Ut och röj i snårskogen

Transkript

1 Nr Sveriges största skogsmagasin Pris 55 kronor inkl moms Ut och röj i snårskogen I lilla Sjögetorp är skogen en turistmagnet Teknik med drag Friare jakt gav fler stortjurar

2 JONSERED CS ,0 cc, 3,0 kw, 5,6 kg. Pris inkl. moms 6.990:- JONSERED CS ,7 cc, 2,4 kw, 5,0 kg. Pris inkl. moms 5.990:- JONSERED CS ,4 cc, 2,3 kw, 4,9 kg. Pris inkl. moms 4.890:- JONSEREDS LÄTTA SKYDDSPAKET Komplett hjälm, Light stövel och skyddsbyxa. Pris inkl. moms 2.715: STYRKA MED PERSONLIGHET Jonsered har ett av marknadens mest kraftfulla och populära sortiment för arbete i skog, park och trädgård. Oavsett om du väljer en motorsåg, en åkgräsklippare eller en röjsåg får du en maskin med styrka och kontroll som ger körglädje och perfekt resultat. I vår nya produktkatalog eller på Internet kan du läsa mer om vilka produkter som passar dina behov och din personlighet bäst. Din återförsäljare hittar du lättast på jonsered.se eller i Gula sidorna Huskvarna.Telefon jonsered.se

3 INNEHÅLL Nummer ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se Skogsägarna Norrbotten REDAKTION: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, Malmö Tel , fax: E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.se Redigering Eva Hjertstrand ANNONS: Birgit Emilsson, tel: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ann-Kristin Sahlin, tel: E-post: ann-kristin.sahlin@lrfmedia.lrf.se Box 6044, Malmö Fax: PRENUMERATION: Tel: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf Edström, Jan Holmberg, Gunilla Kjellsson, Ola Persson och Hillevi Wiss-Kullebjörk. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. TS-upplaga 2002: Tryck och repro: Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO Nästa nummer utkommer 22 oktober 2003 TEMA: Teknik och fordon LEDARE: Det är inte fel att byta åsikt, tvärtom måste vi vara öppna för omprövningarnas tid. PROFILEN: Alpha Wikner bytte storstaden mot en skogsgård på landet, där både hon och resten av familjen stortrivs. SKOGSÄGARTING: Årets möte med Skogsägarföreningarna hölls i fjällen, vilket präglade frågorna. NY VD I NORR: Ingemar Nilsson återvänder till sågverksbranschen för att bli VD för Norrbottens läns skogsägareförening. GÄSTKRÖNIKÖR: Pelle Gemmel tar itu med alla goda föresatser som bara blir till dåliga samveten, han har lösningen på hur det ska bli bättre. PRAKTIKAN: Här får du tipsen till var det finns kunskap att hämta på internet. RÖJNING: Folke Pettersson, Skogforsk, ger en grundlig genomgång om varför och hur vi bör röja. Det är ett arbete med många positiva effekter på skogen inför framtiden, kommande avverkningar ger både mer kvalitetsskog och blir billigare att genomföra. INTERNATIONELLT: En hel del skiljer skogsägarens vardag i USA från den svenska, men det finns ändå betydligt mer som förenar med kollegorna i Sverige. LASTAR MER: Genom att bygga en lättare lastbil klarar Torbjörn Ebbesson större lass timmer, han är engagerad i teknikutvecklingen och är en av dem som gått i spetsen för systemet som klara timmertransporter på dåliga vägar. MARKNAD: Tillsammans med Sveaskog bildar Mellanskog landets största sågverksoch träföretag. De direkta vinsterna av sammanslagningen beräknas på lite sikt bli 100 miljoner kronor om året. TURISM: För att kunna försörja sig på skogsgården beslöt Håkan Strotz och Ulrika Krynitz att i första hand satsa på upplevelseturism. FISKE: Följ med på ett spännande gäddfiske med både praktiska tips och fascinerande fiskehistorier. JAKT: Genom en friare jaktmetod kan älgjakten få en extra krydda, samtidigt som det finns möjlighet att ta hänsyn till skogsskadorna. SKOGSHISTORIA: Lars Kardell har skrivit en spännande och omfattande skogshistoria som tar sin början mer än år bakåt i tiden. Örjan Hill har författat en handledning om hur du hittar din egen skogshistoria. TEKNIK: Det lanseras en hel del tekniska nyheter, både då det gäller maskiner och tillbehör. KRÖNIKA: Christer Segerstéen tar upp några angelägna skogspolitiska frågor. TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA Alpha Wikner bröt upp från storstan. VI SKOGSÄGARE 4/03 3

4 nr 1 Måttband 15m. 260: Måttband 15m. Aluminiumkåpa. 400: Massavedssax Max 20cm. 144: Timmersax Max 27cm. 296: Handtag i termoplast. Huggarhjälm 328: Vedmaskin: kap, klyv och transportör Ring för information! Timber Skogsstövel med sågskydd klass 2, stålhätta, stövelpådrag. Storlek : Skogsbyxa Med sågskydd på sidorna och framtill. Två sidfickor och en bakficka. Förhöjd rygg. 784: Skogsblus 70% polyester, 30% bomull. Förlängd rygg. Två bröstfickor och en armficka. 496: Traktordrift El /traktordrift Traktordrift med egen hydraulik Släntklippare Farmer Trädfällriktare Mod I+ 1980: Mod II 2440: Mod III 3180: Dragsaxar Greppvidd: 21cm 360: 26cm 432: Rågångsstolpar KEBA 150cm. UVbeständig plast. 20-pack. 17:60/st 100st 16: /st Spets 2: /st 100st 1:80/st Röjklingor Maxi EIA XRT 10-pack 78: /st Sågkedjor 10-pack 13" 76: /st 15" 84: /st Sågsvärd 13"140: /st 15" 148: /st KVF 360 Stort sortiment gratis information Vedvagn Skogsboggie Crosskart terränggående Cobra 180 Får köras på allmän väg med mc-kort. Gratis katalog Besprutningsutrustning Elvinsch Warn Works : Elvinschar. Vinschfästen. Radiostyrning m.m. Se katalogen. Axeltappar och hjul med fälg Katalogbeställning dygnet runt: sidor! KATALOGEN Nima ett begrepp sedan decennier lantbruk industri trädgårdsnäring jakt - slakt Byggsåg 2,8kW 400V ordertelefon växel kundtjänst fraktfritt över 2000: (exkl moms) Verkstadspressar KMG-30A 30ton 5980: KCK-30A 30ton 7480: KPD-50A 50ton 12650: 4699: Hårdmetallklinga. Såghöjd 85mm. Förlängningsbord ingår. Vedsäckar 40 liter, 100-pack 2:40/st SJ/Europall, 10-pack 20: /st Säckstativ, kombi 2080: Välkommen till Nimas butik. Gryts ind.område, Örebro Öppet vardagar Ryggsprutor Modell lit batteridrift 2880: Långtidsdrift 5 7h. Ställbart tryck, sprutintervall Vassklippare Typ Bredd Pris Midi 100 cm 9900: Maxi 150 cm 13940: 50l/min Cube : 70l/min Cube : Dieselpumpar 230V Nima Maskinteknik AB Box 1505, Örebro Katalogbeställning dygnet runt: Order Växel Fax pris exkl. moms fraktfritt över 2000:

5 Omprövningens tid O m fyra år är resultaten från ett spännande forskningsprojekt på lantbruksuniversitetet klara. Det handlar om vilken naturvård som är bäst för att slå vakt om mångfalden i skogslandskapet. Är det genom en massa små öar av reservat eller genom att koncentrera insatserna på några få jättestora områden? Ungefär samtidigt som resultaten är klara närmar sig målgången för dagens enorma satsningar på öar i skogslandskapet. Antag att det visar sig vara fel väg. Då har vi cementerat fast oss i något som är svårt att komma ifrån. Praktiskt går väl saker att ändra, om än det kostar på. Men värre är att vi cementerar fast oss i tanken. Det är inte lätt att ompröva och erkänna att man hade fel. Att byta åsikt är ju inte något glorifierat steg, fast egentligen en rätt god egenskap. Och ompröva lär vi få göra, speciellt inom miljöområdet där vi drivna av tro och känslor först rusat iväg och fattat en massa beslut, för att sedan låta forskarna börja ta fram beslutsunderlag. Dessutom är den kunskap som finns dåligt utnyttjad. Lite längre fram i tidningen kan ni läsa om Lars Kardell, landets första professor i miljöanpassat skogsbruk, vilket borde ligga helt rätt i tiden, men det är inte någon direkt efterfrågad kunskap. Gediget arbete med försök och provytor är så långsiktigt och osexigt att det inte hinns med när politiken svänger. Det finns förvisso en del att säga om forskarvärlden också. Om hur beroendet av anslag styr inriktningen och om hur dålig den är på att nå ut med kunskapen. Nu börjar det ändå komma en del resultat. Ett av de mest påfallande är att mångfalden inte kommer av sig själv utan kräver aktiv skötsel. En del behöver röjas och annat betas. Träd behöver stå solbelysta för att insekterna ska trivas och det görs försök med att lägga ut trädstammar för att bli naturliga lågor. För att återskapa ett någorlunda ursprungligt skogslandskap behöver hänsyn tas till att elden förr regelbundet drog genom skogarna. Frågan är om pengar ska omfördelas från fler reservat till skötsel. Hittills är insatserna uniforma med en viss typ av åtgärder oavsett vilken plats det gäller. Ett forskningsprojekt från Skogforsk (som faktiskt ligger ganska nära i tiden) delar upp Sverige i olika naturvårdsregioner. Lite förenklat handlar det om att en viss typ av natur är speciellt viktig att slå vakt om på västkusten, en annan på östkusten och en tredje någon annanstans. Sådär är det på område efter område. Ny kunskap kommer till och gamla sanningar måste omprövas. Pär Fornling, chefredaktör För dem som cementerat fast sig i det gamla är det inte så lätt. Då radions Naturbruk i början av april hade ett kritiskt inslag om artdatabanken ledde det till ett ramaskri och anmälan till radionämnden. Poängen var att inventeringarna har brister, arter på listan är i själva verket inte så sällsynta. Det där känns igen från Skogsstyrelsens rekordstora inventering av nyckelbiotoper, som visade sig vara betydligt fler än vad som antagits. Å andra sidan hittas sällsynta insekter i områden helt utan nyckelbiotoper, vilket kan väcka en del frågetecken för systemet med så kallade signalarter, som är grundbulten i inventeringen. Att justera saker i efterhand är svårt både av praktiska skäl, men framför allt på grund av cementerade åsikter. I stället för att ompröva gamla sanningar är det enklare att addera de gamla till de nya. På sätt och vis kan man säga att historien upprepar sig. Förblindad av ny teknik och storskalighet sprang skogsbruket iväg utan att stanna upp och tänka efter. Det blev en smärtsam reträtt för många som stod upp till knäna i cement. Så har vi sprungit iväg åt miljöhållet, förblindade av en allmän välvilja, som kanske var nödvändig. Men det bäddar som sagt för omprövning. Nu anar vi ett nytt område i form av rekreation och turism. Det finns många entusiastiska idéer om hur allmänhetens naturintresse ska betala skötsel av naturreservaten och en ny form av skogsinkomster strömma till. Turism och friluftsliv kan, vilket framgår av artiklar i den här tidningen, vara en betydande verksamhet i enskilda fall och naturen blir säkert en del i friskvården. Men innan vi åter förblindade springer iväg finns anledning att stanna upp och fundera. En del forskningsresultat visar att vi idag rör oss mindre i naturen är för tiotalet år sedan och det där med svamp och bärplockning tycks inte riktigt hänga med till nya generationer. För de här frågorna finns både kunskap och engagerade forskare att lyssna på. Att ompröva och byta åsikt är stort, men det finns likväl anledning att tänka efter före. LEDAREN VI SKOGSÄGARE 4/03 5

