Penningpolitiska förväntningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Penningpolitiska förväntningar"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Uppsats fortsättningskurs C Författare: Arash Bigloo och Lars Björn Handledare: Per Engström Vårterminen 2007 Penningpolitiska förväntningar en empirisk studie av enkätundersökningar och FRA-kontrakt

2 Abstract I denna uppsats jämför vi reporäntan mot marknadens förväntningar på den framtida reporäntan med hjälp av enkätundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt. Vi baserar våra modeller på ekonomiska teorier, förväntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar på vår statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporäntan på 3-, 12- och 24 månaders sikt. Vi jämför också modellernas prognosförmåga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till är att båda metoderna förklarar reporäntan bra på tre månaders sikt. På längre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förväntningar om reporäntan och investerare kommer att kräva en riskpremie. Resultaten blir ibland svårtolkade, oväntade chocker i världen som påverkar ekonomin och aktörer med irrationella förväntningar är några av anledningarna som vi finner. Nyckelord: enkätundersökningar, FRA-kontrakt, förväntningshypotesen, prognosförmåga 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Begränsningar Tidigare studier Teori Avkastningskurvan Terminer Implicita terminsräntor Forward Rate Agreements Förväntningshypotesen Prognosfel Data Metod och ekonometrisk modell Resultat och analys Enkätundersökningar Resultat enkätundersökningar Terminsräntor, FRA Prognosfel Diskussion Slutsats Referenser Appendix

4 1. Inledning Penningpolitiska förväntningar har under senare år blivit alltmer centrala i centralbankernas analyser om framtida räntenivåer och inflation. För att kunna skapa sig en god uppfattning om de penningpolitiska förväntningarna ligger det i centralbankernas intresse att följa marknadens förväntningar om den framtida nivån på styrräntan. I Sverige är detta intressant eftersom Riksbanken utgår från antagandet att reporäntan utvecklas i linje med marknadens framtida förväntningar (Sveriges Riksbank). Om Riksbankens prognostiserade inflationsbana, baserad på marknadens förväntningar, ligger i linje med marknadens förväntningar om den framtida ränteutvecklingen på två års sikt ger det en indikation på att penningpolitiska åtgärder varit väl avvägda. Vilket även är ett tecken på allmänhetens förtroende för Riksbankens penningpolitik. En öppen och oberoende Riksbank som inger ett gott förtroende för allmänheten kan i förlängningen leda till att de kan föra en trovärdig penningpolitik. Det finns därför incitament för Riksbanken att med olika metoder utforska allmänhetens eller marknadens förväntningar om framtida räntenivåer. De två mest förekommande metoderna för att mäta framtida förväntningar är att använda sig av enkätundersökningar eller att studera avkastningskurvan. I avkastningskurvan finns det dold information om marknadens förväntningar på den framtida reporäntan i form av implicita terminsräntor. Tidigare studier visar att genom användning av enkätundersökningar och/eller implicita terminsräntor kan centralbanker göra prognoser på marknadens förväntningar på framtida styrräntan. I Sverige följer Riksbanken de penningpolitiska förväntningarna i form av implicita terminsräntor och enkätundersökningar. Detta är inte helt utan komplikationer, den ekonomiska teorin redogör att investerare är riskaversiva, vilket leder till olika typer av riskpremier för terminsräntorna. Vidare kan det eventuellt förekomma irrationella individer. Detta leder till problem med tanke på att ett av förväntningshypotesen grundantaganden är att investerare har rationella förväntningar. Tidigare studier som gjorts i Sverige på detta område har dominerats av undersökningar med hjälp av implicita terminsräntor. Inga undersökningar har dock gjorts med hjälp av Forward Rate Agreemnets, FRA-kontrakt. Vi har valt att använda oss av dessa explicit givna FRAkontrakt, på grund av att dessa enligt praxis är jämförbara med den så kallade 4

5 repoterminsräntan. Repoterminsräntan korresponderar i sin tur mot Riksbankens beräkningar av de implicita terminsräntorna. Detta medför att vi har möjlighet att jämföra våra resultat mot Riskbankens resultat för implicita terminsräntor och därigenom dra slutsatser om huruvida det går att använda sig av FRA-kontrakt som mått för beräkningar av marknadens förväntningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida FRA-kontrakt och enkätundersökningar speglar marknadens förväntningar på reporäntan och om förväntningshypotesens antaganden kan tillämpas på dessa metoder. Vidare skall vi ur ett jämförande perspektiv undersöka vilken metod som ger den bästa prognosförmåga för reporäntan. I avsnitt ett fortsätter vi med att behandla begränsningar och tidigare studier på området. I avsnitt två redogör vi för de teorier som senare skall appliceras på vår metod. I avsnitten som följer diskuterar vi datamaterialet och beskriver den statistiska metoden. I det femte avsnittet följer våra resultat och analyser. Där utför vi regressioner och tester på modellerna. Vi kommer även att testa de båda metodernas prognosförmåga mot reporäntan och sammanföra dessa i en deskriptiv jämförelse. Sedan följer en diskussion kring andra faktorer som kan påverka resultaten. Avslutningsvis följer vår slutsats i avsnitt sex. 1.1 Begränsningar Datamaterialet vi undersöker sträcker sig från till Efter en period av relativt hög inflation under 1980-talet hade marknaden högt uppskruvade förväntningar om räntenivåerna. När inflationsmålet infördes i januari 1995 medförde detta trovärdighetsproblem för Riksbanken, då marknadens aktörer alltjämt trodde på en hög reporänta. Ett rimligt antagande är således att inflationsmålspolitiken först efter några år fått trovärdighet och genomslag på ekonomin. Eftersom den nya inflationsmålspolitiken med rörlig växelkurs stabiliserat sig efter några år, blir det naturligt att utgå från Prosperas undersökningar (www.prospera.se), som tar upp frågan om marknadens förväntningar på reporäntan, från Riksbanken använder sig i sina prognoser av avancerade metoder (Svensson 1995) för att ta fram implicita terminsräntor. De implicita terminsräntorna beräknar vi approximativt från räntenoteringar på statspapper eftersom likviditeten för dessa värdepapper gör att likviditetsoch kreditriskpremierna är försumbara. Vi är medvetna om att det kan förekomma 5

6 löptidspremier men för enkelhetens skull bortser vi från dessa (Inflationsrapport 2006:1, s. 43). Eftersom vi inte har tillgång till varken verktyg eller datamaterial som Riksbanken använder väljer vi att basera undersökningarna på FRA-kontrakt. Det finns data för noterade FRAkontrakt som går längre tillbaka än 1999 men för att kunna jämföra de två olika metoderna utgår vi ifrån de datum som enkätundersökningarna utfördes. 1.2 Tidigare studier Det finns en omfattande litteratur om hur marknadens förväntningar, i form av implicita terminsräntor, kan utläsas ur avkastningskurvan (Campbell 1995). De flesta studier är inriktade på hur implicita terminsräntor kan tolkas för att förklara reporäntan (Penningpolitisk rapport 2007:1). En annan metod att utläsa marknadens förväntningar på reporäntan är enkätundersökningar. För att kunna tolka marknadens förväntningar bör man använda både enkäter och implicita terminsräntor (Alsterlind & Dillén 2005). En viktig aspekt, när man jämför dessa finansiella kontrakt mot explicita undersökningar är förekomsten av olika typer av riskkompensation, premier, på den finansiella marknaden (Nyberg 2006). Det är viktigt att bilda sig en uppfattning om storleken på dessa riskpremier och det finns en bred litteratur som behandlar detta (Peacock 2004). Riksbanken baserar sin alternativa inflationsprognos på antagandet om att reporäntan följer implicita terminsräntor (Penningpolitisk rapport 2007:1). Det finns olika ansatser vid beräkningar av dessa bland annat Nelson-Siegel metoden (Svensson 1995). Vi har endast funnit en rapport (Deutsche Bundesbank 1998) som tar upp hur handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt, tolkas som explicita reporänteförväntningar. Vi har inte hittat studier på svensk data som jämför marknadens framtida explicita förväntningar, i form av FRA-kontrakt och enkätundersökningar, och hur dessa förklarar den framtida reporäntan. 2. Teori Penningpolitiska förväntningar är marknadens förväntningar om den framtida reporäntan. För att mäta de penningpolitiska förväntningarna kan man bland annat använda sig av enkätundersökningar och beräkningar av terminsräntekurvan, det vill säga implicita terminsräntor. 6

7 2.1 Avkastningskurvan Marknadens förväntningar om den framtida penningpolitiken avläses från den så kallade avkastningskurvan. Grafiskt illustreras detta som räntenoteringar för olika placeringar, med samma risk men med olika avkastning, som en funktion av dess löptider. Avkastningskurvan visar relationen mellan korta och långa räntor. Den långa räntan speglar marknadens förväntningar på den kortsiktiga räntan (Campbell 1995, s.129). Det matematiska sambandet av detta refereras i litteraturen ofta till the term structure (Bodie 2005, s.488). Avkastningskurvans utseende kan förklaras med hjälp av olika teorier. Den mest grundläggande och mest använda modellen är den så kallade förväntningshypotesen. Lutningen på avkastningskurvan kan anta många olika former. Ett exempel är en positivt lutande avkastningskurva som åskådliggör att de långa räntorna är högre än de korta. En avkastningskurva med positiv lutning visar att marknaden förväntar sig en höjning av de korta framtida räntorna. Intuitivt kan detta beskrivas som till exempel en investerare som lånar på tio år och binder räntan för hela perioden. Marknaden kommer att kräva en högre ränta om reporäntan förväntas stiga under de närmaste tio åren, därav den positiva lutningen på avkastningskurvan. Till detta kommer också riskpremien vilket ger en tendens till en positivt lutande avkastningskurva även om reporäntan förväntas vara konstant under de tio åren. Eftersom riskpremien ökar med löptiden. 2.2 Terminer Aktörer på de finansiella marknaderna har ibland intresse av att sluta ett kontrakt för exempelvis ett framtida lån eller en obligation. En termin är ett exempel på ett sådant kontrakt mellan köpare och säljare som gör upp om ett framtida datum då leverans och betalning skall ske. Ett terminskontrakt innebär en skyldighet för båda parter att fullfölja kontraktet under hela löptiden. När räntan är det instrument som parterna avtalar om kallas ett sådant kontrakt för räntetermin (Nyberg 2006, s.52). Den överenskomna framtida kontrakterade räntan kallas för terminsränta (Alsterlind & Dillén 2005, s.24). Information om terminsräntor finns givna i avkastningskurvan. Generellt betecknas terminsräntan som f (t,τ,t). Terminsräntan är den vid tidpunkt t bestämda framtida räntan som avser placeringen i en 7

8 framtida period, τ, som förfaller vid tidpunkten T. Implicita terminsräntor kan beräknas genom att kombinera avistaräntor från avkastningskurvan 1. Sambandet illustreras nedan. Figur 1. Sambandet mellan avistaräntor och terminsräntan i (t,t) t τ T i (t,τ) f (t,τ,t) i = avistaräntan f = terminsräntan Källa: Alsterlind & Dillén (2005) Enligt förväntningshypotesen motsvarar terminsräntan den förväntade framtida nivån på en mycket kort ränta, exempelvis reporäntan R τ. Reporäntan vid föregående period betecknas R t. 2.3 Implicita terminsräntor Implicita terminsräntor är av intresse på grund av att de fångar upp marknadens förväntningar om den framtida ränteutvecklingen (Nyberg 2006, s.44). I avkastningskurvan som bygger på statspapper ligger information om marknadens förväntningar på olika framtida räntor. Informationen om dessa räntor ligger inte explicit i avkastningskurvan men den kan tas fram med hjälp av förväntningshypotesens antagande. Den implicita terminsräntan, f, ligger dold i avkastningskurvan och eftersom det inte finns ett befintligt kontrakt för denna blir den avsedda löptiden för räntan hypotetisk. En implicit terminsränta är således den ur avkastningskurvan framräknade hypotetiska räntan. 1 Svensson (1995) ges att i(t,t) (T-t) = i(t, τ) (τ-t) + f(t,τ,t) (T-τ) där t τ T. I uttrycket betecknar f(t,τ,t), en terminsränta som är vid tidpunkt t en överenskommen ränta som ska gälla vid en framtida tidpunkt τ för ett lån med en löptid på T-τ. Om τ är mycket nära T så kan man sedan tolka f(t,τ,t)=f(t,τ) som den vid tidpunkt t förväntade reporäntan vid tidpunkt τ. Termerna i(t,τ) och i(t,t) och avser kontinuerligt definierade räntor vid tidpunkt t på nollkupongsobligationer som förfaller vid tidpunkt τ respektive tidpunkt T. Av formeln framgår att det inte finns något som hindrar att terminsräntor kan konstrueras även för långa löptider. 8

9 2.4 Forward Rate Agreements Den svenska terminsmarknaden består främst av Forward Rate Agreements, så kallade FRAkontrakt och är ett vanligt förekommande terminskontrakt. FRA förekommer på den så kallade depositmarknaden. En köpare och en säljare avtalar om ett visst pris och ett framtida datum som kontraktet skall börja gälla. Köparen förbinder sig att låna och skyddar sig således mot en högre ränta. Säljaren förbinder sig att investera, låna ut, och skyddar sig mot en fallande ränta. När det handlar om lån gäller räntenoteringar och inte prisnoteringar för FRAkontrakten (Nyberg 2006). Terminsavtalen förfaller, i tidpunkt T, på bestämda International Money Market dagar (www.omx.se). Dessa så kallade IMM-dagar infaller fyra gånger per år och sammanfaller med den internationella marknaden. FRA-kontrakten noteras varje dag på Stockholmsbörsen. Dessa har en löptid från en IMM-dag till en annan. FRA-kontrakten löper alltid över tre månader och börjar gälla i mars, juni, september och december. Det finns alltid tolv kontrakt som bildar en kedja tre år framåt. Det är viktigt att särskilja mellan löptid och sikt. Ett FRA-kontrakt på tolv månaders sikt är ett kontrakt som handlas idag, t, men börjar gälla om ett år, τ, och sedan löper i tre månader, T. Den överenskomna terminsräntan kan ses som ett genomsnitt av räntan för den avsedda perioden. FRA-kontrakten bygger på vilka förväntningar köparen respektive säljaren har, när kontraktet sluts, om den framtida nivån på terminsräntan det vill säga tidsperioden τ-t. FRA-kontrakt utgör ett verktyg i hanteringen av kortsiktig ränterisk på den svenska marknaden. Eftersom handeln med FRA-kontrakt är omfattande i Sverige (www.omx.se) tyder detta på att olika aktörer har behov av att påverka och kontrollera sina ränterisker. Ingen av aktörerna vill förlora på kontraktet. Detta ger incitament för båda parter att minimera sin risk att låna samt investera till en för dem så fördelaktig terminsränta som möjligt. Således kommer marknadsaktörernas förväntningar om den framtida reporäntan att styra nivån på terminsräntan. 2.5 Förväntningshypotesen Avkastningskurvans utseende kan beskrivas med flera teorier, den mest förekommande och grundläggande teorin är förväntningshypotesen. Genom att studera avkastningskurvan kan man med hjälp av förväntningshypotesen få en uppfattning om den framtida terminsräntan. Indirekt ger denna en indikation om marknadens förväntningar på reporäntan. Terminsräntan blir då enligt förväntningshypotesen lika med marknadens förväntningar om den korta räntan, exempelvis reporäntan (Alsterlind & Dillén 2005, s.25). 9

10 En investerare som handlar enligt förväntningshypotesen antas ha rationella förväntningar. Vidare antas den effektiva marknadshypotesen det vill säga att investeraren har tillgänglighet till all nödvändig information vid investeringstillfället (Hull 2003, s.217). En investerare skall vara indifferent mellan två olika placeringsstrategier som löper över T perioder. Den första är att låna från t till T till avistakursen i t,t. Den andra strategin är att låna från t till τ med avistakursen i t,τ och sedan från τ till T till terminsräntan f t,τ,t. Vi kan således skriva sambandet som: (1 + i ) (1 + f ) = (1 + i ) (1) t, τ t, τ, T t, T Enligt förväntningshypotesen kommer således en rationell investerare att kräva samma avkastning från de två strategierna vilket visas av formel (1). Om inga arbitragemöjligheter finns och förväntningshypotesen håller skall den totala avkastningen bli densamma för båda investeringsalternativen. Antag att investeraren inte känner till f t,τ,t. Däremot är den korta avistaräntan i t,τ och den långa i t,t explicit givna i avkastningskurvan. Investeraren kan då med hjälp av förväntningshypotesen beräkna den förväntade avkastningen på placeringen, f t,τ,t. Den Implicita terminsräntan kallas för f och är en skattning av terminsräntan f t,τ,t ; ( 1 f ) (1 + i ) tt, + = ( 1+ it, τ ) Notera att räntorna ovan inte är uttryckta som effektiva årsräntor 2, utan som enkla årsräntor. När T närmar sig τ antas den implicita terminsräntan bli en skattning av framtida reporäntan eftersom en mycket kort termin kan ses som förväntan av den framtida reporäntan; f = t, τ E( f ) (3) Där f t,τ är terminsräntan och E(f) är den förväntade implicita räntan, reporäntan. (2) 2 Om alla räntor är uttryckta som effektiva årsräntor och T-τ mäts i dagar används följande formel; (1 + i ) + = (1 + ) ( T τ )/365 (1 f ) ( T t)/365 tt, ( τ t )/365 it, τ 10

11 2.6 Prognosfel För att kunna jämföra prognosförmågan mellan FRA-kontrakten och enkäterna kan följande metoder användas som mått, Root Mean Squared Error, RMSE, och Mean Absolute Error, MAE. RMSE mäter de kvadrerade medelavvikelserna mellan de skattade och verkliga variablerna (Pindyck 1997, s.210). Genom att jämföra terminspriser och enkätundersökningarna mot reporäntan går det att studera vilken av dessa variabler som ger det lägsta RMSE- värdet, det vill säga den bästa prognosförmågan. En RMSE-statistika som är lika med noll innebär att prognosen alltid är rätt (Pindyck 1997, s.210). En dålig modell har en statistika som är större än modellens standardavvikelse. RMSE beräknas på detta sätt: 1 RMSE = Yˆ Y n 2 ( t t) (4) n t = 1 Där Yˆt generellt är den skattade variabeln, i detta fall antingen FRA-kontrakten eller enkätundersökningen i perioden t. Y t står för den verkliga variabeln, det vill säga den faktiska reporäntan. Antalet perioder betecknas av n. RMSE ger en bild av hur väl den prognostiserade modellen fungerar i genomsnitt. MAE mäter de absoluta genomsnittliga avvikelserna mellan den skattade och verkliga variabeln i modellen (Woolridge 2006); n 1 MAE = Yˆ Y t t (5) n t = 1 Beteckningarna följer samma notation som för formel (4). Skillnaden mellan RMSE och MAE är att RMSE använder kvadraten på felet, och därigenom straffas stora avvikelser mer. 11

12 3. Data Datamaterialet består av enkätundersökningar och FRA-kontrakt. Enkätundersökningarna avser perioden till och är utförda och sammanställda av företaget Prospera 3. Enkäterna avser bland annat marknadens förväntningar om den framtida reporäntan på 3-, 12- respektive 24 månaders horisont. Vid ett tillfälle, , utfördes undersökningen men resultaten publicerades inte. Vi har valt att beräkna denna observation som ett genomsnitt av observationerna närmast före och efter. Antalet tillfrågade vid varje undersökningstillfälle är mellan personer. Vid de två sista tillfällena, och , var antalet cirka 285 personer. Svarsfrekvensen för enkäterna är cirka procent. Det bör också noteras att i datamaterialet för enkäterna motsvarar en observation ett undersökningstillfälle. FRA-kontrakten är hämtade från databasen VERA 4 på Riksbanken. FRA är handlade kontrakt som är noterade varje dag sedan Eftersom vi skall utgå från de datum då enkätundersökningarna är utförda så väljer vi att använda oss av handlade kontrakt för samma datum. Enligt praxis (Penningpolitisk Rapport 2007:1, s.42) har vi korrigerat FRAkontrakten med 0,1 procentenheter för att få repoterminsräntan. Från VERA har vi också hämtat data på statsskuldsväxlar som löper på 3- respektive 6 månader. Med hjälp av statsskuldsväxlarna beräknar vi de implicita terminsräntorna. 4. Metod och ekonometrisk modell Riksbanken har data med handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt, från 1999 och framåt. Vi väljer att använda oss av dessa riktiga kontrakt för att undvika mätfel i våra mätningar men också för att få transparenta resultat som speglar verkligheten. Vi väljer dock genom enkla approximationer visa att de implicita terminsräntorna ligger nära FRA-kontrakten. FRA-kontrakten ligger väldigt nära repoterminsräntan 5. Repoterminsräntan är ett bra verktyg att använda då vi skall jämföra hur modellerna förklarar reporäntan. Vidare är det också bra att använda dessa explicita kontrakt eftersom de visar marknadens så kallade revealed 3 Prospera utför statistiska undersökningar åt Riksbanken. De skall fyra gånger per år kartlägga bland annat marknadens förväntningar om den framtida reporäntan bland penningmarknadens aktörer, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, inköpschefer för handel och industri. 4 VERA är en pris- och räntedatabas som innehåller historiska tidsserier på värdepapper och valutakurser t ex statsskuldsväxlar, statsobligationer och FRA-kontrakt. 5 Björn Lagerwall Sveriges Riksbank, e-post den 11 april

13 preferences (Dillén 1998). Teorin om revealed preferences visar exempelvis hur investerares konsumtionsbeteende speglar deras förväntningar om den framtida reporäntan. Detta blir en bra motsvarighet till marknadens förväntningar i form av enkätundersökningar som följer metoden om stated preferences (Dillén 1998). För att visa att teorin om förväntningshypotesen (1), och dess samband stämmer med data kommer vi att beräkna 6 de implicita terminsräntorna, f, med löptiden tre månader för datasetet. Detta kan göras med hjälp av följande formel: ( t τ ) ( ) 1/ 4 1/4 1/ 2, t, T 1+ i 1 + f = (1 + i ) (6) I formelns vänsterled använder vi oss av en svensk tre månaders statsskuldsväxel som betecknas (1+i t,τ ) 1/4 och en implicit terminsränta som betecknas (1+f) 1/4. I högerledet har vi en statsskuldsväxel med löptiden sex månader, (1+i t,t ) 1/2. Enligt teorin bygger den långa räntan på genomsnittet av de korta förväntade räntorna. Eftersom vi har datamaterial med givna räntor på statskuldsväxlarna kan vi således lösa ut den implicita terminsräntan, (1+f); (1 + itt, ) + = ( 1 f ) ( 1+ it, τ ) 2 (7) Genom att använda formel (7) kan man på samma sätt räkna ut de implicita terminsräntorna för 12- och 24 månader. Vi skall använda oss av två modeller för att göra regressionsanalyser för FRA-kontrakten respektive enkätundersökningarna. Med hjälp av regressionerna skall vi sedermera undersöka huruvida dessa variabler förklarar den faktiska reporäntan. Detta kan göras genom en rad olika statistiska metoder. Den ekonometriska modell vi kommer att använda oss av i vår regressionsanalys är den mest förekommande i litteraturen (Campbell 1995, s.132). Vi kommer att i vår modell anta att terminsräntan är lika med FRA-kontrakten. Modellen ser ut på följande sätt för terminsräntan som förklarande variabel: R R = α + β ( f R ) + ε (8) τ t t, τ t 6 Se appendix för beräkningar av implicita terminsräntor och en grafisk jämförelse mot FRA-kontrakt. 13

14 Vi har två nollhypoteser, α=0 och β=1, men för att underlätta så väljer vi att i fortsättningen referera till dessa som en enda. För att förväntningshypotesen skall gälla krävs att nollhypotesen, α=0 och β=1, är uppfylld. Vänsterledet beskriver den faktiska förändringen av reporäntan, som är den beroende variabeln, det vill säga reporäntan i period τ minus reporäntan i perioden innan, t. Högerledet ger den prognostiserade förändringen av reporäntan, den förklarande variabeln. Där f t,τ är terminsräntan i den föregående perioden, t, som avser τ till T. Terminsräntan kan approximeras med den förväntade reporäntan enligt tidigare antaganden och vidare antas biasen vara noll i prognoserna, rationella förväntningar. Nollhypotesen för vår modell är α=0 och β=1. Om α är signifikant negativt skilt från noll indikeras en riskpremie. Riskpremien är ett exempel på den extra kostnad som tillkommer för en investerare som vill upprätta ett terminskontrakt. På grund av risken för placeringen kommer investeraren att kräva en ersättning. Nollhypotesen blir således kombination av förväntningshypotesen och rationella förväntningar. En riskaversiv investerare kommer på grund av osäkerheten kring framtida räntor att kräva en så kallad term premium som kompensation (Peacock 2004, s.143). Det förekommer även likviditetspremier, dessa premier tillkommer placeringar som vid chocker är trögrörliga på marknaden. Vi bortser från likviditetspremien eftersom de implicita terminsräntorna beräknas utifrån statsskuldsväxlar och statsobligationer. Samma antaganden gäller för FRA-kontrakten. Både implicita terminsräntorna och FRA-kontrakten är enkla att handla med oavsett hur konjunkturen skiftar, vilket betyder att likviditetspremien försvinner. I och med detta resonemang blir den enda hypotetiska riskpremien den så kallade term premium. Den andra metoden som vi ämnar använda är enkätundersökningar från företaget Prospera. Undersökningarna som vi har tagit del av är sammanställd data som bland annat mäter olika aktörers förväntningar om reporäntan. Modellen är en omskrivning av ekvation (8) där vi byter ut terminsräntan, f t,τ, mot en ny variabel, s t,τ, och ser ut på följande vis; R R = α + β ( s R ) + ε (9) τ t t, τ t I modellen ovan betecknas s t,τ som den i enkätundersökningen förväntade reporäntan i t som avser τ. Övriga beteckningar i modellen följer ekvation (8). Vi antar även att marknadens aktörer har rationella förväntningar och att förväntningshypotesen håller, nollhypotesen blir densamma som tidigare, α=0 och β=1. 14

15 Tolkningen av α-parametern för formel (9) är; även om den förväntade förändringen av reporäntan skulle vara noll, förändras reporäntan med α procentenheter. Detta är ett tecken på en systematisk över- eller underskattning av reporäntan. Tolkningen av β-parametern i modellerna som vi skall använda oss av är något mer komplicerad och handlar om variationer i förväntningarna jämfört med variationer i reporäntan. Om förväntad förändring av reporäntan, enligt enkäter eller terminsräntor, ökar med en procentenhet, ökar den faktiska förändringen av reporäntan med β-procentenheter. Således kan β tolkas som hur mycket av variationen i repoförväntningarna som visar sig i variationer i reporäntan. Om β>1 kan man säga att förväntningarna varierar mindre än vad den faktiska reporäntan gör. Om β<1 varierar förväntningarna mer än vad reporäntan gör. Det kan också, i fallet med FRA-kontrakt, vara riskpremier som varierar men förväntningarna är stabila Resultat och analys Genom att använda statistikprogrammet Eviews skall vi med hjälp av formel (8) och (9) göra tre regressioner på datamaterialet för respektive metod som avser 3-, 12- och 24 månaders sikt. För att korrigera mot eventuell heteroskedasticitet och autokorrelation i regressionerna använder vi Newey-West metoden. Genom regressionsanalys kan vi undersöka hur mycket reporäntan förklaras av marknadens framtida förväntningar för olika tidshorisonter. Vi utgår från nollhypotesen α=0 och β=1. De signifikanta resultaten på fem procentsnivån kommer att betecknas med **. För att testa om β=1 utför vi Walds-koefficienttest. Wald-testet beräknar en teststatistiska baserad på en modell utan restriktion. Wald-statistikan mäter hur nära estimaten utan restriktion kommer, för att uppfylla restriktionen under nollhypotesen. Om restriktionen är riktig kommer estimaten utan restriktion att approximativt uppfylla restriktionen. Sedan jämför den resultatet mot en modell med restriktionen, i detta fall β=1. Med andra ord testas om restriktionen β=1 kan förkastas med hjälp av Wald-testet. Till varje regressionsmodell kommer vi att plotta den faktiska förändringen, Delta Y, mot den förväntade, Delta X. I graferna skapar vi en 45 graders trendlinje som illustrerar den förväntade förändringen av reporäntan. Punkterna motsvarar de faktiska förändringarna av reporäntan. 7 Björn Lagerwall Sveriges Riksbank, e-post den 10 maj

16 Vi kommer vidare att undersöka förklaringsvärdet i regressionerna och dessutom utreda prognosförmågan genom att titta på RMSE och MAE. 5.1 Enkätundersökningar För att empiriskt mäta marknadens förväntningar om framtida reporäntor kan man använda sig av enkätundersökningar. Marknadens aktörer antas enligt förväntningshypotesen vara rationella och dess förväntningar om den framtida räntan torde ge korrekta uppskattningar om framtiden. Anledningen till att vi väljer att använda oss av enkätundersökningar som mäter förväntningar om den framtida reporäntan är att de anses ge bra estimat och utgöra ett bra referensvärde till FRA-kontrakten. Detta eftersom urvalsgruppen här får anses vara insatta i ämnet. Tack vare detta kan vi estimera de framtida förväntningarna om räntan utan att korrigera för den så kallade terminspremien. Rationella förväntningar kan även leda till att de systematiska felen försvinner när marknadens aktörer formulerar förväntningar om framtiden. Systematiska fel är bias i mätningarna som uppkommer då deltagarna i undersökningen konstant över- eller undervärderar den framtida reporäntan. Då vi antar att det inte uppstår några systematiska fel antas enkäterna ge förväntningsriktiga resultat, i alla fall på kort sikt. På lång sikt är framtiden mer oviss vilket leder till en försämring av prognosförmågan hos marknadens aktörer. Om systematiska fel uppstår kan det bero på att marknadens aktörer har irrationella förväntningar, vilket kan visa sig i resultaten som extremvärden och volatilitet. Extremvärden uppkommer också då endast ett fåtal aktörer deltar i undersökningen, varje enskilt resultat påverkar slutresultatet i större utsträckning. Ett förekommande problem med enkätundersökningar är av semantisk karaktär. Frågor som ställs till deltagarna kan vara utformade på ett sådant sätt som leder till förvrängda svar. Frågan som Prospera ställer är dock inte av den naturen; Vilken nivå tror Du att Riksbankens reporänta ligger på om x månader? Vi tycker således inte att det finns något problem med den språkliga formuleringen. Ett annat problem som kan uppstå med datamaterialet, är förekomsten av överlappande observationer. Överlappande observationer kan förekomma när tiden mellan undersökningstillfällena är mindre än tidshorisonten (Peacock 2004, s. 144). 16

17 Det är också intressant att ta upp begreppet stated preferences (Dillén 1998, s.13). Ett exempel på stated preferences är när deltagarna i en intervju besvarar en fråga där de själva får sätta sig in i verkligheten inför ett konkret val. Detta begrepp bygger på hur en person säger sig agera i en hypotetisk situation snarare än hur hon faktiskt agerar. Det är därför viktigt att intervjua personer som har tillräcklig information eller kunskap om ämnet. I denna uppsats är så fallet eftersom undersökningen riktar sig till aktörer som har god information om den penningpolitiska marknaden Resultat enkätundersökningar Tabell 1. Enkätundersökningar, 3 månader Dependent Variable: Delta R; (Rτ-Rt) Method: Least Squares Included observations: 33 Newey-West HAC Standard Errors & Covariance (lag truncation=3) Variable Coefficient Std. Error t-statistic Prob. α β ** R-squared S.D. dependent var Adjusted R-squared F-statistic Durbin-Watson stat Prob(F-statistic) För att förväntningshypotesen, enligt tidigare antaganden, skall hålla måste nollhypotesen, α=0 och β=1,vara uppfylld. Endast när nollhypotesen är uppfylld ges resultatet att den prognostiserade förändringen är lika med den faktiska. Förklaringsgraden är relativt hög för modellen, ett högt värde tyder på att modellens predikterade värden korrelerar med den förklarande variabeln, det vill säga den faktiska reporäntan. Det är viktigt att inte överdriva vikten av ett högt R 2 -värde. Ett högt värde innebär inte alltid att modellens förklarandevariation är bra. Många förklarande variabler ger ett högre R 2 -värde. Adjusted R 2 är mer tillförligt om man har en modell med många förklarande variabler. Detta är inte fallet med vår modell. Vi kan inte förkasta att konstanten är lika med noll. Resultatet kan tolkas som att vi inte statistiskt kan säkerställa att β=1. Koefficienten för β kan tolkas som hur mycket variationen i repoförväntningarna som visar sig i variationer av den faktiska reporäntan. I tabellen är β>1 och värdet ligger nära ett. Detta tyder på att förväntningarna varierar mindre än vad den 17

18 faktiska reporäntan gör. Vi får ett signifikant p-värde för β som innebär att vi kan förkasta att β=0. Tabell 2. Wald-test, enkätundersökningar, 3 månader Wald Test: Test Statistic Value df Probability F-statistic (1, 31) Chi-square Null Hypothesis Summary: Normalized Restriction (= 0) Value Std. Err β Restrictions are linear in coefficients. För att förkasta hypotesen β=1 skall β vara signifikant skild från ett, vilket ej är fallet. Höga p-värden tyder på att nollhypotesen inte kan förkastas. Genom att plotta den förväntade reporäntan mot den faktiska förändringen kan vi se hur nära den prognostiserade förändringen ligger den faktiska; Figur 2. Förväntat mot faktiskt utfall, enkätundersökningar, 3 månader Delta Y, 3mån vs. Delta X, 3mån.6.4 Delta Y, 3mån Delta X, 3mån Om resultatet ovan visar att förväntningarna förklarar reporäntan, det vill säga att dessa skattningar är unbiased, skall variansen i punktskattningen vara så låg som möjligt. Eftersom 18

19 den faktiska förändringen av reporäntan ligger nära trendlinjen så är det faktiska utfallet nära det förväntade, vilket grafen ovan illustrerar. Samtliga resultat tyder på tre månaders sikt att med 95 procents konfidens kan vi acceptera att förväntningshypotesens antaganden är uppfyllda. Vilket indikerar att enkätundersökningar kan prognostisera den framtida reporäntan. Tabell 3. Enkätundersökningar, 12 månader Dependent Variable: Delta R; (Rτ-Rt) Method: Least Squares Included observations: 29 after adjustments Newey-West HAC Standard Errors & Covariance (lag truncation=3) Variable Coefficient Std. Error t-statistic Prob. α β R-squared S.D. dependent var Adjusted R-squared F-statistic Durbin-Watson stat Prob(F-statistic) På 12 månaders sikt kan vi inte förkasta att varken α eller β är signifikant skilda från noll. I tabellen ser vi att koefficienternas värde för konstanten och den förklarande variabeln ligger relativt långt ifrån noll respektive ett vilket det teoretiska antagandet förutsätter. Då det indikeras en systematiskt underskattningen av reporäntan då α<0. Att vi inte förkastar β=0 implicerar att den ej är signifikant skild från ett. Då β>1 tenderar förväntningarna att variera mindre än variationen för den faktiska reporäntan. Koefficienten minskar relativt mot tre månaders sikt vilket kan bland annat kan bero på att variationerna för förväntningarna ökat i förhållande mot tidigare. Det kan också bero på det låga förklaringsvärdet i respondenternas svar. Den förklarande variationen är låg, även relativt till den första skattningen, 0,43. Det verkar som marknadens förväntningar på tolv månaders sikt inte kan förklara den faktiska förändringen av reporäntan. Korrelationen är låg mellan den förklarande och den beroende variabeln, 0,36. Det är svårt att i detta fall analysera vad som fångas upp av feltermen. 19

20 Tabell 4. Wald-test, enkätundersökningar, 12 månader Wald Test: Test Statistic Value df Probability F-statistic (1, 27) Chi-square Null Hypothesis Summary: Normalized Restriction (= 0) Value Std. Err β Restrictions are linear in coefficients. Wald-statistikan, χ 2 =0,43, leder till att vi inte kan förkasta att β är signifikant skild från ett. Våra resultat gör det svårt att veta om förväntningshypotesen antagande för β håller. Modellen ger i helhet inga tydliga svar på huruvida marknadens förväntningar förklarar den faktiska reporäntan. Det skattade sambandet blir för ostadigt för att vi skall kunna säga något konkret om modellen på 12 månaders sikt. Figur 4. Förväntat mot faktiskt utfall, enkätundersökningar, 12 månader 1.5 Delta Y, 12mån vs. Delta X, 12mån 1.0 Delta Y, 12mån Delta X, 12mån Marknadens aktörer har systematiskt överskattat reporäntan i enkätundersökningen. Punktestimatet av α är negativt men vi kan inte förkasta nollhypotesen. Vi ser att det blir en 20

Penningpolitiska förväntningar och terminspremier

Penningpolitiska förväntningar och terminspremier Penningpolitiska förväntningar och terminspremier AV JAN ALSTERLIND OCH HANS DILLÈN Författarna arbetar på avdelningen för penningpolitik. Penningpolitiska förväntningar kan mätas på olika sätt. Ett sätt

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 2 NOLLKUPONGSKURVOR 1 Nollkupongsobligationer En nollkupongsobligation

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år ANFÖRANDE DATUM: 2010-06-17 TALARE: Barbro Wickman-Parak PLATS: Danske Bank i Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Laboration 3: Enkel linjär regression och korrelationsanalys

Laboration 3: Enkel linjär regression och korrelationsanalys STOCKHOLMS UNIVERSITET 13 februari 2009 Matematiska institutionen Avd. för matematisk statistik Gudrun Brattström Laboration 3: Enkel linjär regression och korrelationsanalys I sista datorövningen kommer

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 27/3 2015 Tid: 14:00 19:00 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23/8 13 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare SFE011 Nationalekonomi

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Reviderad 2014-04-29 Fredrik Andersson och Lars Jonung framför kritik mot min analys av och mina

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2015 Krona senaste månaden 0,02% Jämförelseindex senaste månaden -0,04% Krona

Läs mer

Räntans effekt på hushållens sparande En studie av vad som påverkar de svenska hushållens sparande

Räntans effekt på hushållens sparande En studie av vad som påverkar de svenska hushållens sparande Räntans effekt på hushållens sparande En studie av vad som påverkar de svenska hushållens sparande Nationalekonomiska Institutionen Hampus Sporre Kandidatuppsats juni 2015 Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Maj 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Maj 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Maj 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för maj 2015 Krona senaste månaden 0,00% Jämförelseindex senaste månaden -0,02% Krona senaste

Läs mer

NÄR SKA MAN SÄLJA SIN BOSTAD?

NÄR SKA MAN SÄLJA SIN BOSTAD? NÄR SKA MAN SÄLJA SIN BOSTAD? En multipel regressionsanalys av bostadsrätter i Stockholm Oscar Jonsson Moa Englund Stockholm 2015 Matematik Institutionen Kungliga Tekniska Högskolan Sammanfattning Projektet

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för juni 2014 Krona senaste månaden 0,13% Jämförelseindex senaste månaden 0,05% Krona senaste

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I den här ekonomiska kommentaren jämförs inflationsprognoser på kort sikt. Såväl Riksbanken som andra prognosmakare har överskattat inflationen vid flera tillfällen under perioden

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen Statistiska Institutionen Handledare: Rolf Larsson Kandidatuppsats VT 2013 Den svenska arbetslöshetsförsäkringen En undersökning av skillnaden i genomsnittligt antal ersättningsdagar som kvinnor respektive

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2014 Krona senaste månaden 0,06% Jämförelseindex senaste månaden 0,01% Krona

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbankens KPIprognoser har rankats bland de sämsta i utvärderingar som avser en längre period och detta har gjort att Riksbankens prognosförmåga ifrågasatts. I denna Ekonomiska

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Övningshäfte till kursen Regressionsanalys och tidsserieanalys

Övningshäfte till kursen Regressionsanalys och tidsserieanalys Övningshäfte till kursen Regressionsanalys och tidsserieanalys Linda Wänström October 31, 2010 1 Enkel linjär regressionsanalys (baserad på uppgift 2.3 i Andersson, Jorner, Ågren (2009)) Antag att följande

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng MSTA33 Ingrid Svensson TENTAMEN 2004-01-13 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för Teknologer, 5 poäng Tillåtna

Läs mer

Nedan redovisas resultatet med hjälp av ett antal olika diagram (pkt 1-6):

Nedan redovisas resultatet med hjälp av ett antal olika diagram (pkt 1-6): EM-fotboll 2012 några grafer Sport är en verksamhet som genererar mängder av numerisk information som följs med stort intresse EM i fotboll är inget undantag och detta dokument visar några grafer med kommentarer

Läs mer

Prissättning av optioner

Prissättning av optioner TDB,projektpresentation Niklas Burvall Hua Dong Mikael Laaksonen Peter Malmqvist Daniel Nibon Sammanfattning Optioner är en typ av finansiella derivat. Detta dokument behandlar prissättningen av dessa

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2012 Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand, Tomas Nordbø Middelthon och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2012 Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand, Tomas Nordbø Middelthon och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2012 Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand, Tomas Nordbø Middelthon och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2012 Krona månadsavkastning 0,50 % Jämförelseindex

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Det är bara att låna och köpa

Det är bara att låna och köpa Lunds universitet Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats 2014-05-28 Handledare: Erik Norrman Det är bara att låna och köpa Välkommen på visning till ränteavdraget och bostadspriser Adam Strandh

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Riktlinjer till finanspolicy

Riktlinjer till finanspolicy r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Uppdaterad analys av valet av diskonteringsränta i finansieringssystemet. Lars Bergman och Ulf Jakobsson 2014-08-20

Uppdaterad analys av valet av diskonteringsränta i finansieringssystemet. Lars Bergman och Ulf Jakobsson 2014-08-20 Uppdaterad analys av valet av diskonteringsränta i finansieringssystemet Lars Bergman och Ulf Jakobsson 2014-08-20 Bakgrund I november 2012 lämnade vi en PM till SKB, Diskonteringsräntan i PLAN-kalkylen

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Inflation och den Marginella konsumtionsbenägenheten.

Inflation och den Marginella konsumtionsbenägenheten. LIU-IEI-FIL-G 15/01396 SE Inflation och den Marginella konsumtionsbenägenheten. Kandidatuppsats LIU 2015 Författare: Mustafa Hasan Felix Nguyen Handledare: Bo Sjö Sammanfattning Den här uppsatsen är en

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Kandidatuppsats Statistiska institutionen

Kandidatuppsats Statistiska institutionen Kandidatuppsats Statistiska institutionen Bachelor thesis, Department of Statistics Nr 2013:1 Prognosmodell för den relativa arbetslösheten i Sverige Forecast model for the relative unemployment rate in

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Hur påverkas priset på guld av olika makroekonomiska variabler och avkastningen på alternativa tillgångar?

Hur påverkas priset på guld av olika makroekonomiska variabler och avkastningen på alternativa tillgångar? Hur påverkas priset på guld av olika makroekonomiska variabler och avkastningen på alternativa tillgångar? Författare: Fredrik Matsgård Gustaf Danielsson Kandidatuppsats VT 2013 Handledare: Anne-Marie

Läs mer

EN ÖKANDE BOLÅNEMARGINAL En redogörelse för penningpolitikens inverkan på bostadsmarknaden

EN ÖKANDE BOLÅNEMARGINAL En redogörelse för penningpolitikens inverkan på bostadsmarknaden HANDELSHÖGSKOLAN vid Göteborgs universitet Nationalekonomiska institutionen EN ÖKANDE BOLÅNEMARGINAL En redogörelse för penningpolitikens inverkan på bostadsmarknaden Kandidatuppsats Economics, Project

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Januari

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 Slutliga Villkor Certifikat Fullständig information om Handelsbanken och erbjudandet kan

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Olika syn på penningpolitiken

Olika syn på penningpolitiken Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson SNS/SIFR Finanspanel 8 juni Min syn på penningpolitiken Penningpolitiken ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheteten runt en långsiktigt

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Under den senaste finansiella krisen har de finansiella marknaderna fungerat sämre än vanligt. Denna kommentar presenterar och diskuterar två index, ett internationellt och ett

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

a) Bestäm sannolikheten att en slumpmässigt vald komponent är defekt.

a) Bestäm sannolikheten att en slumpmässigt vald komponent är defekt. Tentamen i Matematisk statistik, S0001M, del 1, 007-10-30 1. En viss typ av komponenter tillverkas av en maskin A med sannolikheten 60 % och av en maskin B med sannolikheten 40 %. För de komponenter som

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Energimarknadsinspektionen: WACC för gasnätsföretag för tillsynsperioden 2015-2018 Utveckling av metodmässiga grunder 31 mars 2015

Energimarknadsinspektionen: WACC för gasnätsföretag för tillsynsperioden 2015-2018 Utveckling av metodmässiga grunder 31 mars 2015 Energimarknadsinspektionen: WACC för gasnätsföretag för tillsynsperioden 2015-2018 Utveckling av metodmässiga grunder 31 mars 2015 Inledning För att beräkna skälig avkastning på det kapital som krävs för

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4 REGRESSIONSLINJEN: NIVÅ OCH LUTNING 1. En av regressionslinjerna nedan beskrivs av ekvationen y = 20 + 2x; en annan av ekvationen y = 80 x; en tredje av ekvationen y = 20 + 3x

Läs mer

Kandidatuppsats VT2009 Nationalekonomi/finans. Blankning. -en studie om instrumentets påverkan på Stockholmsbörsen.

Kandidatuppsats VT2009 Nationalekonomi/finans. Blankning. -en studie om instrumentets påverkan på Stockholmsbörsen. Kandidatuppsats VT2009 Nationalekonomi/finans Blankning -en studie om instrumentets påverkan på Stockholmsbörsen Handledare: Hans Byström Författare: Henrik Emilson Wilhelm Jansson Sammanfattning Uppsatsens

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Överavkastningar vid Carry Trade

Överavkastningar vid Carry Trade Nationalekonomiska Institutionen Kandidatuppsats VT 2012 Överavkastningar vid Carry Trade En analys av överavkastningar vid valutaspekulation, före och under finanskrisen. Handledare: Författare: Birger

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A11/STA A14 (8 poäng) 25 augusti 2004, klockan 08.15-13.15

Tentamen i Statistik, STA A11/STA A14 (8 poäng) 25 augusti 2004, klockan 08.15-13.15 Karlstads universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för Statistik Tentamen i Statistik, STA A/STA A4 (8 poäng) 5 augusti 4, klokan 8.5-3.5 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling

Läs mer

Valfri räknedosa, kursbok (Kutner m fl) utan anteckningar. Tentamen omfattar totalt 20p. Godkänt från 12p.

Valfri räknedosa, kursbok (Kutner m fl) utan anteckningar. Tentamen omfattar totalt 20p. Godkänt från 12p. Tentamen Linköpings Universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik Kurskod och namn: Datum och tid: Jourhavande lärare: Tillåtna hjälpmedel: Betygsgränser: 732G21 Sambandsmodeller 2009-01-14,

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer