Sida SEKA/EO Policygruppen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sida SEKA/EO Policygruppen"

Transkript

1 Sida SEKA/EO Policygruppen (10) UTKAST! Tankepapper om Sidas förhållningssätt till samarbete med organisationer i det civila samhället 1. Inledning och syfte Detta är Sidas förhållningssätt till det civila samhället och samarbete med dess organisationer. Dokumentet har vuxit fram som ett svar på ett behov inom Sida att klargöra på vilka grunder, i vilket syfte och i vilka former detta samarbete sker. Förhållningssättet innehåller Sidas definition av det civila samhället och en diskussion om dess relevans för fattigdomsminskning, framför allt kopplat till demokrati och fred. Definitionen skall göra det möjligt att studera hur det civila samhället ser ut i en specifik kontext. Vidare ger förhållningssättet en överblick över olika typer av samarbete med det civila samhällets organisationer. Dokumentet skall fungera som metodstöd för alla på Sida som arbetar med insatser i samarbete med organisationer i det civila samhället. Sidas samarbete med organisationer i det civila samhället spänner över många områden och verksamheter. Inom ramen för landstrategier bör civila samhällets styrkor och svagheter samt möjligheter att bidra till utvecklingssamarbetets mål analyseras men så sker inte alltid. Förhållningssättet definierar därför Sidas grundsyn på det civila samhället och erbjuder ett verktyg för analys av det civila samhället i en specifik kontext som kan bilda grund för utformning av konkreta samarbeten som identifierats inom ramen för en landstrategi eller på annat sätt. Förhållningssättet syftar till att varje enskilt samarbete med organisationer i det civila samhället, oavsett primärt syfte, skall bidra till att främja utvecklingen av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle på för samarbetet relevant(a) nivå(er); lokal, nationell, regional eller global. Avsikten är inte att begränsa möjligheterna att samarbeta med organisationer i det civila samhället. Förhållningssättet skall istället ge praktisk vägledning i utformningen av olika samarbeten som kommit med olika syften för att säkerställa att det övergripande målet beaktas. 2. Sidas utgångspunkt: att minska fattigdomen Minskad fattigdom är målet för allt Sidas utvecklingssamarbete. Sidas samarbete med organisationer i det civila samhället ingår således i en C:\program\qualcomm\gunilla eudora\attach\papper till

2 Sida 2 (10) övergripande strategi att stärka förutsättningarna för de fattiga att förbättra sina livsvillkor. Sida arbetar utifrån ett mångdimensionellt fattigdomsbegrepp där brist på materiella resurser endast är en begränsad del. Fattig är den som är berövad friheten att bestämma över sitt eget liv och påverka sina livsbetingelser. Brist på makt, valmöjligheter och materiella resurser utgör tillsammans fattigdomens kärna (Perspectives on Poverty, Sida 2002). De flesta människor har någon möjlighet att påverka sina liv men vidden av dessa möjligheter begränsas av de egna resurserna och det omgivande samhällets ekonomiska, politiska och sociala utveckling. De mänskliga rättigheterna är grunden för den fattiges rätt och möjlighet till inflytande och det är statens ansvar att garantera dessa rättigheter. Respekten för de mänskliga rättigheterna är centralt i allt utvecklingssamarbete. Människor som vill förändra är starkare tillsammans än var och en för sig. Därför är förutsättningarna för folklig organisering grundläggande för fattiga människors möjligheter att påverka sina liv och bryta sig ur fattigdomen. Det är statens ansvar att garantera grundläggande förutsättningar för medborgarna att organisera sig på det sätt de själva väljer. Det sker främst genom att skapa förutsättningar för olika organisationer att verka fritt. Samtidigt erkänner Sida medborgarnas rätt att kräva ett utrymme för det civila samhället, även i de fall staten inte kan eller vill erbjuda ett sådant. 3. Sidas definition av det civila samhället I varje samhälle finns en unik uppsättning sociala grupperingar, organisationer och nätverk. De har vuxit fram i en historisk process och reflekterar de värderingar och behov som finns i samhället i stort. Med ett civilt samhälle menar Sida den arena, skild från staten, marknaden och de enskilda hushållen, i vilken medborgare frivilligt organiserar sig eller agerar tillsammans i gemensamma intressen. Det civila samhället är icke statiskt, och förändras allt eftersom organisationer tillkommer, försvinner eller uppgår i nya organisationsformer. Det ser olika ut beroende på landets kultur, politiska situation och bredare samhällskontext. Det är varken gott eller ont, utan avspeglar i stor utsträckning de intressen och konflikter som finns i samhället i stort. Det är mångfasetterat och innehåller flera lager av kollektiv organisering vilka kan vara motsägelsefulla och får olika betydelse för medlemmarna i olika situationer. Det finns gamla och nyare organisationsformer. Det civila samhället innehåller formella och informella grupperingar av vitt skilda slag med olika och ibland konkurrerande intressen. Vissa organisationsformer är gemensamma för många länder, som fackföreningar, miljöorganisationer

3 Sida 3 (10) eller kyrkor medan t ex byorganisationer eller olika etniska eller religiösa grupper är specifika för en viss kontext och svåra att upptäcka för någon som saknar djupare kunskap om ett samhälle. Många organisationer har inte som syfte att påverka samhällsutvecklingen utan finns för att medlemmarna skall ha möjlighet att odla intressen, religiös eller kulturell identitet. Andra har tydliga ambitioner att påverka, genom att förbättra livsvillkoren direkt eller genom att driva en politisk agenda gentemot dem som innehar makt i samhället. Organisationer kan vara både medlemsbaserade eller bestå av de aktiva och agera i eget syfte eller stödja en bredare grupps intressen. Sida kallar alla dessa vitt skilda aktörer för organisationerna i det civila samhället. Organisation skall alltså förstås som beteckning för människor som valt att tillhöra samma grupp för att agera utifrån gemensamma intressen. Vad eller vilka som skall inkluderas i det civila samhället i en specifik kontext kan variera. Media, politiska partier i opposition eller olika forskningsinstitutioner kan t ex definieras som innanför eller utanför beroende på graden av självständighet från den styrande makten eller om verksamheten bedrivs i vinstintresse eller ej. För Sida utgör själva existensen av ett civilt samhälle och möjligheten att verka i detta ett värde i sig. Att organisera sig kring gemensamma intressen, i opolitisk verksamhet eller i syfte att påverka den politiska utvecklingen och fördelning av makt eller andra resurser är en medborgerlig rättighet. Det civila samhället betraktas som en arena där fattiga människor kan, även om förutsättningarna ser olika ut och kan vara starkt begränsade, agera själva eller genom ombud för att förbättra sina livsvillkor. Sida kan stödja de organisationer i det civila samhället som på olika sätt bidrar till att stärka de fattigas möjligheter att återta och vidmakthålla kontrollen över sina liv. 4. Civila samhällets betydelse för demokrati Den politiska utvecklingen i Sidas samarbetsländer är inte linjär utan en komplex process där framsteg och bakslag avlöser varandra. Tillståndet och rörelserna i det civila samhället är en av flera viktiga förutsättningar för hur demokrati kan komma att uppstå eller utvecklas. Demokrati har en formell och en kulturell och innehållslig dimension. Till den formella dimensionen hör de konstitutionella förutsättningarna, t ex lagar som styr valsystem, olika politiska institutioners funktion och mandat samt regler för deltagande, ansvarsutkrävande och öppenhet på olika nivåer i statsförvaltningen. Den kulturella och innehållsliga dimensionen är utvecklingen och konsolidering av en demokratins kultur där tillräckligt många måste bli bärare av grundläggande demokratiska värderingar för att ett demokratiskt styrelseskick skall bli verklighet. Det civila samhället spelar en viktig roll för båda dessa dimensioner.