6

7 Alpha Wikner gjorde det många fantiserar om. Hon bytte liv. Bröt upp från storstan, köpte en skogsgård i Norrland och förverkligade en gammal dröm om att skaffa sig en skoglig utbildning. AV PÄR FORNLING Alpha trivs PROFILEN med sitt nya liv i Norrland Som tolk träffade hon många invandrare som kommit hit under mer eller mindre dramatiska former. De hade lämnat precis allt de och kommit till ett nytt land för att börja om från noll. Då framstår det inte så märkligt att flytta inom Sverige, detta lilla trygga land, säger Alpha Wikner. Familjen bodde i en stor trevlig villa i Rönninge, som är en av Stockholms äldre förorter. Eftersom föräldrarna är från Finland hade hon finskan med sig sedan barnsben och började arbeta som tolk, vilket ledde vidare till chefsstolen för Södertälje/Botkyrka tolkförmedling. Allt hade med andra ord gått som på räls. Där satt jag, 39 år gammal, och tyckte jag kunde det mesta inom mitt område. Utsikterna att fortsätta med samma sak i ytterligare 25 år lockade inte Typiskt norrländsk gård Nu, några år senare, träffar vi familjen: maken Anders, Ellen 14 år, Nichlas 12 år, och Vera 10 år, på en typisk norrländsk gård strax utanför Sollefteå. Äldsta dottern Emma från första äktenskapet, bor i Stockholm tillsammans med sin pappa och har börjat på naturbruksgymnasiet. Anders arbetar på bensinstationen. Från gårdsplanen är det utsikt mot Sollefteå och en bit bort i dalgången kan man ana Ångermanälven. Nichlas är sysselsatt med att mata hönorna, som är hans speciella skötebarn. Han trivs påtagligt väl i den lantliga miljön och funderar redan på att fortsätta skolan på naturbruksgymnasiet. Bostadshuset från början av seklet ramar in bebyggelsen tillsammans med ladugården, undantagshuset, härbret och den obligatoriska vedeldade bastun. Det måste man bara ha. På varje ställe jag bott har en vedeldad bastu varit något av det första jag skaffat, säger Alpha. En bit bort ligger grönsakslandet, som är ett annat obligatorium, med potatis, rödbetor, ärtor, grönkål och jordgubbar. Till gården hör 9 hektar skog och 3 hektar åker. Semesterresa gav mersmak Hit rullade flyttlasset år Det speciella är att familjen inte har någon direkt koppling till Norrland. Några semesterresor hit hade gett mersmak. Barnen var jätteförtjusta och det var faktiskt de som pressade på. Vi tittade på någon gård nere i Småland också, men det är inget för oss. Här njuter vi av långa ljusa somrar och riktiga vintrar, då man inte behöver tvätta barnens overaller så fort de varit ute i snön. Gården kostade runt kronor. För det får man inte ens en enrumslägenhet i centrala Stockholm, så när villan sålts hade familjen en ganska stabil ekonomisk grund och handlingsutrymme att prova något nytt. Och det var precis vad man gjorde. Farfar var jägmästare och det gjorde ett djupt intryck på mig. Jag började faktiskt på naturvetenskaplig linje på gymnasiet med tanke på skogen, men så kom tolkarbetet emellan. Jag tog tag i den gamla drömmen och började på Bispgårdens skogskola, berättar Alpha. Nu flyttar skolan till Östersund och utbildningen kallas skogsvetenskapligt program. Fortsättning på sid 8 7

8 PROFILEN Fortsättning: Alpha trivs Då jag började var det en inriktning på ekologisk produktion, vilket kändes extra lockande. Jag tycker det är bra med mångfald och olika inriktning på utbildningarna. Det blir mer dynamik om inte alla lär sig precis samma saker. Skogsingenjör Hon kan ta ut sin examen som högskoleingenjör med skoglig inriktning, men fortsätter med en fil kand i skogshushållning och eventuellt en magisterexamen på Skogshögskolan i Umeå. Därefter hägrar något skogligt arbete. Parallellt med utbildningen arbetar Alpha med en ny kundservice åt AMS (Arbetsmarknadsstyrelsen) i Sollefteå. Jag kunde bara inte låta bli när jag såg hur de annonserade efter nybyggare. Tanken är att ge en snabb service åt de arbetslösa som har relativt lätt att få arbete, vilket ger mer tid över till de långtidsarbetslösa. Vi har generösa öppettider, vilket gör att arbetstiden kan anpassas så jag hinner med studierna också, säger Alpha, som gärna tar initiativ och engagerar sig i olika saker. Medlem i Norrskog Därför föll det sig naturligt att gå med i Norrskog. Jag sympatiserar med den kooperativa tanken, att man blir starkare tillsammans, dessutom blir arbetet i föreningen långsiktigare än i verksamheter som bara arbetar för ekonomisk vinst, säger Alpha och påpekar att det var hon själv som fick ringa upp föreningen och be om få att bli medlem. Som ny skogsägare hade jag nog förväntat mig att bli uppvaktad med en förfrågan om medlemskap. Hon var med och startade handbollsföreningen i Sollefteå och är aktiv i både nätverket skogsägarkvinnorna och Spillkråkorna. Det är naturligt att engagera sig i något man tror på, samtidigt tycker jag inte man ska sitta för länge på olika förtroendeuppdrag. Man går in ett tag och tillför det man har, så är det dags att släppa fram nya krafter, vilket inte hindrar att man kan komma tillbaks senare. Här är det för stelbent i dag. Det är bättre att få fler personer engagerade. Visst fick barnen lite gliringar i början om att vara 08:or men det gick ändå lätt att komma in i samhället Hon tycker det är bra att föreningen satsar på utboverksamheten. Dels för att den behövs med tanke på att så många skogsägare inte bor på sin fastighet, dels för att det kan inspirera en del att flytta till skogsgården. Alpha tror på en ny grön våg. Vi får många nyfikna frågor från vänner och bekanta, som skulle vilja göra samma sak. Fast helt lätt är det inte. Dels kräver det förstås att hela familjen har samma dröm, dels ska det fungera praktiskt. Alla kanske inte flyttar så vansinnigt långt, titta bara på hur många barnfamiljer som flyttar ut från Stockholm i takt med att man bygger Svealandsbanan för järnväg. 40-talister till Sollefteå En sak är i alla fall klar, landsbygden skulle må bra av mer folk. En lite vild idé jag har är att Sollefteå ska satsa på 40-talisterna som går i pension. De har gott om pengar, är friska och vill ha ett aktivt liv. Här skulle vi kunna bygga bostäder med utsikt över älven, erbjuda bra service med närhet till flygplats och storartade naturupplevelser. Det gäller nog att få flera att nappa på en sådan idé, så det blir en gemenskap och samhörighet i gruppen. Bästa stunden i skogen är när hon hittar ett riktigt bra lingonställe och solen står lågt, med ett varmt ljus som faller in mellan trädstammarna. Snöskotern på vintern är en annan, ny och rolig erfarenhet. En del praktiskt arbete i skogen blir det också. Jag kan köra motorsåg, men är lite försiktig. Först vill jag gå en ordentlig kurs med tanke på olycksriskerna. Vi har ju en relativt liten skogsgård så här tycker jag någon form av blädningsbruk passar bäst, att successivt hugga lämpliga träd. Det känns rätt att arbeta med olika ståndorter, ett varierat skogsbruk med rätt träd på rätt plats. En solskenshistoria Hon beskriver själv flytten till Norrland som en solskenshistoria. Visst fick barnen lite gliringar i början om att vara 08:or, men det gick ändå lätt att skaffa kompisar och komma in i samhället. Enda tveksamheten var egentligen då vi första året gick in i november månad, när det regnade och var mörkt som i en säck. Då funderade jag på vad vi gett oss in på, men det varande inte mer än någon vecka. Nu har jag lärt mig att under den tiden är det bäst att ligga på soffan och läsa en bok. Här har vi hittat en rytm i året som inte finns i Stockholm. 8 VI SKOGSÄGARE 4/03

9 Dialog som bygger broar Mitt bland alla utredningar och rättskonflikter löser skogsägare och renägare flera problem på egen hand genom att lära känna varandra. Årets skogsägarting hölls i Åre, vilket också präglade mötet, med deltagare från landets skogsägarföreningar. De speciella problemen och möjligheterna med skogsbruket i Norrlands inland stod i fokus och på konferensen medverkade Samernas riksförbund. Det blev en lite annorlunda bild än den som annars tonar fram från långa rättsprocesser och ett stort utredningsmaskineri. Visst finns det ett antal frågeställningar där vi har olika åsikter, vilket vi får leva med. Det är inget konstigt i det, säger Per Gustav Idivuoma, som sysslat med renskötsel sedan tonåren och nu är ordförande i Samernas riksförbund. Han lägger i stället tyngdpunkten på det som förenar: Det behövs en utveckling i det här området av både rennäringen och skogsbruket. Den ska vi få tack vare varandra, inte på bekostnad av varandra. Gemensamma problem Skogsägarna och rennäringen träffas i organiserade möten genom projektet Fördjupad samverkan. Representanter från SBO (Skogsbruksområden) och samebyarna träffas och lär känna varandra, utbyter erfarenheter och skapar ett nätverk för fortlöpande kontakter om gemensamma angelägenheter. Hittills har runt 200 personer träffats på det här sättet. Det har varit möten från Åsele till Pajala som överlag har varit positiva, säger Staf- Ett glatt samtal mellan inlandsrådets ordförande Staffan Jonsson, Norrskog, och Per-Gustaf Idivuoma, ordförande i Samernas riksförbund. fan Jonsson från Norrskog, som är ordförande i skogsägarnas inlandsråd. Vi har ju väldigt många gemensamma frågor att kämpa för, betonar han. Det handlar inte minst om infrastrukturen, som är en nyckelfråga för inlandet, det gäller allt från dåliga vägar till att mobiltelefonerna som måste fungera även om det gamla NMT-systemet som planerat stängs ner om några år. I vardagslivet kan det handla om saker som att informera varandra så att flytten av renar ner till vinterbete inte kolliderar med älgjakten och en mängd liknande saker som annars riskerar att byggas upp till större konflikter. Samtidigt finns det, som Per Gustav Idivuoma, grundläggande åsiktsskillnader. Störningarna uppstår när renarna tas ner från fjällen till vinterbete i skogen. En grundläggande fråga är i vilken grad skogsbruket ska anpassas till renbetet, en annan är frågan om vilka områden som renarna har rätt att beta i. För att få reda på det krävs en djupdykning i historien och en tolkning av sedvanerätten. En långdragen process pågår i Härjedalsfjällen där 570 fastighetsägare stämde samebyn. De vann förra året i Hovrätten och nu är frågan om Högsta domstolen tar upp ärendet. Det är viktigt att reda ut sedvanerätten, men det har aldrig varit markägarnas mening att renbetet ska upphöra. Vi arbetar i stället för att kunna reglera det med avtal, säger Sven- Erik Hammar från Mellanskog, som också är engagerad olika samförståndslösningar. Samtidigt är en mängd statliga utredningar på gång: ILO 167, Rennäringspolitska kommittén, Gränsdragningskommissionen, Jakt- och fiskeutredningen, svensk-norska renbetsekomissionen och sametingsutredningen. En del är i slutfasen andra har precis börjat. Otroligt positivt Utredningarna är en sak för sig, vi fortsätter våra möten. Det här är otroligt positivt och samverkan är kanske enda möjligheten att komma framåt, säger Staffan Jonsson. Hittills har våra möten bestått av samtal och lyssnande, förhoppningsvis präglar det en förändringsvilja i både sinnet och i handling. Det kan vara en lite knagglig resa, men vi tänker inte hoppa av, säger Per- Gustav Idivuoma som lite filosofiskt konstaterar att då han far längs inlandsvägarna ibland börjar känna sig som en handelsresande i tro, hopp och kärlek. NYHETER VI SKOGSÄGARE 4/03 9

10 Vägen öppen för miljöavgift NYHETER En vanlig avverkning kan klassas miljöfarlig verksamhet. Kommunen får ta ut en tillsynsavgift och införs restriktioner är rättsläget osäkert. Domen i det så kallade Norafallet kastade sin skugga över Skogstinget. Det är orimligt och skapar stor osäkerhet, säger Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna. Historien började hösten 1996 då Kommunförbundet presenterade olika förslag på avgifter som kommunerna kan kräva för att granska miljöfarlig verksamhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Nora nappade på idén och gjorde förslagen till sina egna. De hade antagits i tysthet om inte skogsägare Lars Johansson uppmärksammat vad som var på gång. Med stöd av LRF har han och några andra skogsägare drivit rättsprocessen hela vägen. Länsrätten stödde kommunen kammarrätten i Jönköping gick på skogsägarnas linje och nygligen gav regeringsrätten kommunen rätt. En del kväve och fosfor kan läcka ut vid avverkningar, men i förhandlingarna har LRF framhållit att det inte är mer än naturliga variationer vid stormfällningar, bränder och insektsskador. Dessutom menar man att Skogsvårdslagen räcker, om kommunen kan ingripa efter det att Skogsvårdsstyrelsen gett klartecken blir det ett knepigt dubbelkommando. I stormens centrum finns ett par paragrafer under rubriken "Revidering av taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet enligt miljöskyddslagen." På några få rader sägs två saker: 1. Om det finns och risk för näringsläckage till vattenområde eller grundvatten får kommunen ta ut en avgift för tillsyn av dikning, markberedning och avverkning. 2. Upp till tio hektar kostar tillsynen 100 kronor per hektar, därutöver är taxan 600 kronor i timmen. En välvillig tolkning, som kommunens företrädare framfört i debatten, är att det gäller begränsade områden intill dricksvattentäkter, men det återstår att se. Normalt sköts frågor kring avverkningar av Skogsvårdsstyrelsen. För att frågan ska hamna på kommunens bord krävs att skogsbruket klassas som miljöfarlig verksamhet. Därmed glider skogen in under miljöbalkens femte kapitel, vilket är en ny och osäker lagstiftning. Avgiften i sig är en sak, men fortsättningen kan bli ännu mer kännbar. Om inspektionen leder till att en avverkning stoppas, eller begränsas, är det inte säkert att skogsägaren får någon ersättning. I normala fall är skogsägaren berättigad till intrångsersättning enligt grundlagen, gränsen på hur stort intrång skogsägaren nödgas tåla är ganska tydlig. Då det gäller miljölagstiftningen är läget osäkrare. Man gör en så kallad skälighetsbedömning. Är det skäligt att staten stoppar dig blir det ingen ersättning. Vad som sedan är skäligt är yttersto osäkert, säger Jan Sandström, näringspolitisk chef vid LRF Skogsägarna. Nu ska vi göra en juridisk detaljanalys av frågan, här måste riksdagen ingripa på något sätt. Det finns en stor risk för kommunalt godtycke, säger Jan Sandström. Eftersom Nora samverkar med andra kommuner dröjer det ett tag innan förslagen kan genomföras, sedan återstår det att se om andra följer efter. Pär Fornling g e m Svensk världsnyhet! HÄR ÄR HUNDEN! NY kompakt hund-gps/gsm! Followit Hunter GPS/GSM-PDA Utnyttja den fulla funktionaliteten med kartvisning direkt till din handdator. Paket med halsband och handdator. ca pris: :- Followit Hunter GPS/GSM-mobile Ett enklare system där din egen mobiltelefon är din sambandsenhet till Followit Hunter. ca pris: 8 900:- För mer information gå in på Elanders Fritid AB, Servicegatan 1, Skellefteå, tel VI SKOGSÄGARE 4/03

11 Ingemar Nilsson ny VD för NLS Norrbottens Skogsägarförening, NLS, byter VD. Thomas Bergdahl beger sig till Ryssland för att leda ett stort skogsprojekt åt Ikea. Han ersätts av Ingemar Nilsson, som på sätt och vis återvänder till rötterna. Ingemar Nilsson, 53 år, växte upp på en lantgård i Vännäsberget i närheten av Överkalix. Både pappa men framför allt farfar var aktiva i bondekooperationen. Numera är det yngste brodern som brukar gården, men ungdomsåren gav Ingemar en handfast inblick i bondeskogsbruket. I samband med att han flyttade hemifrån 1969, för att studera till civilingenjör i maskinteknik, lades mjölkproduktionen ner. Inga mjölkbönder kvar Då fanns ett 25-tal mjölkbönder i byn, nu är ingen kvar, vilket säger en del om utvecklingen på landsbygden. Jag inser att skogsbruksmetoderna också ändrats sedan dess, men jag tror mig förstå familjeskogsbrukarens förutsättningar och grund. VD för sågverk Efter examen vid högskolan i Luleå började Ingemar inom gruvindustrin innan han bytte basindustri för att bli driftsingenjör och senare VD för Lövholmens sågverk. Därefter väntade pappersbruket i Karlsborg och linerbruket i Piteå, bägge inom dåvarande Assidomän. Vi lyckades vända utvecklingen i Karlsborg efter ett ganska tufft åtgärdsprogram, men då jag försökte samma sak i Piteå blev det tumultartat med inblandning på ministernivå. Följden blev att jag slutade ganska snart för att gå vidare och bli VD för Renholmens mekaniska och Forslunds maskin, som bägge säljer utrustning till sågverksindustrin, be- Ingemar Nilsson. rättar Ingemar Nilsson. Någon gång under hösten eller vintern, börjar han som VD för NLS. Förutom virkeshandeln kretsar föreningens verksamhet kring Bodensågen. Att jobba med sågverk igen ser jag fram emot. Det är fascinerande att följa stockens väg till planka och vidare till kunden i Nordafrika eller var det nu kan vara. Här får jag dessutom nöjet att arbeta med råvaran ute i skogen, säger han, och beskriver sig själv som en hängiven sågverksman. På samma sätt som en del gillar att diskutera olika viner och vindistrikt talar jag gärna om kvalitén på furan från olika distrikt Han oroar sig inte över att Bodensågen är för liten, med tanke på de strukturförändringar som är på gång. Saken hade varit annorlunda om der varit ett bulksågverk. Nu gäller det att specialisera sig, hitta egna nischer och satsa på kundanpassning. Som den civilingenjör han är ligger förstås teknikutvecklingen nära. Det är ett spännande område, där det hänt väldigt mycket. Av det jag har sett är Bodensågen ganska modern, men här finns alltid saker att göra. Eventuellt går flyttlasset från Piteå till Luleå. Där arbetar hustrun, Anna- Stina Nordmark Nilsson och det blir bekvämare pendlingsavstånd till huvudkontoret i Boden. NYHETER

12 Du låg väl inte i hängmattan GÄSTKRÖNIKÖR Jag hör varje höst älgjägare klaga på att de inte hinner jaga så mycket att de kan skjuta fullt samtidigt som de har problem att hinna med att vara med familjen, att sköta hemmet, bilen, kåken och alla reparationer på sommarstugan. Tiden räcker inte till. Ännu värre är det förstås om det finns att antal hektar skog som ska skötas och man har sin huvudsakliga inkomst från någon helt annan yrkesverksamhet. Vi hinner inte med men ska självfallet komma ikapp under semestern. Hur många hektar goda föresatser och i tanken utförda röjningar finns inte i begravda i det svenska röjningsberget. Hur många oplanterade plantor har inte satts vid planeringen av avverkningen och med beskedet till inspektorn att planterar gör vi själva och markberedare behövs inte för de få hektaren vi ska plantera. Skogstidningarnas artiklar om hur kul, nyttigt och enkelt det är att röja är lika förföriska och korkade som kvällstidningarnas bantningsrecept, sommartorpet eller Bosse Bildoktorn på TV. De skapar goda föresatser och någon konstig inställning om att röjer gör självfallet skogsägaren bäst själv. Inte ska man leja ut sådant till proffs. Skogsägaren har också sina hårt arbetande förfäder och någon präktig granne som sitter på axeln och viskar om hur dålig skogsägare man är om man inte klarar av att röja själv. Röjning är ett nöje, ger motion och är rekreation. Detta kan man göra samtidigt som man renoverar huset och bilen, odlar egen potatis, jordgubbar, har kryddträdgård och lagar alla Tinas läckra sommarrecept. Usel är den skogsägare som ägnar sig åt sådant lättsinne som att slappa på stranden, läsa onyttig litteratur och åka till Grekland eller bara koppla av på semestern. Efter några somrars goda föresatser utan att man inte riktigt kommit till skott blir röjningsberget lite för stort att bestiga. Dimensionerna har ökat i ungskogen, det som tidigare kunnat lejas bort för hektaret kostar nu kronor och nya bestånd har vuxit in i röjningsåldern. De goda föresatserna förbyts till dåligt samvete och efter ett tag goda mänskliga bortförklaringar: Det finns ingen röjningsskyldighet i lagen så det blir nog bra skog ändå, eller hur? Förresten så försämrar bara röjningarna trädens kvalitet. Fina årsringar ger hög kvalitet. För att inte tala om den nyttan fri utveckling gör för biodiversiteten. Vi vet emellertid att röjning är en av de lönsammaste skogsvårdsåtgärderna och att det är ett mycket effektivt sätt att skapa stora problem vid fortsatt skötsel att inte röja. När det gäller att lämna bestånd för fri utveckling och biodiversitet är röjningsbestånd de absolut sämsta att lämna. Varför inte utnyttja skogsfastigheten som en ekonomisk resurs som ger ledighet? Använd avverkningsintäkterna för att leja bort skogsvården och hålla resten av fastigheten i topptrim. Då kan du utnyttja semestern till att med gott samvete och högburet huvud promenera över fastigheten, planera för fortsatta skogsskötselinsatser och höstens älgjakt. Dessutom är det himla kul att spela golf och en båtluffning i Grekland är en härlig upplevelse även efter 40- årsåldern. Pelle Gemmel, professor i skogsskötsel vid Lantbruksuniversitetet Stark & mångsidig YFM450 Kodiak 4x4 Vätskekyld 4-taktsmotor med högt vridmoment Automatisk transmission Hög/lågväxel Diffspärr In/urkopplingsbar 4-hjulsdrift Digital instrumentpanel Avgassystem i rostfritt stål Hydrauliska skivbromsar 15 liters bränsletank Heltäckande fotplattor Främre drivaxelskydd i plåt ingår Förstärkt drag ingår Pris :- exkl moms, (Pris :- inkl moms). Köp en YFM450 Kodiak 4x4 så får du en Warn 2,5ci winsch och kombifäste utan extra kostnad, värde ca 8.000:- (Gäller till 15 oktober 2003, eller så långt lagret räcker) Förmånlig finansiering via Handelsbanken Finans 12 VI SKOGSÄGARE 4/03

