IPAD-PROJEKTET VT12 EN RAPPORT FRÅN ÅRSTASKOLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IPAD-PROJEKTET VT12 EN RAPPORT FRÅN ÅRSTASKOLAN"

Transkript

1 ÅRSTASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN IPAD-PROJEKTET VT12 EN RAPPORT FRÅN ÅRSTASKOLAN Version Sammanställd av Martin Claesson

2 SID 2 (21) Vi vill inledningsvis tacka Utbildningsförvaltningen som givit oss möjligheten att arbeta så omfattande med ipads i verksamheten under den gångna våren och kommande terminer. Det kan vara värt att tydliggöra att även om det arbete som pågått på Årstaskolan har utförts med ipads ser vi det som möjligt att även annan motsvarande utrustning kan fungera på ett likvärdigt sätt.

3 SID 3 (21) Inledning Vårens arbete med ipads har varit både spännande och kreativt med många ögonöppnare och positiva överraskningar. Arbetet har utgått från pedagogernas professionella förmågor och kunskap, samt deras egna tankar och idéer kring möjliga tillämpningar. Det har inte ställts några krav på uppvisande av resultat eller generaliserbarhet men den försöksverksamhet som pågått har ändå genererat många lärdomar och bra exempel på pedagogiskt arbete. Det är utifrån de förutsättningarna naturligtvis för tidigt att dra några större slutsatser kring långsiktiga effekter på undervisningen men i princip samtliga lärare rapporterar om större lust och motivation i elevernas skolarbete. Om detta är ett ihållande fenomen som även kan leda till resultatutveckling återstår som sagt att se, och speciellt intressant blir det när och om experimenten leder fram till tydligt formulerade arbetssätt. Med den senaste läroplanen har skolorna även ett uppdrag att involvera digitala medier i undervisning och i jämförelse med skolans erfarenheter av laptops och har ipads sammanvägt varit ett överlägset alternativ 1. Det är på samma gång viktigt att vi värderar utrustningens bidrag och möjliga effekter mot kostnaden för densamma och inte blir förförda av den initiala glädjen av att skolan för en gångs skull får använda samtida aktuell teknik. Vi tror att IT har en nödvändig och självklar plats i dagens skola men att det är upp till oss att hitta vägar för att uppfylla dess inneboende potential. Mycket arbete är självfallet kvar att göra och vi har enbart börjat vandringen mot en skola där IT är en integrerad del av verksamheten. Vi ser fram emot en mycket utmanande och utvecklande tid. 1 I början av 2011 gjorde Årstaskolan en sammanställning (se bilaga) av önskade krav för en elevdator. Dessa krav sammanfaller i stort med vad ipads har bidragit med till verksamheten.

4 SID 4 (21) BAKGRUND Årstaskolan har under flera års tid arbetat med att integrera teknik och digitala verktyg i undervisningen. Parallellt med detta arbete har organisationen utvecklats för att stimulera och belöna ökad professionalism, initiativförmåga, utveckling, samarbete och kvalitetsarbete. En ny organisationsform har implementerats där enhetsledarna fått ett tydligare uppdrag och hösten 2011 etablerades nya drivord för verksamheten: Synlighet Ledarskap Höga förväntningar Årstaskolan fick i Stockholms stads satsning på surfplattor under våren 2012 möjligheten att arbeta i ett bredare projekt med ipads i undervisningen tillsammans med tolv andra kommunala grund- och gymnasieskolor. Syftet med satsningen är att undersöka vägar för hur man med hjälp av ipads kan nå högre resultat i undervisningen. ipad-projektet sammanfaller även med Utbildningsförvaltningens projekt (där Årstaskolan deltar) inom Att Skriva sig till Läsning (ASL), med inspiration från Arne Tragetons forskning. KONCEPTUELL MODELL FYRA DOMÄNER Vårens arbete med ipads har i första hand handlat om utveckling där målet inte varit fast fixerat och inte heller förväntas vara annat än föränderligt. Det har därför funnits ett behov av att förena olika aspekter och perspektiv för att projektet som helhet ska kunna leva upp till det uttalade syftet att utveckla verksamheten för att uppnå bättre pedagogiska resultat. För projektet har därför en domänmodell skapats där respektive domän dels behandlas enskilt men främst i samverkan med övriga domäner. Varje domän har sina specifika problemställningar, mål och möjligheter men överlappar samtidigt samtliga övriga domäner. Följande domäner har etablerats: Elever Lärare Teknik Skolledning

5 SID 5 (21) TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Organisation En styrgrupp motsvarande skolledningen har ansvarat för att ta ut riktningen för projektet, fördela resurser och behandla viktigare frågor 2. En operativ projektgrupp bildades för att arbeta nära de olika delprojekten med genomförande och kontinuerlig uppföljning. Olika lärare har enskilt eller i grupp arbetat med att införliva ipads i den dagliga pedagogiska verksamheten utifrån respektive avgränsat delprojekt. Utbildning Lärarna erhöll ingen organiserad utbildning på ipads. Styrgruppen valde istället att erbjuda samtliga pedagoger på PIM3-nivå tillgång till en personlig ipad samt en app-peng att ladda hem valfria appar för. En gemensam tid för workshops schemalades för utbyte av idéer och stöd i frågor av både praktisk och pedagogisk karaktär. Målet var att varje pedagog själv skulle kunna känna att de behärskar verktyget och våga ta initiativ till att använda ipads på olika sätt i sin undervisning. 1-till-1-piloter Två klasser i årskurs 1 utsågs till piloter för en 1-till-1-satsning med ipads. Båda klassernas lärare var erfarna och engagerade men hade begränsade erfarenheter av att använda IT i klassrummet. Valet har varit att gå långsamt fram för att grundligt kunna bedöma erfarenheter, möjligheter och effekter. Arbetet har följts nära av en pedagogisk utvecklare samtidigt som en IT-pedagog funnits tillgänglig för att förenkla och stimulera genomförandet av pedagogiska idéer. Utvärdering har ägt rum kontinuerligt med syfte att dokumentera effekter och kvalitetsutveckla arbetet. Arbetet har hittills varit mycket lovande och fortsätter under HT12. 2 ipad-projektet och de senaste årens arbete med att föra in IT i skolvardagen har utmynnat i 11 Tips inför en skolsatsning på IT (se bilaga), en sammanställning av teori och erfarenhet som i första hand riktar sig till skolledare.

6 SID 6 (21) Lokala projekt Under våren gavs möjlighet för samtliga pedagoger att söka lokala ipad-projekt som utifrån utvalda kriterier godkändes och tilldelades ipads. Totalt beviljades 11 projekt 3 för olika åldrar och av varierande karaktär. Kravet var att varje projekt skulle ha en tydlig bärande idé som kunde vara utvecklande för verksamheten. Vissa projekt hämtade inspiration från Ruben Puentaduras SAMR-modell men inga anspråk på uppvisande av ökade pedagogiska resultat ställdes under våren. De projekt styrgruppen beviljande fick dokumentera sina erfarenheter och även redovisa sitt arbete vid två tillfällen av mikroseminarier på skolan. Teknik, logistik och övriga resurser Etappvis utrullning, goda förberedelser och behovsanpassade lösningar har varit modellen för att på ett bra sätt nå ut till slutanvändare och ge dem så goda förutsättningar som möjligt att lyckas med sitt arbete. Lokalt förankrad ITkompetens och skolgemensam vilja att bidra till projektet i form av ekonomiska resurser, personlig kompetensutveckling och arbetsinsatser har varit nyckeln till att kunna driva flera olikartade delprojekt parallellt. Organisationen har varit väl föreberedd för att kunna hantera och arbeta utvecklande med den stora mängd ipads som plötsligt stått till förfogande. Bibblis.se En produkt, i dubbel bemärkelse, av vårens arbete är webbplatsen Bibblis.se där elever kan publicera och låna varandras böcker. Det är även möjligt att kommentera och recensera de elevproducerade böckerna direkt på webbplatsen. Bibblis.se uppstod som samlingsplats för det stora antalet digitala böcker som skapades i vårens olika delprojekt men har visat sig kunna ha en central funktion i det pedagogiska arbetet tack vare de digitala kommunikationsmöjligheterna 4. 3 Se bilaga för beskrivning av samtliga delprojekt. 4 Se bilaga för närmare beskrivning av arbetssätt.

7 SID 7 (21) ERFARENHETER Då projekten varierat i inriktning och omfattning har även erfarenheterna varit av olika karaktär. Genomgående är att både pedagoger och elever upplever ipads som ett användbart och spännande verktyg. De flesta lärare berättar om hur eleverna tar sig an uppgifterna med större lust och motivation än tidigare. Störst skillnad har kanske märkts på elever som tidigare inte haft möjlighet att visa engagemang för skolarbetet, där många vittnar om hur uppgifterna blir tillgängliga för eleverna på ett helt nytt sätt med hjälp av ipads. Intressant att notera är att även lärare och elever med begränsad erfarenhet av datorer och smartphones direkt har tagit till sig ipad som pedagogiskt verktyg. Följande ser vi som de tre viktigaste och mest värdefulla erfarenheterna från vårens arbete med ipads: - Det har uppstått betydligt fler pedagogiska diskussioner och samarbeten mellan lärare och även andra yrkesgrupper på skolan än tidigare. En entusiasm har vuxit fram inför att arbeta gemensamt kring projekt vilket har fördjupat och förbättrat samtalen om hur skolan kan utföra sitt uppdrag, både med ipads och utan. - Eleverna har fått fler möjligheter och hjälpmedel att uttrycka sig och kommunicera vilket har bidragit till ökad produktion och variation av innehåll. Vi tycker oss se tecken på att det i de yngre åren bl.a. bidragit till ökad förståelse för grammatiska strukturer som stavning, meningsbyggnad med skiljetecknen och texters röda tråd. - Möjligheterna att dela med sig, kommunicera och publikt visa upp har synliggjort många tidigare dolda kvaliteter i verksamheten hos både elever och personal. Man kan börja se en förändring i arbetssätt och hur elevernas uppgifter utformas utifrån de nya möjligheterna att kommunicera och presentera arbetet för riktiga mottagare. Några av de övriga kommentarerna som lämnats under och efter arbetet: - Fungerar bra för samarbetsövningar 1-till-2 - Suddar ut gränser mellan skola och fritid - Ta in världen i klassrummet - Publikt, offentligt, på riktigt - Digital portfolio - planera, följa upp, kommentera och utvärdera - Nyfikenhet, stolthet, engagemang

8 SID 8 (21) - Ökad lust, lustfyllda inlärningen ett faktum - Nya användningsområden dyker upp successivt - Behov av skrivare - Säkerhet och laddning - Ökat utbyte mellan lärare både inom och utanför skolan - Stimulerar elevers läsande, effekten slår däremot lite olika - Viktigt att tekniken inte är i fokus - Kreativa appar ger mest - Behövs synk för lagring av material - Kräver att man studerar läroplanen närmare (vilket är bra) - Delaktighet, demokrati, samarbete - Kompenserande funktion - Utveckla sociala förmågor, entreprenörskap, självförtroende, medmänsklighet - Kommunikation (översättning) för nyanlända - Möjlighet att kommunicera med bilder - Ökad kommunikation mellan lärare och elever, och elever och andra elever - Möjlighet att ljuda och repetera för att träna språk - Individualisera genom att eleverna kan arbeta på sin nivå, bra för heterogena grupper - Bra för barn med koncentrationssvårigheter - Ökar intresset för att skriva - Upptäcka tillsammans med eleverna - Får med alla elever - Minskar motoriska hinder - Motivationshöjande, både för starka och svaga elever - Kreativt och lösningsfokuserat tänkande istället för probleminriktat - Nya redovisningsformer - Snabbare respons utvecklar kunskapssökandet - Pedagogerna tvingas bli mer tydliga i direktiv och förväntningar med delade ipads (ej 1-till-1) - Personal har fått nytändning och börjat se nya möjligheter i verksamheten - Äldre och erfarna pedagoger ser snabbt möjligheterna med verktygen

9 SID 9 (21) ELEVERS UTVECKLING För varje lokalt projekt gjordes en enskild utvärdering mot vårterminens slut. Här följer några citat kring elevernas utveckling hämtade från det materialet. Det som känns viktigt att nämna är att ipaden på intet sett tar bort barns läsoch skrivsvårigheter. De som har svårt att stava, skriva och läsa har bara fått ett hjälpmedel som underlättar för dem att kommunicera på ett begripligt sätt. Det som tidigare hindrade dem i skrivprocessen som att forma bokstäver, pennfattning, stavning och koppla ljud till bokstav kan de nu få hjälp med tack vare de olika skrivprogrammen och deras funktioner. - Susanne van der Kwast Ja, på många plan, som alltid när man provar nya verktyg så blir resultatet av vi pedagoger utmanas att verkligen studera läroplanen för att inte bara gå på rutin eller virra bort oss i allt det nya. När standardiserade läromedel försvinner lutar vi oss tydligare på läroplanen. Delaktighet, demokrati och samarbete får också en skjuts av detta. - Josef Sahlin De har blivit mer medvetna om den röda tråden i just svenskan (vilket var mitt mål); att det i en berättelse skall finnas en början, en handling (ett problem) och ett slut. De har även blivit mer medvetna om punktens betydelse. - Camilla Löw Vi kan verkligen använda vardagen i vårt arbete genom att fota/filma det som händer och berätta och skriva om det. På så sätt kan eleverna verkligen utgå från deras verklighet och allt blir så mkt konkretare, vilket är viktigt för de nyanlända. Eleverna kan bearbeta språket på ett helt annat sätt genom att ljuda, skriva, läsa in texter mm. Det är viktigt för dem att repetera och förstärka allt de lär sig. - Susanne Pettersson

10 SID 10 (21) Det finns ett sug hos eleverna i arbetet med ipaden som är svårt att hitta någon annanstans i skolan. Det finns en nyfikenhet och en stolthet i det här. Eleverna har också fått syn på andra förmågor hos varandra. - Lotta Bohlin Jag upplever en större motivation i skolarbetet hos flera elever som vanligtvis inte alltid är så motiverade. Samtidigt utvecklas deras kunskapssökande då ipaden ger omedelbar respons på deras frågor och upplevs som roligare än traditionella skolböcker. - John Oskarsson NÄSTA STEG Till hösten fortsätter ipad-projektet och bygger vidare på de erfarenheter som framkommit under våren. Modellen med lokala projekt har visat sig vara framgångsrik för att stimulera utvecklingsarbete och fortgår därför ytterligare en termin. Pilotklasserna för 1-till-1 fortsätter sitt arbete med att utvärdera vilka möjligheter och fördelar den modellen ger för lärandet och elevers utveckling. Höstterminen innebär även starten på det praktiska arbetet med Att Skriva sig till Läsning (ASL) som kommer att äga rum i förskoleklass och årskurs 1. Arbetet i förberedelseklass var under våren så framgångsrikt att beslut har tagits om att permanent tillhandahålla ipads för nyanlända elever. Vi ser även en stor potential för ipads inom specialpedogiska insatser, något som kommer att undersökas närmare under hösten. En konferens med mikroseminarier är inplanerad under terminen där arbetet med ipads och annan pedagogisk utveckling redovisas. Nästa skriftliga rapport förväntas fram mot jullovet.

11 SID 11 (21) Medverkande Rapporten är sammanställd av Martin Claesson med bidrag från: Jonas Johansson Micke Kring Josef Sahlin Camilla Löw Susanne van der Kwast Susanne Pettersson Monica Bredberg Lotta Bohlin John Oskarsson Cecilia Bergwall Daniel Sinik Martin Fernström Mani Fekri Kontakt Följ vårt arbete och läs mer om Årstaskolans ipad-projekt på

12 SID 12 (21) BILAGA 1 LOKALA IPAD-PROJEKT VT12 Beviljade projekt som beslutats på styrgruppens möten. Projekt: Utveckla det publika och kommunikativa skolarbetet År: 3 Ansvarig: Martin Fernström Att ge eleverna, i grupp och individuellt, möjlighet att utveckla sitt publika och kommunikativa skolarbete. Låta eleverna utveckla sin läsning genom att skriva sig till läsning. Att genom digital dokumentation göra allt sitt skolarbete synligare och transparantare med hjälp av olika media som bild, ljud, musik och film. Att utforska delbarhet i undervisningen. Projekt: Att skriva sig till läsning - Monstret År: 3 Ansvarig: Josef Sahlin Arbetet ska syfta till att skriva sig till läsning. Huvudarbetet handlar om ett nytt romanprojekt Monstret som vi har börjat på. Hur kan detta projekt förbättras med plattor? Romanerna görs om till ibooks och publiceras på nätet tillsammans med bilder. Sagorna kommer även att läsas in via ipadens ljudinspelare. Projekt: Utveckla skrivandet År: 2 Ansvarig: Monica Bredberg Under höstterminen har klassen tränat på att skriva berättelser (se Lpp:n). På vårterminen har eleverna vidareutvecklat sin skrivning. På ipads kommer eleverna att fortsätta arbetet med att utveckla skrivandet med hjälp av Josef Sahlins Dörren.

13 SID 13 (21) Med hjälp av ipads kan skrivandet stimuleras. Eleverna kan gå tillbaka i sin text för att ändra och lägga till allteftersom författandet fortgår. Projekt: Ta in världen i klassrummet och elevdokumentation År: 4 Ansvarig: Lotta Bohlin I det första skedet förstärker ipaden vår undervisning genom multiplikationsspel, NE.se för Sverigeprojektet, Glosmaskinen, aktuell litteratur, tidningar, filmer m.m. Med hjälp av ipads ökar elevernas möjlighet att synliggöra, samtala om, samarbeta runt, skapa innehåll, dokumentera och utvärdera målen i läroplanen. Eleverna dokumenterar själva sitt arbete utifrån veckans mål. Vad ska jag kunna? Vad ska jag arbeta med? Vad har jag gjort? Arbetet används sedan som underlag vid samtal om lärande. Projekt: Ämnesövergripande miljötema informationskällor och redovisningsformer År: 5 Ansvarig: John Oskarsson Miljötemat är ett ämnesövergripande arbetsområde som innefattar ämnena svenska, naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen. Kollaborativt lärande är en central aspekt under temaarbetet, liksom samarbete och att bejaka elevernas nyfikenhet att söka svar på egna frågor och fördjupa sina kunskaper. Eleverna ges möjlighet att tillsammans träna sina färdigheter i att söka information ur ett antal utvalda källor, vilket är en central del i flertalet av grundskolans ämnen. Forskningsmodellen CORI (Concept-Oriented Reading Instruction) bygger på elevernas egna intressen och olika begrepp inom framförallt de naturvetenskapliga ämnena, men har även god effekt inom de samhällsorienterande ämnena (Westlund 2009).

14 SID 14 (21) Projekt: Digitalt berättande och sagoskrivning År: 1 Ansvarig: Camilla Löw Eleverna arbetar två och två med sagoskrivande början, handling, slut. När texten är klar skapar eleverna en bok på ipaden. Texten läses in, bildsätts och kompletteras med musik. Arbete med elevernas texter sker även gemensamt via Smartboard. Färdiga böcker publiceras på klassens blogg och andra klasser bjuds in på sagostund. Inspirerat av digitalt berättande på Vallaskolan förskoleklass - Projekt: Väcka läslust för att nå målen i svenska År: 6 Ansvarig: Cecilia Bergwall, Jimmy Jansson Läs- och skrivprojekt för de elever som inte fullt ut nådde kravnivån för alla delmoment i de nationella proven. Syftet är att öka motivationen och väcka lust hos elever som aldrig läser hemma och har svårt att formulera sig. Vi vill väcka deras intresse och ge självförtroendet en skjuts framåt när det gäller läsning och att skriva texter, samt att de ska nå kravnivå för betyg E i åk 7. Projekt: Språklig utveckling för nyanlända År: samtliga Ansvarig: Eva Ollinen, Sirpa Rautio, Susanne Pettersson Att utveckla språk, både skriftligt och muntligt, hos elever i förberedelseklass. Genom att använda Googlebilder, kartor, digitala lexikon, foton och egen dokumentation kan eleverna öka referensramarna, få större ordförråd och förbättra sin läsförståelse. Med stöd av en ipad kan eleverna utvecklas utifrån sin egen språknivå och deras möjlighet att kommunicera både skriftligt och muntligt kan stimuleras och förbättras.

15 SID 15 (21) Projekt: Att öka säkerheten inom stavning År: 1 Ansvarig: Daniel Sinik Syftet med projektet är att använda ipads som ett redskap för att träna stavning (som är högst aktuellt) med eleverna, där sambandet mellan ljud och bokstav är det centrala. Användning av ipads kan göra att stavningsinlärning blir mer lustfyllt än vid vanlig skrivning, speciellt för pojkar. Projekt: Tydliggöra praktiska experiment i fysik År: 7-9 Ansvarig: Göran Sten Vi filmar en händelse direkt med ipaden, t.ex. en tur i en gunga i lekparken eller berg- och dalbanan på Grönan. Det är i normala fall svårt att veta hur snabb den filmade rörelsen är, men med hjälp av appen Video Physics kan man räkna ut hastigheten och därefter beräkna hur stor kraft rörelsen har. Materialet sparas i ipaden som en film inklusive all data om rörelsen. Filmen med information kan sedan exporteras enkelt till Kunskapshubben och ses via ipad, dator eller smartphone. Projekt: Färdighetsträning i kortdivision och dokumentation av NOlaborationer År: 4 Ansvarig: Jenny Lagesson Jag vill prova den modell för färdighetsträning i matematik som Martin Fernström beskrev på pedagogiskt café 10:e maj och använda den för träning av kortdivision. Jag vill också testa att arbeta med Bookcreator för att dokumentera NOlaborationer inom arbetsområdet magnetism. Jag vill se hur kombinationen av bild, text och möjligheterna att spela in ljud ger eleverna möjlighet att uttrycka sina upptäckter och använda de naturvetenskapliga begreppen.

