg respektive hög skuldsättning (f.n. 25 och 55 procent). Post- och telestyrelsen 18
19 4 Riskfri ränta 4.1 Avkastning på investeringar utan risk Riskfri ränta är den ränta som en investerare kan förväntas få från investeringar i finansiella instrument som inte har någon finansiell risk, som t ex statsobligationer Men även riskfria investeringar kan förknippas med andra typer av risker, som t.ex.: Marknadsrisk (förändringar i marknadsränta) och Likviditetsrisk (risken för att inte kunna sälja finansiella instrumentet med kort varsel) 4.2 Riskfri ränta i svenska kronor PTS använder räntan på svenska 10-åriga statsobligationer som riskfri ränta eftersom regleringen avser prisreglering i Sverige. Det finns stöd från akademisk forskning för att använda en riskfri ränta baserad på svenska 10- åriga statsobligationer eftersom det är i samma valuta som kassaflödet för det aktuella projektet och verksamheten. 27 Den nuvarande beräkningen av kalkylräntan är baserad på ett sex månaders genomsnitt av den riskfria räntan. 28 För att skapa stabilitet i beräkningen av den riskfria räntan, och ytterst kalkylräntan, föreslår PTS att den riskfria räntan ska baseras på ett genomsnitt av räntan för den 10-åriga svenska statsobligationen under 7 år. Den längre beräkningsperioden ligger i linje med Konjunkturinstitutets bedömning att en konjunkturcykel sträcker sig över 3-8 år. 29 Vidare tillämpar den amerikanska forskningsstiftelsen National Bureau of Economic Research (NBER) en procedur att fastställa toppar och bottnar i konjunkturcykeln i USA. Under perioden var konjunkturcyklerna, enligt NBERs statistik, i genomsnitt 5-7 år långa. 30 Marknadens syn på utvecklingen av räntan på 10-åriga statsobligationer visas av nedanstående figur. 25 Statsobligationer med löptid på 2, 5, 7 och 10 år 26 När det gäller investeringar i EUR är det vanliga valet tyska statsobligationer, s.k. bunds 27 Aswath Damodaran, Applied Corporate Finance, Johan Wiley & Sons, 2010, third edition, sid En uppdatering av den riskfria räntan per den 20 november med ett genomsnitt på sex månader ger ett genomsnitt på 2,61 procent. Och en uppdatering av kalkylräntan med den räntan skulle sänka kalkylräntan till 8,14 procent från nu gällande 9,01 procent Post- och telestyrelsen 19
20 Figur 4 Räntor på 10-åriga svenska statsobligationer och prognos e 5,00% 4,50% 4,35% 4,00% 3,50% 3,30% 3,54% 3,80% 3,00% 2,50% 2,00% 2,43% 2,74% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% e 2011e 2012e Källa: Riksbanken, Nordea, Handelsbanken, SEB, Swedbank PTS förslag: Riskfri ränta 3,71 procent PTS föreslår att den riskfria räntan ska baseras på räntan på 10-åriga svenska statsobligationer och beräknas på ett genomsnitt under sju år. Det innebär en ränta på 3,71 procent Post- och telestyrelsen 20
21 Figur 5 Ränta på 10-åriga statsobligationer och rullande sju års genomsnitt ,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 2002 Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka 33 Rullande 7 års genomsnitt på 10-åriga statsobligationer Ränta på 10-åriga statsobligationer Källa: Riksbanken Post- och telestyrelsen 21
22 5 Kreditriskpremie 5.1 Kreditriskpremien är priset på företagsrisken Kreditriskpremien är skillnaden mellan en riskfri ränta, som räntan på 10-åriga statsobligationer, och avkastningen på företagsobligationer. För att kunna beräkna kreditriskpremien krävs att stats- och företagsobligationerna har en liknande löptid. 32 Premien kallas för kreditspread och visar avkastningen på företagsobligationer utöver den riskfria räntan. Storleken på premien är beroende av bolagets kreditvärdering. Ju lägre kreditvärdering desto högre kreditriskpremie och högre finansieringskostnad, och vice versa. 5.2 Kreditvärderingen spelar en viktig roll För att bedöma nivån på den kreditriskpremie som ingår som en parameter i beräkningen av kalkylräntan jämför PTS den kreditvärdering som olika institut gör. Kreditvärderingen spelar en avgörande roll i prissättningen av krediter. Detta innebär att det i allmänhet krävs att bolagen är granskade av kreditvärderingsinstitut som t.ex. Standard & Poor s och Moody s. Den följande tabellen visar de olika nivåer som kreditvärderingen är uppbyggd kring. Nivån bestäms av ett antal parametrar, där skuldsättningsgrad och kassaflöde har stor betydelse. De ledande telekomoperatörerna är inplacerade i nedanstående tabell. 32 Det innebär att den tid som återstår innan företagsobligationen löper ut jämförs med en statsobligation med liknande löptid Post- och telestyrelsen 22
23 Tabell 2 Nivåer på kreditvärdering Moodys S&P Beskrivning Bolag Investeringsgrad - hög/medel kreditvärdighet AAA Statsobligation, maximal Aaa säkerhet Aa1 AA+ Mycket hög Aa2 AA kreditvärdighet Aa3 AA- A1 A+ Övre, medium Belgacom, EDF A2 A kreditvärdighet Sw isscom AG, EON, GDF, RWE, Fortum A3 A- TeliaSonera, France Telecom, Telenor, Telefónica, ENEL, Endesa, EDP, Iberdrola, National Grid Baa1 BBB+ Lägre, medium Deutche Telekom, KPN, Telekom Austria Baa2 BBB kreditvärdighet OTE, Telecom Italia, Portugal Telecom Baa3 BBB- BT, United Utilities Spekulativ - lägre/låg kreditvärdighet Ba1 BB+ Låg grad, spekulativ America Tow er, Drax Ba2 BB kreditvärdighet International Pow er Ba3 BB- TDC B1 B+ Höggradigt spekulativt Crow n Castle, SBA Communications B2 B Magyar Telekom B3 B- Mycket spekulativ - hög risk för konkurs Caa CCC Substantiell risk Källa: S&P, Moody s 5.3 Kreditriskpremien på företagsobligationer Obligationer ges ut med olika löptid och olika räntor, som kallas kupong och betalas ut en eller flera gånger per år. Den följande tabellen visar avkastningen på 16 företagsobligationer för ett antal europeiska integrerade telekomoperatörer. Avkastningen på obligationerna har jämförts med räntan på statsobligationer med liknande löptider. Medeltalet för avkastningen utöver den riskfria räntan är 1,27 procent. Post- och telestyrelsen 23
Operatörsmöte - förslag till reviderad kalkylränta (WACC) för det mobila nätet
Operatörsmöte - förslag till reviderad kalkylränta (WACC) för det mobila nätet 20101119 Agenda Om projektet - revidering av kalkylmodellen (mobil LRIC) Presentation av förslag till reviderad kalkylränta
Läs mer1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet
Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande
Läs merUppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-11-04 Dnr: 14-9457 1(7) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Uppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv
Läs mer1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet
Datum Vår referens Sida 2011-01-25 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08-678 55 64 bengt.molleryd@pts.se 1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet 1.1 Metoden för att
Läs merPTS konsultationssvar på samråd om uppdaterad kalkylränta för det fasta nätet
DATUM DIARIENUMMER 16 december 2013 13-1949 PTS konsultationssvar på samråd om uppdaterad kalkylränta för det fasta nätet Post- och telestyrelsen Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Om att beräkna kalkylränta
Läs merDatum 2010-11-10. Förslag till reviderad kalkylränta för det fasta nätet - Samråd II
Datum 2010-11-10 Förslag till reviderad kalkylränta för det fasta nätet - Samråd II Rapportnummer Diarienummer 10-420/2.1.2 ISSN 1650-9862 Författare Bengt G Mölleryd Post- och telestyrelsen Box 5398 102
Läs mer3. Föreläggandet gäller omedelbart enligt 8 kap. 22 LEK.
FÖRELÄGGANDE 1(6) Datum Vår referens 2015-04-23 Dnr: 14-5674 Konkurrensavdelningen Lars-Göran Hansson 08-678 58 34 lars-goran.hansson@pts.se Teracom AB, org.nr. 556441-5098 Att: Åsa Sundberg Box 30150
Läs merUppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio - samråd
Rapportnummer PTS ER 2014:26 Datum 2014-09-09 Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio - samråd - samråd Rapportnummer PTS ER 2014:26 Diarienummer 14-9457 ISSN 1650-9862 Författare
Läs merSamråd om kalkylräntan för mobila nät
BILAGA 3 Rapportnummer PTS-ER-2016:5 Datum 2016-02-08 Samråd om kalkylräntan för mobila nät - uppdatering 2016 - uppdatering 2016 Rapportnummer PTS-ER-2016:5 Diarienummer 15-7205 ISSN 1650-9862 Författare
Läs merMisstanke om att Teracom AB handlar i strid med företagets skyldigheter att tillämpa kostnadsorienterad prissättning
UNDERRÄTTELSE 1(4) Datum Vår referens 2015-03-27 Dnr: 14-5674 Konkurrensavdelningen Lars-Göran Hansson 08-678 58 34 lars-goran.hansson@pts.se Teracom AB, org.nr. 556441-5098 Att: Åsa Sundberg Box 30150
Läs merUppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio - samråd
Bilaga 1 Datum 2019-03-29 Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio - samråd - samråd Diarienummer 18-1759 18-1760 Författare Bengt G Mölleryd & Martin Wahlgren Post- och telestyrelsen
Läs merU ppdaterad kalkylränta för marksänd fri - tv och analog ljudradio. Bilaga 1
U ppdaterad kalkylränta för marksänd fri - tv och analog ljudradio Bilaga 1 Diarienummer 18-1759 18-1760 Författare Bengt G Mölleryd & Martin Wahlgren Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm
Läs merSamråd angående WACC för broadcasting
Post- och telestyrelsen Tillsyn konkurrensfrågor Box 5398 102 49 Stockholm Även per e-post: maria.aust@pts.se robert.liljestrom@pts.se 2007-03-19 Post- och telestyrelsens referens: Tillsynsärende 06-4616
Läs merFörslag till uppdaterad kalkylränta för det fasta nätet
Förslag till uppdaterad kalkylränta för det fasta nätet Datum 2013-06-03 Förslag till uppdaterad kalkylränta för det fasta nätet Diarienummer 13-1949 ISSN Författare Bengt G Mölleryd Post- och telestyrelsen
Läs merFörslag till reviderad kalkylränta för mobila nät - Samråd
Rapportnummer Datum 2010-11-18 Förslag till reviderad kalkylränta för mobila nät - Samråd Rapportnummer Diarienummer 10-8320 ISSN 1650-9862 Författare Bengt G Mölleryd Post- och telestyrelsen Box 5398
Läs merSamråd angående förslag till SMP-beslut avseende grossistmarknaden för utsändning av fri-tv via marknät (dnr )
Post- och telestyrelsen epost: smp@pts.se 2019-04-26 Samråd angående förslag till SMP-beslut avseende grossistmarknaden för utsändning av fri-tv via marknät (dnr 18-1759) Teracom har tagit del av PTS beslutsutkast
Läs merDatum 2010-04-19. Samråd avseende förslag till reviderad kalkylränta för det fasta nätet
Datum 2010-04-19 Samråd avseende förslag till reviderad kalkylränta för det fasta nätet Diarienummer 10-420/2.1.2 Författare Bengt G Mölleryd Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55
Läs merUppdaterad kalkylränta för mobila nät
Rapportnummer PTS-ER- Datum 2019-03-19 Uppdaterad kalkylränta för mobila nät - uppdatering 2019 - uppdatering 2019 Diarienummer 18-1613 Författare Bengt G Mölleryd och Martin Wahlgren Post- och telestyrelsen
Läs merSamråd om kalkylräntan för mobila nät
Rapportnummer PTS-ER-2014:17 Datum 2014-04-11 Samråd om kalkylräntan för mobila nät - en uppdatering - en uppdatering Rapportnummer PTS-ER-2014:17 Diarienummer 13-10332 ISSN 1650-9862 Författare Bengt
Läs merKommentarer till PTS förslag till reviderad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio Samråd (Diarienummer 10-2176)
Corporate Finance P.O. Box 16106 Telephone +46 8 723 91 00 SE-103 23 STOCKHOLM Fax +46 8 10 77 58 Sweden Internet www.kpmg.se Office address Till Lars Backlund, Teracom Datum Från Daniel Frigell, KPMG
Läs merSamråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden
Samråd DATUM VÅR REFERENS 14 maj 2007 Dnr 07-3652 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Robert Liljeström Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 58 69 Robert.liljestrom@pts.se Samråd avseendet behovet
Läs merSamråd angående förslag till SMP-beslut avseende utsändning av analog ljudradio via marknät (dnr )
Post- och telestyrelsen epost: smp@pts.se 2019-04-26 Samråd angående förslag till SMP-beslut avseende utsändning av analog ljudradio via marknät (dnr 18-1760) Teracom har tagit del av PTS beslutsutkast
Läs merÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64
UNDERRÄTTELSE DATUM VÅR REFERENS 24 oktober 2007 06-4616/23, a ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom
Läs merMobil LRIC, uppdatering 2014 Samrådsstart
Mobil LRIC, uppdatering 2014 Samrådsstart Mattias Wellander Post- och telestyrelsen Operatörsmöte 2014-04-11 Uppdatering av mobil LRIC 2014 Uppdatering av kalkylräntan (WACC) Preliminära resultat med prognosticerade
Läs merKommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet
Post- och telestyrelsen Kista 2010-12-16 Kommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet, som givits tillfälle därtill, kommenterar nedan PTS samrådsförslag rörande kalkylränta för det mobila
Läs merKalkylränta (WACC) för det fasta nätet. Datum
Kalkylränta (WACC) för det fasta nätet Datum 2018-09-18 Rapportnummer Diarienummer 14-6236 ISSN Författare Bengt G Mölleryd Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se
Läs merKalkylränta (WACC) för det fasta nätet
Datum 2017-09-07 Kalkylränta (WACC) för det fasta nätet UTKAST Kalkylränta (WACC) för det fasta nätet Utkast Rapportnummer Diarienummer 14-6236 ISSN Författare Bengt G Mölleryd Post- och telestyrelsen
Läs merEkonomisk styrning Delkurs Finansiering
konomisk styrning elkurs Finansiering Föreläsning 8-9 Kapitalstruktur BMA: Kap. 17-19 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningarnas innehåll Företags finansieringskällor Mätning av företagets
Läs merNya regler för elnätsföretagen inför perioden (WACC)
17 januari 2018 Seminarium kring Nya regler för elnätsföretagen inför perioden 2020-2023 (WACC) Mikael Runsten Fri respektive reglerad marknad Fungerande fri marknad Är den förväntade skörden tillräckligt
Läs merTekniska stödtjänster
Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll
Läs merFinansiering. Föreläsning 7 Portföljteori och kapitalkostnad BMA: Kap Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 7 Portföljteori och kapitalkostnad BMA: Kap. 8-9 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Förväntad avkastning och volatilitet i portföljer Förväntad avkastning och volatilitet
Läs merEkonomisk styrning Delkurs Finansiering
Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 6 Introduktion till portföljteorin BMA: Kap. 7-8 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella
Läs merFörslag på korrelationsantaganden
P R O M E M O R I A Datum 2017-05-22 FI Dnr 17-4640 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag på
Läs merApotekets Pensionsstiftelse
Styrelseseminarium Utvärdering av referensportföljen Apotekets Pensionsstiftelse April 2014 Wassum 2014 1 Hur har referensportföljen förändrats? 100% 90% Europa 80% 70% Absolutavkast. 30% 5% 60% 50% Amerikanska
Läs merräntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande
räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder
Läs merUtvecklad reglering för framtidens elnät. Rimlig avkastning Seminarium, Stockholm den 8 juni 2017
Utvecklad reglering för framtidens elnät Rimlig avkastning Seminarium, Stockholm den 8 juni 2017 Agenda 1. Utgångspunkter 2. Alternativa modeller/metoder för att beräkna rimlig avkastning 3. Om WACC/CAPM
Läs merMISSIV. Post- och telestyrelsen (PTS) har bl.a. till uppgift att genomföra marknadsanalyser för att
MISSIV Datum Vår referens 2012-03-05 Dnr: 11-6823, 25 1(7) 11-6826, 27 Konkurrensavdelningen Enheten för samtrafik Marielle Sjögren Peter von Wowern Till berörd part Första samråd av förslag till beslut
Läs merESTIMERING AV KALKYLRÄNTA (WACC) FÖR ELNÄTSVERKSAMHET UNDER TILLSYNSPERIODEN 2012-2015. April 2011
ESTIMERIG AV KALKYLRÄTA (WACC) FÖR ELÄTSVERKSAMHET UDER TILLSYSPERIODE 2012-2015 April 2011 1 Avsnitt Sida 1. Sammanfattning 2 1.1. Estimerad WACC för elnätsbolag under tillsynsperioden 2012-2015 2 1.2.
Läs merFiber till alla vem ska investera?
Presentation på Stadsnätsföreningens Bredbandsbåt 3 oktober 2016 Fiber till alla vem ska investera? Bengt G Mölleryd 20160926 Post- och telestyrelsen #1 Bredband ger utveckling och tillväxt Allt mer sker
Läs merBedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:
ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på
Läs merUppskattning av vägd kapitalkostnad för regleringen av marksänd fri-tv och analog ljudradio i Sverige
Uppskattning av vägd kapitalkostnad för regleringen av marksänd fri-tv och analog ljudradio i Sverige Tjänsteområde KPMG Corporate Finance Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag 2 2. PTS föreslagna WACC 3 3.
Läs merUnderrättelse om misstanke att Tele2 Sverige AB:s prissättning på mobil samtalsterminering inte är kostnadsorienterad
UNDERRÄTTELSE 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-07-03 Dnr: 13-7974 4 Konkurrensavdelningen Fredrik Lundberg 08-678 56 33 fredrik.lundberg@pts.se Tele2 Sverige AB org.nr 556267-5164 Att: Gustaf Ehrner
Läs merDel 4 Emittenten. Strukturakademin
Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit
Läs merRiskpremien på den svenska aktiemarknaden
Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.
Läs merYttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation
KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-03 Dnr 142/2012 1 (5) Post- och Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Er referens 11-9384
Läs merMISSIV. PTS har utarbetat ett nytt förslag till prisskyldighet som PTS nu efterfrågar synpunkter på från marknadens aktörer och Konkurrensverket.
MISSIV Datum Vår referens 2016-10-19 Dnr: 15-4801 1(5) Konkurrensavdelningen Enheten för elektroniska kommunikationstjänster Rebecka Frisk di Meo Lars-Göran Hansson Till berörd part Andra samråd angående
Läs merStrukturakademin Strukturinvest Fondkommission
Del 26 Obligationer Innehåll Vad är en obligation?... 3 Obligationsmarknaden... 3 Företagsobligationer... 3 Risk och avkastning... 3 Kupongobligationer... 4 Yield to maturity... 4 Kupongobligationers ränterisk...
Läs merDatum Vår referens Aktbilaga 2008-03-13 Dnr: 06-4616/23, a. Underrättelse enligt 7 kap. 4 lagen om elektronisk kommunikation (LEK)
UNDERRÄTTELSE Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-13 Dnr: 06-4616/23, a Konkurrensavdelningen Maria Aust 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom AB Esplanaden 3 Box 1366 172 27 Sundbyberg Underrättelse
Läs merMISSIV. Post- och telestyrelsen (PTS) har bl.a. till uppgift att genomföra marknadsanalyser för att
MISSIV Datum Vår referens 2015-12-17 Dnr: 15-4801 1(7) 15-4802 Konkurrensavdelningen Enheten för samtrafik Rebecka Frisk di Meo Christian Blomberg Till berörd part Första samråd av förslag till beslut
Läs merVad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen
2015-04-25/Bo Sjö Översikt Finansiell Ekonomi 723G29 Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen Kap 1 Introduktion (Översiktligt) Det asymmetriska informations problemet, som
Läs merEkonomisk styrning Delkurs Finansiering
konomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 7 Introduktion till kapitalmarknadsteorin BMA: Kap. 8-9, 13 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Security Market Line (SML)
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merFlexLiv Överskottslikviditet
FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merOLIKA INDEX. Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike.
EUROPA Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike. Deutscher Aktien Index 30 DAX30 Visar utvecklingen för de 30 mest omsatta
Läs merRiskpremien på den svenska aktiemarknaden
Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2017 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden. www.pwc.se/riskpremiestudien
Läs merFöretagsvärdering ME2030
Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average
Läs merKalkylränta för tillsynsperioden
Ei 2500 v-1.0 2017-06-22 BILAGA 4 1 (9) Ert datum Er referens Kalkylränta för tillsynsperioden 2019 2022 Enligt 6 kap. 10 naturgaslagen (2005:403) ska intäktsramen ge en rimlig avkastning på det kapital
Läs merBilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser
Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande
Läs merDel 2 Korrelation. Strukturakademin
Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter
Läs merDel 3 Utdelningar. Strukturakademin
Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar
Läs merDel 14 Kreditlänkade placeringar
Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden
Läs merOmbud: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm.
1661 BESLUT Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-12 Dnr: 08-1331/23 Konkurrensavdelningen Barbro Svensson 08-678 56 50 barbro.svensson@pts.se Teracom AB Att: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson
Läs merFlexLiv Den nya pensionsprodukten
FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013
LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ006) 22/2 20 Hjälpmedel: Räknare samt formler på sidan. Betyg: G = p, VG = 9 p Maxpoäng 25 p OBS: Glöm ej att redovisa dina delberäkningar som har lett till ditt
Läs merFlexLiv Den nya pensionsprodukten
FlexLiv Den nya pensionsprodukten 2 Den nya pensionsprodukten FlexLiv ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring. Via ett antal förvaltade portföljer med
Läs merCoor Service Management Hold. AB. Free float 100 % Aktiekurs, kronor 61 Marknadsvärde, MSEK 5 940
Bolagsnamn Coor Service Management Hold. AB Bloomberg COOR.SS Equity Reuters COOR.ST Free float 100 % Aktiekurs, kronor 61 Marknadsvärde, MSEK 5 940 Hemsida www.coor.se Mats Hyttinge Senior Analyst Markus
Läs merTeracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster
s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller
Läs merAvgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-13 Dnr: 17-2485 1(5) Administrativa avdelningen Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen Bakgrund Den 1 juli 2016 trädde lagen (2016:534) om
Läs merDidner & Gerge Aktiefond
Vi är ett fristående fondbolag grundat 1994 och med säte i Uppsala som bedriver en aktiv förvaltning av våra fonder med målet att skapa god avkastning på lång sikt, d.v.s. 5 år och längre. Vi förvaltar
Läs merTentamen Finansiering (2FE253) Tisdagen den 29 september 2015, kl. 14:00-18:00
Tentamen Finansiering (2FE253) Tisdagen den 29 september 2015, kl. 14:00-18:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 14:00 18:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet
Läs merEuropean Quality Fund
- Portföljuppdatering för 2012-3 år 5 år 10 år 2012 (EUR, %) Utveckling Risk European Quality Fund +20,1 12,8 MSCI Europe Net +17,3 14,7 Överavkastning ++2,8 Kort om fonden Placeringsinriktning European
Läs merRiskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009
Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den C(2013) Post- och telestyrelsen (PTS) Box 5398-Valhallavägen 117 SE-102 49 Stockholm Sverige Att.: Göran Marby Generaldirektör Fax: +46 8 678 55 05 Ärende: Kommissionens
Läs merwww.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden
www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...
Läs merInnehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4
Del 22 Riskbedömning Innehåll Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4 Vid investeringar i finansiella instrument följer vanligen en mängd olika
Läs merDel 1 Volatilitet. Strukturakademin
Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile
Läs merTal Vattenfalls extrastämma
Promemoria 2012-11-27 Finansdepartementet Tal Vattenfalls extrastämma Tack för ordet! Låt mig först säga att den här stämman är viktig; vi kommer idag bestämma de övergripande målen för bolaget samt få
Läs merInternationella portföljinvesteringar
Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS
Läs merRiskpremien på den svenska aktiemarknaden
Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.
Läs merFöretagsvärdering. De vanligaste modellerna
Företagsvärdering De vanligaste modellerna 1 Värderingsmodeller - vinst Värde, kr = Vinst, kr Avkastningskrav % Bygger på att all vinst delas ut till ägarna (även om det inte görs i praktiken). Årets vinst
Läs merStrukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar
Del 3 Utdelningar Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är utdelningar?... 3 Hur påverkar utdelningar optioner?... 3 Utdelningar och forwards... 3 Prognostisera utdelningar... 4 Implicita utdelningar...
Läs merVart är konjunkturen på väg?
Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas
Läs merInvesteringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014
Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen
Läs merRemissvar på Energimarknadsinspektionens förslag till underlag om kalkylräntan för perioden
EFS1001, v4.0, 2017-09-18 REMISSVAR 1 (7) Datum 2019-04-15 Energimarknadsinspektionen registrator@ei.se Diarienummer 2019-101437 Remissvar på Energimarknadsinspektionens förslag till underlag om kalkylräntan
Läs merTredje samråd angående marknaden för mobil samtalsterminering (marknad 2)
MISSIV Datum Vår referens Sida 2016-06-01 Dnr: 15-4802 1(6) Konkurrensavdelningen Enheten för elektroniska kommunikationstjänster Rebecka Frisk di Meo Till berörd part Tredje samråd angående marknaden
Läs merPortföljsammanställning för Landstinget Västerbotten. avseende perioden
Portföljsammanställning för avseende perioden Informationen i denna rapport innehåller kurser och värden. Värderingar av instrument är förvaltares rapporterade värden och Investment Consulting Group AB
Läs merInvesteringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff
Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar
Läs merDidner & Gerge Aktiefond
Didner & Gerge Aktiefond Didner & Gerge Aktiefond är en svensk UCITS fond som huvudsakligen investerar i stora bolag på den svenska marknaden. Fonden är aktivt förvaltad och har som målsättning att leverera
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merHalvårsredogörelse 2012. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond
AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond 2 (12) AP7 Aktiefond Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond är avsedd enbart för premiepensionsmedel och är inte öppen för annat sparande. Fonden utgör en byggsten i premiepensionssystemets
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merRiskpremien på den svenska aktiemarknaden
Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2014 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.
Läs merAID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.
Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap
Läs merUppföljning finansiella placeringar per den 31 mars 2019
1 (8) Kommunledningsförvaltningen 2019-04-08 Finans och ägarstyrning Uppföljning finansiella placeringar per den 31 mars 2019 Uppföljning av finansiella placeringar informerar om kommunens finansiella
Läs merPlaceringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor
www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation
Läs merTentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00
Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet
Läs merVad är affärsmässighet vid renovering av miljonprogrammen?
Vad är affärsmässighet vid renovering av miljonprogrammen? Anders Sandoff Industriell och finansiell ekonomi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Hur skapa förutsättning för affärsmässiga beslut?
Läs merSamråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253
Läs mer