13 Skog på webben vägen till massor av kunskap För dem som vill använda sig av Internet för information om skog finns en uppsjö webbplatser att välja mellan. Som med så mycket annat på internet gäller det att välja det viktigaste och värdefullaste. Vi Skogsägare har följande förslag på skogliga smultronställen. Men tipsa oss gärna om fler! Hedersplatsen bland våra favoriter får SkogsSverige ( Detta är själva inkörsplatsen till skogen på internet och rätt använd kan man här få en grundlig orientering inom områdena skog, trä, massa/papper och leverantörer. Här finns också en allt bättre redovisning av dagliga nyheter om skog. Frågelådan om skog växer dagligen och har blivit en imponerande kunskapsbank. Nyheter på hemsidor För dem som vill följa med i den dagliga nyhetsströmmen om skog finns SkogsLands hemsida och ATL ( Hos ATL finns också artiklar ur vår egen tidning Vi Skogsägare. Det allmänna nyhetsflödet redovisas på ett föredömligt överskådligt sätt av Dagens Eko ( Läs om skogsvårdslagen Skogsvårdsorganisationen har en mycket innehållsrik sajt ( som täcker hela skogsmyndighetens verksamhet. Här finns t ex skogsvårdslagen lättillgänglig med alla författningar. Min Skog ger varje skogsägare möjlighet till information från och kontakt med sin skogsvårdsstyrelse. Skogens pärlor kan till exempel ge svar på frågan hur många nyckelbiotoper grannen eller man själv har. Vad gäller statistiska uppgifter om skog är denna plats oöverträffad. Här finns också skogsmyndighetens egen tidning SkogsEko i webbupplaga. Den ger en bra bild av vad som är aktuellt i skogspolitiken och framför allt mängder av artiklar med praktisk nytta för att bedriva ett uthålligt skogsbruk. På tal om nyttiga platser på webben så måste vi framhäva SkogForsks hemsida (www. skogforsk.se). Förutom information om aktuell forskning kring familjeskogsbruket finns här Kunskap direkt som ger möjligheter att interaktivt lära sig grunderna och den ekonomiska nyttan om röjning, gallring, lövskogsskötsel och val av skogsodlingsmaterial. Farligt arbete Arbete i skog särskilt i den egna! är en hälsosam och välgörande verksamhet. Men den är också farlig, vilket olycksfalls- och dödsfallsstatistikens skrämmande höga siffror visar. Därför rekommenderar vi projektet Säker Skogs ( hemsida, där man får tänka efter före innan man ger sig ut i skogen med motor- eller röjsåg. Ta det varligt i skogen! Stor nytta Som medlem i en skogsägarförening har du givetvis stor nytta av informationen på föreningarnas hemsidor aktuellt i föreningen, möten, virkespriser, leveransvillkor, rådgivning med mera. Här är mailadresserna till föreningarna: Södra ( Mellanskog ( Norrskog ( Norra Skogsägarna ( och Norrbottens Läns Skogsägare (www. nls.se). På LRF Skogsägarnas ( internetplats kan man för övrigt länka sig vidare till föreningarna. Här hittar man också mycket om familjeskogsbrukets näringspolitiska frågor och här kan man beställa förlagsprodukter. Är du utbo så finns det goda skäl att besöka Skogsägare i staden (www. utbo.lrf.se). Fakta om skogsindustrin hittar man enklast via Skogsindustrierna ( där man kan länka sig vidare till de enskilda skogsbolagen. På Skogsindustriernas hemsida finns ett stort antal OH-bilder om skog och skogsnäring som man kan ladda hem för egen användning. Startpunkt på webben Till sist vill vi rekommendera en plats som inte direkt har med skog att göra men som ändå är till stor nytta för den som snabbt vill nå olika myndigheter. Det är Sverige Direkt ( som är startpunkten för sökningar på alla webbplatser inom Moder Sveas domäner: riksdag, regering, myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Säkerställ återväxten med plantor från Ramlösa Plantskola Kraftig och grov toppknopp Samlat, kraftigt och fibröst rotsystem Det gäller att hänga med! De webbplaster som vi rekommenderat: SkogsSverige SkogsLand - ATL Dagens Eko Skogsvårdsorganisationen SkogForsk Säker Skogs Södra Mellanskog Norrskog Norra Skogsägarna LRF Skogsägarna Skogsägare i staden Skogsindustrierna Sverige Direkt Frisk och kraftig barrmassa Grov rothalsdiameter tel: fax: mail@ramlosaplant.se SKOGSPRAKTIKAN VI SKOGSÄGARE 4/03 13

14 På väg till andra delen av objektet, maila nästa traktkarta!

15 TimberNavi är den professionella GIS-applikationen för ett rationellare skogsarbete. Till exempel: GPSnavigeringen gör förplaneringen enklare och medverkar till perfekt precision i avverkningsarbetet. Efter avslutat uppdrag kan föraren maila kartan, samt alla andra objektsdata, till kontoret eller den PC-utrustade skotaren. Tänk så enkelt skogsarbetet kan vara! TimberNavi är en del av TimberOffice Timberjacks kompletta utbud av specialanpassade programvaror för maskinägare och uppdragsgivare. Kraftfulla verktyg som ger dig möjligheterna andra drömmer om!

16 RÖJNING Röjning ökar skogens lönsamhet Det röjs för lite och för slarvigt. Oftast lämnas för många stammar, hela per hektar, och man är dålig på att välja rätt träd som ska sparas. Det säger Folke Pettersson som arbetat med röjning i flera år, både som praktisk skogsägare och framför allt som forskare på Skogforsk. Folke Pettersson, Skogforsk, ger tips om röjning. I de här artiklarna ger han råd och tips, samt förklarar varför det är en viktig insats i skogen. Ett välröjt bestånd får en betydligt högre värdetillväxt än ett oröjt, och detta gäller för hela omloppstiden. Redan vid förstagallringen får man vanligen tillbaka hela röjningskostnaden med god ränta därtill. I skattesammanhang betraktas det som en driftskostnad. Kostnaden kan därmed dras av i sin helhet i deklarationen samma år som den uppstår. Mina egna erfarenheter av röjning är att det är ett tungt arbete som ger välbehövlig motion, men att det samtidigt är ett mycket tacksamt arbete att utföra. Det är upplyftande att under röjningsarbetet kunna stå på en sten i beståndet och överblicka och jämföra röjda partier med oröjda, och då få den fulla övertygelsen om att detta är ett viktigt arbete för framtiden, säger Folke Pettersson. Fila klingan skarp för framtidsarbetet i skogen. En fråga om timing Ett par grundläggande tips är att vara påpasslig och räkna stammarna. Ungskogarna utvecklas snabbt, och kommer man in för sent innebär detta dels en högre tidsåtgång, dels ett sämre stamval, eftersom man då i hög grad tvingas ställa kvar de förväxande träden, vilka i allmänhet har dåliga kvistegenskaper. För de flesta bestånd blir det fråga om att röja två gånger. Maximalt stammar per hektar bör lämnas kvar vid slutröjning, beroende på bonitet och avsättningsläge. Dåliga avsättningslägen, där man bör röja hårdare, är de områden där man i dag gör prisavdrag för vidaretransporten av virket. För bördiga granmarker i södra Sverige kan man tänka sig ett något högre stamantal per hektar än Strävan bör vara att de kvarstående träden ska stå jämnt fördelade, eftersom detta gynnar volym- och värdetillväxt samt minskar risken för snöskador. Vis av egen erfarenhet tror jag mig veta att en överdriven försiktighet kännetecknar den som är nybörjare med röjsågen, vilket resulterar i för höga kvarstående stamantal. Under arbetets gång är det viktigt att följa upp hur stort stamantal per hektar som lämnats. En god vana är att regelbundet räkna antalet kvarstående träd som står inom en cirkelyta med radien 5,64 m (=100 m 2 ). Knyt fast ett 5,64 m långt snöre i en pinne, som får utgöra centrum i cirkeln. Antal inräknade träd multiplicerat med 100 ger stamantalet per hektar. Räknas 30 träd in har stammar per hektar lämnats kvar, vilket är för mycket oavsett röjningsobjekt. Folke Pettersson NÄTTIPS: På hemsidan finns "Kunskap Direkt" som består av ett antal kunskapssystem för röjning och gallring. Skogforsk har också utarbetat en handledning som kan beställas på hemsidans "skogsshop". Carl-Johan Nordström, skogsägare i Blekinge, tycker röjning kan vara riktigt trevligt. Det känns bra och man ser resultatet med en gång. 16 VI SKOGSÄGARE 4/03

17 I valet och kvalet Den som tittar närmare i ungskogen hittar massor av träd med fel, det kräver uppmärksamhet för att välja rätt. Den röjningsform som ställer högst krav på utföraren är röjning av barrträd. I första hand handlar det om naturliga föryngringar eller sådder med tall. I ungskogar med tall och gran har åtminstone vartannat träd någon form av kvalitetsnedsättande fel. För svårt älgskadade bestånd kan man dessvärre räkna med att de flesta träden har något fel. Det är således viktigt och lönsamt på sikt att ha god uppmärksamhet på trädkvaliteten vid stamvalet. För den ovane är nog träd med sprötkvist (starkt uppåtriktad kvist som ger en sämre hållfasthet i virket) svårast att identifiera, medan krökar, stamskador och liknande borde vara lättare att upptäcka. Träd kvar efter röjning Oavsett hur bra man lyckas med stamvalet får man räkna med att det kommer att finnas kvar en hel del träd med fel efter slutröjning. Det beror på den stora andelen träd med fel före röjning, men också på att röjaren måste göra tvingande stamval. Det beror dels på att de kvalitetsmässigt sett bra träden inte är jämnt fördelade i beståndet, dels på att de grövre träden ofta måste ställas kvar på bekostnad av klenare och mer instabila trädgrannar. Det faktum att det finns kvar en hel del träd med fel efter röjning är inget hinder för att bedriva en skötsel med inriktning på produktion av högkvalitativt virke. För att kunna bedriva en sådan skötsel är det tillräckligt om det efter röjning finns utvecklingsbara tallar med god kvalitet per hektar. Kravet är då att träden är någorlunda jämnt fördelade över arealen samt att de kan identifieras och lämnas kvar av maskinföraren vid gallring. Det här med att spara två bra träd som växer nära varandra är ett mindre bra val som den oerfarne gärna gör. Plantröjning vid en meter En inledande plantröjning bör utföras när beståndet är en meter högt, då görs enkelställning av plantor samt röjning av förväxande träd. För den intresserade skogsägaren kan en förnyad röjningsinsats vid 2 3 meters höjd vara ett intressant alternativ innan slutröjning till produktionsförband utförs. Slutröjningen bör ske senast vid 5 meters medelhöjd, då kvistkvaliteten i den blivande rotstocken är danad. Väntar man för länge blir kvaliteten lidande, eftersom man då till mycket stor omfattning tvingas att bygga framtidsbeståndet på de förväxande och grövsta träden, vilka i allmänhet har en sämre kvistkvalitet än de lite klenare träden. Dessutom blir tidsåtgången, eller kostnaden om arbetet lejs ut, onödigt hög. En sent utförd slutröjning i Barkskador som klassar ner kvalitén på stocken. De uppåtriktade sprötkvistarna försämrar hållbarheten. Den här stammen leder inte till glädjescener på sågverket De här stamkrokarna brukar det vara gott om. tallbestånd vid 4 5 meters medelhöjd är gynnsam för kvistkvaliteten men är också nödvändig i områden med stor älgstam. Folke Pettersson Därför röjer man Röjning ger en ökad diametertillväxt hos kvarvarande träd och en högre produktion av kvalitetsvirke. Det blir mindre värdeförluster på grund av självgallring, stambrott och vindfällning. Dessutom leder röjning till stor valfrihet i den fortsatta skötseln av bestånden. Struntar man i att röja finns det risk för omfattande skador i ungskogen. Dessutom behöver den första gallringen göras tidigare, oftast redan vid meters höjd. Förutom att man blir låst tidsmässigt ges ingen frihet att välja gallringsmetod. Låggallring, att ta bort de minsta träden, är den enda vettiga metoden i stamtäta bestånd om man vill undvika omfattande skador och fortsatt svag värdeutveckling. Ett välröjt bestånd ger större valfrihet både då det gäller metod och tidpunkt. Ofta är det lämplig att gallra då träden är meter, men behovet uppstår inte lika akut, utan skogsägaren har en bra möjlighet att invänta högkonjunktur med goda massavedspriser. Har du en bank av det rätta virket? Ring Per Nilsson, Lantbruksansvarig i Norrköping på eller gå in på och läs vårt nyhetsbrev. VI SKOGSÄGARE 4/03 17

18 Lönsamheten hänger på några centimeter RÖJNING Kostnaderna för gallring ökar lavinartat om träden är klena. Några centimeter gör en skillnad på 150 kronor per kubikmeter! I dåligt sällskap Mixen av tall och björk är ingen lyckad kombination. Björken har en ännu snabbare ungdomstillväxt än tallen. Tall som är överskärmad av björk tar stor skada. Struntar man i att röja sådana bestånd får man räkna med ganska stora avgångar av de planterade tallarna. Lövröjningen bör därför sättas in tidigt innan tallen tar skada. Man måste dessutom räkna med att upprepa lövröjningen eftersom stubbskotten växer mycket snabbt och oftast förbi tallen. Om man har ett stort lövuppslag kan en tidig total röjning av lövet medföra en så riklig stubbskottsbildning att lövproblemet till och med förvärras. I tallbestånd med mycket rikligt lövuppslag bör man därför utföra den första röjningen som en punktröjning. Detta innebär att man friställer tallplantorna men låter Eftersatta röjningar straffar sig då det är dags för den första gallringen. Att avverka och forsla fram ett stort antal klena stammar blir dyrt. Som framgår av diagrammet här bredvid är kostnaden för drivning närmare 400 kronor per kubikmeter om medelstammarna har en diameter av 8 centimeter, sedan sjunker kostnaderna snabbt för varje centimeter. Då träden nått 15 centimeter har kurvan planat ut ordentligt, kostnaden är då runt 150 kronor per kubikmeter. För förstagallringsbestånd med tallar per hektar i mellersta Sverige blir nettokostnaden cirka 125 kronor per avverkad kubikmeter, med dagens drivningskostnader och massavedspriser, utan något prisavdrag för vidaretransport. Förmodligen tillkommer också kostnader för manuell underväxtröjning i samband med den maskinella gallringen. För att det ska gå jämnt ut, så virkesintäkterna betalar gallringskostnaden, måste stamantalet ner till Om massavedspriserna fortsätter att sjunka i reala termer i framtiden så flyttas sådant löv vara kvar som inte bedöms hindra tallarnas utveckling. Utnyttja fuktiga partier som lövområden. Skogscertifieringen ställer krav på en viss lövinblandning i bestånden. För tallbestånd bör man från beståndsutvecklingssynpunkt koncentrera lövträden till vissa partier. I jämna tallplanteringar med små betesskador av älg finns det goda förutsättningar att bedriva ett kvalitetsinriktat skogsbruk om röjningarna utförs på ett ändamålsenligt sätt. Drivningskostnad kronor per kubikmeter 100 Kubikmeter 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 Diameter Björken passar inte bra i tallskogen. En trave med massaved från en förstagallring. Mätt per kubikmeter är det stora kostnadsskillnader att ta ut de klena stammarna jämfört med de grova. den här stamantalsgränsen nedåt i riktning mot Det här verkliga exemplet visar hur viktigt det är att utföra ordentliga röjningar. Trivs tillsammans Lövuppslag i granplanteringar är en bra kombination. Två ungdomar som trivs tillsammans. Folke Pettersson På frostlänta områden utgör lövträden ett viktigt skydd mot frostskador på granarna. Här bör så kallad skärmröjning tillämpas. En första röjning till lövskärm görs då lövuppslaget är 3 4 meter högt. Avvecklingen av skärmen kan göras i ett eller två steg, senast då granen är 3 meter. På marker som inte är frostlänta handlar det om samma strategi som för tall. Den första lövröjningen bör utföras ganska tidigt, och som punktröjning om lövuppslaget är stort. Granen har nämligen en långsam ungdomstillväxt, och blir därför snabbt överskärmad av björken, vilket hämmar tillväxten på granen. Slutröjning till produktionsförband bör göras när granen är 2 3 meter hög, lövträd kan lämnas kvar i luckor och på fuktigare partier. 18 VI SKOGSÄGARE 4/03

19 Klingan ljuder för röjningen Innan Kjell Eriksson börjar fila klingan på röjsågen slår han till den med ett metallföremål. En ren fin klockklang sprider sig i skogen och han ser nöjd ut. Det där handlar i första hand inte om musik, utan är en ren säkerhetskontroll. Klingan roterar med varv i minuten och det har hänt en del otäcka olyckor med spruckna klingor. En hel klinga ska ge ifrån sig en hög fin ton. Sedan är det bara att ge sig i kast med filen, som är ett oumbärligt hjälpmedel. Du bör fila och kontrollera klingan varje gång du tankar. Om den är illa skadad kan det vara lika bra att byta klinga. Den är inte så dyr och det betalar sig på flera sätt att arbeta med skarp utrusning. För att undvika stensågning kan det vara klokt att ta lite högre stubbar, säger Kjell Eriksson, som arbetar på Södra i Söderköping. Kjell Eriksson lägger an filen mot klingan för att kontrollera så skränkningen på klingan är bra filhandtaget har en nedsänkning där klingspetsarna ska ligga mot. I änden på filen finns skränkvetyget för två tjocklekar av klingor i princip är det bara att bryta tills det tar emot. Från miniskotare till liten röjmaskin De första av Vimeks röjningsmaskiner börjar gå i skogarna under hösten. Hittills har det handlat om prototyper, men nu är produktionen igång på allvar. I år räknar företaget med att leverera nio maskiner till entreprenörer som arbetar med skogsvård. I stort sett arbetar maskinen dubbelt så fort som vid manuell röjning, men det beror förstås på förutsättningarna. De största fördelarna har maskinen i eftersatt, relativt grov röjningsskog. Priset för röjaren är runt kronor, nu planerar Vimek att gå vidare och göra en variant med ett litet skördeaggregat. På filen finns tydliga markeringar om i vilken vinkel filen ska hållas. För att underlätta arbetet är det lämpligt att göra ett sådant här filstöd. VI SKOGSÄGARE 4/03 Basmaskinen är en utveckling av företagets lilla skotare, som försetts med utrusning som klipper av träden. 19

20