16 SID 16 (21) BILAGA 2 BIBBLIS.SE I vår strävan att försöka omdefiniera undervisningen och göra den relevant för våra elever har vi skapat en publik webbsajt för att jobba med elevernas skrivande och läsande ett eget e-bibliotek på Årstaskolan. För att göra skolarbetet meningsfullt tror vi att elever behöver få skapa material som når riktiga mottagare samt att få respons på detta av samma verkliga publik. Vi kan dessutom jobba vidare med deras läs- och skrivförståelse genom att de får läsa andra elevers böcker samt lära sig att recensera och kritisera det på ett konstruktivt sätt. Det kan exempelvis ske genom two stars and a wish, där eleverna lyfter fram minst två bra saker samt kommer med en önskan. Här kommer vi då åt områden som medbedömande och diskussionen kring hur elevens egna nätpersona uppfattas i ett nätsocialt sammanhang. Sam- och framtidsförmågor som är väldigt viktiga. Om alla människor kan se det jag gör, vill jag ju att det ska vara så bra som möjligt. Det blir viktigt och på riktigt. Andra typer av efterarbeten och reflektioner kring elevernas böcker har exempelvis varit att eleverna har fått skapa videointervjuer med varandra, haft högläsning för mindre elever samt att en del har gjort ljudböcker av sina romaner. Eleverna har tagit bokskrivandet på största allvar och flera revisioner har lämnats in, där de bl.a. har rättstavat, ändrat layout eller kanske inte varit nöjd med framsida eller sitt författarporträtt. Efter en halv termin har vi nu redan ca 100 böcker och flera bokprojekt är nu igång. Åk 4 skriver just nu barnböcker till barn i åldrarna 4-7 år. Vår förberedelseklass för nyanlända elever ska skriva böcker om sina hemländer som vi ska använda i undervisningen. Andra projekt är i startgroparna och vi hoppas knyta an en massa vänskolor under hösten. / Micke Kring

17 SID 17 (21) BILAGA 3 11 TIPS INFÖR EN SKOLSATSNING PÅ IT Årstaskolan har under flera års tid arbetat med att på olika sätt integrera samtida teknik i skolans pedagogiska verksamhet. Resurserna och tillgången på teknik har oftast varit väldigt begränsad vilket inneburit att vi har försökt hitta kostnadseffektiva och enkla lösningar. Medarbetarnas insatser och organisationens sammansättning har varit de två viktigaste förutsättningarna för det utvecklingsarbete som ägt rum på skolan. Under våren 2012 tilldelades Årstaskolan 360 ipads i Stockholms stads satsning på surfplattor i skolan. Ur preliminära erfarenheter från det projektet samt tidigare års arbete med att använda IT i undervisningen hämtas följande elva tips på vad man bör tänka på inför en satsning på IT i skolan. Tipsen riktar sig i första hand till skolledare och skolutvecklare, och tangerar därför bara pedagogiken, men alla med intresse för skolans organisation och styrning kan förhoppningsvis finna tankarna värdefulla i något avseende. / Martin Claesson Verksamhetens mottaglighet Är organisationen mottaglig och förberedd för en större satsning på IT? Ser man fram emot att få arbeta med nya digitala verktyg, finns det funktionella strukturer och roller? Har de som ska leda förändringen (för det innebär oundvikligen en förändring, annars hade satsningen varit överflödig) trovärdighet i organisationen? Har skolan rätt personal och bra lärare som kan förvalta och utveckla med hjälp av de nya resurserna? En organisation som är dåligt förberedd, eller inte har nyfiken och positiv personal, kommer sannolikt inte att lyckas med en satsning på IT. Tydligt syfte Vad ska göras och vad ska uppnås? Syfte och i synnerhet mål kan vara svåra att definiera men det är viktigt att veta vad man vill göra och åstadkomma, annars kan man inte bedöma resultatet. Skolledningen ansvarar för att ta ut riktningen och förmedla en vision för verksamheten. Ibland finns de tidiga vinsterna kanske inte i snabbt högre resultat men i förändrade arbetssätt, ökade pedagogiska diskussioner och nya förhållningssätt som i förlängningen kan leda till högre måluppfyllelse.

18 SID 18 (21) Fungerande ledning Finns det ett starkt stöd och intresse hos skolledningen eller är det något som man känner sig tvungen att genomföra? Har ledningen förtroende för sin personal och kan göra rätt avvägningar för hur styrningen av skolan bör formas och utföras? Skolledningen ska leda organisationen och måste kunna skapa utrymme för utveckling, avsätta resurser och signalera seriositet och fokus. Vet skolledningen vad man vill och hur man ska uppnå det? Finns det en plan för hur utrullning, införande, kontinuerlig uppföljning och utveckling ska ske? En engagerad ledning säkerställer att satsningen uppnår sin fulla potential. Rätt utrustning och system Är utrustningen flexibel, lättanvänd och anpassad för skolans miljö? Skolan ska stimulera lärande, kreativitet och kunskapsutveckling. Processer som är dynamiska och organiska. Det finns behov av stabilitet, portabilitet, tillgänglighet och användbara gränssnitt som inte begränsar elevers och pedagogers arbete. Systemen behöver vara öppna, lättillgängliga och lämna över ansvaret för vad som ska uppnås och utföras till användarna. Teknik som kräver utbildning eller mycket support och extra handpåläggning för att kunna hanteras är fel val. Elevernas fokus måste få ligga på den pedagogiska uppgiften, inte det praktiska hanterandet. Lokal teknisk och kommunikativ kompetens Finns det personal som kan vara med och utveckla verksamheten och lösa problem ur ett tekniskt och kommunikativt perspektiv? Har skolan kunskap och insikt om hur man använder Internet, webbteknik, olika typer av hårdvara, sociala medier etc. En dedikerad funktion som kan lösa upp knutar, röja hinder och visa på möjligheter är ovärderlig för att fullt ut kunna utnyttja den digitala teknikens möjligheter att öka måluppfyllelsen. Kommunikation har en central funktion i alla organisationer och Internet ger möjlighet till nya sociala organisationsformer där kunskapsutforskande och lärande kan äga rum. Tro på att IT kommer att utveckla skolan Finns inte övertygelsen om att IT kommer att innebära en positiv förändring spelar det ingen roll hur mycket pengar som satsas. Man kommer inte till målet bara genom att investera i utrustning. Det måste finnas en underliggande tro på att IT kommer att leda till högre måluppfyllelse och en realistisk syn på att det sker med hjälp av en kombination av experimentell och planerad progression. Alla lyckas troligtvis inte med allt på en gång, alla kanske inte kan få eller ska ha samma utrustning och möjligheter samtidigt. Att ta små överkomliga steg kan vara

19 SID 19 (21) viktigare än att direkt försöka sig på det för stunden halvt omöjliga. Var beredd på att kämpa och arbeta hårt för att upprätthålla övertygelsen. Stanna inte när utrustningen är utrullad, det är då arbetet börjar. Våga och gör Vi befinner oss i ett skede där IT börjar göra sitt intåg i skolan, ingen har därför alla svar och vi måste hjälpas åt att hitta lösningarna på vägen. Släpp fram personal som vill och har idéer, de som ser möjligheterna, är nyfikna och vågar prova nya vägar. Lär både av de goda exemplen och av misslyckanden. Gör inte bara det som enligt regelboken är rätt, gör det som blir bra och ger resultat. Ju fler varianter på arbetssätt och användningar desto rikare erfarenhetsunderlag för fortsatt utveckling. Stora förändringar börjar ofta i det lilla, att successivt utveckla kunskap och idéer ger en större och djupare förståelse än att gå direkt till den färdiga lösningen. Fördela resurser utifrån nytta Resurser är i princip alltid begränsade och alla kan sannolikt inte alltid få allt de önskar. Ingen vinner på att utrustning ligger oanvänd i ett skåp större delen av tiden. En satsning på datorer eller surfplattor är en dyr investering som även har en alternativkostnad, ofta i form av personal. Fördela därför inte utifrån jämlikhetsprincipen om tillgången är begränsad, det kommer att innebära resursslöseri. Våga istället satsa på de pedagoger som kan lyfta verksamheten. En lärare måste ha en tydlig och välgrundad idé för hur utrustningen ska kunna användas för att öka elevernas lärande. Utveckla de pedagoger som ännu inte är där, det handlar främst om pedagogisk och professionell mognad, mindre om ITkompetens. Riv murarna Samarbeta, alla vinner på ett större utbyte mellan pedagoger, elever och skolledning. Ett prestigelöst samarbete är en grundförutsättning för att en bredare satsning på IT i skolan ska lyckas fullt ut. Ta även intryck från andra branscher och miljöer med olika arbetssätt, metoder och organisationsformer. Värdera forskning och andra jämförbara satsningars erfarenheter. Analysera verksamheten med nya begrepp och alternativa definitioner av roller för att hitta bättre former för samarbete. En skola med integrerad IT är inte samma skola som den med stängda klassrumsdörrar. Ett öppet, nyfiket och respektfullt klimat ger utrymme för att förbättra verksamheten från detalj till helhet. Att utvecklas tillsammans är roligt.

20 SID 20 (21) Förändra Satsa på förändring, låt inte datorn eller surfplattan enbart bli ett elektroniskt skrivverktyg. Internet skapar nya möjligheter att kommunicera och utbyta som kan utveckla pedagogiska arbetssätt. Digital teknik gör det möjligt att skapa, lagra och distribuera presentationer, information, arbeten, uppgifter och annat lektionsmaterial billigt och effektivt. Det är något som bryter med den gamla kunskapstraditionen starkt bunden till fysiska objekt, personer och miljöer. Nya alternativ för att definiera och interagera med problem kommer att få konsekvenser för hur vi lär, lär ut och stimulerar lärande. Underskatta inte eleverna Eleverna är vår framtid och de kan redan mer än vi tror, kan lära sig mer än vad vi tror och kan skapa mer än vi tror. I alla sammanhang. Vi måste ha respekt för dem som individer och deras potential. Därför ska vi alltid ha höga förväntningar på vad de kan prestera. Skolans föreställning om IT, Internet och kommunikation är många gånger ytlig och oinsatt. Eleverna är i allmänhet mer vana och villiga användare av datorer, smartphones och nätet än lärare. Utnyttja deras förmågor och nyfikenhet för att utveckla verksamheten. Ni kommer att blir förvånade över vad de kan prestera. Om ni behöver inspiration kring barns användande av IT sök efter Sugata Mitra på TED Talks.

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2015-2016

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2015-2016 IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2015-2016 BAKGRUND OCH NULÄGE Vartoftaenheten arbetar för att integrera och naturalisera användningen av IKT i skolan och att hitta sätt att fortsätta arbeta framåt med

Läs mer

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan IKT-handlingsplan för Vallhovskolan Inledning HT-13 gick Vallhovskolan in i kommunens 1-1 satsning och våra elever från åk.1 fick en egen dator. Satsningen på 1-1 är en del av kommunens strategi för ökad

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Handlingsplan 2014-2015

Handlingsplan 2014-2015 2014-08-11 Handlingsplan 2014-2015 Använd bifogade blankett, fyll i. Rutorna växer vartefter ni skriver. Utgå ifrån: Åses mål: Synligt lärande-digitalt lärande-kollegialt lärande-ledarskap Ökad måluppfyllelse

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan Det Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan I Huddinge ska alla för skolor och skolor arbeta utifrån en pedagogisk platt form. Den

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013 Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Ort och datum: Vetlanda kommun 2013-09-16 Sara Carlsson Rektor Innehåll 1. Grundskolan...... 2 1.1 av kunskapsresultat......2 1.2 Områden som ska åtgärdas.......5

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Läromedlen på Stockholms skolor

Läromedlen på Stockholms skolor Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-07-21 Handläggare Ann-Katrin Averstedt Telefon: 08-508 33 629 Till Utbildningsnämnden 2014-08-21 Läromedlen på Stockholms

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Röda tråden ht 15 (Fritids lokala arbetsplan 2015 16) Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Skollagen Fritidshemmet

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (8) 2011-11-07 HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 Barn kommer tidigt i kontakt med IT och det är

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Förskoleområde Trångsund 2016

Förskoleområde Trångsund 2016 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK F-5 PÅSKBERGSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan Huddinges pedagogiska plattform Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan I Huddinge arbetar alla förskolor och skolor utifrån en pedagogisk plattform. Plattformen har tagits

Läs mer