4 Sida 4 (10) Aktiva organisationer i det civila samhället som för fram argument och driver frågor om maktdelning mellan olika institutioner eller nivåer i förvaltningen kan ibland vara avgörande för om ett land genomför demokratiska reformer. Civila samhällets organisationer kan också spela en viktig roll för ansvarsutkrävande och deltagande i olika beslutsprocesser. Det civila samhället kan bidra till demokratisering i sin funktion som arena för deltagande utanför de etablerade partierna. Hur de konkreta möjligheterna att fylla denna funktion ser ut beror till stor del på hur de politiska institutionerna agerar och den politiska situationen generellt. Organisationerna i det civila samhället kan fungera både som en motvikt till en auktoritär stat och som en medspelare till en mer demokratisk stat och bidra till ansvarsutkrävande, förankring och i vissa fall implementering av den förda politiken. Lika central är det civila samhällets roll för att utveckla en demokratisk kultur. Olika organisationer spelar en viktig roll för att fånga upp och kanalisera människors intresse och engagemang och vara en plattform för demokratisk fostran. Inte i något land är det dock någon självklarhet att engagemang i det civila samhällets organisationer nödvändigtvis innebär demokratisk fostran då många organisationer har både arbetsformer och målsättningar som är långt i från demokratiska. 5. Civila samhällets betydelse för att hantera konflikter och bygga fred Det civila samhället är ofta präglat av de konflikter som finns i samhället i stort. För att förstå vilka möjligheter det civila samhället har att bidra till att konflikter löses på fredlig väg krävs bl a en analys av hur skiljelinjer i det civila samhället följer eller går på tvärs mot de viktigaste motsättningarna. Ofta råder en kamp om knappa resurser och det fåtal som kontrollerar resurserna har ett intresse av att de många fattiga inte får för stort inflytande. Denna grundläggande konflikt har många uttryck och människor mobiliseras ofta mot varandra i termer av etniska, religiösa eller andra kollektiva identiteter. Det finns dock många exempel på att olika grupper i det civila samhället stått emot sådana försök till mobilisering mot andra. Likaså har samarbete mellan organisationer i det civila samhället bidragit till att minska våldet liksom till att medla och bygga förtroende mellan grupper i konflikt. Civila samhällets organisationer kan genom sin närvaro lokalt plocka upp signaler på olika utvecklingstrender och därmed fylla en tidig varningsfunktion samt sätta in tidiga insatser för att förebygga väpnat våld. Permanent och långsiktig närvaro ger goda förutsättningar att arbeta långsiktigt med konflikthantering och bearbeta grundorsakerna till väpnad konflikt. Ofta är samarbete och nätverk i det civila samhället som till synes inte har med konflikten en av de viktigaste resurserna när det gäller att hantera konflikter.

5 Sida 5 (10) 6. Civila samhället - en global arena Demokratins teori och praktik utgick länge från samspelet mellan olika aktörer inom ett lands gränser där staten, marknaden och det civila samhället spelar olika roller. De internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna bygger på tanken om medborgares rättigheter och staters skyldigheter och härstammar ytterst från idén om ett kontrakt mellan medborgare och stat där medborgarna accepterar en suverän stat på det att de enskilda medborgarna skall skyddas av staten. Förutsättningarna för detta kontrakt gäller dock inte längre eftersom staten i många länder varken är suverän inom landets territorium (pg. av t ex interna strider eller svag statsförvaltning) eller i relation till omvärlden eftersom även den mest fulländade nationella demokrati måste anpassa sig efter omvärldens påverkan, t ex i form av internationella handelsregler eller internationella påtryckningar i olika frågor. Marknaden är alltmer global, statens suveränitet ytterligare relativiserad och även det civila samhället har utvecklat en global arena, delvis på inbjudan av olika institutioner men framför allt framdrivet av en egen inre logik där människor och organisationer söker samarbete över gränser och allt fler organisationer arbetar i globala nätverk förenade av gemensamma intressen och en vilja att påverka där makten finns. För många organisationer är tillgång till och deltagande i det globala civila samhället en förutsättning för ett bredare inflytande nationellt. En utmaning i samarbete med globala nätverk är dock att skapa förutsättningar för brett ett deltagande för att säkerställa representativitet och legitimitet. Problem kan vara t ex dominans av resursstarka organisationer från Nord och organisationer som talar för andra utan mandat. Kriterier för att bedöma det globala civila samhällets olika initiativ utifrån demokratiskt hänseende är svårt. Politiker och tjänstemän i regeringar och internationella organisationer måste kunna analysera rapporter och upprop som kommer från olika grupper i det civila samhället för att bedöma legitimiteten i dessa aktioner. Det är dock en självklarhet att internationella institutioner vars beslut och verksamhet påverkar enskilda människors livsvillkor måste vara öppna för påverkan, insyn och ansvarsutkrävande inte bara genom staternas representanter utan även från individer och grupper i det civila samhället som ofta har möjlighet att föra fram viktiga perspektiv som annars skulle förbli osynliga. 7. Det civila samhället i utvecklingssamarbetet Begreppet civila samhället används sedan länge inom internationellt utvecklingssamarbete. Olika givare arbetar dock med olika definitioner och utifrån synsätt präglade av respektive lands erfarenheter. Under en period då givarna kritiskt granskade samarbetsländernas regeringars svaga förmåga att

6 Sida 6 (10) implementera utvecklingssamarbetets målsättningar var organisationerna i det civila samhället ett alternativ där småskalighet och närheten till målgruppen sågs som självklara fördelar. Då utvecklingssamarbetet gick från projekttänkande till program- och sektorstödstänkande och statens roll och ansvar åter står i fokus utvecklades en mer balanserad syn på det civila samhällets roll. Idag läggs stor vikt vid det civila samhällets roll som arena för deltagande. Givarna kräver ofta konsultationer med civila samhället inför stora utvecklingspolitiska beslut, t ex antagandet av en nationell plan för fattigdomsbekämpning (PRS). Men det faktum att flera samarbetsländer i dag har någon form av demokratiskt styrelseskick har också ökat förutsättningarna generellt för positivt samspel mellan stat och det civila samhället i många länder. Samarbete i det globala civila samhället liksom stöd genom utvecklingssamarbete har bidragit till att skapa och stärka organisationer i samarbetsländerna. Idag finns starka organisationer i både Öst och Syd som driver utvecklingsfrågor med stor professionalism och med viss framgång. Samtidigt brottas många organisationer fortfarande med traditionella problem så som brist på finansiella resurser, interndemokrati, information och inflytande. 7.1 Risker i utvecklingssamarbetet Liksom i allt utvecklingssamarbete skall samarbete i det civila samhället utgå från en analys av relevans, genomförbarhet och uthållighet samt kapacitet och förändringsvilja hos dem man avser att samarbeta med och dem man avser att påverka med insatsen. Forskning och erfarenhet från tidigare stödprogram visar att samarbete ibland bidragit till framväxten av toppstyrda och biståndsberoende organisationer som utgår från finansiärens och/eller ledarnas agenda snarare än fattiga människors behov och de kända lokala förutsättningar som påverkar insatserna. Många givare från Nord har haft en tendens att bara uppmärksamma de organisationer som liknar de som haft betydelse i det egna landets utveckling som tänkbara samarbetsparter. Genom att utgå från sin egen kontext har givarna i många fall misslyckats med att förstå hur det specifika civila samhället ser ut i samarbetslandet och vilka organisationer som är eller har förutsättningar att bli bärare av utvecklingssamarbetets målsättningar och bidra till en verklig förändring. Ekonomiskt stöd till en organisation i det civila samhället är alltid en politisk handling som innebär förskjutningar i maktförhållanden både inom det civila samhället liksom i relation mellan staten och det civila samhället. Nya resurser i en organisation betyder ökat inflytande. Utvecklingssamarbete är en del av den ständigt ökande yttre påverkan på det civila samhället, främst genom överföring av resurser men också genom uttalade eller outtalade politiska och etiska budskap.

7 Sida 7 (10) Stöd till en organisation kan även innebära förskjutningar i maktförhållandena inom den aktuella organisationen. Beroende på hur samarbetet utformas och vilken insyn och möjligheter till ansvarsutkrävande som finns för övriga i organisationen kan samarbete med en extern givare förändra de interna processerna i en organisation avsevärt. Ett tänkbart scenario är att organisationen genom ett samarbete tappar förtroendet hos medlemmar och/eller målgruppen och en viktig förändringskraft går förlorad. Ett annat riskområde gäller det civila samhällets styrka och agerande i förhållande till staten på olika nivåer. Sida och andra givare har ibland tenderat att underskatta det civila samhällets styrka i förhållande till de statliga myndigheterna. En konsekvens av detta är att organisationer inom det civila samhället konkurrerat ut statliga program och undergrävt myndigheternas legitimitet. 8. Sidas samarbete med organisationer i det civila samhället 8.1. Målsättning Sidas övergripande målsättning med allt samarbete med organisationer i det civila samhället är att oavsett insatsens primära syfte alltid bidra till att främja utvecklingen av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle på för samarbetet relevant(a) nivå(er); lokal, nationell, regionalt eller global Genomförare, aktör, arena eller samhällskontext Sidas förhållningssätt till det civila samhället och samarbetet med dess organisationer innebär att oavsett primärt huvudsyfte för det enskilda samarbetet bör insatser därtill bidra till att främja utvecklingen av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle. Detta är ett specifikt perspektiv som bör läggas på allt samarbete med organisationer i det civila samhället. Sida arbetar på flera nivåer för att uppnå denna målsättning. Fyra olika typer av samarbete kan urskiljas: Den första typen gäller samarbete med en organisation i det civila samhället där organisationen främst betraktas som genomförare. Samarbetet inleds därför att organisationen har potential att vara en effektiv biståndskanal och skall genomföra insatser inom ramen för en landstrategi. Identifierade behov inom en viss sektor styr dialog om utformningen av samarbetet. I den andra typen av samarbete ligger fokus på utvecklingen av organisationer i det civila samhället. Sida vill bidra till att det finns starka och demokratiska aktörer i det civila samhället där människor kan vara delaktiga. Huvudfokus är alltså inte vilken slags verksamhet man faktiskt bedriver utan formerna för den. Dialogen fokuseras på hur den enskilda organisationen kan utvecklas både vad avser interna strukturer, relation till medlemmar och/eller målgrupp och dess relationer till andra.

8 Sida 8 (10) I den tredje typen av samarbete ligger fokus på att stärka det civila samhället i sin helhet som arena för medborgerligt engagemang och organisering. Stöd kan utgå till ökad öppenhet mellan organisationer, ökad samverkan, gemensamma kampanjer eller forum för dialog kring olika teman. Dialogen med samarbetsparterna måste ha ett brett perspektiv där olika aktörer och intressen i det civila samhället beaktas. Utvecklingssamarbetet kan också ha som sitt huvudfokus att skapa en mer gynnsam samhällskontext för det civila samhället att finnas till och verka i. Det civila samhället utvecklas i samspel med framför allt staten och den styrande makten. Stöd kan ges till lagreformer för att legalisera organisationer eller göra det möjligt för dem att verka fritt och ta emot resurser utifrån. Stöd till decentralisering av förvaltningen liksom generella reformer av förvaltningen mot större öppenhet eller nya former för ansvarsutkrävande förändrar förutsättningarna för organisationer i det civila samhället att verka och föra fram olika intressen. Stöd till politiska partier för att utveckla vilja och förmåga att fånga upp och svara mot olika intressen är ett annat sätt att förbättra förutsättningarna för det civila samhället. Dialog med samarbetsparter får här ett ännu bredare perspektiv och måste inriktas på att förmedla en grundsyn på det civila samhällets roll och funktion i ett samhälle Rekommendationer för beredning av insatser där stöd till organisationer i det civila samhället ingår Förhållningssättet diskuterar hädanefter endast insatser som sker i samarbete med organisationer i det civila samhället. Stöd till andra aktörer täcks av andra strategier eller metodstöd. Utformning av samarbete med organisationer i det civila samhället bör utgå från tidigare erfarenheter om vad som stärker eller försvagar förutsättningarna för ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle. Rekommendationerna nedan är baserade på erfarenheter från folkrörelseanslaget, en studie över hur man i beslut om bidrag till organisationer från andra anslag motiverat stödet liksom en studie av direktstöd till organisationer inom ramen för landstrategier: Samarbete där en organisation i det civila samhället blir genomförare av en insats inom av Sida prioriterat område bör endast inledas då genomförarens mandat är koherent med Sidas målsättning med insatsen. Sida bör i all dialog med organisationer i det civila samhället aktivt uppmuntra till att demokratiska värden som öppenhet, ansvarsutkrävande och deltagande blir bärande principer inom organisationen, organisationer emellan, i relation till staten och samarbetet med Sida eller andra finansiärer. Samarbete med en organisation bör utgå från en analys av dess roll i det civila samhället så att man undviker eller medvetet väljer de konflikter i det civila samhället som kan förutses som en konsekvens av stödet.

9 Sida 9 (10) Samarbete med en organisation i det civila samhället bör utformas efter analys av situationen i de politiska institutionerna och i förvaltningen så att man undviker eller medvetet väljer de konflikter som kan förutses som en konsekvens av stödet samt undviker att undergräva statens långsiktiga legitimitet 9. Hur gör jag en analys av det civila samhället? Inför beredning av insatser som innefattar någon form av samarbete med det civila samhället bör åtminstone några centrala aspekter analyseras. Ambitionsnivån för analysen får avgöras från fall beroende av om kunskap redan finns, om eventuella mellanhänder har kompetensen själva eller handläggaren måste göra en egen analys. En landstrategi bör innehålla en grundläggande analys av styrkor och svagheter i det civila samhället samt potential att bidra till utveckling inom olika sektorer men gör inte alltid det. Nedan återfinns fyra centrala aspekter som i någon form bör beaktas i beredningen av insatser som berör det civila samhället. De är alla lika viktiga och skall ses som ett slags lins genom vilken vi kan få syn på det civila samhället i en viss kontext. För det första är det viktigt att skaffa sig en helhetsbild av vilka organisationer (i bred bemärkelse) som finns i det civila samhället. Ofta finns flera lager av organisationer i ett land med olika mått av förankring och betydelse. Traditionella strukturer som bygemenskaper, religiösa och/eller etniska tillhörigheter ligger ofta i bottnen på medborgarnas sociala identitet och har stort inflytande på människors sätt att agera i samhället. Modernare organisationer som fackföreningar, partier eller yrkesbaserade organisationer kan ha nått olika långt i sin utveckling och position i samhället. För det andra är det viktigt att titta på vilka värderingar och intressen som uttrycks och företräds i det civila samhället. Vilka intressen syns och hörs? Hur agerar organisationerna i förhållande till varandra? Präglas relationerna av tolerans, konkurrens eller konflikt? En bedömning av olika organisationers interna struktur bör också göras. Har de utvecklat sina interna strykturer, är de öppna för insyn, finns medlemsinflytande och former för ansvarsutkrävande? En tredje aspekt att analysera är den omgivande kontexten. Allra viktigast är att analysera relationen mellan stat och det civila samhället. Hotar det civila samhället att undergräva statens legitimitet? På lokal nivå är det inte ovanligt att vissa organisationer har mer resurser än de statliga myndigheterna. Hur ser relationerna stat-civilt samhälle ut på olika nivåer i samhället? Vilket samhälleligt utrymme finns för medborgare att sluta sig samman? I ett auktoritärt system tillåts kanske endast sådan verksamhet som inte hotar att utmana den rådande maktfördelningen i samhället medan organisationer och grupper som kräver förändringar hindras att verka. De hinder som organisationer möter kan utgöras av brist på organisationsfrihet, avsaknad av

10 Sida 10 (10) kanaler för inflytande och dialogfora med staten. Men även brist på ekonomiska resurser och kulturella fördomar kan försvåra människors möjlighet till organisering och artikulering av vissa intressen. En fjärde aspekt av en analys av det civila samhället är att identifiera de framgångsrika initiativen där fattiga människors intressen faktiskt fått ökat utrymme och tillåtits att påverka samhällsutvecklingen. Det är intressant att studera sådana exempel både på mikro och makroplanet. Här kan man titta på i vilken utsträckning organisationer lyckats etablera en dialog med de styrande, huruvida de får genomslag för sina frågor och om besluten är bindande. Initiativ inom det civila samhället som bidragit till att överbrygga motsättningar, stärkt gemensamma kampanjer och former för samlat agerande är intressant. Även vilka initiativ som direkt kunnat bidra till att enskilda grupper kunnat bryta sig ur fattigdom och fått bättre livsvillkor är viktiga att identifiera. 10. Sidas anvisningar för bidrag till organisationer i det civila samhället Anvisningar för bidrag till organisationer i det civila samhället från Sidas olika anslag med allmänna villkor som gemensam nämnare Guide för bedömning av när det är fråga om bidrag och när en upphandling bör göras

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Sidas stöd till det civila samhället

Sidas stöd till det civila samhället POLICY Sidas stöd till det civila samhället I SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE INFORMATION OM SIDAS POLICY En Sidapolicy är normerande, ger vägledning och stöd. Sidas avdelningar, svenska ambassader och sektionskontor

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Demokratipolitiskt program

Demokratipolitiskt program Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Svenska missionsrådets policy för rättighetsperspektivet

Svenska missionsrådets policy för rättighetsperspektivet SIDA 1 av 20 Svenska missionsrådets policy för rättighetsperspektivet Antagen av Svenska missionsrådets styrelse 2014-03-13. Bakgrund Denna policy bygger bland annat på lärdomar och rekommendationer från

Läs mer

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Inledning Korruption utgör ett allvarligt hinder för en rättvis utveckling och medför ökad fattigdom. Att motverka korruption i samhället såväl som

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 Strategi fo r sa rskilt demokratisto d genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 1. Inriktning Demokratistödet

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011 Bilaga till regeringsbeslut UF2009/27888/UP Promemoria 2009-04-23 Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011 Sammanfattning Denna strategi styr Sidas genomförande

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Samhällskunskap Demokrati

Samhällskunskap Demokrati Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Broskolans röda tråd i So-ämnen

Broskolans röda tråd i So-ämnen Broskolans röda tråd i So-ämnen Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun ÖK Idé Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun VILL DU VARA MED OCH GÖRA UDDEVALLA TILL EN PLATS FÖR ALLA? Samverkan med idéburna sektorn mycket viktig för både anställda

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Ny regional och lokal metod för risk-och sårbarhetsanalys sociala risker. Krisberedskap för social hållbarhet

Ny regional och lokal metod för risk-och sårbarhetsanalys sociala risker. Krisberedskap för social hållbarhet Ny regional och lokal metod för risk-och sårbarhetsanalys sociala risker Krisberedskap för social hållbarhet Vad menar vi med Krisberedskap för social hållbarhet? Storstadslänens regionala samarbete sociala

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:

Läs mer