Från Mattesopa till Godkänd på MatteB kursen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från Mattesopa till Godkänd på MatteB kursen"

Transkript

1 SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Från Mattesopa till Godkänd på MatteB kursen Attityder och metoder att få elever att vilja lära sig matematik Författare: Eva Friberg Artikel nummer 6/2009

2 Denna artikel har i november 2009 accepterats för publicering i Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan av Nacka kommuns läsgrupp med Björn Söderqvist, fil. dr. samt rektor, Nacka kommun, som gruppens ordförande. Fri kopieringsrätt i ickekommersiellt syfte för kompetensutveckling eller undervisnings i skolan och förskolan under förutsättning att författarens namn, artikelns titel och källa: Skolportens artikelserie anges. I övrigt gäller Copyright för författaren och Skolporten AB gemensamt. Denna artikel är publicerad i Skolportens nättidskrift Undervisning & Lärande. Aktuell metodbok med författaranvisningar: Vill du också skriva en utvecklingsartikel? Maila till 2 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

3 Abstract Alla elever på de nationella programmen skall klara av kursen Matematik A och på samhällsprogrammen och de naturvetenskapliga programmen skall de också räkna minst Matematik B. En elev väljer inte ett naturvetenskapligt program om hon eller han upplever sig som matematiksvag. Ofta tänker inte eleverna som väljer samhällsprogrammen att det krävs att de skall jobba så mycket med matematik som de faktiskt måste göra. Jag kommer här att ge en inblick i hur jag arbetar med elever som har dåligt självförtroende i matematik och som upplever sig själva som mattesopor. Eva Friberg är speciallärare och har under tjugo år arbetat med elever som anser sig ha svårigheter att förstå matematik tio år på högstadiet och tio år på gymnasieskolan, de nationella programmen. Hon arbetar på Nacka gymnasium/lärcentrum. E-post: Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2009 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod Huvuddel Samtal Kontrakt Individuellt arbetssätt Ett sätt att arbeta i en liten homogen grupp Ett sätt att arbeta i en heterogen stor matematikgrupp Läsförståelsens betydelse för att kunna lösa matematiska uppgifter De nationella prov Anpassning av prov Positiv bedömning Lärarens inställning till sina elever Resultat och slutdiskussion Vision för framtiden...11 Referenser Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

5 1. Inledning Mål att sträva mot i Matematik A, enligt kursplan för Ma poäng: Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleverna utvecklar sin tilltro till den egna förmågan att lära sig mera matematik, att tänka matematiskt och att använda matematik i olika situationer. (Skolverket 2000a, s.1) Svenska elever kan inte räkna, läser vi ofta i massmedia. Ungdomar kan inte räkna ut räntan och sex av tio hittar inte billigaste lånet. De svenska eleverna är sämst i Norden och vi måste ställa högre krav på våra barn. De måste ha fler hemläxor i matematik och det är stökigt på lektionerna och eleverna skolkar. Svaren på dessa påståenden kanske är enkla. Eleverna känner inte sig motiverade att lära sig matematik. Det är tråkigt och jag förstår ändå inget säger eleverna. Dessutom har de ofta med sig en diagnos från logoped eller psykolog, till exempel dyslexi, dyskalkyli, ADHD, ADD eller en bilaga från sin högstadieskola, där det står att eleven gått i liten grupp och behöver mycket stöd/hjälp för att klara av kurserna på gymnasieskolan. När eleven kommer till mig får jag ofta höra: Jag kan ingen matte. Jag fick godkänt bara för att jag gjorde ett extraprov. En annan säger: Jag var alltid på lektionerna därför fick jag ett godkänt betyg. En tredje elev säger: Jag skrev av tavlan när läraren förklarade. Sen visste jag inte vad jag skulle göra när jag skulle börja räkna uppgifterna i boken. Då snackade jag eller lyssnade på musik. Det finns till och med de elever som säger att de fick ett godkänt betyg för att de skulle komma in på de gymnasieprogram de önskade. Eleverna säger också ofta att de inte kan räkna hemma eftersom ingen kan hjälpa dem om de stöter på problem. Mina föräldrar räknar inte som skolan gör eller min pappa och jag blir osams om han skall hjälpa mig, hör jag ofta. 2. Syfte Syftet med min artikel är att visa att i princip alla elever kan nå upp till ett godkänt betyg i kurserna Matematik A och Matematik B genom att arbeta utifrån individuella planer och under hela kurserna bli sedda och bekräftade av läraren. Eleverna får bättre och bättre självförtroende när de upptäcker att de kan lösa många matematikuppgifter och detta leder till att de når upp till ett godkäntbetyg eller ibland ett ännu högre betyg. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2009 5

6 3.Metod Min huvudmetod har fem komponenter: samtal, kontrakt, individuellt arbetssätt, arbete i liten homogen grupp samt arbete i heterogen grupp. I de följande avsnitten kommer jag att berätta hur jag arbetar med de fem delarna. 4. Huvuddel 4.1 Samtal Första gången eleven kommer till mig har jag ett enskilt samtal med honom/henne där jag först vill veta hur han/hon jobbat på högstadiet. Därefter frågar jag alltid: Vill du lära dig matematik? Alla svarar naturligtvis att de vill. Min nästa fråga är: Varför vill du lära dig att räkna? Diverse svar förekommer som: Det är pinsamt att inte kunna procent när man går på rea. En elev berättade att hon alltid lämnade fram en 100- kronor sedel när hon köpte lite lösviktsgodis för att vara säker på att pengarna skulle räcka. Hon kunde inte minus och det ville hon lära sig. Det är vanligt att eleverna säger att det är bra att kunna räkna för att få bra jobb i framtiden eller man känner sig smart om man kan matte. Det tar tid att samtala med alla elever men det är en bra början till att skapa ett förtroende mellan mig och eleven. 4.2 Kontrakt Eleven och en målsman om eleven är under 18 år, skriver på ett kontrakt där eleven förbinder sig att komma på ett visst antal lektioner/ vecka. Eleven förbinder sig att skicka ett meddelande via sms eller e-post om han/hon av någon anledning inte kan komma. Ofta får eleven göra hela kursen med mig men då måste hon/han acceptera att kanske inte ha matematik när det står på klasskamraternas schema. Jag berättar vilka moment som ingår i kursen och vi samtalar om vilka kunskaper eleven förväntas ha när kursen är genomarbetad. Vi diskuterar också skriftliga och muntliga prov och när eleven förväntas vara klar med kursen. Ibland vill eleverna veta exakt vad som krävs för att få betyget godkänt. Det förekommer också att elever frågar: Kan man få VG här? Svaret är naturligtvis att man kan få det, om man kunskapsmässigt når upp till detta betyg. 4.3 Individuellt arbetssätt De allra flesta elever jobbar utifrån sin egen plan och i sin egen takt. Dock med den reservationen att det ibland blir nödvändigt att skynda på antingen genom läxor eller att de får möjlighet att komma en extra lektion. Eleverna skall alltid ha med sig samma kollegieblock till varje lektion för att hela tiden kunna gå tillbaka och se vad de jobbade med tidigare lektioner. Det finns ett antal elever som inte har förmåga att ta med sig ett block eller ens följa en plan. Med dessa elever fungerar det bäst med att när lektionen börjar säger jag: Det här gör du den 6 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

7 här timmen, och så ger jag den eleven tillräckligt med uppgifter för just den lektionen. Det är också mycket betydelsefullt för dessa elever att jag hela tiden har koll på vad de gör och stöttar, uppmuntrar och skriver positiva omdömen på de uppgifter de löser rätt. Alla elever måste tycka att de efter varje lektion har lärt sig något nytt och de får aldrig gå från lektionen utan att jag tittat på vilka uppgifter de räknat. Vi kommer också alltid överens om vad som skall göras till nästa lektion och vad nästa lektion kommer att handla om. Jag försöker också så mycket som det är möjligt knyta an elevernas uppgifter till vardagslivet. När de lär sig att räkna ränta pratar vi om ränteläget i Sverige och varför det är så viktigt att kunna räkna ut räntan på ett lån för att kontrollera att man har råd att betala sina räntekostnader när räntan höjs. Naturligtvis ingår moment i kurserna som är svåra att knyta an till verkligheten men när de frågar om vilken nytta de kommer att ha av till exempel multiplikation av bråktal brukar jag svara: Du vet aldrig vad du behöver kunna i framtiden eller lite hjärngymnastik skadar inte. De svaren accepterar de flesta. 4.4 Att arbeta i en liten homogen grupp Vid några tillfällen har jag lyckats få 8 10 elever som ska räkna samma kurs och som kunskapsmässigt ligger på ungefär samma nivå. Då har vi bildat en liten grupp och försökt att gemensamt räkna igenom kursen. Eleverna känner inte varandra eftersom de nästan alltid kommer från olika klasser. Det allra viktigaste innan vi börjar arbeta med matematiken är att skapa trygghet i gruppen och våga visa varandra båda vad man kan och vad man inte kan. De måste också känna att det går att fråga om allt där inga frågor är dumma. Matematik B-kursen fungerar bäst att arbeta med på det här sättet eftersom det är ny matematik för alla (Skolverket 2000b). Vi brukar alla sitta runt ett stort runt bord och en elev räknar på tavlan med min hjälp. Alla måste alltid skriva av det som står på tavlan och fråga direkt om de inte förstår. Jag har märkt att eleverna tycker om att kompisarna visar hur man skall räkna. Vi repeterar alltid nästa lektion med en ny elev vid tavlan. Ibland brukar jag fråga eleverna om de tycker att de skall få ett plus i mina anteckningar om de har med sig de grejer som behövs till lektionerna och de brukar vilja ha plusen. Vi bestämmer tillsammans när vi tar proven, skriftliga eller muntliga. Ibland gör vi samma prov som deras klasskamrater i de så kallade vanliga stora grupperna. Elever med läs- och skrivsvårigheter, språksvårigheter eller andra funktionsnedsättningar får extra tid vid alla provtillfällen, helt i enlighet med Skolverkets direktiv. Vi läser kursen etappvis men alla elever skall naturligtvis komma ihåg de olika etapperna när kursen är genomarbetad. Alla elever räknar alltid ett nationellt prov, antingen när deras klasskamrater i de vanliga grupperna gör provet, eller om eleverna inte är klara med kursen vid det tillfället gör de ett motsvarande nationellt prov när de hunnit igenom alla moment. 4.5 Ett sätt att arbeta i en heterogen matematikgrupp Ibland har jag undervisat hela klasser med cirka tjugo till trettio elever både på grundskolans högstadium och på gymnasiet. Jag har delat upp klassen i cirka sex grupper med fem elever Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2009 7

8 i varje grupp. En elev i varje grupp är gruppledare och har ansvar för att alla i gruppen räknar. Varje grupp sitter tillsammans i rummet, gärna runt runda bord. Jag har inte så ofta genomgångar med hela klassen utan hjälper varje grupp i cirka fem minuter åt gången. Eleverna har ett pensum av obligatoriska uppgifter, sådana uppgifter som de bör klara av för att nå upp ett godkänt betyg, som de skall räkna innan de eventuellt går vidare till mer avancerade uppgifter. Fördelar med detta arbetssätt är att alla arbetar och varje enskild elev blir sedd och får hjälp och det är alltid en lugn stämning i klassrummet. Eleverna lär känna varandra och hjälper varandra även efter matematiklektionerna. Vi har ibland haft tävlingar grupperna emellan. Det har naturligtvis förekommit att elever inte trivts i den grupp de blivit tilldelad och har fått byta tillhörighet. Kriterier för betyget godkänt enligt kursplan för Ma1201, Matematik A, Gy2000: Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och tillvägagångssätt för att formulera och lösa problem i ett steg. Eleven genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner samt utför beräkningar på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven skiljer gissningar och antagningar från givna fakta och härledningar eller bevis. (Skolverket 2000a,s.1) 5. Läsförståelsens betydelse för att kunna lösa matematiska uppgifter På lågstadiet börjar eleverna ibland att samla matteord i en bok eller i en fil på datorn. Det blir många ord efter nio års grundskola. Det förekommer att elever som får sin matematikundervisning hos mig har tagit med sina matteord och upptäcker att de har nytta av dem. Jag brukar kalla dessa ord för matematikens röda tråd och för att komma vidare och lära sig mer matematik får vi inte låta tråden gå av utan istället förlänga den. Vi behöver ofta tillfälligt stoppa trådendet vill säga när vi repeterar moment. Forskning visar att det finns ett samband mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Hjärnforskaren Martin Ingvar hävdar Svenska elever är hyggliga på räkning men dåliga på matematik. Medan räkning kommer att behövas allt mindre är logiska resonemang och symboltänkande viktiga kommande färdigheter. (DN debatt 2008) Om eleverna skall kunna matematik måste de kunna läsa. Tyvärr förstår eleverna inte vad de förväntas göra för att lösa den matematiska uppgiften. De har för dålig läsförståelse och tyvärr har de alldeles för bråttom. Eleverna behöver träna sig i att läsa uppgiften ibland flera gånger och bena ut vad det står och hur de skall göra. Aktuella rapporter visar att elevernas läsförmåga försämrats samtidigt som matematiksvårigheterna ökat. Det är viktigt med gott om tid och övning i att läsa matematikuppgifterna så att eleverna förstår vad som står i uppgifterna (Lundberg och Sterner, 2004; Karjula och Parkkila, 2008). Det gäller att få eleverna att förstå att matematik inte är 8 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

9 några konstiga ord som är omöjliga att förstå. Det finns förklaringar och enkla synonymer till alla ord och begrepp. När jag till exempel visat hur man löser andragrads ekvationer på ett enkelt sätt och eleverna själva kan räkna dem, då tittar vi på formeln för andragrads ekvationer. Eleverna ser att de har löst uppgiften enligt formeln och i allmänhet förstår de också vad som står i formeln. 5.1 De nationella proven Skolverket skriver i sin Lärarinformation till de nationella proven för vårterminen: Ett nationellt kursprov är således bara en del i lärarens totala bedömning av elevernas kunskaper. Nationella prov ger betyg på provet - läraren sätter sedan kursbetyget baserat på elevens totala prestationer. (Skolverket 2009a, s.5) Nationella proven är viktiga för de visar vad eleven kan och även vad de behöver träna mer på om de är långt ifrån ett godkänt resultat. 5.2 Anpassning av prov Ska en elev ha någon form av diagnos för att få ett nationellt prov anpassat? Det finns inget som reglerar att en elev måste ha en formell diagnos för att få ett nationellt prov anpassat (Skolverket 2009b). Om eleven, av någon anledning, inte klarar att genomföra prov på traditionella sätt bör eleven få en individuell anpassning. I instruktionerna till proven framgår på vilket sätt de kan anpassas. Skolan beslutar om eventuella anpassningar. På Nacka gymnasium låter vi elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexidiagnos få minst trettio minuter extra skrivtid. Det gäller alla elever inte bara de som har sin undervisning hos mig. En del elever kan också få matematikuppgifterna upplästa antingen av en lärare eller via bandspelare. 5.3 Positiv bedömning Skolverket skriver också i sin lärarinformation till de nationella proven för vårterminen: Bedömningsanvisningar bygger på principen om positiv bedömning där utgångspunkten är att förtjänster i ett elevarbete lyfts fram och värderas. Omdömet om lösningen till en uppgift bygger alltså på de kunskaper som faktiskt visas och om poängsättning används ges i huvudsak poäng för lösningarnas förtjänster och inte poängavdrag för eventuella fel och brister. (Skolverket 2009a, s.3) Vi för en diskussion i lärargruppen på Nacka gymnasium om detta synsätt. Fler elever blir godkända om detta synsätt tillämpas och eleverna får en positiv inställning till matematik och vågar satsa mer. De kan inte göra bort sig om detta synsätt tillämpas. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2009 9

10 6. Lärarens inställning till sina elever Många undersökningar visar att hur läraren bemöter eleverna är viktigt om de skall lyckas få framgång i sina matematikstudier (Buskqvist och Olsson, 2008; Jönsson och Nilsson, 2009; Olander och Åkerblad, 2009.) Dessa undersökningar visar att lärarens engagemang och tilltro till elevens förmåga är de viktigaste faktorerna om eleven skall bli framgångsrik i sina studier. Det är också betydelsefullt att få hjälp så tidigt som möjligt under skolgången, helst redan på lågstadiet. För många elever är också betygen viktiga. Det är viktigt för elever att när man själv tycker att man gjort framsteg få det bekräftat i form av ett betyg som man själv tycker man är värd. Det gäller för mig som lärare att hela tiden stötta och uppmuntra eleverna även när det inte går så bra. Vi jobbar med det nästa gång. Du får inte ge upp. Du kan. Ibland tar det bara lite längre tid. Jag upplever mig ofta som en matematikcoach. 7. Resultat och sammanfattning Vårterminen 2009 klarade cirka 50 procent av mina elever nationella provet i Matematik A med betyget godkänt eller högre. Detta kan jämföras med skolan som helhet, där 88 procent klarade betyget godkänt eller högre. Beträffande Matematik B klarade cirka 60 procent av mina elever det nationella provet till godkänt nivå eller högre. För hela Nacka gymnasium var den siffran 78 procent. Cirka 15 procent av mina elever får arbeta med kurserna under höstterminen 2009 för att klara av alla moment. Det gäller framför allt elever som läser Matematik B. Allt är möjligt att lära sig om en elev känner sig motiverad och har en egen drivkraft. Eleven måste våga säga jag förstår inte det här momentet, men jag vill förstå det. Det är viktigt att inte skämmas inför läraren och inte heller inför de andra eleverna i undervisningsgruppen för att ens kunskaper inte är så stora. Eleverna måste bli sedda på ett positivt sätt av läraren. Detta innebär att läraren ska ställa krav, men alla krav skall ställas utifrån den enskilda elevens förutsättningar. Professorn i matematik Lars-Erik Person vid Luleå Tekniska universitet säger i en intervju: Det behövs inte några stora förändringar på själva systemet utan på ideologin. Det gäller att få barnen intresserade och ge dem självförtroende. Om man tror att man är dålig så blir man också det. Om man dessutom sitter och räknar ensam sida upp och sida ner så tappar man intresset. (Svenska Dagbladet, 2009) Han säger också i samma artikel att alla elever inte kan lära sig matematik på samma sätt. De borde få diskutera matematik, rita och skriva. Alla elever måste kunna läsa för att förstå matematik. Jag anser att den enskilda elevens läsförmåga måste följas upp kontinuerligt under hela grundskolan och även under gymnasietiden. Det måste till en bättre överlämning av elever mellan grundskola och gymnasieskola för att alla elever med specifika svårigheter i till exempel matematik skall 10 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

11 få snabb och effektiv hjälp. Det är ett förbättringsområde även för oss som arbetar på gymnasieskolan. 9. Vision för framtiden Jag har en dröm. Alla elever skall ha en egen dator där de sparar alla matematikuppgifter de löst under hela skoltiden. Dator byter de säkert flera gånger under skoltiden, men alla uppgifter de löst finns lagrade. Vilken uppgiftsbank! Hösten 2011 börjar de första eleverna i den nya gymnasieskolan (Skolverket, 2009c). De måste vara godkända i svenska, engelska, matematik och i ytterligare nio ämnen om de skall få börja i ett högskoleförberedande program. Nu krävs bara att de är godkända i svenska, engelska och matematik. Hur kommer de högre kraven att påverka matematikkunskaperna? Jag tror att de blir bättre eftersom eleverna måste kunna läsa för att klara av så många ytterligare ämnen. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

12 Referenser Buskqvist, M., Olsson, S. (2008). Kärleksfull matematikundervisning vägen till framgång? Högskolan i Dalarna. ( ) Eneroth, M., Kellqvist, M. (2000). Studieteknik för gymnasiet/komvux. Svenska studieteknikförlaget. Ingvar, M. (2008). Svenska elever är hyggliga på räkning men dåliga på matematik. DN debatt. ( ) Jönsson, L-G., Nilsson, C. (2009). Bemötandets betydelse för lärandet. Malmö högskola/lärarutbildningen. ( ) Karjula, E., Parkkila, N. (2008). Sambandet mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Högskolan i Gävle. ( ) Lundberg, I., Sterner, G. (2004). Hur hänger lässvårigheter och matematiksvårigheter ihop? Göteborgs Universitet. ( ) Olander, J., Åkerblad, C. (2009). De kallade mig lat. - Hur fyra fd elever i matematiksvårigheter ser på sin egen matematikinlärning. Göteborgs universitet. ( ) Persson, L-E. (2009). Fler utan behörighet i matematik efter nian. Svenska Dagbladet. ( ) Skolverket (2000a). Kursplan för MA 1201, Matematik A, 100 p, GY2000. ( ) Skolverket (2000b). Kursplan för MA 1202, Matematik B, 50 p, GY2000. ( ) Skolverket (2009a). Kursprov A och B bedömningsanvisningar. Primgruppen Stockholms Universitet ( ) Skolverket (2009b). Lärarinformation till de nationella kursproven i matematik. Primgruppen Umeå Universitet, ( ) Skolverket (2009c). Nya gymnasieskolan 2011, ( ) 12 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

13 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

14 14 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

15 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

16

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Dokumentation. Ett sätt att utveckla eleven

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Dokumentation. Ett sätt att utveckla eleven SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Dokumentation Ett sätt att utveckla eleven Författare: Alf Pettersson och Ida Johansson Artikel nummer 12/2010 Skolportens numrerade artikelserie

Läs mer

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Synligt lärande. Erfarenheter av att använda små whiteboards i undervisningen

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Synligt lärande. Erfarenheter av att använda små whiteboards i undervisningen SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Synligt lärande Erfarenheter av att använda små whiteboards i undervisningen Författare: Mikael Sjöström ARTIKEL NUMMER 18/2014 Skolportens

Läs mer

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN IUP. En modell för att engagera elever, lärare och föräldrar i kunskapsutvecklingen

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN IUP. En modell för att engagera elever, lärare och föräldrar i kunskapsutvecklingen SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN IUP En modell för att engagera elever, lärare och föräldrar i kunskapsutvecklingen Författare: Monica Widing Artikel nummer 8/2009 Denna

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs Tolkning Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har

Läs mer

islojd Egen dator i slöjden

islojd Egen dator i slöjden SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN islojd Egen dator i slöjden Keynote- och imoviedokumentation i textilslöjden, år 6 Författare Anneli Skiöld Artikel nummer 5/2011 Skolportens

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Matematik och Youtube

Matematik och Youtube SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Matematik och Youtube Om filmskapande i matematikundervisningen Författare: Åsa Girgensohn ARTIKEL NUMMER 11/2012 Skolportens numrerade

Läs mer

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren 2005. Del I

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren 2005. Del I Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med 10 juni 2005. Nationellt kursprov i MATEMATIK

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Vad gör en ingenjör?

Vad gör en ingenjör? SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Vad gör en ingenjör? Ett unikt samarbete med Atlas Copco för att höja intresset för teknikämnen bland kommunens högstadieelever Författare:

Läs mer

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Undervisning Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Mål att uppnå i år 9, ur Lpo 94 Utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN 1997. Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN 1997. Tidsbunden del Np MaA vt 1997 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av april 1998.

Läs mer

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en vanlig skola med högskoleförberedande program anpassad för dig som har en diagnos inom

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1998. Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1998. Tidsbunden del Nationellt prov i Matematik kurs A vt 1998 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Matematik. Kursprov, vårterminen 2012. Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Matematik. Kursprov, vårterminen 2012. Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Bedömningsanvisningar för samtliga skriftliga provdelar 1b Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet Välkommen Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet Natur & Teknik Jarl Axelsson, rektor Krister Bergström, biträdande rektor Malin Jergander, studievägledare Kvällens Agenda

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Matematik. Kursprov, vårterminen 2012. Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen 2012. Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Elevhäfte Del III 1b Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola Språkintroduktion fortsättning Språkintroduktion fortsättning är för dig som har kommit en bit på väg med din svenska. Du har till exempel läst Språkintroduktion nybörjare, något eller några år i grundskolan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1c

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1c Bedömningsexempel Matematik kurs 1c Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter som är representativa för Del I... 5 Exempeluppgifter som är representativa för Del II och Del III... 9 Exempel

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

INFORMATIONSTRÄFFAR Lär känna verksamheten i åk. 6-9 den 18 nov kl 18 i Enhagen. Årskurs 6 hösten 2015. Enhagen

INFORMATIONSTRÄFFAR Lär känna verksamheten i åk. 6-9 den 18 nov kl 18 i Enhagen. Årskurs 6 hösten 2015. Enhagen Årskurs 6 hösten 2015 Enhagen INFORMATIONSTRÄFFAR Lär känna verksamheten i åk 6-9 den 18 nov kl 18 i Enhagen Vårt motto Kunskap genom engagemang och kompetens Vår vision Alla elever ska känna glädje och

Läs mer

modern teknik värdering av källor och påståenden

modern teknik värdering av källor och påståenden 1 2 kreativitet fältstudier kommunikation argumentation hållbar utveckling analytiskt tänkande modern teknik värdering av källor och påståenden experiment och laborationer idéhistoriskt perspektiv 3 4

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Kurskod: MATMAT02a Kursen matematik 2a omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Kommentar Begrepp i kursen matematik 2a Metoder för beräkningar vid budgetering. Budgetering

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Instruktioner för undersökningen Nationella kursprov för gymnasieskolan, Vt 2014.

Instruktioner för undersökningen Nationella kursprov för gymnasieskolan, Vt 2014. Instruktioner för undersökningen Nationella kursprov för gymnasieskolan, Vt 2014. Undersökningen avser uppgifter om samtliga nationella kursprov i gymnasieskolan som genomförts under vårterminen 2013.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer