Från Mattesopa till Godkänd på MatteB kursen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från Mattesopa till Godkänd på MatteB kursen"

Transkript

1 SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Från Mattesopa till Godkänd på MatteB kursen Attityder och metoder att få elever att vilja lära sig matematik Författare: Eva Friberg Artikel nummer 6/2009

2 Denna artikel har i november 2009 accepterats för publicering i Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan av Nacka kommuns läsgrupp med Björn Söderqvist, fil. dr. samt rektor, Nacka kommun, som gruppens ordförande. Fri kopieringsrätt i ickekommersiellt syfte för kompetensutveckling eller undervisnings i skolan och förskolan under förutsättning att författarens namn, artikelns titel och källa: Skolportens artikelserie anges. I övrigt gäller Copyright för författaren och Skolporten AB gemensamt. Denna artikel är publicerad i Skolportens nättidskrift Undervisning & Lärande. Aktuell metodbok med författaranvisningar: Vill du också skriva en utvecklingsartikel? Maila till 2 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

3 Abstract Alla elever på de nationella programmen skall klara av kursen Matematik A och på samhällsprogrammen och de naturvetenskapliga programmen skall de också räkna minst Matematik B. En elev väljer inte ett naturvetenskapligt program om hon eller han upplever sig som matematiksvag. Ofta tänker inte eleverna som väljer samhällsprogrammen att det krävs att de skall jobba så mycket med matematik som de faktiskt måste göra. Jag kommer här att ge en inblick i hur jag arbetar med elever som har dåligt självförtroende i matematik och som upplever sig själva som mattesopor. Eva Friberg är speciallärare och har under tjugo år arbetat med elever som anser sig ha svårigheter att förstå matematik tio år på högstadiet och tio år på gymnasieskolan, de nationella programmen. Hon arbetar på Nacka gymnasium/lärcentrum. E-post: Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2009 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod Huvuddel Samtal Kontrakt Individuellt arbetssätt Ett sätt att arbeta i en liten homogen grupp Ett sätt att arbeta i en heterogen stor matematikgrupp Läsförståelsens betydelse för att kunna lösa matematiska uppgifter De nationella prov Anpassning av prov Positiv bedömning Lärarens inställning till sina elever Resultat och slutdiskussion Vision för framtiden...11 Referenser Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

5 1. Inledning Mål att sträva mot i Matematik A, enligt kursplan för Ma poäng: Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleverna utvecklar sin tilltro till den egna förmågan att lära sig mera matematik, att tänka matematiskt och att använda matematik i olika situationer. (Skolverket 2000a, s.1) Svenska elever kan inte räkna, läser vi ofta i massmedia. Ungdomar kan inte räkna ut räntan och sex av tio hittar inte billigaste lånet. De svenska eleverna är sämst i Norden och vi måste ställa högre krav på våra barn. De måste ha fler hemläxor i matematik och det är stökigt på lektionerna och eleverna skolkar. Svaren på dessa påståenden kanske är enkla. Eleverna känner inte sig motiverade att lära sig matematik. Det är tråkigt och jag förstår ändå inget säger eleverna. Dessutom har de ofta med sig en diagnos från logoped eller psykolog, till exempel dyslexi, dyskalkyli, ADHD, ADD eller en bilaga från sin högstadieskola, där det står att eleven gått i liten grupp och behöver mycket stöd/hjälp för att klara av kurserna på gymnasieskolan. När eleven kommer till mig får jag ofta höra: Jag kan ingen matte. Jag fick godkänt bara för att jag gjorde ett extraprov. En annan säger: Jag var alltid på lektionerna därför fick jag ett godkänt betyg. En tredje elev säger: Jag skrev av tavlan när läraren förklarade. Sen visste jag inte vad jag skulle göra när jag skulle börja räkna uppgifterna i boken. Då snackade jag eller lyssnade på musik. Det finns till och med de elever som säger att de fick ett godkänt betyg för att de skulle komma in på de gymnasieprogram de önskade. Eleverna säger också ofta att de inte kan räkna hemma eftersom ingen kan hjälpa dem om de stöter på problem. Mina föräldrar räknar inte som skolan gör eller min pappa och jag blir osams om han skall hjälpa mig, hör jag ofta. 2. Syfte Syftet med min artikel är att visa att i princip alla elever kan nå upp till ett godkänt betyg i kurserna Matematik A och Matematik B genom att arbeta utifrån individuella planer och under hela kurserna bli sedda och bekräftade av läraren. Eleverna får bättre och bättre självförtroende när de upptäcker att de kan lösa många matematikuppgifter och detta leder till att de når upp till ett godkäntbetyg eller ibland ett ännu högre betyg. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2009 5

6 3.Metod Min huvudmetod har fem komponenter: samtal, kontrakt, individuellt arbetssätt, arbete i liten homogen grupp samt arbete i heterogen grupp. I de följande avsnitten kommer jag att berätta hur jag arbetar med de fem delarna. 4. Huvuddel 4.1 Samtal Första gången eleven kommer till mig har jag ett enskilt samtal med honom/henne där jag först vill veta hur han/hon jobbat på högstadiet. Därefter frågar jag alltid: Vill du lära dig matematik? Alla svarar naturligtvis att de vill. Min nästa fråga är: Varför vill du lära dig att räkna? Diverse svar förekommer som: Det är pinsamt att inte kunna procent när man går på rea. En elev berättade att hon alltid lämnade fram en 100- kronor sedel när hon köpte lite lösviktsgodis för att vara säker på att pengarna skulle räcka. Hon kunde inte minus och det ville hon lära sig. Det är vanligt att eleverna säger att det är bra att kunna räkna för att få bra jobb i framtiden eller man känner sig smart om man kan matte. Det tar tid att samtala med alla elever men det är en bra början till att skapa ett förtroende mellan mig och eleven. 4.2 Kontrakt Eleven och en målsman om eleven är under 18 år, skriver på ett kontrakt där eleven förbinder sig att komma på ett visst antal lektioner/ vecka. Eleven förbinder sig att skicka ett meddelande via sms eller e-post om han/hon av någon anledning inte kan komma. Ofta får eleven göra hela kursen med mig men då måste hon/han acceptera att kanske inte ha matematik när det står på klasskamraternas schema. Jag berättar vilka moment som ingår i kursen och vi samtalar om vilka kunskaper eleven förväntas ha när kursen är genomarbetad. Vi diskuterar också skriftliga och muntliga prov och när eleven förväntas vara klar med kursen. Ibland vill eleverna veta exakt vad som krävs för att få betyget godkänt. Det förekommer också att elever frågar: Kan man få VG här? Svaret är naturligtvis att man kan få det, om man kunskapsmässigt når upp till detta betyg. 4.3 Individuellt arbetssätt De allra flesta elever jobbar utifrån sin egen plan och i sin egen takt. Dock med den reservationen att det ibland blir nödvändigt att skynda på antingen genom läxor eller att de får möjlighet att komma en extra lektion. Eleverna skall alltid ha med sig samma kollegieblock till varje lektion för att hela tiden kunna gå tillbaka och se vad de jobbade med tidigare lektioner. Det finns ett antal elever som inte har förmåga att ta med sig ett block eller ens följa en plan. Med dessa elever fungerar det bäst med att när lektionen börjar säger jag: Det här gör du den 6 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

7 här timmen, och så ger jag den eleven tillräckligt med uppgifter för just den lektionen. Det är också mycket betydelsefullt för dessa elever att jag hela tiden har koll på vad de gör och stöttar, uppmuntrar och skriver positiva omdömen på de uppgifter de löser rätt. Alla elever måste tycka att de efter varje lektion har lärt sig något nytt och de får aldrig gå från lektionen utan att jag tittat på vilka uppgifter de räknat. Vi kommer också alltid överens om vad som skall göras till nästa lektion och vad nästa lektion kommer att handla om. Jag försöker också så mycket som det är möjligt knyta an elevernas uppgifter till vardagslivet. När de lär sig att räkna ränta pratar vi om ränteläget i Sverige och varför det är så viktigt att kunna räkna ut räntan på ett lån för att kontrollera att man har råd att betala sina räntekostnader när räntan höjs. Naturligtvis ingår moment i kurserna som är svåra att knyta an till verkligheten men när de frågar om vilken nytta de kommer att ha av till exempel multiplikation av bråktal brukar jag svara: Du vet aldrig vad du behöver kunna i framtiden eller lite hjärngymnastik skadar inte. De svaren accepterar de flesta. 4.4 Att arbeta i en liten homogen grupp Vid några tillfällen har jag lyckats få 8 10 elever som ska räkna samma kurs och som kunskapsmässigt ligger på ungefär samma nivå. Då har vi bildat en liten grupp och försökt att gemensamt räkna igenom kursen. Eleverna känner inte varandra eftersom de nästan alltid kommer från olika klasser. Det allra viktigaste innan vi börjar arbeta med matematiken är att skapa trygghet i gruppen och våga visa varandra båda vad man kan och vad man inte kan. De måste också känna att det går att fråga om allt där inga frågor är dumma. Matematik B-kursen fungerar bäst att arbeta med på det här sättet eftersom det är ny matematik för alla (Skolverket 2000b). Vi brukar alla sitta runt ett stort runt bord och en elev räknar på tavlan med min hjälp. Alla måste alltid skriva av det som står på tavlan och fråga direkt om de inte förstår. Jag har märkt att eleverna tycker om att kompisarna visar hur man skall räkna. Vi repeterar alltid nästa lektion med en ny elev vid tavlan. Ibland brukar jag fråga eleverna om de tycker att de skall få ett plus i mina anteckningar om de har med sig de grejer som behövs till lektionerna och de brukar vilja ha plusen. Vi bestämmer tillsammans när vi tar proven, skriftliga eller muntliga. Ibland gör vi samma prov som deras klasskamrater i de så kallade vanliga stora grupperna. Elever med läs- och skrivsvårigheter, språksvårigheter eller andra funktionsnedsättningar får extra tid vid alla provtillfällen, helt i enlighet med Skolverkets direktiv. Vi läser kursen etappvis men alla elever skall naturligtvis komma ihåg de olika etapperna när kursen är genomarbetad. Alla elever räknar alltid ett nationellt prov, antingen när deras klasskamrater i de vanliga grupperna gör provet, eller om eleverna inte är klara med kursen vid det tillfället gör de ett motsvarande nationellt prov när de hunnit igenom alla moment. 4.5 Ett sätt att arbeta i en heterogen matematikgrupp Ibland har jag undervisat hela klasser med cirka tjugo till trettio elever både på grundskolans högstadium och på gymnasiet. Jag har delat upp klassen i cirka sex grupper med fem elever Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2009 7

8 i varje grupp. En elev i varje grupp är gruppledare och har ansvar för att alla i gruppen räknar. Varje grupp sitter tillsammans i rummet, gärna runt runda bord. Jag har inte så ofta genomgångar med hela klassen utan hjälper varje grupp i cirka fem minuter åt gången. Eleverna har ett pensum av obligatoriska uppgifter, sådana uppgifter som de bör klara av för att nå upp ett godkänt betyg, som de skall räkna innan de eventuellt går vidare till mer avancerade uppgifter. Fördelar med detta arbetssätt är att alla arbetar och varje enskild elev blir sedd och får hjälp och det är alltid en lugn stämning i klassrummet. Eleverna lär känna varandra och hjälper varandra även efter matematiklektionerna. Vi har ibland haft tävlingar grupperna emellan. Det har naturligtvis förekommit att elever inte trivts i den grupp de blivit tilldelad och har fått byta tillhörighet. Kriterier för betyget godkänt enligt kursplan för Ma1201, Matematik A, Gy2000: Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och tillvägagångssätt för att formulera och lösa problem i ett steg. Eleven genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner samt utför beräkningar på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven skiljer gissningar och antagningar från givna fakta och härledningar eller bevis. (Skolverket 2000a,s.1) 5. Läsförståelsens betydelse för att kunna lösa matematiska uppgifter På lågstadiet börjar eleverna ibland att samla matteord i en bok eller i en fil på datorn. Det blir många ord efter nio års grundskola. Det förekommer att elever som får sin matematikundervisning hos mig har tagit med sina matteord och upptäcker att de har nytta av dem. Jag brukar kalla dessa ord för matematikens röda tråd och för att komma vidare och lära sig mer matematik får vi inte låta tråden gå av utan istället förlänga den. Vi behöver ofta tillfälligt stoppa trådendet vill säga när vi repeterar moment. Forskning visar att det finns ett samband mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Hjärnforskaren Martin Ingvar hävdar Svenska elever är hyggliga på räkning men dåliga på matematik. Medan räkning kommer att behövas allt mindre är logiska resonemang och symboltänkande viktiga kommande färdigheter. (DN debatt 2008) Om eleverna skall kunna matematik måste de kunna läsa. Tyvärr förstår eleverna inte vad de förväntas göra för att lösa den matematiska uppgiften. De har för dålig läsförståelse och tyvärr har de alldeles för bråttom. Eleverna behöver träna sig i att läsa uppgiften ibland flera gånger och bena ut vad det står och hur de skall göra. Aktuella rapporter visar att elevernas läsförmåga försämrats samtidigt som matematiksvårigheterna ökat. Det är viktigt med gott om tid och övning i att läsa matematikuppgifterna så att eleverna förstår vad som står i uppgifterna (Lundberg och Sterner, 2004; Karjula och Parkkila, 2008). Det gäller att få eleverna att förstå att matematik inte är 8 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

9 några konstiga ord som är omöjliga att förstå. Det finns förklaringar och enkla synonymer till alla ord och begrepp. När jag till exempel visat hur man löser andragrads ekvationer på ett enkelt sätt och eleverna själva kan räkna dem, då tittar vi på formeln för andragrads ekvationer. Eleverna ser att de har löst uppgiften enligt formeln och i allmänhet förstår de också vad som står i formeln. 5.1 De nationella proven Skolverket skriver i sin Lärarinformation till de nationella proven för vårterminen: Ett nationellt kursprov är således bara en del i lärarens totala bedömning av elevernas kunskaper. Nationella prov ger betyg på provet - läraren sätter sedan kursbetyget baserat på elevens totala prestationer. (Skolverket 2009a, s.5) Nationella proven är viktiga för de visar vad eleven kan och även vad de behöver träna mer på om de är långt ifrån ett godkänt resultat. 5.2 Anpassning av prov Ska en elev ha någon form av diagnos för att få ett nationellt prov anpassat? Det finns inget som reglerar att en elev måste ha en formell diagnos för att få ett nationellt prov anpassat (Skolverket 2009b). Om eleven, av någon anledning, inte klarar att genomföra prov på traditionella sätt bör eleven få en individuell anpassning. I instruktionerna till proven framgår på vilket sätt de kan anpassas. Skolan beslutar om eventuella anpassningar. På Nacka gymnasium låter vi elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexidiagnos få minst trettio minuter extra skrivtid. Det gäller alla elever inte bara de som har sin undervisning hos mig. En del elever kan också få matematikuppgifterna upplästa antingen av en lärare eller via bandspelare. 5.3 Positiv bedömning Skolverket skriver också i sin lärarinformation till de nationella proven för vårterminen: Bedömningsanvisningar bygger på principen om positiv bedömning där utgångspunkten är att förtjänster i ett elevarbete lyfts fram och värderas. Omdömet om lösningen till en uppgift bygger alltså på de kunskaper som faktiskt visas och om poängsättning används ges i huvudsak poäng för lösningarnas förtjänster och inte poängavdrag för eventuella fel och brister. (Skolverket 2009a, s.3) Vi för en diskussion i lärargruppen på Nacka gymnasium om detta synsätt. Fler elever blir godkända om detta synsätt tillämpas och eleverna får en positiv inställning till matematik och vågar satsa mer. De kan inte göra bort sig om detta synsätt tillämpas. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/2009 9

10 6. Lärarens inställning till sina elever Många undersökningar visar att hur läraren bemöter eleverna är viktigt om de skall lyckas få framgång i sina matematikstudier (Buskqvist och Olsson, 2008; Jönsson och Nilsson, 2009; Olander och Åkerblad, 2009.) Dessa undersökningar visar att lärarens engagemang och tilltro till elevens förmåga är de viktigaste faktorerna om eleven skall bli framgångsrik i sina studier. Det är också betydelsefullt att få hjälp så tidigt som möjligt under skolgången, helst redan på lågstadiet. För många elever är också betygen viktiga. Det är viktigt för elever att när man själv tycker att man gjort framsteg få det bekräftat i form av ett betyg som man själv tycker man är värd. Det gäller för mig som lärare att hela tiden stötta och uppmuntra eleverna även när det inte går så bra. Vi jobbar med det nästa gång. Du får inte ge upp. Du kan. Ibland tar det bara lite längre tid. Jag upplever mig ofta som en matematikcoach. 7. Resultat och sammanfattning Vårterminen 2009 klarade cirka 50 procent av mina elever nationella provet i Matematik A med betyget godkänt eller högre. Detta kan jämföras med skolan som helhet, där 88 procent klarade betyget godkänt eller högre. Beträffande Matematik B klarade cirka 60 procent av mina elever det nationella provet till godkänt nivå eller högre. För hela Nacka gymnasium var den siffran 78 procent. Cirka 15 procent av mina elever får arbeta med kurserna under höstterminen 2009 för att klara av alla moment. Det gäller framför allt elever som läser Matematik B. Allt är möjligt att lära sig om en elev känner sig motiverad och har en egen drivkraft. Eleven måste våga säga jag förstår inte det här momentet, men jag vill förstå det. Det är viktigt att inte skämmas inför läraren och inte heller inför de andra eleverna i undervisningsgruppen för att ens kunskaper inte är så stora. Eleverna måste bli sedda på ett positivt sätt av läraren. Detta innebär att läraren ska ställa krav, men alla krav skall ställas utifrån den enskilda elevens förutsättningar. Professorn i matematik Lars-Erik Person vid Luleå Tekniska universitet säger i en intervju: Det behövs inte några stora förändringar på själva systemet utan på ideologin. Det gäller att få barnen intresserade och ge dem självförtroende. Om man tror att man är dålig så blir man också det. Om man dessutom sitter och räknar ensam sida upp och sida ner så tappar man intresset. (Svenska Dagbladet, 2009) Han säger också i samma artikel att alla elever inte kan lära sig matematik på samma sätt. De borde få diskutera matematik, rita och skriva. Alla elever måste kunna läsa för att förstå matematik. Jag anser att den enskilda elevens läsförmåga måste följas upp kontinuerligt under hela grundskolan och även under gymnasietiden. Det måste till en bättre överlämning av elever mellan grundskola och gymnasieskola för att alla elever med specifika svårigheter i till exempel matematik skall 10 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

11 få snabb och effektiv hjälp. Det är ett förbättringsområde även för oss som arbetar på gymnasieskolan. 9. Vision för framtiden Jag har en dröm. Alla elever skall ha en egen dator där de sparar alla matematikuppgifter de löst under hela skoltiden. Dator byter de säkert flera gånger under skoltiden, men alla uppgifter de löst finns lagrade. Vilken uppgiftsbank! Hösten 2011 börjar de första eleverna i den nya gymnasieskolan (Skolverket, 2009c). De måste vara godkända i svenska, engelska, matematik och i ytterligare nio ämnen om de skall få börja i ett högskoleförberedande program. Nu krävs bara att de är godkända i svenska, engelska och matematik. Hur kommer de högre kraven att påverka matematikkunskaperna? Jag tror att de blir bättre eftersom eleverna måste kunna läsa för att klara av så många ytterligare ämnen. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

12 Referenser Buskqvist, M., Olsson, S. (2008). Kärleksfull matematikundervisning vägen till framgång? Högskolan i Dalarna. ( ) Eneroth, M., Kellqvist, M. (2000). Studieteknik för gymnasiet/komvux. Svenska studieteknikförlaget. Ingvar, M. (2008). Svenska elever är hyggliga på räkning men dåliga på matematik. DN debatt. ( ) Jönsson, L-G., Nilsson, C. (2009). Bemötandets betydelse för lärandet. Malmö högskola/lärarutbildningen. ( ) Karjula, E., Parkkila, N. (2008). Sambandet mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Högskolan i Gävle. ( ) Lundberg, I., Sterner, G. (2004). Hur hänger lässvårigheter och matematiksvårigheter ihop? Göteborgs Universitet. ( ) Olander, J., Åkerblad, C. (2009). De kallade mig lat. - Hur fyra fd elever i matematiksvårigheter ser på sin egen matematikinlärning. Göteborgs universitet. ( ) Persson, L-E. (2009). Fler utan behörighet i matematik efter nian. Svenska Dagbladet. ( ) Skolverket (2000a). Kursplan för MA 1201, Matematik A, 100 p, GY2000. ( ) Skolverket (2000b). Kursplan för MA 1202, Matematik B, 50 p, GY2000. ( ) Skolverket (2009a). Kursprov A och B bedömningsanvisningar. Primgruppen Stockholms Universitet ( ) Skolverket (2009b). Lärarinformation till de nationella kursproven i matematik. Primgruppen Umeå Universitet, ( ) Skolverket (2009c). Nya gymnasieskolan 2011, ( ) 12 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

13 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

14 14 Artikel nummer 6/2009 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

15 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Artikel nummer 6/

16

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Bedömingsanvisningar Del II vt 2010

Bedömingsanvisningar Del II vt 2010 Bedömingsanvisningar Del II vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Innehåll Bedömningsanvisningar Del II... 4 Kravgränser... 16 Maxpoäng...

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket)

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Klippa gräset Jenny klipper gräsmattan hos Bo på 2 timmar. Måns gör det på 4 timmar. Förberedelser Utifrån en diskussion

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22 Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21

Läs mer

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6 freeleaks NpMaE vt00 lämpliga för Ma4 1(9) Innehåll Förord 1 Kursprov i matematik, kurs E vt 00 Del I: Uppgifter utan miniräknare 3 Del II: Uppgifter med miniräknare 6 Förord Kom ihåg Matematik är att

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Synligt lärande. Erfarenheter av att använda små whiteboards i undervisningen

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Synligt lärande. Erfarenheter av att använda små whiteboards i undervisningen SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Synligt lärande Erfarenheter av att använda små whiteboards i undervisningen Författare: Mikael Sjöström ARTIKEL NUMMER 18/2014 Skolportens

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Stödstrukturer för språkutveckling

Stödstrukturer för språkutveckling SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Stödstrukturer för språkutveckling Ett muntligt projekt i moderna språk FÖRFATTARE: DAVID AGUIRRE ALVARADO OCH CAJSA HANSEN ARTIKEL NUMMER

Läs mer

Matematik C (MA1203)

Matematik C (MA1203) Matematik C (MA103) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma C (MA103) Matematik 03-08- Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex.

Läs mer

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN IUP. En modell för att engagera elever, lärare och föräldrar i kunskapsutvecklingen

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN IUP. En modell för att engagera elever, lärare och föräldrar i kunskapsutvecklingen SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN IUP En modell för att engagera elever, lärare och föräldrar i kunskapsutvecklingen Författare: Monica Widing Artikel nummer 8/2009 Denna

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Det första nationella kursprovet

Det första nationella kursprovet Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma

Läs mer

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs Tolkning Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Dokumentation. Ett sätt att utveckla eleven

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Dokumentation. Ett sätt att utveckla eleven SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Dokumentation Ett sätt att utveckla eleven Författare: Alf Pettersson och Ida Johansson Artikel nummer 12/2010 Skolportens numrerade artikelserie

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor Våren 010 PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik B Kurskod MA 10 Gymnasiepoäng 50 Läromedel Prov Muntligt prov Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag Skriftligt

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5 freeleaks NpMaB vt00 1(8) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5 Förord Uppgifter till den äldre

Läs mer

Eva Mettävainio, lågstadielärare undervisar på Smedskolan (F-3) i Pajala.

Eva Mettävainio, lågstadielärare undervisar på Smedskolan (F-3) i Pajala. 455 b Matematikinlärning med miniräknare Eva Mettävainio, lågstadielärare undervisar på Smedskolan (F-3) i Pajala. Miniräknaren ska användas i skolan, det står i vår kursplan för matematik (Utbildningsdepartementet,

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

7E Ma Planering v45-51: Algebra

7E Ma Planering v45-51: Algebra 7E Ma Planering v45-51: Algebra Arbetsform under en vecka: Måndagar (40 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa: Läsa på anteckningar

Läs mer

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av juni 00. Anvisningar Provtid

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

FÖRÄLDRARMÖTE PÅ HAHRSKAGYMNASIET. Program:

FÖRÄLDRARMÖTE PÅ HAHRSKAGYMNASIET. Program: FÖRÄLDRARMÖTE PÅ HAHRSKAGYMNASIET. Program: Vilka som jobbar på Hahrska Information om Hahrska, de olika inriktningarna. Programmens upplägg enl GY11. Ledighet, Frånvaro, olovlig frånvaro. Utvecklingssamtal/

Läs mer

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

Digitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat

Digitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat Digitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat Vad säger forskningen om att ta till digitala hjälpmedel vid matematiksvårigheter och när är det

Läs mer

Dataorientering Mål för kursen

Dataorientering Mål för kursen Dataorientering Denna kurs inriktar sig i första hand till dig som är nybörjare i data. Kursen startar med en grundgenomgång i hur datorn fungerar och du får lära dig att hantera musen och tangentbordet.

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Malmö högskola / Gemensam förvaltning Studieadministrativa avdelningen 1(5) Mars 2010 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Bedömning av reell kompetens vad

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013 Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Ort och datum: Vetlanda kommun 2013-09-16 Sara Carlsson Rektor Innehåll 1. Grundskolan...... 2 1.1 av kunskapsresultat......2 1.2 Områden som ska åtgärdas.......5

Läs mer

Matematikundervisningens dilemma

Matematikundervisningens dilemma Matematikundervisningens dilemma Om jag låter blicken gå runt i klassrummet i så kommer att jag se att eleverna skiljer sig åt i ett flertal avseenden, såsom utseende, personlighet, social och biologisk

Läs mer

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18 Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Del I... 4 Bedömningsanvisningar Del II... 5 Bedömningsanvisningar uppgift 8 (Max 5/4)... 12

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Undervisning Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Mål att uppnå i år 9, ur Lpo 94 Utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

islojd Egen dator i slöjden

islojd Egen dator i slöjden SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN islojd Egen dator i slöjden Keynote- och imoviedokumentation i textilslöjden, år 6 Författare Anneli Skiöld Artikel nummer 5/2011 Skolportens

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. MA 202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning

Läs mer

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet Välkommen Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet Natur & Teknik Jarl Axelsson, rektor Eva Rejnevall Nord, biträdande rektor Krister Bergström, biträdande rektor Malin Jergander,

Läs mer

Bilaga 2 till rapporten Elever i behov av särskilt stöd/funktionsnedsättningar i Stockholms skolor sammanställning av inspekterade gymnasieskolor

Bilaga 2 till rapporten Elever i behov av särskilt stöd/funktionsnedsättningar i Stockholms skolor sammanställning av inspekterade gymnasieskolor UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN SID 1 (7) 2009-02-24 pm Bilaga 2 till rapporten Elever i behov av särskilt stöd/funktionsnedsättningar i Stockholms skolor sammanställning av inspekterade

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

H7V8 Terminsplanering Ht-07

H7V8 Terminsplanering Ht-07 H7V8 Terminsplanering Ht-07 Terminstid: v.33-51 Undervisningsfri tid: vecka 44 Under terminen vecka 33-51: Vi arbetar med - Nya mål 3 + Övningsbok - Olika skrivuppgifter - Olika hörförståelseuppgifter

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Kurser på GrundVuxNivå

Kurser på GrundVuxNivå Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

SKOLUTVECKLIGSPROJEKT MED GEOGEBRA. Jaana Zimmerl Suneson (Älvkullegymnasiet) jaana.zimmerl.suneson@alvkullegymnasiet.se

SKOLUTVECKLIGSPROJEKT MED GEOGEBRA. Jaana Zimmerl Suneson (Älvkullegymnasiet) jaana.zimmerl.suneson@alvkullegymnasiet.se ERFARENHETER FRÅN SKOLUTVECKLIGSPROJEKT MED GEOGEBRA Jaana Zimmerl Suneson (Älvkullegymnasiet Karlstad) jaana.zimmerl.suneson@alvkullegymnasiet.se mirela.vinerean@kau.se GeoGebra i matematikundervisningen

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Kunskapskrav och nationella prov i matematik Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Mycket tillfredsställande Tillfredsställande. Ej tillfredsställande. Ej deltagit/ingen uppfattning. Tillfredsställande. Ej tillfredsställande

Mycket tillfredsställande Tillfredsställande. Ej tillfredsställande. Ej deltagit/ingen uppfattning. Tillfredsställande. Ej tillfredsställande Läs- och skrivsvårigheter, 6hp, (LO054VT14), kursutvärdering Resultatsammanställning Startade: February 14, 2014 Avslutad: February 21, 2014 Svarsfrekvens: 68% ( 19 / 28 ) 1person motsvarar ca 1. I kursplanen

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom

Läs mer

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer