IPAD-PROJEKTET VT12 EN RAPPORT FRÅN ÅRSTASKOLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IPAD-PROJEKTET VT12 EN RAPPORT FRÅN ÅRSTASKOLAN"

Transkript

1 ÅRSTASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN IPAD-PROJEKTET VT12 EN RAPPORT FRÅN ÅRSTASKOLAN Version Sammanställd av Martin Claesson

2 SID 2 (21) Vi vill inledningsvis tacka Utbildningsförvaltningen som givit oss möjligheten att arbeta så omfattande med ipads i verksamheten under den gångna våren och kommande terminer. Det kan vara värt att tydliggöra att även om det arbete som pågått på Årstaskolan har utförts med ipads ser vi det som möjligt att även annan motsvarande utrustning kan fungera på ett likvärdigt sätt.

3 SID 3 (21) Inledning Vårens arbete med ipads har varit både spännande och kreativt med många ögonöppnare och positiva överraskningar. Arbetet har utgått från pedagogernas professionella förmågor och kunskap, samt deras egna tankar och idéer kring möjliga tillämpningar. Det har inte ställts några krav på uppvisande av resultat eller generaliserbarhet men den försöksverksamhet som pågått har ändå genererat många lärdomar och bra exempel på pedagogiskt arbete. Det är utifrån de förutsättningarna naturligtvis för tidigt att dra några större slutsatser kring långsiktiga effekter på undervisningen men i princip samtliga lärare rapporterar om större lust och motivation i elevernas skolarbete. Om detta är ett ihållande fenomen som även kan leda till resultatutveckling återstår som sagt att se, och speciellt intressant blir det när och om experimenten leder fram till tydligt formulerade arbetssätt. Med den senaste läroplanen har skolorna även ett uppdrag att involvera digitala medier i undervisning och i jämförelse med skolans erfarenheter av laptops och har ipads sammanvägt varit ett överlägset alternativ 1. Det är på samma gång viktigt att vi värderar utrustningens bidrag och möjliga effekter mot kostnaden för densamma och inte blir förförda av den initiala glädjen av att skolan för en gångs skull får använda samtida aktuell teknik. Vi tror att IT har en nödvändig och självklar plats i dagens skola men att det är upp till oss att hitta vägar för att uppfylla dess inneboende potential. Mycket arbete är självfallet kvar att göra och vi har enbart börjat vandringen mot en skola där IT är en integrerad del av verksamheten. Vi ser fram emot en mycket utmanande och utvecklande tid. 1 I början av 2011 gjorde Årstaskolan en sammanställning (se bilaga) av önskade krav för en elevdator. Dessa krav sammanfaller i stort med vad ipads har bidragit med till verksamheten.

4 SID 4 (21) BAKGRUND Årstaskolan har under flera års tid arbetat med att integrera teknik och digitala verktyg i undervisningen. Parallellt med detta arbete har organisationen utvecklats för att stimulera och belöna ökad professionalism, initiativförmåga, utveckling, samarbete och kvalitetsarbete. En ny organisationsform har implementerats där enhetsledarna fått ett tydligare uppdrag och hösten 2011 etablerades nya drivord för verksamheten: Synlighet Ledarskap Höga förväntningar Årstaskolan fick i Stockholms stads satsning på surfplattor under våren 2012 möjligheten att arbeta i ett bredare projekt med ipads i undervisningen tillsammans med tolv andra kommunala grund- och gymnasieskolor. Syftet med satsningen är att undersöka vägar för hur man med hjälp av ipads kan nå högre resultat i undervisningen. ipad-projektet sammanfaller även med Utbildningsförvaltningens projekt (där Årstaskolan deltar) inom Att Skriva sig till Läsning (ASL), med inspiration från Arne Tragetons forskning. KONCEPTUELL MODELL FYRA DOMÄNER Vårens arbete med ipads har i första hand handlat om utveckling där målet inte varit fast fixerat och inte heller förväntas vara annat än föränderligt. Det har därför funnits ett behov av att förena olika aspekter och perspektiv för att projektet som helhet ska kunna leva upp till det uttalade syftet att utveckla verksamheten för att uppnå bättre pedagogiska resultat. För projektet har därför en domänmodell skapats där respektive domän dels behandlas enskilt men främst i samverkan med övriga domäner. Varje domän har sina specifika problemställningar, mål och möjligheter men överlappar samtidigt samtliga övriga domäner. Följande domäner har etablerats: Elever Lärare Teknik Skolledning

5 SID 5 (21) TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Organisation En styrgrupp motsvarande skolledningen har ansvarat för att ta ut riktningen för projektet, fördela resurser och behandla viktigare frågor 2. En operativ projektgrupp bildades för att arbeta nära de olika delprojekten med genomförande och kontinuerlig uppföljning. Olika lärare har enskilt eller i grupp arbetat med att införliva ipads i den dagliga pedagogiska verksamheten utifrån respektive avgränsat delprojekt. Utbildning Lärarna erhöll ingen organiserad utbildning på ipads. Styrgruppen valde istället att erbjuda samtliga pedagoger på PIM3-nivå tillgång till en personlig ipad samt en app-peng att ladda hem valfria appar för. En gemensam tid för workshops schemalades för utbyte av idéer och stöd i frågor av både praktisk och pedagogisk karaktär. Målet var att varje pedagog själv skulle kunna känna att de behärskar verktyget och våga ta initiativ till att använda ipads på olika sätt i sin undervisning. 1-till-1-piloter Två klasser i årskurs 1 utsågs till piloter för en 1-till-1-satsning med ipads. Båda klassernas lärare var erfarna och engagerade men hade begränsade erfarenheter av att använda IT i klassrummet. Valet har varit att gå långsamt fram för att grundligt kunna bedöma erfarenheter, möjligheter och effekter. Arbetet har följts nära av en pedagogisk utvecklare samtidigt som en IT-pedagog funnits tillgänglig för att förenkla och stimulera genomförandet av pedagogiska idéer. Utvärdering har ägt rum kontinuerligt med syfte att dokumentera effekter och kvalitetsutveckla arbetet. Arbetet har hittills varit mycket lovande och fortsätter under HT12. 2 ipad-projektet och de senaste årens arbete med att föra in IT i skolvardagen har utmynnat i 11 Tips inför en skolsatsning på IT (se bilaga), en sammanställning av teori och erfarenhet som i första hand riktar sig till skolledare.

6 SID 6 (21) Lokala projekt Under våren gavs möjlighet för samtliga pedagoger att söka lokala ipad-projekt som utifrån utvalda kriterier godkändes och tilldelades ipads. Totalt beviljades 11 projekt 3 för olika åldrar och av varierande karaktär. Kravet var att varje projekt skulle ha en tydlig bärande idé som kunde vara utvecklande för verksamheten. Vissa projekt hämtade inspiration från Ruben Puentaduras SAMR-modell men inga anspråk på uppvisande av ökade pedagogiska resultat ställdes under våren. De projekt styrgruppen beviljande fick dokumentera sina erfarenheter och även redovisa sitt arbete vid två tillfällen av mikroseminarier på skolan. Teknik, logistik och övriga resurser Etappvis utrullning, goda förberedelser och behovsanpassade lösningar har varit modellen för att på ett bra sätt nå ut till slutanvändare och ge dem så goda förutsättningar som möjligt att lyckas med sitt arbete. Lokalt förankrad ITkompetens och skolgemensam vilja att bidra till projektet i form av ekonomiska resurser, personlig kompetensutveckling och arbetsinsatser har varit nyckeln till att kunna driva flera olikartade delprojekt parallellt. Organisationen har varit väl föreberedd för att kunna hantera och arbeta utvecklande med den stora mängd ipads som plötsligt stått till förfogande. Bibblis.se En produkt, i dubbel bemärkelse, av vårens arbete är webbplatsen Bibblis.se där elever kan publicera och låna varandras böcker. Det är även möjligt att kommentera och recensera de elevproducerade böckerna direkt på webbplatsen. Bibblis.se uppstod som samlingsplats för det stora antalet digitala böcker som skapades i vårens olika delprojekt men har visat sig kunna ha en central funktion i det pedagogiska arbetet tack vare de digitala kommunikationsmöjligheterna 4. 3 Se bilaga för beskrivning av samtliga delprojekt. 4 Se bilaga för närmare beskrivning av arbetssätt.

7 SID 7 (21) ERFARENHETER Då projekten varierat i inriktning och omfattning har även erfarenheterna varit av olika karaktär. Genomgående är att både pedagoger och elever upplever ipads som ett användbart och spännande verktyg. De flesta lärare berättar om hur eleverna tar sig an uppgifterna med större lust och motivation än tidigare. Störst skillnad har kanske märkts på elever som tidigare inte haft möjlighet att visa engagemang för skolarbetet, där många vittnar om hur uppgifterna blir tillgängliga för eleverna på ett helt nytt sätt med hjälp av ipads. Intressant att notera är att även lärare och elever med begränsad erfarenhet av datorer och smartphones direkt har tagit till sig ipad som pedagogiskt verktyg. Följande ser vi som de tre viktigaste och mest värdefulla erfarenheterna från vårens arbete med ipads: - Det har uppstått betydligt fler pedagogiska diskussioner och samarbeten mellan lärare och även andra yrkesgrupper på skolan än tidigare. En entusiasm har vuxit fram inför att arbeta gemensamt kring projekt vilket har fördjupat och förbättrat samtalen om hur skolan kan utföra sitt uppdrag, både med ipads och utan. - Eleverna har fått fler möjligheter och hjälpmedel att uttrycka sig och kommunicera vilket har bidragit till ökad produktion och variation av innehåll. Vi tycker oss se tecken på att det i de yngre åren bl.a. bidragit till ökad förståelse för grammatiska strukturer som stavning, meningsbyggnad med skiljetecknen och texters röda tråd. - Möjligheterna att dela med sig, kommunicera och publikt visa upp har synliggjort många tidigare dolda kvaliteter i verksamheten hos både elever och personal. Man kan börja se en förändring i arbetssätt och hur elevernas uppgifter utformas utifrån de nya möjligheterna att kommunicera och presentera arbetet för riktiga mottagare. Några av de övriga kommentarerna som lämnats under och efter arbetet: - Fungerar bra för samarbetsövningar 1-till-2 - Suddar ut gränser mellan skola och fritid - Ta in världen i klassrummet - Publikt, offentligt, på riktigt - Digital portfolio - planera, följa upp, kommentera och utvärdera - Nyfikenhet, stolthet, engagemang

8 SID 8 (21) - Ökad lust, lustfyllda inlärningen ett faktum - Nya användningsområden dyker upp successivt - Behov av skrivare - Säkerhet och laddning - Ökat utbyte mellan lärare både inom och utanför skolan - Stimulerar elevers läsande, effekten slår däremot lite olika - Viktigt att tekniken inte är i fokus - Kreativa appar ger mest - Behövs synk för lagring av material - Kräver att man studerar läroplanen närmare (vilket är bra) - Delaktighet, demokrati, samarbete - Kompenserande funktion - Utveckla sociala förmågor, entreprenörskap, självförtroende, medmänsklighet - Kommunikation (översättning) för nyanlända - Möjlighet att kommunicera med bilder - Ökad kommunikation mellan lärare och elever, och elever och andra elever - Möjlighet att ljuda och repetera för att träna språk - Individualisera genom att eleverna kan arbeta på sin nivå, bra för heterogena grupper - Bra för barn med koncentrationssvårigheter - Ökar intresset för att skriva - Upptäcka tillsammans med eleverna - Får med alla elever - Minskar motoriska hinder - Motivationshöjande, både för starka och svaga elever - Kreativt och lösningsfokuserat tänkande istället för probleminriktat - Nya redovisningsformer - Snabbare respons utvecklar kunskapssökandet - Pedagogerna tvingas bli mer tydliga i direktiv och förväntningar med delade ipads (ej 1-till-1) - Personal har fått nytändning och börjat se nya möjligheter i verksamheten - Äldre och erfarna pedagoger ser snabbt möjligheterna med verktygen

9 SID 9 (21) ELEVERS UTVECKLING För varje lokalt projekt gjordes en enskild utvärdering mot vårterminens slut. Här följer några citat kring elevernas utveckling hämtade från det materialet. Det som känns viktigt att nämna är att ipaden på intet sett tar bort barns läsoch skrivsvårigheter. De som har svårt att stava, skriva och läsa har bara fått ett hjälpmedel som underlättar för dem att kommunicera på ett begripligt sätt. Det som tidigare hindrade dem i skrivprocessen som att forma bokstäver, pennfattning, stavning och koppla ljud till bokstav kan de nu få hjälp med tack vare de olika skrivprogrammen och deras funktioner. - Susanne van der Kwast Ja, på många plan, som alltid när man provar nya verktyg så blir resultatet av vi pedagoger utmanas att verkligen studera läroplanen för att inte bara gå på rutin eller virra bort oss i allt det nya. När standardiserade läromedel försvinner lutar vi oss tydligare på läroplanen. Delaktighet, demokrati och samarbete får också en skjuts av detta. - Josef Sahlin De har blivit mer medvetna om den röda tråden i just svenskan (vilket var mitt mål); att det i en berättelse skall finnas en början, en handling (ett problem) och ett slut. De har även blivit mer medvetna om punktens betydelse. - Camilla Löw Vi kan verkligen använda vardagen i vårt arbete genom att fota/filma det som händer och berätta och skriva om det. På så sätt kan eleverna verkligen utgå från deras verklighet och allt blir så mkt konkretare, vilket är viktigt för de nyanlända. Eleverna kan bearbeta språket på ett helt annat sätt genom att ljuda, skriva, läsa in texter mm. Det är viktigt för dem att repetera och förstärka allt de lär sig. - Susanne Pettersson

10 SID 10 (21) Det finns ett sug hos eleverna i arbetet med ipaden som är svårt att hitta någon annanstans i skolan. Det finns en nyfikenhet och en stolthet i det här. Eleverna har också fått syn på andra förmågor hos varandra. - Lotta Bohlin Jag upplever en större motivation i skolarbetet hos flera elever som vanligtvis inte alltid är så motiverade. Samtidigt utvecklas deras kunskapssökande då ipaden ger omedelbar respons på deras frågor och upplevs som roligare än traditionella skolböcker. - John Oskarsson NÄSTA STEG Till hösten fortsätter ipad-projektet och bygger vidare på de erfarenheter som framkommit under våren. Modellen med lokala projekt har visat sig vara framgångsrik för att stimulera utvecklingsarbete och fortgår därför ytterligare en termin. Pilotklasserna för 1-till-1 fortsätter sitt arbete med att utvärdera vilka möjligheter och fördelar den modellen ger för lärandet och elevers utveckling. Höstterminen innebär även starten på det praktiska arbetet med Att Skriva sig till Läsning (ASL) som kommer att äga rum i förskoleklass och årskurs 1. Arbetet i förberedelseklass var under våren så framgångsrikt att beslut har tagits om att permanent tillhandahålla ipads för nyanlända elever. Vi ser även en stor potential för ipads inom specialpedogiska insatser, något som kommer att undersökas närmare under hösten. En konferens med mikroseminarier är inplanerad under terminen där arbetet med ipads och annan pedagogisk utveckling redovisas. Nästa skriftliga rapport förväntas fram mot jullovet.

11 SID 11 (21) Medverkande Rapporten är sammanställd av Martin Claesson med bidrag från: Jonas Johansson Micke Kring Josef Sahlin Camilla Löw Susanne van der Kwast Susanne Pettersson Monica Bredberg Lotta Bohlin John Oskarsson Cecilia Bergwall Daniel Sinik Martin Fernström Mani Fekri Kontakt Följ vårt arbete och läs mer om Årstaskolans ipad-projekt på

12 SID 12 (21) BILAGA 1 LOKALA IPAD-PROJEKT VT12 Beviljade projekt som beslutats på styrgruppens möten. Projekt: Utveckla det publika och kommunikativa skolarbetet År: 3 Ansvarig: Martin Fernström Att ge eleverna, i grupp och individuellt, möjlighet att utveckla sitt publika och kommunikativa skolarbete. Låta eleverna utveckla sin läsning genom att skriva sig till läsning. Att genom digital dokumentation göra allt sitt skolarbete synligare och transparantare med hjälp av olika media som bild, ljud, musik och film. Att utforska delbarhet i undervisningen. Projekt: Att skriva sig till läsning - Monstret År: 3 Ansvarig: Josef Sahlin Arbetet ska syfta till att skriva sig till läsning. Huvudarbetet handlar om ett nytt romanprojekt Monstret som vi har börjat på. Hur kan detta projekt förbättras med plattor? Romanerna görs om till ibooks och publiceras på nätet tillsammans med bilder. Sagorna kommer även att läsas in via ipadens ljudinspelare. Projekt: Utveckla skrivandet År: 2 Ansvarig: Monica Bredberg Under höstterminen har klassen tränat på att skriva berättelser (se Lpp:n). På vårterminen har eleverna vidareutvecklat sin skrivning. På ipads kommer eleverna att fortsätta arbetet med att utveckla skrivandet med hjälp av Josef Sahlins Dörren.

13 SID 13 (21) Med hjälp av ipads kan skrivandet stimuleras. Eleverna kan gå tillbaka i sin text för att ändra och lägga till allteftersom författandet fortgår. Projekt: Ta in världen i klassrummet och elevdokumentation År: 4 Ansvarig: Lotta Bohlin I det första skedet förstärker ipaden vår undervisning genom multiplikationsspel, NE.se för Sverigeprojektet, Glosmaskinen, aktuell litteratur, tidningar, filmer m.m. Med hjälp av ipads ökar elevernas möjlighet att synliggöra, samtala om, samarbeta runt, skapa innehåll, dokumentera och utvärdera målen i läroplanen. Eleverna dokumenterar själva sitt arbete utifrån veckans mål. Vad ska jag kunna? Vad ska jag arbeta med? Vad har jag gjort? Arbetet används sedan som underlag vid samtal om lärande. Projekt: Ämnesövergripande miljötema informationskällor och redovisningsformer År: 5 Ansvarig: John Oskarsson Miljötemat är ett ämnesövergripande arbetsområde som innefattar ämnena svenska, naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen. Kollaborativt lärande är en central aspekt under temaarbetet, liksom samarbete och att bejaka elevernas nyfikenhet att söka svar på egna frågor och fördjupa sina kunskaper. Eleverna ges möjlighet att tillsammans träna sina färdigheter i att söka information ur ett antal utvalda källor, vilket är en central del i flertalet av grundskolans ämnen. Forskningsmodellen CORI (Concept-Oriented Reading Instruction) bygger på elevernas egna intressen och olika begrepp inom framförallt de naturvetenskapliga ämnena, men har även god effekt inom de samhällsorienterande ämnena (Westlund 2009).

14 SID 14 (21) Projekt: Digitalt berättande och sagoskrivning År: 1 Ansvarig: Camilla Löw Eleverna arbetar två och två med sagoskrivande början, handling, slut. När texten är klar skapar eleverna en bok på ipaden. Texten läses in, bildsätts och kompletteras med musik. Arbete med elevernas texter sker även gemensamt via Smartboard. Färdiga böcker publiceras på klassens blogg och andra klasser bjuds in på sagostund. Inspirerat av digitalt berättande på Vallaskolan förskoleklass - Projekt: Väcka läslust för att nå målen i svenska År: 6 Ansvarig: Cecilia Bergwall, Jimmy Jansson Läs- och skrivprojekt för de elever som inte fullt ut nådde kravnivån för alla delmoment i de nationella proven. Syftet är att öka motivationen och väcka lust hos elever som aldrig läser hemma och har svårt att formulera sig. Vi vill väcka deras intresse och ge självförtroendet en skjuts framåt när det gäller läsning och att skriva texter, samt att de ska nå kravnivå för betyg E i åk 7. Projekt: Språklig utveckling för nyanlända År: samtliga Ansvarig: Eva Ollinen, Sirpa Rautio, Susanne Pettersson Att utveckla språk, både skriftligt och muntligt, hos elever i förberedelseklass. Genom att använda Googlebilder, kartor, digitala lexikon, foton och egen dokumentation kan eleverna öka referensramarna, få större ordförråd och förbättra sin läsförståelse. Med stöd av en ipad kan eleverna utvecklas utifrån sin egen språknivå och deras möjlighet att kommunicera både skriftligt och muntligt kan stimuleras och förbättras.

15 SID 15 (21) Projekt: Att öka säkerheten inom stavning År: 1 Ansvarig: Daniel Sinik Syftet med projektet är att använda ipads som ett redskap för att träna stavning (som är högst aktuellt) med eleverna, där sambandet mellan ljud och bokstav är det centrala. Användning av ipads kan göra att stavningsinlärning blir mer lustfyllt än vid vanlig skrivning, speciellt för pojkar. Projekt: Tydliggöra praktiska experiment i fysik År: 7-9 Ansvarig: Göran Sten Vi filmar en händelse direkt med ipaden, t.ex. en tur i en gunga i lekparken eller berg- och dalbanan på Grönan. Det är i normala fall svårt att veta hur snabb den filmade rörelsen är, men med hjälp av appen Video Physics kan man räkna ut hastigheten och därefter beräkna hur stor kraft rörelsen har. Materialet sparas i ipaden som en film inklusive all data om rörelsen. Filmen med information kan sedan exporteras enkelt till Kunskapshubben och ses via ipad, dator eller smartphone. Projekt: Färdighetsträning i kortdivision och dokumentation av NOlaborationer År: 4 Ansvarig: Jenny Lagesson Jag vill prova den modell för färdighetsträning i matematik som Martin Fernström beskrev på pedagogiskt café 10:e maj och använda den för träning av kortdivision. Jag vill också testa att arbeta med Bookcreator för att dokumentera NOlaborationer inom arbetsområdet magnetism. Jag vill se hur kombinationen av bild, text och möjligheterna att spela in ljud ger eleverna möjlighet att uttrycka sina upptäckter och använda de naturvetenskapliga begreppen.

16 SID 16 (21) BILAGA 2 BIBBLIS.SE I vår strävan att försöka omdefiniera undervisningen och göra den relevant för våra elever har vi skapat en publik webbsajt för att jobba med elevernas skrivande och läsande ett eget e-bibliotek på Årstaskolan. För att göra skolarbetet meningsfullt tror vi att elever behöver få skapa material som når riktiga mottagare samt att få respons på detta av samma verkliga publik. Vi kan dessutom jobba vidare med deras läs- och skrivförståelse genom att de får läsa andra elevers böcker samt lära sig att recensera och kritisera det på ett konstruktivt sätt. Det kan exempelvis ske genom two stars and a wish, där eleverna lyfter fram minst två bra saker samt kommer med en önskan. Här kommer vi då åt områden som medbedömande och diskussionen kring hur elevens egna nätpersona uppfattas i ett nätsocialt sammanhang. Sam- och framtidsförmågor som är väldigt viktiga. Om alla människor kan se det jag gör, vill jag ju att det ska vara så bra som möjligt. Det blir viktigt och på riktigt. Andra typer av efterarbeten och reflektioner kring elevernas böcker har exempelvis varit att eleverna har fått skapa videointervjuer med varandra, haft högläsning för mindre elever samt att en del har gjort ljudböcker av sina romaner. Eleverna har tagit bokskrivandet på största allvar och flera revisioner har lämnats in, där de bl.a. har rättstavat, ändrat layout eller kanske inte varit nöjd med framsida eller sitt författarporträtt. Efter en halv termin har vi nu redan ca 100 böcker och flera bokprojekt är nu igång. Åk 4 skriver just nu barnböcker till barn i åldrarna 4-7 år. Vår förberedelseklass för nyanlända elever ska skriva böcker om sina hemländer som vi ska använda i undervisningen. Andra projekt är i startgroparna och vi hoppas knyta an en massa vänskolor under hösten. / Micke Kring

17 SID 17 (21) BILAGA 3 11 TIPS INFÖR EN SKOLSATSNING PÅ IT Årstaskolan har under flera års tid arbetat med att på olika sätt integrera samtida teknik i skolans pedagogiska verksamhet. Resurserna och tillgången på teknik har oftast varit väldigt begränsad vilket inneburit att vi har försökt hitta kostnadseffektiva och enkla lösningar. Medarbetarnas insatser och organisationens sammansättning har varit de två viktigaste förutsättningarna för det utvecklingsarbete som ägt rum på skolan. Under våren 2012 tilldelades Årstaskolan 360 ipads i Stockholms stads satsning på surfplattor i skolan. Ur preliminära erfarenheter från det projektet samt tidigare års arbete med att använda IT i undervisningen hämtas följande elva tips på vad man bör tänka på inför en satsning på IT i skolan. Tipsen riktar sig i första hand till skolledare och skolutvecklare, och tangerar därför bara pedagogiken, men alla med intresse för skolans organisation och styrning kan förhoppningsvis finna tankarna värdefulla i något avseende. / Martin Claesson Verksamhetens mottaglighet Är organisationen mottaglig och förberedd för en större satsning på IT? Ser man fram emot att få arbeta med nya digitala verktyg, finns det funktionella strukturer och roller? Har de som ska leda förändringen (för det innebär oundvikligen en förändring, annars hade satsningen varit överflödig) trovärdighet i organisationen? Har skolan rätt personal och bra lärare som kan förvalta och utveckla med hjälp av de nya resurserna? En organisation som är dåligt förberedd, eller inte har nyfiken och positiv personal, kommer sannolikt inte att lyckas med en satsning på IT. Tydligt syfte Vad ska göras och vad ska uppnås? Syfte och i synnerhet mål kan vara svåra att definiera men det är viktigt att veta vad man vill göra och åstadkomma, annars kan man inte bedöma resultatet. Skolledningen ansvarar för att ta ut riktningen och förmedla en vision för verksamheten. Ibland finns de tidiga vinsterna kanske inte i snabbt högre resultat men i förändrade arbetssätt, ökade pedagogiska diskussioner och nya förhållningssätt som i förlängningen kan leda till högre måluppfyllelse.

18 SID 18 (21) Fungerande ledning Finns det ett starkt stöd och intresse hos skolledningen eller är det något som man känner sig tvungen att genomföra? Har ledningen förtroende för sin personal och kan göra rätt avvägningar för hur styrningen av skolan bör formas och utföras? Skolledningen ska leda organisationen och måste kunna skapa utrymme för utveckling, avsätta resurser och signalera seriositet och fokus. Vet skolledningen vad man vill och hur man ska uppnå det? Finns det en plan för hur utrullning, införande, kontinuerlig uppföljning och utveckling ska ske? En engagerad ledning säkerställer att satsningen uppnår sin fulla potential. Rätt utrustning och system Är utrustningen flexibel, lättanvänd och anpassad för skolans miljö? Skolan ska stimulera lärande, kreativitet och kunskapsutveckling. Processer som är dynamiska och organiska. Det finns behov av stabilitet, portabilitet, tillgänglighet och användbara gränssnitt som inte begränsar elevers och pedagogers arbete. Systemen behöver vara öppna, lättillgängliga och lämna över ansvaret för vad som ska uppnås och utföras till användarna. Teknik som kräver utbildning eller mycket support och extra handpåläggning för att kunna hanteras är fel val. Elevernas fokus måste få ligga på den pedagogiska uppgiften, inte det praktiska hanterandet. Lokal teknisk och kommunikativ kompetens Finns det personal som kan vara med och utveckla verksamheten och lösa problem ur ett tekniskt och kommunikativt perspektiv? Har skolan kunskap och insikt om hur man använder Internet, webbteknik, olika typer av hårdvara, sociala medier etc. En dedikerad funktion som kan lösa upp knutar, röja hinder och visa på möjligheter är ovärderlig för att fullt ut kunna utnyttja den digitala teknikens möjligheter att öka måluppfyllelsen. Kommunikation har en central funktion i alla organisationer och Internet ger möjlighet till nya sociala organisationsformer där kunskapsutforskande och lärande kan äga rum. Tro på att IT kommer att utveckla skolan Finns inte övertygelsen om att IT kommer att innebära en positiv förändring spelar det ingen roll hur mycket pengar som satsas. Man kommer inte till målet bara genom att investera i utrustning. Det måste finnas en underliggande tro på att IT kommer att leda till högre måluppfyllelse och en realistisk syn på att det sker med hjälp av en kombination av experimentell och planerad progression. Alla lyckas troligtvis inte med allt på en gång, alla kanske inte kan få eller ska ha samma utrustning och möjligheter samtidigt. Att ta små överkomliga steg kan vara

19 SID 19 (21) viktigare än att direkt försöka sig på det för stunden halvt omöjliga. Var beredd på att kämpa och arbeta hårt för att upprätthålla övertygelsen. Stanna inte när utrustningen är utrullad, det är då arbetet börjar. Våga och gör Vi befinner oss i ett skede där IT börjar göra sitt intåg i skolan, ingen har därför alla svar och vi måste hjälpas åt att hitta lösningarna på vägen. Släpp fram personal som vill och har idéer, de som ser möjligheterna, är nyfikna och vågar prova nya vägar. Lär både av de goda exemplen och av misslyckanden. Gör inte bara det som enligt regelboken är rätt, gör det som blir bra och ger resultat. Ju fler varianter på arbetssätt och användningar desto rikare erfarenhetsunderlag för fortsatt utveckling. Stora förändringar börjar ofta i det lilla, att successivt utveckla kunskap och idéer ger en större och djupare förståelse än att gå direkt till den färdiga lösningen. Fördela resurser utifrån nytta Resurser är i princip alltid begränsade och alla kan sannolikt inte alltid få allt de önskar. Ingen vinner på att utrustning ligger oanvänd i ett skåp större delen av tiden. En satsning på datorer eller surfplattor är en dyr investering som även har en alternativkostnad, ofta i form av personal. Fördela därför inte utifrån jämlikhetsprincipen om tillgången är begränsad, det kommer att innebära resursslöseri. Våga istället satsa på de pedagoger som kan lyfta verksamheten. En lärare måste ha en tydlig och välgrundad idé för hur utrustningen ska kunna användas för att öka elevernas lärande. Utveckla de pedagoger som ännu inte är där, det handlar främst om pedagogisk och professionell mognad, mindre om ITkompetens. Riv murarna Samarbeta, alla vinner på ett större utbyte mellan pedagoger, elever och skolledning. Ett prestigelöst samarbete är en grundförutsättning för att en bredare satsning på IT i skolan ska lyckas fullt ut. Ta även intryck från andra branscher och miljöer med olika arbetssätt, metoder och organisationsformer. Värdera forskning och andra jämförbara satsningars erfarenheter. Analysera verksamheten med nya begrepp och alternativa definitioner av roller för att hitta bättre former för samarbete. En skola med integrerad IT är inte samma skola som den med stängda klassrumsdörrar. Ett öppet, nyfiket och respektfullt klimat ger utrymme för att förbättra verksamheten från detalj till helhet. Att utvecklas tillsammans är roligt.

20 SID 20 (21) Förändra Satsa på förändring, låt inte datorn eller surfplattan enbart bli ett elektroniskt skrivverktyg. Internet skapar nya möjligheter att kommunicera och utbyta som kan utveckla pedagogiska arbetssätt. Digital teknik gör det möjligt att skapa, lagra och distribuera presentationer, information, arbeten, uppgifter och annat lektionsmaterial billigt och effektivt. Det är något som bryter med den gamla kunskapstraditionen starkt bunden till fysiska objekt, personer och miljöer. Nya alternativ för att definiera och interagera med problem kommer att få konsekvenser för hur vi lär, lär ut och stimulerar lärande. Underskatta inte eleverna Eleverna är vår framtid och de kan redan mer än vi tror, kan lära sig mer än vad vi tror och kan skapa mer än vi tror. I alla sammanhang. Vi måste ha respekt för dem som individer och deras potential. Därför ska vi alltid ha höga förväntningar på vad de kan prestera. Skolans föreställning om IT, Internet och kommunikation är många gånger ytlig och oinsatt. Eleverna är i allmänhet mer vana och villiga användare av datorer, smartphones och nätet än lärare. Utnyttja deras förmågor och nyfikenhet för att utveckla verksamheten. Ni kommer att blir förvånade över vad de kan prestera. Om ni behöver inspiration kring barns användande av IT sök efter Sugata Mitra på TED Talks.

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Vi utbildar världsmedborgare! Projektledare och rektor Renée Dahlberg,

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Digitalt berättande och kreativt lärande Fördjupningsuppgift Ulrica Elisson Grane. Att programmera med elever i åk 1-3. Ulrica Elisson Grane

Digitalt berättande och kreativt lärande Fördjupningsuppgift Ulrica Elisson Grane. Att programmera med elever i åk 1-3. Ulrica Elisson Grane Digitalt berättande och kreativt lärande Fördjupningsuppgift Ulrica Elisson Grane Att programmera med elever i åk 1-3 Ulrica Elisson Grane Vårterminen 2013 1 Syfte och målgrupp... 3 2 Beskrivning... 3

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

IT-handlingsplan för Årsunda Skola IT-handlingsplan för Årsunda Skola November 2013 IT-handlingsplan för Årsunda Skola Innehållsförteckning: s.3 Ur LGR 11 Övergripande information Prioriterade arbetsområden läsåret 13-14 s.4 Frågeställning

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Fritidshem Knopen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar. För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet

Läs mer