1 (11) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Transkript

1 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (11) Anvisningar fo r kursplanearbete vid UKK Anvisningarna är beslutade av akademichef vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Anvisningarna är framtagna för att utgöra ett stöd i att skriva kursplaner och utgår från de högskolegemensamma reglerna för kursplaner (MDH /13). Syftet med akademigemensamma anvisningar är att kursplanerna vid UKK ska ha samma struktur och vara tydliga att följa för såväl personal som studenter. Till anvisningarna finns två mallar, en för revidering av och en för inrättande av kursplan, som ska användas vid framtagande av underlag. Beslut om revidering av mallarna delegeras till utbildningsledarna vid akademin. Basdata är de data som krävs för att skapa en kursplan, därefter tillkommer ytterligare information om kursplanens innehåll, beskrivningsdata. Till kursplanen bifogas en förteckning över kurslitteratur där litteratur och övriga läromedel för kursen ingår. Översiktlig tidplan: Inför akademichefsbeslut behandlar kursplanegruppen ansökningar om inrättande och revideringar av kursplaner för kommande läsår. Basdata och beskrivningsdata för kursplaner för kurser som ska ges kommande läsår ska vara fastställt och beslutat av akademichef den 31 december. Kurslitteratur ska vara fastställt av respektive ämneskollegium den 31 maj för kurser som ska ges därpå följande hösttermin och 30 november för kurser som ska ges därpå följande vårtermin. En mer detaljerad tidplan för kursplanearbetet inom akademin fastställs årligen. Tidplanen fastställs i början av kalenderåret för ett läsår i förväg.

2 BASDATA 2 (11) Kursens namn Titel ska anges på svenska och engelska och ska spegla kursens innehåll. Vid översättning av kursnamn till engelska var särskild noggrann med korrekt översättning, särskilt avseende gemener/versaler. Vid behov har akademin tillgång till översättare, gäller både översättning av kursnamn såväl som övriga delar i kursplanen. För kursnamn som omfattas av numerisk ordning, t.ex. Engelska 1, Engelska 2 osv. ska kursnamnet för kurser inom språk ha numeriska siffror i kursnamnet. Kursens omfattning Kursens omfattning ska anges i antal högskolepoäng. Anges med högst en decimal. Kurskod Varje kurs har en unik kurskod, tre bokstäver (kurskodsprefix) följt av tre siffror (löpnummer), som identifierar kursen. Följande kurskodsprefix används för kurser inom respektive ämne vid UKK: Ämne Engelska Fysik Kammarmusik Kemi Litteraturvetenskap Matematik/Tillämpad matematik Pedagogik Specialpedagogik Svenska Svenska som andraspråk Tyska Övriga ämnen vid UKK Kurskodsprefix ENA FYA KMI KEA LIA MAA PEA SQA SVA SSA TYA OAU

3 Huvudområde 3 (11) Huvudområde innebär att högskolan har rättigheter att utfärda generell examen inom respektive huvudområde. UKK:s huvudområden inom respektive examen är: Kandidat Magister Master Didaktik x x Engelska x x Litteraturvetenskap x x Matematik/tillämpad matematik x x x Pedagogik x x Specialpedagogik x x Svenska som andraspråk x Svenska x x Tyska x En kurs kan tillhöra ett eller flera huvudområden men behöver inte tillhöra något huvudområde alls. Kurser inom lärarutbildningarna, även inom undervisningsämnena för ämneslärare, ska inte tillhöra något huvudområde eftersom de inte ska kunna ingå i och utgöra huvudområde i en generell examen. Successiv fördjupning Kursens fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna för generella examina. Vid UKK ska även kursens fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna anges för yrkesexamen. När det gäller yrkesexamina bör det vara progressionen och den successiva fördjupningen för programmet som helhet, och inte det enskilda ämnet, som anges. Anges för respektive huvudområde enligt: G1N G1F G1E G2F G2E GXX A1N A1F A1E A2E AXX kurs med endast gymnasiala förkunskapskrav kurs med mindre än 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs som innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav och som innehåller examensarbete för kandidatexamen kurs som ej kan klassificeras kurs med endast kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med kurs/kurser på avancerad nivå som förkunskapskrav kurs som innehåller examensarbete för magisterexamen kurs som innehåller examensarbete för masterexamen kurs som ej kan klassificeras

4 Utbildningsområde 4 (11) Vid UKK finns möjlighet att klassificera kurser inom sju utbildningsområden: Humaniora, Musik, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Undervisning, Teknik samt Verksamhetsförlagd utbildning. För kurser inom lärarprogrammen, utöver den verksamhetsförlagda utbildningen, gäller utbildningsområde undervisning för kurser som innehåller fältstudier och har ett eller flera examinationsmoment för att examinera fältstudierna. För kurser som inte innehåller fältstudier och examinationsmoment kopplade till dessa klassificeras dessa kurser inom något av de övriga utbildningsområdena (dock ej musik). Då kurser inom lärarprogrammen innehåller laborativa moment klassificeras dessa till utbildningsområde naturvetenskap om ämnesinnehållet i kursen är av naturvetenskaplig karaktär. Ämnesgrupp Varje kurs ska klassificeras i enlighet med SCB:s ämnesgruppstillhörighet. En kurs kan endast tillhöra en ämnesgrupp men kurser inom samma ämne kan klassificeras inom olika ämnesgrupper. Klassificering inom ämnesgrupper vid UKK: Ämnesgrupp Ämnesgrupps-kod Ämne (kurskodsprefix) Övrigt inom beteendevetenskap BE9 Övriga ämnen (OAU) Engelska EN1 Engelska (ENA) Fysik FY1 Fysik (FYA) Kemi KE1 Kemi (KEA) Litteraturvetenskap LV1 Litteraturvetenskap (LIA) Matematik MA1 Matematik/tillämpad matematik (MAA) Matematik/tillämpad matematik MAA Matematik/tillämpad matematik (MAA) Musik MU1 Kammarmusik (KMI) Övrigt inom naturvetenskap NA9 Övriga ämnen (OAU) Pedagogik PE1 Pedagogik (PEA) Specialpedagogik (SQA) Övrigt inom samhällsvetenskap SA9 Övriga ämnen (OAU) Svenska som andraspråk SS1 Svenska som andraspråk (SSA) Svenska/Nordiska Språk SV1 Svenska (SVA) Övriga tekniska ämnen TE9 Övriga ämnen (OAU) Tyska TY1 Tyska (TYA) Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt UV1 Övriga ämnen (OAU) Observera att kurser med kurskodsprefix OAU klassificeras inom olika ämnesgrupper beroende på kursens innehåll och placering i program/utbildning.

5 Utbildningsnivå Varje kurs tillhör antingen förberedande nivå, grundnivå eller avancerad nivå. 5 (11) Betygsskala De betygsgrader som ska användas för kursen. För varje kurs används någon av betygsskalorna: 5 (med beröm godkänd) 4 (icke utan beröm godkänd) 3 (godkänd) U (underkänd) G U VG G U (godkänd) (underkänd) (väl godkänd) (godkänd) (underkänd) För kurser inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena används betygsskala U, 3, 4, 5. För kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen ska betygsskala U, G, VG användas. Detta gäller för alla kurser där den verksamhetsförlagda delen av en kurs omfattar mer än tre högskolepoäng.

6 BESKRIVNINGSDATA 6 (11) Giltig fr.o.m. termin Den termin som kursplanen/kursen ska ges första gången. Behörighet Behörigheten, vilka förkunskaper som gäller för antagning till kursen, ska vara tydlig och inte kunna misstolkas. Behörigheten ska endast beskriva de nödvändiga förkunskapskrav som behövs för att klara kursen. Behörigheten uttrycks som endera: områdesbehörighet med eventuella undantag (för kurser som vänder sig till nybörjare), eller som särskild behörighet i övriga fall (fritext). Särskild behörighet i övriga fall anges exempelvis som krav på behörighetsgivande kurser, krav på avklarade högskolepoäng (i ämne/område och/eller utbildningsnivå/successiv fördjupning). Syfte Beskrivning av kursens övergripande syfte; en orientering om kursens riktning samt nivå och progression i kontrast till lärandemålen som beskriver resultat. Syftet bör vara kortfattat och ska täcka innehållet i kursen. Inled avsnittet enligt: Kursen syftar till att ge studenten möjlighet att skaffa sig Progressionen ska vara synlig i syftesformuleringen. Exempelvis kan följande formuleringar användas: grundläggande-, utökade-, fördjupade- och ytterligare fördjupade kunskaper. Dessa formuleringar används inom respektive nivå/successiv fördjupning enligt: grundläggande och utökade används framförallt i G1N och G1F, fördjupade används i G2F och G2E, ytterligare fördjupade används enbart på avancerad nivå.

7 Lärandemål Lärandemål handlar om vad studenten förväntas kunna prestera efter avslutad kurs. Samtliga lärandemål måste vara uppfyllda för godkänt betyg. Alla lärandemål ska vara möjliga att examinera. Lärandemålen för kursen ska även relateras till kraven för aktuell examen och dess nivå som kursen förväntas leda till. Inled avsnittet enligt: Efter avklarad kurs ska studenten kunna Skriv innehållet i numrerad punktform med liten bokstav inledningsvis och inga punkter efter meningarna. Nedanstående kunskapsformer ska beaktas och vara utgångspunkt för formuleringen av lärandemål: 7 (11) Kunskap och förståelse Exempel på lärandemål i en G1N-kurs: 1. utifrån ett historiskt perspektiv redogöra för och analysera det svenska utbildningsväsendet som politisk organisation i ett globaliserat samhälle Färdighet och förmåga Exempel på lärandemål i en G1N-kurs: 2. diskutera och kritiskt granska den egna fältskolan och undervisningen i det egna ämnet utifrån ett mångfalds- och genusperspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt Exempel på lärandemål i en G1N-kurs: 3. diskutera och reflektera över naturvetenskapens och teknikens påverkan på människan och dess roll i samhället och miljön, t.ex. världsbilder, genusaspekter och hållbar utveckling Rekommendationer för antalet lärandemål i en kursplan är: 7,5 hp: 3 8 fördelade inom ovanstående kunskapsformer, 15 hp: 3 12 fördelade inom ovanstående kunskapsformer. Olika verb kan användas för att beskriva progressionen i lärandemålen. Verb som används på olika nivåer kan användas tillsammans i en och samma kursplan. Verben säger något om graden av komplexitet i hanteringen av innehåll medan bedömningen även tar hänsyn till nivån och villkoren. I flera grundkurser ställs lägre krav på exempelvis analysförmåga och kritiskt förhållningssätt, men sådana inslag bör ändå finnas med. Exempel på verb som kan användas från grund till avancerad nivå: grundnivå - redogöra, reflektera, identifiera, beskriva, definiera, granska, analysera, tillämpa, argumentera och förklara, avancerad nivå - reflektera, kritiskt granska, värdera, motivera och analysera.

8 Innehåll Beskrivningen av kursens innehåll ska harmoniera med syfte och lärandemål. Innehållet beskriver och konkretiserar kursen i sin helhet. Skriv innehållet i punktform, använd tankestreck, med stor bokstav inledningsvis men inga punkter efter meningarna. Tänk på att skriva innehållet utifrån lärandemålens ordningsföljd, för att tydliggöra kopplingen mellan lärandemålen och innehållet. 8 (11) Undervisning Uppgifter om undervisningen; beskrivning av undervisningsformer och arbetsformer som tillämpas i kursen. Exempel på beskrivning av undervisningsformer: Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Standardformulering vid distanskurser eller kurser som använder lärplattform: Kursen använder en kurshemsida och kräver tillgång till internet. På grundnivå syftar undervisningsformerna till att de studerande ska träna aktivt kunskapssökande, samarbete, diskussion, argumentation och kritisk reflektion enskilt och i grupp. På avancerad nivå syftar undervisningsformerna till att de studerande ska träna självständigt aktivt kunskapssökande, samarbete, diskussion, argumentation och kritiskreflektion enskilt och i grupp.

9 Examination Examinationen ska bedöma studentens prestation i förhållande till lärandemålen och utformas så att även förmågor och förhållningssätt som framgår av lärandemålen kan bedömas. Obligatorisk närvaro anges endast under denna rubrik i en kursplan (gäller inte VFU-kursplaner, då detta anges med standardformulering, se Övriga föreskrifter). Om obligatorisk närvaro ska krävas måste det även motsvaras av ett examinationsmoment. I kursplanen anges examinationen kortfattat och för vartdera momentet anges: examinationskod, examinationsform, omfattningen i antal högskolepoäng, förtydligande och precisering som beskriver innehåll i examinationsmomentet (kopplat till kursens lärandemål), samt vilka betygsgrader som används (i enlighet med betygsskalor som tillämpas vid MDH). Exempel: PRA1, verksamhetsförlagd utbildning, 6 hp, fullgjord verksamhetsförlagd utbildning samt aktivt deltagande vid seminarier med redovisning av studieuppgifter avseende lärandemål 1-3, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). TEN1, hemtentamen, 4,5 hp, individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål 1-2 och 4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i seminarium avseende lärandemål 5 och 7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Även krav för högre betyg än godkänd på kursen som helhet ska anges under rubriken. Följande formulering ska användas: För VG på kursen krävs VG på INL1, INL2 och INL4. Ytterligare precisering av examinationsmomentet ska framgå av kursens studiehandledning. Vid högskolan tillämpas följande examinationsmoment: TEN, Salstentamen TEN, Hemtentamen TEN, Muntlig tentamen PRA, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Avser fullgjord verksamhetsförlagd utbildning eller praktisk examination (seminarier och fältstudier som ingår i verksamhetsförlagd utbildning ska examineras under SEM). SEM, Seminarium UPS, Examensarbete/Uppsats LAB, Laboration PRO, Projektrapport Fältstudierapport. Kan rapporteras under GRU gruppuppgift, INL inlämningsuppgift eller PRO projektrapport PMO, Promemoria, PM ÖVN, Övning NÄR, Obligatorisk närvaro INL, Inlämningsuppgift 9 (11)

10 Avsnittet examination i kursplanen ska anges på både svenska och engelska oavsett undervisningsspråket på kursen. 10 (11) Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Om övergångsbestämmelser finns anges dessa här. Även andra uppgifter som är av vikt för kursen, t.ex. om kursen överlappar en annan kurs eller om kursen inte kan tillgodoräknas i examen, anges här. Ange när övergångsbestämmelserna/föreskrifterna träder i kraft samt under vilken period de gäller. När det gäller VFU-kursplaner ska denna text läggas till: Obligatorisk närvaro, minst 35 timmar per vecka, krävs under den verksamhetsförlagda utbildningen. Dokumentation ska ske i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning som också är underlag för examination. Vid icke godkänd VFU ges ett nytt prövningstillfälle. Student som av arbetsplats där den verksamhetsförlagda utbildningen bedrivs finnes vara uppenbart olämplig för utbildningen, kan underkännas innan kursen/momentet är avklarat. Detsamma gäller om det på något annat sätt för Mälardalens högskola framkommer särskilda skäl som utvisar att studierna måste avbrytas För ytterligare information se anvisningar i Handbok för verksamhetsförlagd utbildning och Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning.

11 KURSLITTERATUR 11 (11) Kurslitteratur och övriga läromedel Ange vilken litteratur och övriga läromedel som används i kursen. Följande rubriker används: Böcker, Kompendier, Artiklar, Webbadresser, Referenslitteratur, Övrigt. Referenslitteratur är kompletterande litteratur som används i syfte att bredda eller fördjupa sig inom ämnet. Giltighetstermin Från vilken termin och år som kurslitteraturen är giltig. Beslutsdatum Förteckningen över kurslitteratur ska vara dokumenterad i Selma senast tre veckor före kursstart.