Halvledarteknik, fotonik och kvantinformation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Halvledarteknik, fotonik och kvantinformation"

Transkript

1 Halvledarteknik, fotonik och kvantinformation Sammanfattande bedömning Halvledartekniken har haft en explosionsartad utveckling sedan upptäckten av den första transistorn för ungefär 60 år sedan. Moores lag myntades 1970 för att beskriva den expansiva trenden för integrerade kretsar där antalet transistorer i princip fördubblas var 18:e månad. Marknadsvärdet för halvledarbaserad teknologi är enormt i storleksordningen tusen miljarder kronor per år. Teknologin har idag mognat och integrerade minneskretsar betraktas numera som en råvara vars marknadspris styrs av tillgång och efterfrågan. Den hårda konkurrensen har inneburit att tillverkningen världen över inklusive den svenska har flyttats till Asien som kan erbjuda billigare arbetskraft. Snart kommer man att nå en fysikalisk gräns för kiselbaserad halvledarteknologi. På ett globalt plan har detta har sporrat till enorma forskningsinsatser för att hitta alternativa halvledarmaterial och teknologier som kan ersätta dagens kiselteknologi. Ur ett globalt perspektiv satsas det relativt litet på denna forskning i Sverige. Den svenska halvledarforskning som bedrivs håller dock spetsklass inom vissa områden. Fotonik kännetecknas av en hög innovationspotential som vilar starkt på nya fotoniska material och komponentteknologier. Fotonik används i stor omfattning inom så gott som alla områden och dess ekonomiska värde ökar snabbt. Svensk fotonikforskning är inom vissa områden väletablerad med exempel på världsledande forskning. I ett europeiskt perspektiv satsar dock Sverige relativt lite på forskning inom detta område. Forskningen kräver god tillgång till infrastruktur för såväl tillverkning av material och komponenter som utvärdering av fotoniska material, komponenter och system. Kvantinformatiken befinner sig fortfarande på grundforskningsstadiet. Detta gäller i stor utsträckning kvantkommunikation även om det redan finns tillämpningar för kvantkryptering i form av kommersiella produkter. Detta gäller i ännu högre grad kvantdatorer där tillämpningar kommer att dröja många år. Den potentiella vinsten med kvantdatorer är dock så hög att många forskningsgrupper har gett sig in i detta forskningsområde. Sverige har en stark ställning i Europa och ett avsevärt antal EU-projekt inom området har koordinerats av svenska forskare. Ämnesbeskrivning Halvledare och halvledarteknik återfinns i ett mycket brett spektrum av forskningsområden. Inom industrin brukar begreppen innefatta användandet av kisel för framställning av integrerade kretsar och tillverkning av diskreta komponenter som till exempel diodlasrar, solceller, lysdioder och högeffekttransistorer, vilka ofta består av så kallade sammansatta halvledare. Betydelsen av halvledare för forskning, industri och samhälle är enormt.

2 Det finns ett stort överlapp mellan halvledarmaterial och halvledarteknik och andra ämnesområden som till exempel fotonik, nanovetenskap och fysik. Halvledarlasrar, lysdioder och solceller är klassiska fotonikkomponenter som bygger på halvledare och halvledarteknik. Olika typer av litografi som är en teknik som ursprungligen utvecklats för tillverkning av mikrochip används nu inom nanoteknikforskningen för framställning av nanokomponenter och mikromekaniska strukturer. Utvecklingen av tekniken för att framställa integrerade kretsar och upptäckten av heterostrukturen som bygger på halvledarmaterial tilldelades Nobelpriset år Andra upptäckter, som också bygger på halvledarmaterial och som också tilldelats Nobelpriset i fysik är den kvantiserade Hall-effekten och den bråktalskvantiserade Hall-effekten. Fotonik är en sammanfattande benämning för tekniker och metoder där ljus utnyttjas. Viktiga tillämpningar finns inom IKT, tillverkning och produktion, hälsa och livsvetenskaper, energi och miljö samt övervakning och säkerhet. Exempel på teknik av stor betydelse är fiberoptisk kommunikation, optisk datalagring, laserbearbetning, LED-belysning, displayer och solceller. Optisk mät- och analysteknik används inom industri, miljö och medicin. Flera Nobelpris i fysik under senare år är fotonikrelaterade. Fotonik är av EU-kommissionen klassad som en av fem key enabling technologies. Inom kvantinformatiken försöker man utnyttja kvantmekanikens inneboende egenskaper för att hantera information på ett effektivare sätt än vad som är möjligt med klassiska metoder. Området kan delas in i två underområden, kvantkommunikation och kvantberäkningar. Kvantkommunikation bygger på att överföra information mellan två terminaler, detta sker nästan uteslutande med fotoner, där man använder tillexempel polarisationen hos fotonerna för att koda informationen. En viktig tillämpning är kvantkryptografi där man kan skicka säkra koder mellan två parter i formen av en krypteringsnyckel. Metoden är helt säker i den meningen att det är omöjligt för en tjuvlyssnare att avlyssna informationen utan att det märks. När det gäller kvantberäkningar finns ett flertal olika system som studeras, bland annat joner i jonfällor, supraledande kretsar och atomära system inbäddade i kristaller. Här försöker man utnyttja kvantmekanikens inneboende parallellism för att göra beräkningar snabbare än med klassiska datorer. I dag finns ett tiotal kvantalgoritmer som visats vara snabbare på kvantdatorer. Teoribildningen är viktig både för utvecklandet av nya koder och kvantalgoritmer och för att förstå och optimera de olika experimentella implementeringarna. Styrkor, svagheter och ämnesmässiga trender Trenden för halvledarteknikforskningen går mot material och teknologier som kan ersätta kisel för att upprätthålla Moores lag som förväntas hålla till Grafen (Nobelpriset 2010) utgör ett exempel på lovande material för framtida ultrasnabb elektronik. Spinntronik är ett forskningsområde där elektronens spinn snarare än dess laddning används som principiell

3 informationsbärare. Kvävedopad diamant är ett potentiellt materialsystem för spinntronik. Ett aktuellt och mycket hett forskningsområde i USA, Japan och i viss mån också EU, är halvledare med stora bandgap som till exempel galliumnitrid. Dessa används för tillverkning av blå-violett emitterande diodlasrar och lysdioder samt energisnåla vita lysdioder. Framtida tillämpningar för dessa material är UV-emitterande lasrar och lysdioder och högeffekttransistorer som är en viktig pusselbit i grön teknologi för hållbar utveckling (effektiva energiomvandlare, fotoelektrolys). Hög kemisk och termisk robusthet är egenskaper som kännetecknar halvledare med stora bandgap vilket gör att dessa material är mycket intressanta som komponenter (transistorer, sensorer) i krävande miljöer som till exempel förbränningsmotorer. Biokompatibla elektroniska halvledare som oxider och nitrider är en annan forskningstrend. Även kiselteknologin följer en oväntad trend där man försöker använda ljusemitterande kisel för kontakttillämpningar i mikrochip. Intensiv forskning pågår också inom området självläkande mikrochip. Halvledare används också inom nanoelektronikforskningen där målet är att utnyttja kvantmekaniska egenskaper som uppkommer då halvledarstrukturer krymps till nanonivån. Då många av de nya halvledarmaterialen inte är kompatibla med existerande kiselteknologi följs halvledarmaterialforskningen också av utveckling av nya processmetoder. Motsatsen, det vill säga integration av icke-kiselmaterial med existerande kiselteknologi, är ett annat mycket intensivt forskningsområde. Molekylär och organisk elektronik är andra forskningstrender. Trender inom halvledarteknologin är bland annat tryckbar elektronik där kretsar framställs med vanliga tryckpressar och självbyggande (self assembly) system där elektroniska kretsar bildas spontant. Inom vissa områden som till exempel nanoelektronik och grafen ligger svensk forskning bra till internationellt sett. Ett speciellt svagt finansierat forskningsområde i Sverige är halvledare med stora bandgap. Forskningen inom halvledarteknik är fragmenterad och kopplingen mellan material- och komponent- och systemforskning är svag. Den mer material- och fysikorienterade fotonikforskningen går mot nya material med unika optiska egenskaper, funktionella materialstrukturer (metamaterial) och utnyttjande av nya fysikaliska fenomen. Kvant- och nanofotoniska strukturer kombineras för att optimera interaktionen mellan ljus och media. Icke-linjär optik blir allt viktigare. Fotoniska komponenter och kretsar utvecklas mot högre prestanda och täcker allt fler våglängdsområden genom nya material. Koherenta och inkoherenta ljuskällor baseras i högre grad på fasta material. Graden av fotonisk integrering ökar för att möta krav på funktionalitet och kostnadseffektivitet. Kisel utnyttjas i allt högre grad som ett fotoniskt material. Generering av korta optiska pulser får allt större betydelse. Fiberoptiska kommunikationssystem utvecklas mot högre kapacitet, lägre energiförbrukning och näten blir mer transparanta och dynamiska. Optisk dataöverföring i lokala nät och konsumentelektronik (korta avstånd) står inför en explosionsartad utveckling. Belysningssystem baserade på lysdioder utvecklas för att möta krav på lägre

4 energiförbrukning och stora satsningar görs på solcellsteknik för att minska beroendet av fossila bränslen. Laserbaserade bearbetningsprocesser utvecklas för att tillgodose behov av kvalitet, produktionseffektivitet och flexibilitet i tillverkningsindustrin. Stora satsningar görs på utveckling av optiska sensorer och laserbaserad mät- och analysteknik. Svensk forskning kring nya fotonikmaterial och materialstrukturer (inklusive nanofotonik) är relativt väletablerad. Dock är forskningen fragmenterad och i vissa fall är kopplingen mellan material-, komponent- och systemforskning svag. Forskningen kring fotoniska komponenter och kretsar är relativt omfattande och inkluderar framför allt komponenter för optisk kommunikation men också IR-detektorer, solceller, laserteknik baserad på icke-linjär optik samt lysdioder i nya material och nanostrukturer. På systemsidan är svensk fotonikforskning speciellt stark inom fiberoptisk kommunikation och laserbaserad spektroskopi. Inom nämnda områden har svensk fotonikforskning relativt stor internationell visibilitet med goda exempel på världsledande forskning. Inom övriga områden är omfattningen av svensk fotonikforskning mindre. Inom Sverige finns experimentell forskning när det gäller kvantkommunikation, supraledande kretsar och kristaller dopande med sällsynta jordartsmetaller. Teori finns på flera ställen, ofta kopplat till de experimentella verksamheterna. Svenska forskare har tagit en ledande roll inom Europa och ett antal EU-projekt har koordinerats av svenska forskare både inom supraledande kretsar och kvantkommunikation. Mycket av forskningen inriktas på grundläggande effekter där man studerar inflätning, dekoherens och kvantmätprocesser. Alltmer avancerade tester av Bells olikhet görs. Inflätade tillstånd med flera partiklar används rutinmässigt i olika experiment. Interaktion mellan materia och ljus studeras intensivt, där fotoner fås att växelverka med både naturliga atomer och artificiella atomer. Tack vare förbättrad teknologi kan man nu skapa godtyckliga fotontillstånd i mikrovågskaviteter, och göra detaljerade mätningar på dessa tillstånd. En annan tydlig trend är att man försöker koppla ihop kvantkommunikation med kvantberäkningar. Ett antal försök har gjorts där man försöker konvertera information från mikrovågsdomänen till den optiska domänen på ett koherent sätt. Det skulle i framtiden kunna koppla ihop kvantdatorer på olika platser via optiska fibrer så att de kan dela kvantinformation. Vissa forskare extrapolerar denna tendens och pratar i termer av ett quantum internet. Kvantkommunikation befinner sig närmare tillämpningar och man kan tänka sig stöd även från andra svenska forskningsfinansiärer än Vetenskapsrådet. Kvantdatorer å andra sidan är långt ifrån tillämpningar. Hot och möjligheter Forskning inom halvledarteknik och halvledarmaterial är av strategisk betydelse. Halvledarteknologin har möjliggjort ett otal andra teknologier som har förändrat flera aspekter (energi, forskning, ekonomi, kommunikation) av vårt samhälle i grunden. Det samlade ekonomiska värdet av dagens halvledarindustri är mer än tusen miljarder kronor. Forskningen kring elektroniska komponenter har försvagats avsevärt under senare år på grund av bristande inhemsk industriell infrastruktur och relativt små nationella forskningssatsningar. Det finns därför en risk att Sverige hamnar helt i skuggan inom detta område.

5 En fokuserad svensk satsning på nya och banbrytande halvledarmaterial och halvledarteknologier (såväl som på att främja avknoppningsföretag) i Sverige skulle åter etablera vårt land som en stark forskningsnation inom halvledarområdet. Denna satsning skulle också leda till stora industriella möjligheter vilket krävs för framtiden. Då fotonik används i allt högre grad inom alla områden ökar dess ekonomiska värde snabbt. Fotonik anses på ett väsentligt sätt kunna bidra med lösningar till problem relaterade till stora samhälleliga förändringar och utmaningar. Dock befinner sig utvecklingen i ett relativt tidigt skede då fundamentala fysikaliska begränsningar i många avseenden är avlägsna. Området karakteriseras därför av stor innovationspotential och upptäckter och uppfinningar av stor framtida betydelse är att vänta. I EU:s sjunde ramprogram ökade finansieringen för fotonikforskning markant. I ett europeiskt perspektiv satsar dock Sverige relativt lite på forskning inom detta område. Den europeiska teknikplattformen Photonics21 1 rekommenderar i sin senaste Strategic Research Agenda 2 väsentligt ökade nationella investeringar och specifika fotonikforskningsprogram. I många andra länder sker detta 3. Liknande satsningar i Sverige skulle stärka vår position och leda till såväl kvantitativa som kvalitativa förbättringar. Europeisk forskning inom området låg tidigare långt framme men USA har nu inom flera subområden sprungit förbi Europa. Detta är ett direkt resultat av att den amerikanska finansieringen är betydligt större inom detta område än vad som är fallet i Europa och Sverige. EU har ett call för kvantinformation men med begränsade resurser. Svenskar håller sig dock väl framme i de beviljade projekten. En möjlighet i sammanhanget är att det är möjligt för europeiska forskare att delta i de amerikanska projekten och även få pengar därifrån. Forskningsinfrastruktur Forskning inom halvledarteknologier och halvledarmaterial är mycket starkt beroende av tillgången till rätt infrastruktur. Denna infrastruktur måste tillhandahålla system för framställning av halvledarmaterial, renrum för bearbetning och komponentframställning och miljöer för analys av halvledarmaterial och komponenter. Då innovationer och utvecklingen inom fotonikområdet vilar tungt på nya material och komponentteknologier är området starkt beroende av faciliteter där material och materialstrukturer kan syntetiseras och där fotoniska komponenter och kretsar kan tillverkas med hög precision, gott utbyte och god reproducerbarhet. Detta kräver god tillgång till såväl renrum med modern utrustning för epitaxi och tillverkningsprocesser som avancerade mätfaciliteter för analys av fotoniska material, komponenter och kretsar. Avancerade

6 mätfaciliteter krävs också för den mer systemorienterade fotonikforskningen inom till exempel kommunikation, sensorer, energigenerering och biologi/medicin/kemi. All experimentell kvantinformatikforskning kräver tillgång till avancerad mätteknik som kan se olika ut beroende på vilken typ av forskning som bedrivs. För system som arbetar inom det optiska området behövs lasrar och avancerade optiska komponenter, liknande krav finns inom mikrovågsområdet. I vissa fall, specifikt när det gäller supraledande kretsar, behövs god tillgång till renrum och elektronstrålelitografi för tillverkning av Josephsonövergångar.

VETENSKAPSRÅDET 2014-08-20 Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap

VETENSKAPSRÅDET 2014-08-20 Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap ELEKTROTEKNIK Övergripande områdesbeskrivning Elektroteknik är ett mycket brett ämnesområde, som sträcker sig från kvantberäkningar till radioteknik och forskning om elhybridmotorer för bilar. Bredden

Läs mer

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI 1 KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI ProNano Nanoproducts for the Future Ett första steg mot en värdekedja för en nordeuropeisk nanomaterialindustri NanoLund vid Lunds

Läs mer

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI 1 KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI ProNano Nanoproducts for the Future Ett första steg mot en värdekedja för en nordeuropeisk nanomaterialindustri RISE Research Institutes

Läs mer

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Datorarkitekturer Sammanfattande bedömning Datorarkitektur är det teknikvetenskapliga ämne som behandlar principer för konstruktion av datorsystem. Datorns arkitektur definierar ett funktionellt gränssnitt

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

8-10 Sal F Generellt om kursen/utbildningen. Exempel på nanofenomen runt oss

8-10 Sal F Generellt om kursen/utbildningen. Exempel på nanofenomen runt oss Upplägg och planering för NanoIntro 15; Lars Samuelson (lars.samuelson@ftf.lth.se): Måndag 31/8: Presentationer av deltagarna 8-10 Sal F Generellt om kursen/utbildningen. Exempel på nanofenomen runt oss

Läs mer

Banbrytande elektronik Är vi i ett paradigmskifte?

Banbrytande elektronik Är vi i ett paradigmskifte? Banbrytande elektronik Är vi i ett paradigmskifte? Hans Hentzell 2007-03-28 # 1 www.acreo.se Acreo 2006 Antal medarbetare 140 Omsättning 190 MSEK varav Näringslivsfinansiering: Kontant 75 MSEK In kind

Läs mer

Vad är KiselGermanium?

Vad är KiselGermanium? Vad är KiselGermanium? Kiselgermanium, eller SiGe, får nog sägas vara den nya teknologin på modet inom området integrerade kretsar för radiofrekvenser, RF-ASIC. Det kan vara på sin plats med en genomgång

Läs mer

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska

Läs mer

Ny teknik slår igenom när den är gammal

Ny teknik slår igenom när den är gammal Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten

Läs mer

0. Inledning, motivation

0. Inledning, motivation 0. Inledning, motivation Atomresolutionsbild av korngräns på grafityta, tagen i Acceleratorlaboratorier vid Helsingfors universitet Fasta tillståndets fysik, Kai Nordlund 2015 1 0.1. Terminologi Hur definieras

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Energisituation I Sverige Cirka 150 TWh elektricitet 150 000 000 000 kwh 20 000 kwh per månad för hus 20-30% av energi belysning i hem Medelvärde - ca 20% hem, kontor,

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik VT2016 BELYSNING. Linköpings universitet Mikael Syväjärvi

ETE310 Miljö och Fysik VT2016 BELYSNING. Linköpings universitet Mikael Syväjärvi ETE310 Miljö och Fysik VT2016 BELYSNING Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Det finns mycket belysning i världen. Photo: Philip Hens EU beslutade att fasa ut glödlampan Corren 8 okt 2008 EU beslut

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense. If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI 1 KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI ProNano Nanoproducts for the Future Ett första steg mot en värdekedja för en nordeuropeisk nanomaterialindustri NanoLund vid Lunds

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden: Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.

Läs mer

Agenda för Wireless Society - Med svensk innovationsförmåga behåller Sverige ledningen inom trådlös kommunikation

Agenda för Wireless Society - Med svensk innovationsförmåga behåller Sverige ledningen inom trådlös kommunikation Agenda för Wireless Society - Med svensk innovationsförmåga behåller Sverige ledningen inom trådlös kommunikation (Målgruppen för denna agenda är forskningsfinansiärer, politiker, företag, organisationer

Läs mer

Automation - nu och framåt. Thomas Lezama

Automation - nu och framåt. Thomas Lezama Automation - nu och framåt Thomas Lezama Agenda Globala trender och Industrie 4.0 och dess betydelse för Volvo Utmaningar och möjligheter 2 2015-12-03 Globala trender som påverkar automationen hos Source:

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN Översikt av de strategiska innovationsprogrammen Dagens mål Ge er en översikt av vilka strategiska innovationsprogram som nu är beviljade och skapa en tydligare bild av syftet och målet med satsningen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM153. Meddelande om offentlig-privata partnerskapsprogram inom Horisont Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM153. Meddelande om offentlig-privata partnerskapsprogram inom Horisont Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om offentlig-privata partnerskapsprogram inom Horisont 2020 Näringsdepartementet 2013-09-09 Dokumentbeteckning KOM (2013) 494 Meddelande från kommissionen till

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Marknadsuppdatering publicerad

Marknadsuppdatering publicerad Marknadsuppdatering publicerad 216-1-1 Marknadsdata som presenteras nedan är en sammanställning av tillgänglig extern data från Prismark mars, augusti och september 216, PROTEC MDC januari och juli 216

Läs mer

0. Inledning, motivation

0. Inledning, motivation 0. Inledning, motivation Atomresolutionsbild av korngräns på grafityta, tagen i Acceleratorlaboratorier vid Helsingfors universitet Fasta tillståndets fysik, Kai Nordlund 2012 1 0.1. Terminologi Hur definieras

Läs mer

Årsstämma 5 maj 2015. Anförande av VD Lena Olving

Årsstämma 5 maj 2015. Anförande av VD Lena Olving Årsstämma 5 maj 2015 Anförande av VD Lena Olving Det här är Mycronic 40 års erfarenhet Från högteknologisk innovation >2,200 kunder Inom två affärsområden, SMT och PG SMT - montering av komponenter på

Läs mer

Informations- och Kommunikationsteknik

Informations- och Kommunikationsteknik Studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet Informations- och Kommunikationsteknik inom skolan för Informations- och Kommunikationsteknik, KTH. Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för forskarstudier

Läs mer

Strategiska forskningscentra inom mikroelektronik EMILIA HAGBERG

Strategiska forskningscentra inom mikroelektronik EMILIA HAGBERG Strategiska forskningscentra inom mikroelektronik EMILIA HAGBERG 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning vill med sina strategiska centra inom mikroelektronik främja starka forskningsmiljöer, med tydligt

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt

Läs mer

elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration

elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration Ellära 1 Elektrostatik, kap 22 Eleonora Lorek Begrepp elektricitet (franska électricité, till nylatin ele ctricus, till latin ele ctrum, av grekiska ē lektron 'bärnsten'), ursprungligen benämning på den

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar 1 INNEHÅLL Inledning 3 Förslag 4 Vision och mål 4 Finansiering 4 Förväntade resultat 5 Kravställning och strategi för utveckling av plattformen 6 Kravställning 6 Strategi 6 Uppbyggnad av plattformen 7

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Samverkan för ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Projektledning: Lunds Universitet, Bioteknik och SP Energiteknik, Göteborg. Övriga medverkande: Bioraffinaderi-konceptet

Läs mer

Kemisk processteknik och livsmedelsteknik

Kemisk processteknik och livsmedelsteknik Kemisk processteknik och livsmedelsteknik Sammanfattande bedömning Kemisk processteknik utgör den teknologiska basen för processindustrin i vid bemärkelse innefattande branscher som kemi, bioteknik, läkemedel,

Läs mer

Halvledarmaterial, keramer och glaser

Halvledarmaterial, keramer och glaser Halvledarmaterial, keramer och glaser Sammanfattande bedömning Material är strategiska för mänskligheten. Nya keramiska material, inklusive halvledare, har avgörande betydelse för framtidens teknologiska

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Var står nanotekniken idag - och hur ser framtiden ut?

Var står nanotekniken idag - och hur ser framtiden ut? Var står nanotekniken idag - och hur ser framtiden ut? Jan Andersson, Acreo 20/09/2005 # 1 www.acreo.se Innehåll Vad är nanoteknik? Vad är läget för nanotekniken idag? Vilka framtidsutsikter har den? 20/09/2005

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Materialfysik vt Materiens optiska egenskaper. Det elektromagnetiska spektret

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Materialfysik vt Materiens optiska egenskaper. Det elektromagnetiska spektret 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism 530117 Materialfysik vt 2010 Ljus är en elektromagnetisk våg 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning Projekt listan Lasern Lasern uppfanns 1960. I början var den mest av akademiskt intresse, men ganska snart fann man att den kunde användas för en mängd tillämpningar. Förklara i princip hur en laser fungerar,

Läs mer

Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning

Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning Bergslagsbanan Idéstudie Förutsättningar som testanläggning Bakgrund och behov Sverige satsar kraftfullt på effektivisering och förbättring av transportsystemet Förutom investeringar samt drift och underhåll

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

En produkts livscykel

En produkts livscykel En produkts livscykel Du ska arbeta med en produkt eller förpackning. Den ska vara gjord av ett eller flera olika material. Du ska beskriva produkten från det att produkten är råvara och fram till färdig

Läs mer

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens

Läs mer

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik att medvetet och kontrollerat skapa funktionella strukturer och system med

Läs mer

Blått ljus, GaN, och varför priset inte kom till Finland Nobelpriset i fysik Kai Nordlund

Blått ljus, GaN, och varför priset inte kom till Finland Nobelpriset i fysik Kai Nordlund Blått ljus, GaN, och varför priset inte kom till Finland Nobelpriset i fysik 2014 Kai Nordlund 18.12.2014 2 Innehåll Bakgrund Ljus från halvledarmaterial Rött, grönt och varför det blåa var det svåra ZnSe

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Omnisys Instruments AB

Omnisys Instruments AB Omnisys Instruments AB More space insight Miljardkonferensen, Vinnova 2015-04-29 Martin Kores Serving Science Scope: Company presentation Omnisys ALMA contributions Förberedelser, erfarenheter, lärdomar

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE

SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE STRATEGISKT INNOVATIONSPROGRAM SUMMIT TEKNISKA MUSEET 2014-09-25 Övergripande mål Hållbar tillväxt i Sverige. Vi vill ÅTERINDUSTRIALISERA Sverige Effektlogik Förutsättningar

Läs mer

Spektroskopi med optiska frekvenskammar

Spektroskopi med optiska frekvenskammar Spektroskopi med optiska frekvenskammar Aleksandra Foltynowicz Institutionen för fysik, Umeå Universitet Fortbildningsdagar, Umeå Universitet, 29 okt 2013 Vad är spektroskopi? Växelverkan mellan ljus och

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

TOSHIBA LANSERAR NÄSTA GENERATION FÖRETAGSHÅRDDISKAR MED 4 TB

TOSHIBA LANSERAR NÄSTA GENERATION FÖRETAGSHÅRDDISKAR MED 4 TB TOSHIBA LANSERAR NÄSTA GENERATION FÖRETAGSHÅRDDISKAR MED 4 TB Nearline HDD-enheter för affärskritiska servrar och lagringsplattformar med kapacitet i toppklass Den 29 november 2012, Düsseldorf Toshiba

Läs mer

Marknadsuppdatering publicerad

Marknadsuppdatering publicerad Marknadsuppdatering publicerad 216-6-2 Elektronikindustrin Den globala elektronikindustrin har under de senaste åren utvecklats positivt och växte med 4 procent under 214, till ett värde av 1 867 miljarder

Läs mer

Tilgin Andra kvartalet 2009

Tilgin Andra kvartalet 2009 Tilgin Andra kvartalet 2009 2009-08-21 Ola Berglund CEO Tel. + 46 8 5723 8600 ola.berglund@tilgin.com 2 Avvaktande marknad under andra kvartalet Ett flertal operatörer har senarelagt investeringar och

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2001/0053(COD) 20 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

Läs mer

Tillväxt genom internationellt arbete

Tillväxt genom internationellt arbete Tillväxt genom internationellt arbete Kenneth Sjaunja EU-projektkontoret Norrbottens läns landsting Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Vårt

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016 LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion BAKGRUND Rymden är en internationell verksamhet och marknad Rymdens betydelse ökar, idag tagen för given Genom uthålliga

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology

Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Är det rätt fråga? Infrastruktursatsningar Nya

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6 KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt

Läs mer

Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet.

Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet. Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet. 2 Teknik och samverkan i en gemensam infrastruktur skapar nya möjligheter för effektivare datalagring Datalagring är en central

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer