Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Kalkylhandbok för fastighetsföretaget"

Transkript

1 Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

2

3 Kalkyl handbok för fastighets företaget Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

4 U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting 1996, Andra upplagan Adress: Stockholm E-post: ISBN Text: Kjell Hedström, VITEC AB. Illustrationer: Michael Schneider Form, redigering och produktion: Björn Hårdstedt Tryck: Edita Östra Aros, Västerås Distribution: , fax , välj Publikationer 2 Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

5 Förord En stor och viktig del av ett offentligt fastighetsföretagande handlar om att göra kalkyler i olika beslutssituationer. I investerings- och förvaltningsskedet handlar det om att göra investeringskalkyler eller beräkna livscykelkostnader och årskostnader för olika alternativ. Det har därför funnits behov av en kalkylhandbok som innehåller ett antal mallar och konkreta kalkylsituationer. Av denna anledning togs denna kalkylhandbok fram Den tar fasta på att förvaltare i dag arbetar eller vill lära sig arbeta med kalkylprogram. Sedan boken gavs ut första gången har det blivit snarare regel än undantag. Boken går därför dels att använda som en vanlig handbok, men även med en data-applikation som kan hämtas på U.F.O.S webbplats Med denna läggs handboken in i datorn och man kan arbeta med bokens eller egna kalkyler i Excel. Skriften har initierats och finansierats inom ramen för samarbetet Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S). I samarbetet ingår nu Sveriges Kommuner och Landsting, Samverkansforum för statliga byggherrar, Fortifikationsverket samt Akademiska Hus AB. För innehållet svarar Kjell Hedström, VITEC AB. Till sin hjälp har han haft en styrgrupp bestående av Gustav Lasota och Jan Ejemar, Fortifikationsverket; Per-Håkan Grolander, Försvars makten; Bo Svensson, Statens Fastighetsverk; Anette Lindgren, Locum AB; Bengt Olov Olsson, Borlänge kommun; Björn Gustavsson, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund; Ted Lindqvist, Svenska Kommunförbundet; Ulf Sandgren, Handläggare på U.F.O.S. Svenska kyrkans församlings- och pastorats förbund har varit ansvarigt kansli. Stockholm i januari 2006 Förord 3

6 Innehåll Förord Därför en kalkylhandbok!... 5 Hur läser du handboken?... 5 Datorstöd Grunder i investerings kalkylering... 8 Vad är en investering?... 8 Vad är en investeringskalkyl?... 9 Ekonomiska följder av en investering Vad ingår i grundinvesteringen (G)? Checklista för att identifiera grundinvesteringen Vad ingår i de löpande betalningsströmmarna? Hur fastställs restvärdet (R)? Diskontering och kapitalisering Metoder för investerings bedömningar...24 Nuvärdemetoden Kapitalvärdekvot Annuitetsmetod Internräntemetod Pay-back metod (Pay-off) Ränta och inflation...32 Hur fastställs kalkylräntan? Inflation och prisförändringar Risk och osäkerhet Styrning och förvaltningsplaner Kalkylmallar och kalkylexempel...40 Att arbeta med kalkylmallarna Beskrivning av mallarna Kalkylexempel Litteratur...61 Tabeller Tabell 1, Slutvärde Tabell 2, Nuvärde av enstaka betalningar Tabell 3, Nuvärde av löpande betalningar Tabell 4, Annuiteter Förklaring av termer Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

7 1. Därför en kalkylhandbok! Att investera är ett viktigt beslut som kan medföra stora fasta kostnader för ett offentligt fas tighetsföretag under en följd av år. En viktig del av professionellt offentligt fastighetsföretagande är därför att göra kalkyler som underlag för investerings beslut. Det handlar t ex om att upprätta investeringskalkyler, beräkna livs cykel kostnader och årskostnader för olika alternativ etc. Detta ställer krav på fastighets ansva riga förvaltare. De ska kunna göra fastighets- och företags ekonomiska kalkyler. Det finns därför, enligt vår mening, ett stort behov av en handbok med enkla mallar och datorstöd som hjälpmedel för förvaltarna. Syftet med denna handbok är att den ska: höja kompetensen hos medarbetare i offentliga fastighetsföretag, leda till att mer kvalificerade kalkyler genomförs och att beslutsunderlagen förbättras. Handboken har följande innehåll: teoridel med exempel uppgifter med anknytning till fastighetsförvaltning som löses manuellt och med hjälp av kalkylprogrammet Microsoft Excel; färdiga kalkylmallar inlagda i Excel; möjlighet att studera stora delar av handboken på bildskärmen och att aktivera lämpliga kalkylmallar för att själv beräkna exempelövningar i teoriavsnittet. Kalkylhandboken är begränsad så till vida att den inte behandlar hela den långsiktiga planeringsprocessen utan endast enskilda investeringar i anläggningar. Den ger också en förenklad bild av hur man finner indata till de olika beräkningsmodellerna. Kalkylhandboken ska därför inte ses som en komplett handbok vad gäller bedömning av investeringar. Den ska ses som en inkörsport i ämnet investerings bedömningar för förvaltare i offentliga fastighetsföretag. Läsaren bör komma ihåg att kalkylmallarna inte kan ersätta goda kunskaper inom fastighets- och företagsekonomi. Mallarna är endast redskap/hjälpmedel som förstärker goda kunskaper och kreativitet. Kalkylhandboken riktar sig i första hand till medarbetare inom offentliga fastighetsföretag med liten eller ingen kunskap inom området kalkylering. Grundläggande kunskaper i användningen av Windows och Excel är en förutsättning. Hur läser du handboken? Följande tillvägagångssätt rekommenderas: Läs igenom handboken och lös manuellt de exempel som presenteras i teoriavsnittet. Studera de avslutande kalkylexemplen och lös dem manuellt med hjälp av räntetabellerna som finns i slutet av handboken. Lös exemplen i teoriavsnittet och de avslutande kalkylexemplen med hjälp av kalkylmallarna. 1. Därför en kalkylhandbok! 5

8 Datorstöd Installation av datorstöd Till handboken medföljer datorstöd i form av: fem Excel-filer med generella kalkylmallar färdiga att användas för att lösa de kalkylexempel som finns i handboken, en hjälpfil med i stort sett samma innehåll som denna handbok. Datafilerna skapades för en tidig version av Excel, men fungerar fortfarande med de flesta versioner av Windows och Excel. Installationen av hjälpfilen och kalkylmallarna sköts av ett paketerat installationsprogram som hämtas på U.F.O.S webbplats to (bifogas inte på diskett som tidigare). Spara ned installationsfilen ufos.exe på din hårddisk och starta den sedan (dubbelklicka) för att starta installationen. Vid installationen skapas en ny katalog dit hjälpfilen och kalkylmallarna kopieras. Installationsprogrammet föreslår att katalogen ska heta C:\UFOSKALK. Om Excel inte är installerat när du installerar UFOSKALK måste du senare vid anmodan manuellt ange i vilken katalog Excel finns. Filerna som installeras är: UFOSKALK.HLP Hjälpfilen som i stort har liknande innehåll som handboken. SLUTVRD1.XLT Kalkylmall för beräkning av slutsumma. SLUTVRD2.XLT Kalkylmall för beräkning av slutvärde. NUVRD1.XLT Kalkylmall för beräkning av kapitalvärde, kapitalvärdekvot, annuitet och pay-back. Tre investeringsalternativ kan beräknas. Kalkylen förutsätter oförändrade årliga betalströmmar. NUVRD2.XLT Kalkylmall för beräkning av kapitalvärde, kapitalvärdekvot, annuitet och pay-back samt möjlighet till tre Excelscenarier. Ett investeringsalternativ kan beräknas. Kalkylen förutsätter oförändrade årliga betalströmmar. NUVRD6.XLT Kalkylmall för beräkning av kapitalvärde, kapitalvärdekvot, annuitet och internränta. Ett investeringsalternativ kan beräknas. Kalkylen kan bearbeta varierande årliga betalströmmar och skapa diagram över dessa. Aktivera datorstödet Du kan starta arbetet med datorstödet på två sätt: Från hjälpfil till kalkylmallar: Du aktiverar hjälpfilen genom att via Windows Startmeny välja Program UFOS Kalkylhjälp Kalkylhjälp. Då kan du läsa handboken på datorskärmen. I anslutning till samtliga exempel i teoriavsnittet kan en lämplig Excelmall för egna beräkningar aktiveras med en enkel knapptryckning. Detta innebär att Excel startas om programmet inte redan är aktivt. Från kalkylmallar till hjälpfil: Du öppnar någon av kalkylmallarna i katalogen UFOSKALK med Excel. I tidigare versioner av Excel kunde man aktivera Kalkylhjälp inifrån Excel, men det går inte längre, du måste öppna Kalkylhjälp enligt ovan. För utförligare information om hur du kalkylerar med hjälp av kalkylmallarna, se Att arbeta med kalkylmallar på sid Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

9 Från hjälpfil till kalkylmallar När du startat Kalkylhjälp aktiveras en innehållsförteckning. Via den kan du snabbt hoppa mellan olika delar av handboken. Knapparna i den övre delen av hjälpbilden, ovanför innehållsförteckningen, har följande funktioner. Innehåll. Genom att trycka på knappen innehåll, som alltid är synlig, kan du när som helst återvända till innehållsförteckningen. Sök. Aktiverar en funktion med vilken du kan göra sökningar och hitta avsnitt i handboken med hjälp av nyckelord. Termer. Visar en lista över de ord som förklaras i en ordlista. Övriga knappar medger hopp framåt och bakåt bland avsnitten i handboken. Med start i avsnittet Kapitaliseringsteknik slutvärde av ett belopp presenteras exempel som kan vara intressanta att beräkna för egen del, både manuellt och med datorstöd. Lämpliga Excelmallar kan aktiveras från hjälpfilen genom att i anslutning till frågeställning arna klicka på texten (Aktivera mall + filnamn). Genom att hålla ned Alt-tangenten och trycka på Tab-tangenten kan du skifta den aktiva kalkylmallen och hjälpfilen om bägge är aktiverade. Vill du själv välja mall öppnar du filerna i Excel, se nedan. Från kalkylmallar till hjälpfil Kalkylmallarna startas via Excel med det vanliga Arkiv Öppna-kommandot (ctrl o). Filnamnen har tillägget xlt. Det betyder att de är sparade som malldokument. När en xlt-fil öppnas, t ex Nuvrd1.xlt, skapas en arbetskopia av filen som kallas Nuvrd11. Filen kan sedan sparas under ett lämpligare namn som en vanlig Excelfil med tillägget xls. Det åstadkommer du genom att välja Spara som på Arkiv-menyn, välja filformat Excel-arbetsbok, döpa filen och klicka OK. Filen Nuvrd1.xlt ligger hela tiden kvar som grund för att skapa nya xls-filer. Kalkylhjälp aktiverar du enligt beskrivning på sid Därför en kalkylhandbok! 7

10 2. Grunder i investerings kalkylering Vad är en investering? Att investera kan definieras på flera olika sätt: att avstå från att konsumera/förbruka något idag för att på så sätt erhålla framtida nyttor, att anskaffa något för användning under flera år, inte för omedelbar konsumtion eller förbrukning. Det handlar med andra ord om att använda resurserna för att förverkliga visioner om framtiden. Ett företag kan investera i olika typer av tillgångar, t ex: reala investeringar kontorsinventarier, maskiner, byggnader, lager m m, finansiella investeringar aktier, obligationer och andra värdepapper, immateriella investeringar marknadsföring, forskning och utveckling, personalutveckling m m. Handboken kommer i första hand att behandla reala investeringar i byggnader och maskiner, dvs anläggningsinvesteringar. Resonemangen och beräkningarna är dock lämpliga även för andra typer av investeringar. Investeringar enligt redovisnings- och skatteregler Vad som i praktiken kallas en investering kan variera från företag till företag. Huruvida något är en investering påverkas framförallt av investerings objektets värde och livslängd enligt den skatterättsliga och civilrättsliga lagstiftningen. Hur en åtgärd definieras är viktigt. Åtgärder som ej definieras som investeringar, t ex reparationer och underhåll, redovisas omedelbart i sin helhet som kostnader i resultaträkningen. Åtgärder som definieras som investeringar kostnadsförs inte omedelbart. Dessa utgifter fördelas över flera år med hjälp av årliga avskrivningar i resultaträkningen. Korttidsinventarier Investeringar med en ekonomisk livslängd kortare än tre år benämns inom redovisningen som korttidsinventarier och betraktas normalt inte som investeringar. Inventarier av mindre värde Investeringar av mindre värde, i små företag mindre än kr och i stora företag mindre än kr, betraktas normalt inte heller som investeringar. Investeringar kalkylmässigt (internt inom företaget) Redovisningslagstiftningen reglerar vad som ska vara en anläggningstill gång, en investering, i redovisningen. Företag behöver inte följa dessa regler när man bestämmer vad som rent planerings- och utredningsmässigt ska behandlas som en investering internt i företaget. Företaget kan dock, av praktiska skäl, med fördel tänka igenom det ovanstående och sätta lämpliga gränser vad gäller tid och värde. En penn vässare som kostar 100 kr och som har en livslängd på 10 år bör t ex inte ingå i någon investeringsplanering. Gränser för vad som ska behandlas som en investering sätts inte av den enskilde förvaltaren utan är ett beslut som fattas centralt. 8 Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

11 Vad är en investeringskalkyl? Investeringskalkylen är en del av beslutsunderlaget i styrprocessen inför ett in vesteringsbeslut. Beslutet kan innebära nybyggnad, ombyggnad, verksamhets anpass ning, tekniska installationer m m. Med hjälp av kalkylen skapas en bild av de ekonomiska konsekvenser en investering kommer att medföra. De sammantagna effekterna av grund investeringen och de årliga in- och utbetalningarna beräknas under en viss tidsperiod. Syftet med beräkningarna kan t ex vara att: göra betalningar vid olika tidpunkter jämförbara, göra olika alternativ jämförbara, bedöma olika alternativs lönsamhet och likviditetsaspekter, bedöma risk och osäkerhet, möjliggöra delegering och kontroll, legitimera en investering. Viktigt att göra en helhetsbedömning Kommentarer relevanta för helhetsbedömningen kan med fördel noteras i anteckningarna som medföljer varje kalkylmall Investeringskalkylen är begränsad så tillvida att den endast kan utvisa om en investering är lönsam eller vilket investeringsalternativ som är lönsammast med hänsyn till storleken på grundinvesteringen samt de årliga in- och utbetal ningarna. Förvaltaren måste utöver detta även göra en kvalitativ/kvantitativ helhetsbedömning. Kvalitativ helhetsbedömning När ett investeringsbeslut ska fattas är det viktigt, kanske speciellt i ett offentligt fastighetsföretag, att beakta kvalitativa aspekter som är svåra att mäta i kronor, t ex: driftsäkerhet, arbetsmiljö, hur verksamheten påverkas, servicemöjligheter, alternativ användning, samhällsåtaganden. Vikten av de icke kvantitativa aspekterna kan också tydliggöras med definitionen av ett offentligt fastighetsföretag: En särskild enhet inom kommunen, landstinget etc som har till huvudsaklig uppgift att tillhandahålla de primära verksamheterna med utrymme och ser vice. (Sandgren & Lundström 1991 sid 5) Med andra ord är, enligt ovanstående definition, verksamheten det viktiga. En verksamhet som ofta är svår att värdera i kronor. Den fas tighetsansvarige kan därför inte enbart förlita sig till den kvantitativa informationen i investerings kalkylen. Han eller hon ska också alltid fråga sig: hur påverkas verksamheten? innan ett beslut fattas. 2. Grunder i investerings kalkylering 9

12 Kvantitativ helhetsbedömning Den kvantitativa bedömningen innefattar inte bara att konstatera huruvida en investering är lönsam eller huruvida en investering är lönsammare än en annan. I den kvantitativa helhetsbedömningen bör även följande beaktas: Likviditeten Klarar företaget likviditeten under hela den aktuella tidsperioden? Räcker pengarna? Resultatet i redovisningen Trots att investeringen som helhet är lönsam enligt kalkylen kan företaget tvingas att i sitt årsbokslut redovisa ett underskott (ett negativt driftnetto) initialt. Kan detta accepteras? Med hänsyn till det ovanstående kan det inträffa att företaget inte har råd att välja det alternativ som är lönsammast enligt kalkylen. Ekonomiska följder av en investering Ett investeringsobjekt förbrukas inte omedelbart utan är i stället långsiktigt. En indikation på investeringens lönsamhet erhålls genom att helt enkelt addera alla in- och utbetalningar under dess livslängd. Detta innebär att inte bara ta hänsyn till den initiala investeringen utan till samtliga in- och ut betalningar som följer under hela livscykeln. Att inbetalningarna är större än utbetalningarna betraktas då som positivt. Problemet med detta sätt att räkna är att in- och utbetalningar idag exempelvis 1 jan 1997, tidpunkten för investeringen, inte kan jämföras med in- och utbetalningar som sker långt senare, t ex 31 dec Inbetalningar och utbetalningar som sker vid olika tidpunkter kan inte summeras. De är olika värda i kalkylhänseende då penning värdet förändras över tiden. Detta sätt att tänka kan exemplifieras enligt följande: Du har sålt något för kr. Beroende på när du erhåller betalningen kommer dessa kr att värderas olika i kalkylhänseende. Det är fördel aktigare (mer värt) att (A) erhålla kronor idag jämfört med att (B) erhålla kr om tio år. En tidig inbetalning av ett belopp innebär en möjlighet att förränta kapitalet t ex genom att sätta in beloppet på bank och tillgodogöra sig ränta i tio års tid. Du har köpt något för kr. Beroende på när du betalar beloppet kommer dessa kr att värderas olika i kalkylhänseende. Det är fördel aktigare att (C) betala kronor om tio år jämfört med att (D) betala kr idag. Genom att behålla pengarna längre kan du förränta dem på samma sätt som ovan. Investeringskalkylerna bygger på begreppen inbetalning och utbetalning. I princip utgör kalkylen en likviditetsbudget över hela tillgångens livslängd. Det är därför viktigt att bedöma: vilka betalningsströmmar en investering kommer att orsaka, och när betalningsströmmarna kommer att inträffa. Analysera betalningsströmmarna De ekonomiska följderna kan med fördel åskådliggöras med hjälp av en tidsaxel. Med hjälp av en sådan visar man grafiskt de in- och utbetalnings strömmar som investeringen orsakar. Betalningsströmmarna analyseras med hänsyn till följande komponenter: Grundinvestering (G) Utbetalningen i början av startåret (1 jan år 0). Samtliga utbetalningar som görs i samband med att investerings objektet anskaffas och tas i bruk. Se även Vad ingår i grundinvesteringen (G)? på sid 12. Tilläggsinvestering Följdinvesteringar som görs senare än tidpunkten för grundinvesteringen. Kan omräknas till år 0 för att kunna adderas till grundinvesteringen den 1 jan år 0. Inbetalningar eller besparingar (I) De löpande inbetalningar (hyror/övrigt) investe ringen ger upphov till, alt minskade utbetalningar (besparingar). För mer information se Inbetalningar (I) på sid Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

13 Utbetalningar (U) De löpande utbetalningar (drift/underhåll/ fastighetsskatt) investe ringen ger upphov till. Se Utbetalningar (U) på sid 14. Årligt över-/underskott (a) Driftnettot. In- och utbetalningar nettoredovisas (a = I-U) se Driftnettot, årligt över-/underskott (a) på sid 14. Kalkylhorisont t ex ekonomisk livslängd (n) Den tid under vilken man analyserar betalnings ström marna. Kalkylhorisonten kan vara en tidsperiod företaget fastställt för en viss typ av investering. Ekonomisk livslängd är ett sätt att fastställa kalkylhorisonten. Det innebär den tid tillgången bidrar till verksamheten på ett företagseko nomiskt fördelaktigt sätt, se Hur fastställs kalkylhorisonten (n)? på sid 15. Restvärde (R) Försäljningsvärdet på tillgången när kalkylhorisonten, t ex den ekonomiska livslängden, är slut. Kan vara positivt eller negativt, se Hur fastställs restvärdet (R)? på sid 15. Fastighetsprojekt finansieras ofta med en stor andel lån. I fastighetsekonomiska kalkyler tas ibland hänsyn till finansieringen genom att i betalströmmarna inkludera utbetalning av lån, amorteringar och räntor. På så sätt antar man ett ägarperspektiv genom att visa det betalningsöverskott som ska förränta det egna kapitalet efter att de externa finansiärerna fått sin andel, det så kallade betalningsnettot. I denna handbok avstår vi från att i exemplen och i övningarna beakta finansieringen vid kalkylering av fastighetsprojekt. Upptagande av lån, amorteringar och räntebetalningar inkluderas inte i betalningsströmmarna (I och U). Det medför att det årliga över-/underskottet utgörs av driftnettot, inte av betalningsnettot. Driftnettot ska användas till att betala ränta och amortering på främmande kapital och därefter, i den mån något överskott finns kvar, ge ägarna den avkastning de kräver. Beräkningarna kommer på så sätt att betona förräntningen av det totala kapitalet. Betalningsströmmar, exempel 1 I figur 2 illustreras betalningsströmmarna för en intäktsskapande anläggnings investering med en ekonomisk livslängd på 5 år tkr jan -97 dec -97 dec -98 dec -99 dec -00 dec -01 Restvärde (R) Inbet (I) Utbet (U) Grundinvest (G) Figur 2. In- och utbetalningar under livslängden. Grundinvesteringen (G) uppgår till 25 tkr. Inbetal ning arna för de fem åren uppgår till 10, 25, 35, 30 och 20 tkr. Utbetalning arna uppgår till 5, 12, 17, 15 och 10 tkr. Restvärdet är 10 tkr år 5. Betalningsströmmar, exempel 2 Investering i en värmepump som innebär besparingar i uppvärmning samt vissa tillkommande driftkostnader. Den ekonomiska livslängden är 15 år. 200 tkr jan -97 dec -97 dec -98 dec -99 dec -00 dec -01 dec -02 dec -03 dec -04 dec -05 dec -06 dec -07 dec -08 dec -09 dec -10 dec -11 Besparing Utbetalning (d&u) Grundinvest Figur 3. In- och utbetalningar under en investerings livscykel. Grundinvesteringen (G) uppgår till 1,1 mkr. Besparingarna år 1 15 uppgår till 175 tkr/år. Utbetalningarna uppgår till 90 tkr/år. Restvärdet är 0 tkr. 2. Grunder i investerings kalkylering 11

14 Problem och förenklingar Att uppskatta de framtida betalningsströmmarnas storlek och när de kommer att inträffa är svårt. För att underlätta arbetet antas ofta vissa förenklingar: Grundinvesteringen sker alltid 1 jan år 0. In- och utbetalningar (utom grundinvesteringen) sker alltid en gång per år, vid årsskiftet den 31 dec. Angående förskottshyror, se Inbetalningar (I) på sidan 14. Annorlunda antaganden kan göras vad gäller nämnda förenklingar utan att för den skull göra fel. Det viktiga är att man är konsekvent vilket underlättas genom upprättande av en tidsaxel som visar in- och utbetalningar. På så sätt åskådliggörs grafiskt tidpunkten för och tidsrymden mellan betalningsström marna. Om vi anknyter dessa förenklingar till exempel 1 ovan gäller följande: Investeringen på 25 tkr inträffar 1 jan 1997 (den 1 jan år 0). De årliga utbetalningarna startar med 5 tkr. Den sista utbetalningen på 10 tkr inträffar De årliga inbetalningarna startar med 10 tkr och slutar med 20 tkr Restvärdet inbetalas med 10 tkr. Vad ingår i grundinvesteringen (G)? Investeringsförloppet kännetecknas oftast av en stor initial grundinvestering. I byggprojekt består denna bl a av utrednings- och projek terings kostnader, kostnader för markförvärv, kreditiv, byggherre, entreprenad m m. Metoder för att fastställa storleken på grundinvesteringen finns redan hos offentliga fastighetsföretag. Av denna anledning innehåller handboken inte någon djupare analys kring delposter i (G). Det finns dock anledning att kommentera viss problematik i sammanhanget samt att ge exempel på en tänkbar checklista för grundinveste ringar i offentliga fastighets företag. I grundinvesteringen ingår som tidigare nämnts samtliga utbetalningar som görs i samband med att investeringsobjektet anskaffas och tas i bruk. Vid mindre investeringar är grundinvesteringen lätt att identifiera då den ofta utgörs av en engångsbetalning vid tidpunkten noll. De betalningsströmmar som inträffar därefter betraktas som löpande inoch utbetalningar och hänförs oftast till slutet av respektive år. Vid större investeringar, t ex investeringar i fastigheter/byggprojekt, kan gränsen för var grundinveste ringen slutar och löpande in- och utbetalningar börjar vara något oklar. Grundinvesteringen kan bestå av många poster och leda till utbetalningar vid ett flertal tillfällen, kanske både före och efter tidpunkten noll. Oklarheten vad gäller denna avgränsning kan komma att påverka investeringskalkylen, t ex avseende beräkning av återbetalningstid och kapitalvärdekvot. Det kan därför vara av vikt att klara ut vad som ska ingå i grundinvesteringen och var gränsen för löpande in- och utbetalningar går. När grundinvesteringen sker genom flera utbetalningar vid olika tidpunkter identifieras först de olika betalningarna som sedan omräknas och transporteras till en gemensam referenstidpunkt med hjälp av ränteberäkningar (diskontering och kapitalisering behandlas i ett senare avsnitt). Efter omräkning till en gemensam referenstidpunkt är de olika betalningarna jämförbara och kan adderas till en enda grundinvestering i kalkylhänseende. Checklista för att identifiera grundinvesteringen Förvaltaren ska ta ställning till en mängd poster när grundinvesteringens storlek ska fastställas. För att inga poster, varken av extern eller intern natur, ska glömmas bort är det lämpligt att upprätta någon form av checklista som stöd. En generell checklista är svår att upprätta. Varje företag bör, med hänsyn till sin unika verksamhet, upprätta en egen. Vid upprättandet av en checklista är det speciellt några punkter som är viktiga att beakta. I figur 4 ges ett exempel på utformning av checklista. 12 Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

15 Sunk costs Utredningsarbetet och planeringen innan själva investeringen kan innebära stora utgifter. Då dessa inträffar före beslutstidpunkten, under projekterings fasen, påverkas de inte av vilket alternativ man väljer. Dessa kostnader brukar därför inte inkluderas i kalkylen. Egna befintliga resurser I det offentliga fastighetsföretaget kan det finnas resurser som riskerar att betraktas som gratis och som därför inte kommer med i kalkylen. Exempel på dessa är: Egen mark/byggnad Ska vara med i kalkylen till marknadsvärde alt annat värde. Egen arbetskraft Utredningar som utförs av egen personal samt egen arbetskraft vid delad entreprenad Egna omkostnader Kostnad för lokaler, maskiner, utrustning m m som nyttjas före, under och efter ett visst projekt. Varje investering kräver en noggrann genomgång av vilka egna resurser som ska inkluderas i kalkylen. Figur 4. Exempel på tänkbar checklista över poster i en grundinvestering. Att inte inkludera dem i kalkylen kan dock missbrukas och/eller leda till felaktigt resultat: Genom att fördröja investeringsbeslutet kan ett större belopp kallas sunk costs och därmed hamna utanför kalkylen (grundinvesteringen). Genom att göra på detta vis kan en olönsam investering förvandlas till en lönsam. Detta har lett till att många företag alltid inkluderar sunk costs i den slutgiltiga kalkylen. I en hyressituation i ett offentligt fastighetsföretag torde det vara lämpligt att inkludera sunk costs. Dessa måste ingå i den hyresgrundande kapitalbasen. Huruvida sunk costs ska ingå är inte en fråga för den enskilde förvaltaren utan något som beslutas centralt. 2. Grunder i investerings kalkylering 13

16 Övrigt Rörelsekapital För att projektet ska kunna drivas behövs rörel se kapital för att finansiera verksamheten, t ex för betalning av löner och andra utgifter. Vid kraftiga ökningar av rörelsekapitalet bör därför grundinvesteringen ökas med värdet på omsättningstillgångar reducerat med de kortfristiga skulderna. När projektet avslutats och rörelsekapitalet inte finns längre registreras detta genom att beloppet återförs som en inbetalning. Observera att man ofta bortser från förändringar i rörelsekapitalet när det uppgår till mindre belopp. Utbildning/inkörning Innan verksamheten kan bedrivas normalt måste medarbetarna ibland utbildas och lokaler/maskiner intrimmas. Detta leder till kostnader som bör ingå i grundinvesteringen. Finansiella kostnader Kostnader för byggnadskreditiv och ränta på det kapital som nyttjas under bygg- och projekteringsfasen. Vad ingår i de löpande betalningsströmmarna? Målsättningen med en investering är att den ska medföra ökade intäkter eller minskade kostnader alternativt minimala livscykel-/årskostnader för det offentliga fastighetsföretaget. I investeringskalkylen prognostiseras hur en planerad investerings betalningsströmmar kommer att se ut. På så sätt skapas underlag för att bedöma lönsamheten. Att urskilja betalnings strömmar hänförliga till investeringen kan medföra betydande problem. Ett sätt att lösa detta är att använda kontoplanen som hjälpmedel. Med kontoplanen till hjälp kan de flesta effekter, både positiva och negativa, identifieras. Inbetalningar (I) Vid fastighetsinvesteringar i offentlig verksamhet utgörs inbetalningarna av hyror, avgifter och ibland olika former av bidrag. I avsnittet problem och förenklingar beskrevs hur in- och utbetalningar ofta placeras i slutet av varje år i kalkylen. Det stämmer inte riktigt med verkligheten i ett fastighetsföretag. I fastighetsföretaget inbetalas hyror i förskott. Lösningen på detta är att antingen lägga hyresinbetalningar som förskott i början av respektive år eller att förenkla genom att anta att alla in- och utbetalningar sker i efterskott. Vårt förslag är det senare, dvs förenklingen. Effekten av detta blir att hyresinbetalningarna undervärderas, något man ska vara medveten om under analysen av resultatet. Som inbetalningar beräknas också besparingar som görs. I avsnittet Betalningsströmmar exempel 2 på sid 14 används en investering i en värmepump som exempel. En sådan investering medför inte ökade inbetalningar utan i stället energi besparingar som behandlas som inbetalningar i kalkylen. Utbetalningar (U) I ett fastighetsföretag utgörs utbetalningarna av drift- och underhållskostnader samt fastighetsskatt. Dessa betalas oftast i efterskott varför det inte finns samma förenklingsproblem som med inbetalningarna. Driftnettot, årligt över-/underskott (a) Då vi valt att lägga alla löpande betalningsströmmar i slutet av året samt att exkludera finansiella betalningar som utbetalning av lån, amortering och ränta utgör det årliga nettot av in- och utbetalningar det så kallade driftnettot. För att underlätta arbetet kan man i stället för att tala om in- och utbetalningar endast kalla den årliga betalningsströmmen driftnetto. Tänk på att driftnettot kan vara både positivt och negativt. Andra benämningar på detta årliga över-/underskott är fastighetsränta eller förräntningsutrymme. 14 Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

17 Betalningsnettot, årligt över-/underskott (a) Önskar man analysera hur fastighetsförvaltningen förändrar och förräntar det egna kapitalet läggs följande poster till in- och utbetalningarna. Till inbetal ning arna läggs upptagande av lån och till utbetalningarna läggs räntor, amorte ringar och investeringar. Om detta så kallade betalningsnetto är positivt ökar det egna kapitalet genom fastighetsförvalt ningen. Om betalningsnettot är negativt minskar det egna kapitalet och kapital måste på sikt tillföras på annat sätt. Hur fastställs kalkylhorisonten (n)? En investering är lönsam under en begränsad period. Det innebär att beskrivningen av ett investeringsalternativs betalningskonsekvenser endast ska omfatta en viss tidsperiod, eller om man så vill, en viss kalkylhorisont. Den tidsperiod kalkylen ska omfatta kan fastställas på flera olika sätt. Olika fastighetsföretag har olika sätt att fastställa kalkylhorisonten. Om investeringen är en del i en större investering eller ett större system där de olika komponenterna är ömsesidigt beroende av varandra bör livslängden inte sättas längre än systemet i sin helhet. Om de olika delarna inte är beroende av varandra kan delarna åsättas olika livslängder. Kalkylhorisonten kan fastställas på flera olika sätt: Ekonomisk livslängd Inom redovisningen används begreppet ekonomisk livslängd för att fastställa avskrivnings tiden för en tillgång. Begreppet kan även användas för att fastställa kalkylhorisonten som då blir den period tillgången kan bidra till en viss verksamhet på ett företagsekonomiskt fördelaktigt sätt. En investering kan vara tekniskt brukbar men orsaka så låga årliga överskott att den inte är lönsam. Teknisk livslängd Den period under vilken investeringsobjektet är tekniskt brukbart. Den tekniska livslängden är längre än den ekonomiska livslängden. Av investeraren uppskattad livslängd Den livslängd som organisationen erfarenhetsmässigt åsatt en viss typ av investeringar. Till exempel ska pga osäkerheten i en viss typ av investeringar kalkylhorisonten sättas till högst fem år och investeringen kunna uppvisa lönsamhet under denna korta period. Planeringshorisont Om företagets planeringshorisont, t ex i form av budgetperiodernas längd, understiger den ekonomiska livslängden kan planeringshorisonten ibland styra kalkylhorisonten och investeringen åsättas ett restvärde. 2. Grunder i investerings kalkylering 15

18 Hur fastställs restvärdet (R)? I slutet av beräkningsperioden kan investeringen ha ett visst värde. Det kan t ex finnas en andrahandsmarknad för objektet, alternativt skrotvärden. Dessa benämns i kalkylsammanhang som restvärden och ska tas med i kalkylen som inbetalningar då de kan komma att påverka lönsamheten, speciellt vid kortare beräkningsperioder. Observera att det är ett verkligt värde, pengar som ska inbetalas. Det är inte ett bokfört värde. Om inbetalningen sker långt fram i tiden kan man i regel bortse från den då nuvärdet av restvärdet blir försumbart. Negativa restvärden Med hänsyn till miljöaspekter, rivningskostnader, demonteringskostnader m m kan restvärdet ibland vara negativt. Restvärdet kommer i sådana fall att tas upp som en utbetalning i slutet av beräkningsperioden. Diskontering och kapitalisering Ränteberäkningar i olika former är en viktig del i ämnet investerings kalkylering. Orsaken till detta är att investeringar är långsiktiga och att de kommer att orsaka betalningsströmmar under långa tidsperioder. Som vi redan antytt är lika stora belopp i kronor räknat vid olika tidpunkter inte lika mycket värda. En krona i handen idag är mer värd än en krona i handen om ett år. Detta beror på att kapital kan förräntas, t ex genom ränta på en bankbok. Med hjälp av räntan kan belopp som betalas vid olika tidpunkter göras jämförbara med varandra. Beloppen omräknas och förflyttas till en gemensam tidpunkt. Denna tidpunkt är oftast tidpunkten 0, dvs tidpunkten för grundinvesteringen, men kan rent teoretiskt utgöras av vilken tidpunkt som helst. Diskontering och kapitalisering handlar om att göra betalningsströmmar jämförbara. Det åstadkoms genom att förflytta dem framåt i tiden kapitalisera genom att addera ränta till ett belopp, eller bakåt i tiden diskontera genom att skala bort ränta från ett belopp. Ränteberäkningarna kan man antingen göra själv eller med de räntetabeller som finns i slutet av handboken. Ur räntetabellerna kan man direkt ta fram den faktor man ska multiplicera ett belopp med för att manuellt omräkna och transportera det från en tidpunkt till en annan. Nedan diskuteras och exemplifieras kalkylräntan samt hur man arbetar med olika diskonterings- och kapitaliserings tekniker. Ränta/kalkylränta Den ränta som investeringen ska förränta sig till för att betraktas som lönsam, samt den ränta som används i kalkylerna för att göra betalningar vid olika tidpunkter jämförbara, kallas kalkylränta. Att fastställa kalkylräntan är komplicerat och något som görs för företaget som helhet. Detta för att säkerställa att samtliga förvaltare räknar med samma förutsättningar. Kalkylräntan uttrycker dels priset på kapital, något som ska belasta investeringen, dels placeringsräntan för medel som genereras från investe ringen. Kalkylräntan kan fastställas på flera sätt. Den kan bl a utgöra: Låneräntan för långfristiga lån på kapitalmarknaden (den lägsta nivån på kalkylräntan). Den ränta företaget förlorar genom att använda sparade pengar. Jämförelse kan ske mot långfristiga placeringar som aktier, obligationer och sparande i bank. Den avkastning andra investeringar i företaget kan förväntas ge (den högsta nivån på kalkylräntan). Man tillämpar på så sätt alternativkostnadsresonemang som bygger på det faktum att det alltid finns en alternativ användning för kapi talet. En hög kalkylränta ställer högre krav på investeringens lönsamhet medan en låg kalkylränta ställer lägre krav. Antag t ex att ett företag har 1 mkr som antingen kan investeras i en maskin eller riskfritt placeras i en obligation som löper i 5 år till 10 % ränta. Givet att räntan inte utbetalas årligen kommer värdet 16 Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

19 på obligationen att efter 5 år ha vuxit till ca 1,611 mkr med ränta på ränta (1 1,10 5 ). Om man överväger att investera i en maskin med en ekonomisk livslängd på 5 år måste maskinen tjäna in minst lika mycket för att maskin investeringen ska vara lönsam. Klarar den inte det kan det vara bättre att köpa obligationen. En lägre ränta, t ex 5 %, medför att det kapital maskinen måste generera bara behöver uppgå till 1,276 mkr efter 5 år. Med andra ord, en hög ränta ställer höga krav på de framtida betalningar en investering genererar medan en låg ränta ställer lägre krav på de framtida betalningarna. För ytterligare information, se Hur fastställs kalkylräntan? på sid 32. Kapitaliseringsteknik slutvärde av ett belopp kr År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Slutvärde är värdet av en viss summa pengar vid en framtida tidpunkt givet en viss kalkylränta, t ex vad 100 kr är värda år 5 om man placerar dem på ett bankkonto till 10 % ränta. Slutvärde exempel 1 Frågeställning Du får välja mellan att erhålla 100 kr idag eller om fem år. De flesta väljer nog att ta de 100 kronorna idag. Men vilket belopp skulle du minst vilja erhålla om fem år för att acceptera betalningsvillkoret 60 månader? Med andra ord, vilket belopp om fem år är jämförbart med 100 kr idag? Vi antar att du som privatperson har möjlighet att placera pengar på en bankbok till 10 % ränta. Lösning Som fordringsägare tänker du i termer av ett alternativkostnads resonemang. Vad går jag miste om genom att vänta på betalningen i fem år? Förräntningen du kan gå miste om är: 100 kr 1,10 5 = 161 kr eller om man väljer att ställa upp det år för år: År Värde kr kr + (10 % 100) = 110 kr kr + (10 % 110) = 121 kr kr + (10 % 121) = 133 kr kr + (10 % 133) = 146 kr kr + (10 % 146) = 161 kr Givet en möjlighet till alternativ förräntning på 10 % är slutvärdet för de hundra kronorna efter 5 år ca 161 kr. I stället för att räkna enligt ovan kan du i räntetabell 1 (Slutvärde) direkt se vilken räntefaktor du ska multiplicera 100 kr med för att få slutvärdet efter 5 år. Räntefaktorn för 10 % i 5 år är 1,6105 vilket ger formeln: 100 kr 1,6105 = 161 kr Med ovanstående beräkningar har 100 kr transporterats från tidpunkten 0 till tidpunkten 5. Detta innebär att givet en ränta på 10 % är 100 kr idag jämförbart med 161 kr om 5 år. Om du erhåller 161 kr eller mer efter 5 år kan man säga att ditt kalkylräntekrav på 10 % är tillgodosett. kr jan -97 dec -97 dec -98 dec -99 dec -00 dec -01 Figur 5. Slutvärde, exempel 1. Diagrammet visar hur det ursprungliga kapitalet förräntas med ränta på ränta effekt under 5 år. Slutvärdet är 161 kr. Ränta 01 Ränta 00 Ränta 99 Ränta 98 Ränta 97 Kapital 2. Grunder i investerings kalkylering 17

20 Figur 6. Slutvärde. Diagrammet visar hur 100 kr förändras under 5 år givet olika kalkylräntor Valet av kalkylränta är centralt vid beräkningar som denna. Slutvärdet varierar kraftigt om räntan justeras upp eller ned, speciellt vid längre beräknings perioder. Nedan åskådliggörs grafiskt hur värdet på hundra kronor förändras under 5 år med ränta på ränta effekt och kalkylräntor på 5, 10, 15 och 20 %. 20% ränta 15% ränta 10% ränta 5% ränta I exempel 1 ovan förutsattes 10 % förräntning av kapitalet vilket medförde att 100 kr efter 5 år hade ökat i värde till 161 kr. Det ursprungliga beloppet 100 kr var med andra ord jämförbart med 161 kr Beroende på om kalkyl räntan är 5, 10, 15 eller 20 % kommer slutvärdet att vara 128 kr som lägst och 249 kr som högst, se ovan. Slutvärde exempel 2 Frågeställning Kostnader för el och fjärrvärme är tillsammans ca 130 kr/kvm LOA. Du ska prognostisera kostnadsutvecklingen under de närmaste fyra åren. Prisstegrings takten är 5 % per år. Vilken är prisnivån om 4 år? kr jan -97 dec -97 dec -98 dec -99 dec -00 dec -01 Tabellen nedan ligger till grund för diagrammet ovan: Tid 5 % rta 10 % rta 15 % rta 20 % rta jan kr 100 kr 100 kr 100 kr dec kr 110 kr 115 kr 120 kr Lösning Lösningen baseras på en likadan ränta på ränta beräkning som i exempel 1. Prisnivån om 4 år kan beräknas med formeln: 130 1,05 4 = 158 kr Priset för el och fjärrvärme om 4 år prognostiseras till 158 kr/kvm LOA. Räknar man år för år blir resultatet år 4 detsamma: Figur 7. Slutvärde, exempel 2. Diagrammet visar hur kostnaden för el och fjärrvärme ökar varje år från 130 kr/kvm LOA till 158 kr/kvm LOA givet en kalkylränta på 5 % dec kr 121 kr 132 kr 144 kr dec kr 133 kr 152 kr 173 kr dec kr 146 kr 175 kr 207 kr dec kr 161 kr 201 kr 249 kr Prisökn -00 Prisökn -99 Prisökn -98 Prisökn -97 År Värde jan kr dec (5 % 130) = 136 kr dec (5 % 136) = 143 kr dec (5 % 143) = 150 kr dec (5 % 150) = 158 kr I räntetabell 1 hittar du den räntefaktor med vilken 130 kr ska multipliceras med, givet en ränta på 5 % och en tidsperiod på 4 år. Skärnings punkten mellan 5 % och 4 år visar räntefaktorn 1,2155. Detta ger formeln: 130 kr 1,2155 = 158 kr 20 kr jan-97 dec-97 dec-98 dec-99 dec-00 Kapital 18 Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning

Läs mer

Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8

Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8 1 Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8 Ändringar nedan i fet stil. Har även gjort kommentarer före respektive uppgift Fel summering till nuvärde i uppgift 7.6, vilket gör att svaren

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter Upplysningar om

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning

Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 2014-10-29 kl 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20 OBS! För

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

OMTENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

OMTENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) OMTENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng 2014-03-29 kl 09.30-14.30 Hjälpmedel:

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning Innehåll Ekonomistyrning Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet - grundläggande begrepp - produktkalkyler - investeringskalkyler Redovisningssystemet Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Uppföljning

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

Kalkyllådan. Användnings tips

Kalkyllådan. Användnings tips Kalkyllådan Kalkyllådan är ett projekt finansierat av Tillväxt Trädgård (SLU) och Grön Kompetens AB. Syftet är att ta fram kalkylhjälpmedel på Internet för prydnadsväxtodlare i växthus. Kalkyllådan finns

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1 sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. fe2 kalkylering Omdöme E 1. Mimmi, 17 år, har erhållit ett arv, 100 000 $, från en bortglömd kusin i USA. Med arvet finns

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER 1 G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER UPPGIFT 8.0 (Gör själv uppgift) Betrakta två investeringsalternativ Anja och Emil enligt nedan. Förklara varför man måste använda sig av annuitetsmetoden vid

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Agenda F11 Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Investering En investering kan ses som uppskjutande av konsumtion idag till förmån för

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESULTATBUDGET ÅR 2012

FÖRSLAG TILL RESULTATBUDGET ÅR 2012 428 Gläntan i Vallentuna Nuvarande årsavgift 722 kr/m2 och år Budgeterad årsavgift 722 kr/m2 och år FÖRSLAG TILL RESULTATBUDGET ÅR 2012 kvm bostadsyta 3 489 Styrelsens förslag RÖRELSENS INTÄKTER Budget

Läs mer

Att göra investeringskalkyler med hjälp av

Att göra investeringskalkyler med hjälp av MIO040 Industriell ekonomi FK 2013-02-21 Inst. för Teknisk ekonomi och Logistik Mona Becker Att göra investeringskalkyler med hjälp av Microsoft Excel 2007 Förord Föreliggande PM behandlar hur man gör

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Huvuddel. Personnummer:

Huvuddel. Personnummer: 1(4) Tentamen 031215 Fastighetsförvaltning VBE 030 Tentamenstid: 5 timmar Tentamen är indelad i följande huvuddelar: Huvuddel Maximalt möjlig poäng Fastighetsföretagande 4 Fastighetsekonomisk bedömningsmodell

Läs mer

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2:

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2: KBrf - EN IDÉSKRIFT Med några förslag till kvalitetsförbättrande åtgärder inom redovisning i bostadsrättsföreningar. I syfte att få en bättre överskådlighet (ökad konsumentorientering) och en mer rättvisande

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Investeringsanalysering

Investeringsanalysering Emma Granö Investeringsanalysering Beslutsunderlag åt caseföretag X Företagsekonomi 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Granö Lärdomsprovets titel

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Sektionen Företagsekonomi och Textil Management TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 27 maj 2016 kl 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20 OBS!

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [14] investeringskalkylering - facit, nivå C

Övningsuppgifter, sid 1 [14] investeringskalkylering - facit, nivå C Övningsuppgifter, sid 1 [14] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Brf Linnégatan 41-45

Brf Linnégatan 41-45 Brf Linnégatan 41-45 ÅRSREDOVISNING 1 januari 31 december 2012 Bostadsrättsföreningen Linnégatan 41-45 796909-5228 Nyckeltal Kostnadsfördelning 2012 2011 (exklusive fönster & fasadprojekt 2012) Planerat

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng 0 HÖGSKOLAN I BORÅS Sektionen Företagsekonomi och Textil Management TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 28 maj 2015 kl 14.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20

Läs mer

Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK

Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK Uppgift 1 (10p) Svar uppgift a: Rättningsmallen till denna uppgift utgår från att studenterna övergripande har sorterat de olika begreppen rätt. Med övergripande

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp

Ekonomiska grundbegrepp Nedan skall vi gå igenom olika ekonomiska grundbegrepp som kommer att vara aktuella i samband med resursplanering och budgetering. Dessa grundbegrepp är viktiga att skilja på för att du ska kunna sammanställa

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift.

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 2 (6 poäng) Här följer några blandade påståenden. I. En av nackdelarna

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ATT LÄSA EN ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGEN Från och med år 2014 har årsredovisningarna fått ett delvis nytt utseende. Orsaken

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

ES3. Nyckeltal för analys och styrning

ES3. Nyckeltal för analys och styrning ES3. Nyckeltal för analys och styrning Trostek, W., Företagsekonomi för icke-ekonomer Nyckeltal Hela kap. 17 och några sidor i kap. 11 och 12, se nedan räntabilitet på eget kapital (R E ), se sidorna 232-234

Läs mer

OMTENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

OMTENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolant (HIT) OMTENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 4 december 2014 kl 9.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad. Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Grundläggande företagsekonomi 7,5p Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

IEK102 Industriell ekonomi för M2 m fl IEK415 Industriell ekonomi E för E3 m fl

IEK102 Industriell ekonomi för M2 m fl IEK415 Industriell ekonomi E för E3 m fl Tvåtimmars dugga/tentamen i IEK102 Industriell ekonomi för M2 m fl IEK415 Industriell ekonomi E för E3 m fl Fredagen den 15 januari 2010 kl. 08.30 10.30 Tillåtna hjälpmedel Chalmersgodkänd räknare, linjal

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan)

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan) Exempeltentamen Sid 1 Byggprocessen VBEA10 Tentamenstid: 5 timmar Tentamen omfattar 60 poäng. Namn: Personnummer: Resultat Uppnådda poäng på tentamen: Betyg: Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling

Läs mer

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 Allmänt 1 Styrelse och revisorer 2 Fastigheter 5 Förvaltning 5 Stadgeenlig besiktning 5 Föreningens lån 6 Ekonomisk

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Vad är nytt i Invest for Excel 3.6

Vad är nytt i Invest for Excel 3.6 Vad är nytt i Invest for Excel 3.6 Fungerar i följande Microsoft Excel versioner... 2 Rysk handbok... 2 Digitalt signerad programkod... 2 Mallkataloger... 2 Option: Goodwill-avskrivning är avdragningsbar

Läs mer

Föreläsning. Fastighetsvärdering

Föreläsning. Fastighetsvärdering Föreläsning Fastighetsvärdering Varför måste vi värdera fastigheter Köp eller försäljning Underlag för kreditgivning Ekonomisk styrning Effektivitetsanalyser Samhällsintressen Redovisning Värdering Värden

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [25] investeringskalkylering - facit, nivå E

Övningsuppgifter, sid 1 [25] investeringskalkylering - facit, nivå E Övningsuppgifter, sid 1 [25] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut

Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut Denna uppgift gäller en investeringsbedömning inför ett köp av en fastighet i Lund. Arbetet skall presenteras i en rapport enligt

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder Rapport 2014:1 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder en översikt HANS LIND 2 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder: en översikt Hans Lind Sustainable Integrated Renovation Rapport 2014:1

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2012 30/4 2013 HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2012 30/4 2013 HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2012 30/4 2013 HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016 Central Hotel, Stockholm 1 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs

Läs mer