Immaterialrätt årsbok 2o11

Transkript

1 Immaterialrätt årsbok 2o11 Årets viktigaste immaterialrättsliga händelser, i sammandrag av Advokatfirman Lindahl.

2 Ansvarig utgivare: Håkan Borgenhäll Redaktör: Therése Hallbergson 2012 Advokatfirman Lindahl KB

3 Immaterialrätt årsbok 2011 Årets viktigaste immaterialrättsliga händelser, i sammandrag av Advokatfirman Lindahl.

4

5 innehållsförteckning Förord 6 Nya omständigheter och nya bevis i IP-processen 7 Upphovsrätt 11 Upphovsrättsåret Internetleverantörers ansvar 13 Ephone-målet (C-461/10) 13 SABAM-målet (C-70/10) 14 Övriga mål 16 EU-domstolen dömer ut territoriella begränsningar i licensavtal avseende sändningsrättigheter 16 Premier League-målet (C-403/08 och C-429/08) 16 Länkning på internet 20 Retriever-målet (T ) 20 Canal+-målet (B ) 20 Katalogskyddet 21 ATG-målet (T ) 21 Forumfråga 23 Kicki Danielsson-målet (Ö ) 23 Porträttfotografi 24 Painer-målet (C-145/10) 24 Upphovsrättsutredningens slutbetänkande 25 Upphovsrätt avseende möbler 27 LAMINO och KURVA mål T vid Eksjö tingsrätt (ännu inte avgjort) samt Svensk Forms Opinionsnämnds yttrande nr 238, ärende 5/ Varumärkesrätt 30 Varumärkesåret DHL-målet (C235/09) 32 Philips och Nokia (C-446/09 och C-495/09) 34 Gasflaskor 3D (C-46/10) 36 Ny varumärkeslag trädde i kraft den 1 juli Skydd för officiella beteckningar (PBR och ) 39 Energigivande varumärken (PBR ) 41 Varumärke i sorg (PBR ) 42 Mellanliggande rättigheter (PBR ) 42 Förväxlingsrisk trots associationsmässig skillnad (PBR ) 43 Känt varumärke påverkar inte likhetsbedömningen (C-552/09) 44 Sökordsannonsering (C-323/09 Interflora) 48 Sökordsannonsering samt användning av annans varumärke på en elektronisk marknadsplats (C-324/09 L Oréal II) 52 5

6 innehållsförteckning Bang & Olufsen förlorar talan rörande tredimensionellt varumärke (T-508/08) 57 California White/Red-målet (T ) 61 Generaladvokatens yttrande av den 29 november 2011 i mål C 307/10 Chartered Institute of Patent Attorneys v Registrar of Trade Marks 67 Firmarätt 71 Användningstvånget 72 TV 7 Stockholm-målet (Högsta domstolens dom i mål nr T ) 72 PatentRÄTT 75 Patenträttens utveckling 76 När preskriberas ersättningsanspråk i patentmål? (NJA 2011 s 270) 76 Mothåll var inte kompatibla och kunde därför inte kombineras (T och T ) 79 Föranvändarrätt? (T , T och T ) 80 Inte onödigt att inleda talan om ogiltigförklaring av patent (T ) 83 Mänskliga embryon ska förstås i vid mening i Bioteknikdirektivet-bakslag för stamcellsforskningen (C-34/10) 84 Giltighetstiden för tilläggskydd (SPC) kan i vissa fall vara negativ (C-125/10) 88 Hur ska villkoren för beviljande av tilläggsskydd förstås när de aktuella produkterna för vilka tilläggsskydd söks innehåller flera aktiva substanser? (C-322/10 och C-422/10) 90 Europeisk patentdomstol 94 Mönsterrätt 97 Mönsterrättsåret EU-domstolen om pogs (C-281/10) 98 Kunnig användare av beståndsdelar (T-10/08 och T-11/08) 102 Klocka på snodd streckade linjer (T-68/10) 103 Göta hovrätts dom i mål T Ogiltighetsärende ICD 6682 vid Harmoniseringskontoret i Alicante 107 Ipred 109 Uppföljning IPRED 110 Beslut enligt upphovsrättslagen 53 c-d 110 Beslut enligt patentlagen 57 c-d 112 Marknadsrätt 115 Vad har hänt i svensk (och europeisk) marknadsrätt under år 2011? 116 Marknadsföring av kläder vilseledande om kommersiellt ursprung och/eller renommésnyltning? (MD 2011:1) 116 Alkohollagens krav på iakttagande av särskild måttfullhet vid marknadsföring av alkohol (MD 2011:5) 118 Vad krävs för att man skall få använda begreppet marknadsledande? (MD 2011:6) 119 6

7 innehållsförteckning Onödig rättegång? Kärandeparten inledde rättegång utan att först skicka varningsbrev och svarandeparten medgav samtliga yrkanden kan detta föranleda ersättningsansvar för vinnande part? (MD 2011:11; även frågan om tillåtlighet av uttrycket marknadsledande prövades) 120 Användning av miljöargument vid marknadsföring av personbilar (MD 2011:12) 121 Användning av miljöargument vid marknadsföring av lim (MD 2011:13) 123 Ingen prövning när den påtalade marknadsföringen hade upphört? (MD 2011:19) 124 Betydelsen av reklamens tidsmässiga närhet till konsumentens köpbeslut; närmare beskrivning av transaktionstestet (MD 2011:24) 125 Misskreditering av konkurrent marknadsföring enligt MFL? (MD 2011:25) 126 EU-domstolens förhandsavgörande i fråga om tillåtligheten av viss monopolfrämjande nationell lagstiftning inom hasardspelssektorn (C-212/08) 128 ICC:s konsoliderade och delvis utökade/nya Regler för reklam och marknadskommunikation 130 Företagshemligheter 132 Företagshemligheter år Ändrad ersättningspraxis? (AD 2011:11) 133 Matleverantör använt sig av konkurrents kundregister (Ö ) 135 Register över trygghetslarm ansågs ej vara företagshemlighet (T ) 136 Domännamn 137 Domännamn 138 Avgöranden 140 ATF Nr. 487 forsvarsexportmyndigheten.se 140 Wipo Arbitration and Mediation Center, Case No. DCO compassgroupusa.co 141 ATF Nr. 515 allinvest.se 142 ATF Nr. 508 växjöhem.se 143 ATF Nr. 447 motorad.se 144 Nyheter på området 145 Nya generiska toppdomäner 145 Toppdomänen.xxx 146 Kontaktuppgifter 148 7

8 FÖRORD Advokatfirman Lindahl ger nu traditionsenligt ut sin årsbok med redovisning av viktiga händelser inom IP-området under Tyngdpunkten ligger på rättsutvecklingen i Sverige vilket nödvändigtvis innefattar rättsutvecklingen på EU-nivå. Vi vill ändå nämna att ett historiskt genombrott har förekommit i USA genom America Invents Act som på patenträttens område i vissa delar innebär ett närmande till principer med större global tillämpning. Denna nya lag utgör också en bekräftelse på immaterialrättens globala ställning och fortgående harmonisering. Även om projektet med Europeisk patentdomstol (se särskilt avsnitt härom) och enhetligt patentskydd i Europa under december 2011 har fått ett (tillfälligt) bakslag är den internationella utvecklingen mycket viktig. Konsulter inom IP-området måste följa den internationella utvecklingen på nära håll. Advokatfirman Lindahl har gått längre än så och har flera medarbetare som är aktiva i nationella och internationella organisationer av olika slag där vi är med och påverkar utvecklingen. Genom detta engagemang säkerställer vi att vår rådgivning till våra klienter blir av hög kvalitet, inte minst när det gäller rådgivning kring strategier vid uppbyggnad och bibehållande av företagens immateriella tillgångar. Årsboken 2011 innehåller inte alla betydelsefulla rättsfall och händelser under 2011, utan urvalet bygger på vår ledstjärna, nämligen den praktiska nytta som kan hämtas från rättsutvecklingen. Vi har i år lagt till ett avsnitt om domännamn som inte sorteras under området IP men som de flesta företag måste beakta vid sin känneteckensstrategi. Likaså har vi i år två avsnitt som vi särskilt vill belysa och det är Nya omständigheter och bevis i IP-processen samt en Uppföljning av IPRED. De som har medverkat i denna årsbok finns angivna under respektive avsnitt. Som redaktörer för boken står Håkan Borgenhäll och Therese Hallbergson. Stockholm den 30 december 2011 Ulf Dahlgren, Håkan Borgenhäll, Jonas Westerberg, Johan Norderyd, Katarina Strömholm, Henrik Wistam 8

9 Nya omständigheter och nya bevis i ip-processen Nya omständigheter och nya bevis i IP-processen Det händer inte sällan att part i en domstolstvist kort tid före huvudförhandlingen i tingsrätten eller efter ett överklagande av domen i hovrätten vill åberopa en omständighet till grund för sin talan eller ett bevis som han tidigare inte åberopat. Detta kan ställa till problem för den andra parten med tanke på att den processuella spelplanen förändras. I andra instans innebär åberopandet av nya omständigheter och nya bevis dessutom att instansordningsprincipen bryts. Det finns därför bestämmelser i rättegångsbalken som reglerar i vilken utsträckning som sådant åberopande tillåts. Denna artikel handlar om hur domstolarna numera tillämpar reglerna, särskilt i immaterialrättsliga mål. Den bestämmelse som styr frågan om tillåtande av en ny omständighet eller ett nytt bevis i underrätten är 42 kap. 15a rättegångsbalken som anger att i mål där förlikning om saken är tillåten alltså dispositiva mål får tingsrätten utfärda ett meddelande till parterna att förberedelsen vid en viss senare tidpunkt skall anses vara avslutad (ett s.k. stupstocksföreläggande). Efter den tidpunkten får en part åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis endast om parten har haft en giltig ursäkt att inte åberopa omständigheten eller beviset tidigare eller prövningen av målet inte fördröjs i någon väsentlig mån om åberopandet tillåts. Stupstocksförelägganden är relativt vanliga i immaterialrättsliga mål. För hovrättsprocessen gäller enligt 50 kap. 25, tredje st. rättegångsbalken att i dispositiva mål får en part till stöd för sin talan åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis endast om parten gör sannolikt att sådant åberopande inte kunnat ske tidigare eller han annars haft giltig ursäkt att inte göra det. Begränsningarna har inte tillämpning på indispositiva mål, d.v.s. mål där parterna inte kan disponera över tvisteföremålet genom en förlikning. I de indispositiva målen har domstolen en skyldighet att, oavsett parternas inställning, pröva det som saken gäller. Indispositiva mål förekommer inom flera olika rättsområden bl.a. på det familjerättsliga området men också, 9

10 Nya omständigheter och nya bevis i ip-processen vilket är av särskilt intresse för immaterialrätten, vid förbud som är sanktionerade genom ett vite. I en typisk immaterialrättslig tvist väcker rättighetshavaren talan mot en intrångsgörare med yrkande om förbud för intrångsgöraren vid äventyr av vite att fortsätta intrånget. Rättighetshavaren kan i samma mål, eller separat, föra talan om ersättning för den skada som intrånget medfört. När det i ett och samma mål förs båda typerna av talan, som således har både dispositiva och indispositiva inslag, brukar man tala om blandade mål. Det är också vanligt att intrångsgöraren i sin tur väcker talan mot rättighetshavaren om ogiltigförklaring eller hävning av rättigheten. Enligt ett tidigare synsätt är en vitessanktionerad förbudstalan ett indispositivt mål eftersom vitet är en offentligrättslig sanktion medan en talan om ersättning är ett dispositivt mål. Trots att talan i båda fallen grundas på ett intrång skulle olika processuella regler tillämpas vid prövningen av vitesförbud respektive skadestånd. Frågan är då vad som gäller ifall part vill åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis i dessa typer av mål. Är sådant åberopande tillåtet eller inte? Vissa tidigare avgöranden av Svea hovrätt, avdelning 2, som handlägger immaterialrättsliga mål, gick ut på att part, med hänsyn till vitesförbudets offentligrättsliga inslag med en sanktion vid en eventuell överträdelse, fick anses vara oförhindrad att föra in nya omständigheter och ny bevisning i hovrätten i den prejudicerande delen (intrångsfrågan) och i vitesdelen men inte i skadeståndsdelen (exempelvis T och T ). Hovrätten ansåg nämligen att mycket talade för att intrångsfrågan inte kan särskiljas från frågan om vitesförbud och därför får betraktas som indispositiv, i vart fall när det gäller den aspekt som handlar om tillåtande av nya omständigheter eller nya bevis. Hovrättens inställning i dessa avgöranden går tillbaka på Högsta domstolens uttalande i NJA 2000 s. 435 att motparten inte har rätt till dom enligt 13 kap. 5 första st. rättegångsbalken när en part återkallat ett yrkande om vitesförbud eftersom parterna inte kan förlikas rörande omfattning och sanktionering av ett vitesförbud. HD-avgörandet har i doktrinen uttolkats så att det inte går att dela upp ett mål om vitesförbud i en dispositiv och en indispositiv del, utan att målet i sin helhet är indispositivt (Heuman, JT 2000/2001 s. 956 ff.). Även NJA 2006 s. 354 går i denna riktning. 10

11 Nya omständigheter och nya bevis i ip-processen Under senare tid har emellertid hovrätten kommit att meddela beslut som innebär att det indispositiva inslaget begränsas till själva vitesdelen (T , T , T och T ). I sina beslutsmotiveringar i dessa senare avgöranden har hovrätten konstaterat att om en talan om vitesförbud fullt ut skulle anses vara indispositiv följer att delvis andra processuella regler ska tillämpas jämfört med en dispositiv talan om intrångsersättning, trots att talan i båda fallen grundas på ett intrång. Parterna i vitesförbudsmålet skulle exempelvis få åberopa ny bevisning i hovrätten och de skulle inte med bindande verkan för domstolen kunna erkänna viss omständighet. Vidare skulle rätten ha en utredningsskyldighet i intrångsfrågan och ett avgörande skulle kunna grundas på en omständighet som en part inte åberopat och rätten skulle självmant kunna ta initiativ rörande bevisning. Hovrätten tar avstånd från en sådan tillämpning och menar att det i stället är ändamålsenligt att se själva vitesförbudsdelen som ett indispositivt element, med skyldighet för domstolen att se till att förbudet i domslutet har en tydlig formulering som lämpar sig att förena med ett vitesföreläggande samt att självständigt ta ställning till vitesbeloppet. Övriga delar av målet avseende frågan om intrång, ersättning och ogiltighet/hävning, liksom för övrigt en talan om förbud som inte är vitessanktionerad betraktas som dispositiva. Hovrätten anser inte att det av de båda HD-avgörandena följer att det inte skulle vara möjligt att dela upp ett mål om vitesförbud i en dispositiv del och en indispositiv del när det gäller begränsningarna i möjligheterna att åberopa nya omständigheter och ny bevisning. Eftersom de nya omständigheter och nya bevis som part vill åberopa i praktiken regelmässigt hänför sig till materiella frågor i målet, och inte själva vitesdelen, är den enkla regeln att part inte kan räkna med att få en ny omständighet eller ett nytt bevis beaktat av domstolen, såvida det inte finns någon giltig ursäkt för det sena åberopandet. Han måste därför se till att åberopandet blir så komplett som han önskar redan innan förberedelsen av målet avslutas i tingsrätten. 11

12 Nya omständigheter och nya bevis i ip-processen Hovrättens synsätt avspeglar sig också i de stupstocksförelägganden som Stockholms tingsrätt utfärdar i immaterialrättsliga vitesförbudsmål, varvid domstolen anger att föreläggandet inte gäller frågan om det yrkade förbudet fyller erforderliga krav på entydighet och konkretisering samt frågan om vitesbeloppet. Frågan har inte fått sitt slutgiltiga svar genom ett prejudicerande avgörande av Högsta domstolen, men tills vidare har parter att förhålla sig till hovrättens nuvarande inställning som från såväl en praktisk som en rättspolitisk utgångspunkt framstår som både rimlig och ändamålsenlig. Ulf Dahlgren Tel: ulf.dahlgren@lindahl.se 12

13 Upphovsrätt

14 Upphovsrätt Upphovsrättsåret 2011 Utvecklingen på upphovsrättsområdet går fortsatt föga överraskande på temat digitala utnyttjanden där många frågor aktualiseras kring ingripande mot olovliga utnyttjanden i den digitala miljön. Vi vet ännu inte om Pirate Bay-målet får en fortsättning i Högsta domstolen då frågan om prövningstillstånd ännu inte är avgjord, men i det s.k. Ephone-målet, avseende möjligheten att förelägga internetleverantörer att lämna ut uppgifter i samband med intrång, har generaladvokatens yttrande kommit och blivit föremål för olika tolkningar. Vår tolkning kan du läsa mer om nedan. I det s.k. Premier League-målet där huvudfokus i och för sig låg på den fria rörligheten för varor och tjänster inom EU har EU-domstolen också uttalat sig om upphovsrätten vilket vi sammanfattar. Länkning på internet är en sedan tidigare omdiskuterad fråga där vi under förra året fick se en kanske överraskande vändning på bedömningen av vilken länkning som är acceptabel från upphovsrättsligt perspektiv. I Canal+målet gjorde hovrätten upp med föreställningen att en förflyttande s.k. referenslänkning inte innebär intrång och tillämpade istället ett öppnare effektrekvisit. Vi hade förväntat oss en fortsättning på rättsutvecklingen under året genom hovrättens ställningstagande till motsvarande frågor i det s.k. Retriever-målet, men den huvudförhandling som var utsatt till början av december blev inställd och vi får alltså vänta på ett hovrättsavgörande till nästa år. Det särskilda databasskyddet har fått en genomlysning i praxis ifråga om förutsättningarna för skydd och även möjligheten till skadestånd vid intrång. Vi rapporterar om utgången i målet mellan ATG och Unibet i tingsrätten men kan konstatera att målet redan prövats även i hovrätten där dom dock väntas först i januari Slutligen summerar vi upphovsrättsutredningens slutbetänkande och ser fram emot vad som kan komma i lagstiftningsväg under nästa år. 14

15 Upphovsrätt Internetleverantörers ansvar Ephone-målet (C-461/10) I Ephone-målet, som vi rapporterade om både 2009 och 2010, yrkade rättighetshavare att en internetleverantör skulle åläggas att lämna ut namn och adress till användare av en viss IP-adress då rättighetshavarna hävdat att användarna begått upphovsrättintrång genom fildelning. Högsta domstolen har på svarandens yrkande begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om Sanktionsdirektivets (2004/48/EG) förenlighet med EU-rätten, Datalagringsdirektivet (2006/24/EG). Högsta domstolen ställde följande tolkningsfrågor till EU-domstolen: 1. Hindrar Datalagringsdirektivet, särskilt artiklarna 3, 4, 5 och 11, en tilllämpning av en nationell bestämmelse som är införd med stöd av artikel 8 i Sanktionsdirektivet och som innebär att en internetleverantör i en civilprocess, i syfte att en viss abonnent ska kunna identifieras, föreläggs att ge en upphovsrättsinnehavare eller dennes rättsinnehavare information om vilken abonnent som av internetleverantören tilldelats en viss IP-adress, från vilken adress intrång påstås ha skett? Förutsättning för frågan är att sökanden visat sannolika skäl för intrång i viss upphovsrätt samt att åtgärden är proportionell. 2. Påverkas svaret på fråga 1 av det förhållandet att medlemsstaten inte genomfört direktiv 2006/24/EG trots att tiden härför gått ut? Den 11 november 2011 lämnade generaladvokaten Niilo Jääskinen förslag till avgörande i EU-domstolens förhandsavgörande i målet. Förslag till avgörande: 1. Datalagringsdirektivet är inte tillämpligt på behandling av personuppgifter för andra ändamål än dem som avses i artikel 1.1 i detta direktiv. Följaktligen utgör nämnda direktiv inte hinder för att en nationell bestämmelse tillämpas enligt vilken en domstol inom ramen för ett 15

16 Upphovsrätt civilprocessuellt förfarande och i syfte att identifiera en viss abonnent kan förelägga en internetleverantör att till en upphovsrättsinnehavare, eller till den som utövar rätten i dennes ställe, lämna ut uppgifter om identiteten på den abonnent som internetleverantören tilldelat en viss IP-adress som påstås ha använts för att göra intrång i den berörda upphovsrätten. Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut och användas för detta ändamål, i enlighet med detaljerade nationella lagbestämmelser som antagits med iakttagande av unionsrätten angående skydd av personuppgifter. 2. Med hänsyn till svaret på den första frågan har den andra frågan inte längre något föremål. Det kan konstateras att generaladvokatens förslag till avgörande sannolikt inte skulle innebära att Ephone föreläggs att lämna ut de begärda uppgifterna då de inte lagrats i syfte att kunna lämnas ut och användas i detta ändamål. Generaladvokatens förslag till avgörande kan dock komma att ändras av EU-domstolen vars dom kan väntas under För en utförligare analys av förutsättningar för informationsföreläggande hänvisas till avsnittet om IPRED. SABAM-målet (C-70/10) Vad avser nationella domstolars möjlighet att förelägga internetleverantörer att implementera nätfiltrering till förebyggande och bekämpning av upphovsrättsintrång på internet har EU-domstolen i det uppmärksammade målet C-70/10 SABAM ogillat ett allt för allmänt hållet föreläggande som också kränkte medborgerliga fri- och rättigheter. I målet hade SABAM, en belgisk upphovsrättsorganisation som företräder upphovsmän, kompositörer och utgivare av musik, stämt internetleverantören Scarlet och förmått den belgiska förstainstansrätten att förelägga Scarlet att i förebyggande syfte och på egen bekostnad skapa och införa ett system för filtrering av all elektronisk kommunikation i internetleveran- 16

17 Upphovsrätt törens tjänster, framför allt fildelning genom P2P-program, avseende alla bolagets kunder och utan begränsning i tiden. Scarlet hade överklagat föreläggandet och invänt att det vore omöjligt att införliva föreläggandet då ett liknande filtreringssystem inte gick att konstruera p.g.a. begränsad nätkapacitet och då det fanns P2P-program som möjliggjorde trafik som inte kunde filtreras. Man menade också att ett sådant föreläggande innebar en allmän skyldighet för Scarlet att övervaka alla meddelanden i nätet i strid med artikel 15 i direktiv 2000/31 (E-handelsdirektivet) samt att denna datahantering skulle strida mot direktiv 95/46/ EG och 2002/58/EG om skyddet för personuppgifter då en sådan filtrering skulle innebära en behandling av IP-adresser som utgör personuppgifter. Domstolen konstaterade att E-handelsdirektivet skulle tillämpas i enlighet med C-324/09 L Oreal och att nationella domstolars föreläggande till internetleverantörer inte fick innebära en skyldighet för internetleverantören att aktivt övervaka alla meddelanden i nätet. Föreläggandet måste vidare vara rättvist, proportionerligt och inte onödigt kostsamt. Föga förvånande fann domstolen att det ifrågavarande föreläggandet var så pass allmänt utformat att det var förbjudet enligt E-handelsdirektivet. Domstolen konstaterade vidare att föreläggandet också kränkte Scarlets näringsfrihet, bolagets kunders grundläggande fri- och rättigheter avseende skydd för personuppgifter samt frihet att ta emot och sprida uppgifter. Domstolen poängterade också att föreläggandet riskerade att kränka informationsfriheten då det skulle vara svårt att skapa ett filter som i varje enskilt fall kunde avgöra om det filtrerade innehållet var olagligt med beaktande av bl.a. nationella upphovsrättslagar. Domen kan med rätta uppfattas som en vinst för nätneutraliteten men det bör uppmärksammas att domstolen inte uteslöt alla filtreringssystem och särskilt inte sådana som utformas på ett sätt som är begränsat i tid och räckvidd. Vi kan därför förvänta oss att frågor om internetleverantörers nätfiltrering kommer aktualiseras även i framtiden. 17

18 Upphovsrätt Övriga mål Förra året rapporterade vi om tre fall avseende internetleverantörers ansvar för fildelning på internet, Portlane-målet (T ) och Black Internetmålen (T och T ). I Portlane-målet meddelade Svea hovrätt internetleverantören Portlane interimistiskt förbud att tillhandahålla internetaccess till en eller flera trackrar. Portlane har emellertid försatts i konkurs. Kärandebolagen och konkursboet har träffat en förlikning och målet har avskrivits. Även internetleverantören Black Internet meddelades under förra året interimistiskt förbud att tillhandahålla Pirate Bay internetaccess. Målet pågår vid Stockholms tingsrätt. Black Internet har dock bytt namn till Abandonner AB. Högsta domstolen har fortfarande inte fattat beslut i prövningstillståndsfrågan i det uppmärksammade fildelningsfallet, Pirate Bay-målet (B ). Beslut väntas i januari EU-domstolen dömer ut territoriella begränsningar i licensavtal avseende sändningsrättigheter Premier League-målet (C-403/08 och C-429/08) I denna dom fastställer EU-domstolen att licensavtal avseende sändningsrättigheter innehållande territoriella begränsningar strider mot unionsrätten. Domstolen slår även fast att visning av en fotbollsmatch kan utgöra en överföring till allmänheten, men inte ett otillåtet mångfaldigande. 18

19 Upphovsrätt Bakgrund Football Association Premier League (FAPL) organiserar bl.a. filmningen av Premier League-matcher och innehar sändningsrättigheterna, d.v.s. rätten att göra matchernas audiovisuella innehåll tillgängligt för allmänheten genom tv-sändningar. FAPL beviljar programföretag licenser till sändningsrättigheterna genom licensavtal med bl.a. en klausul om territoriell begränsning, vilken ofta anknyter till en viss medlemsstat, som ger programföretaget en exklusiv rätt inom sitt territorium (ensamrätt). För att upprätthålla ensamrätten åtar sig programföretagen att säkerställa att samtliga sändningar är kodade samt att ingen utrustning godkänns som möjliggör för någon att se deras sändningar utanför det aktuella området. De nationella processerna som föranlett de aktuella målen vid EU-domstolen gäller olika försök att kringgå nämnda ensamrätt. Vissa pubar i Storbritannien (däribland Karen Murphys pub) har nämligen börjat använda utländsk avkodningsutrustning, som distribueras av ett grekiskt programföretag till abonnenter bosatta i Grekland, för att få tillgång till matcherna i Premier League. Genom uppgivande av falsk grekisk identitet och adress har pubarna köpt avkodningskort och dekoderbox för privat användning från en grekisk distributör till lägre priser än de som tas ut av BSkyB, som licensierar sändningsrättigheterna i Storbritannien. EU-domstolen Artikel 56 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) utgör hinder för lagstiftning i en medlemsstat, som innebär att det är förbjudet att till denna stat importera samt där sälja och använda utländsk avkodningsutrustning som möjliggör tillgång till en kodad satellitsändningstjänst från en annan medlemsstat. Inskränkningar av principen om fri rörlighet av tjänster i artikel 56 EUFfördraget kan motiveras av immaterialrättsliga hänsyn. Domstolen konstaterar härvidlag att t.ex. inledande videosekvenser, Premier Leagues hymn, förinspelade filmer som visar de viktigaste ögonblicken från de senaste matcherna i Premier League eller grafik av olika slag kan anses utgöra verk och därmed kan skyddas av upphovsrätten. Däremot kan inte matchen i sig skyddas av upphovsrätten. 19

20 Upphovsrätt Trots att det kan finnas ett upphovsrättsligt skydd för vissa delar anser EUdomstolen att ett förbud mot att använda utländsk avkodningsutrustning skulle gå utöver vad som är nödvändigt för att tillförsäkra de berörda rättighetsinnehavarna skyddet för de rättigheter som utgör det särskilda föremålet för upphovsrätten, vilket av domstolen anges vara rätten till skälig ersättning. För tv-sändningar ska en sådan ersättning stå i rimlig proportion till olika aspekter av de aktuella sändningarna, såsom den faktiska och potentiella publiken i de medlemsstater i vilka sändningarna tas emot och språkversionen. Skyddet omfattar alltså inte rättighetshavarens eventuella intresse att få högsta möjliga ersättning, vilket var FAPL:s syfte med licensieringen av ensamrätten. En inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster är således enligt domstolen inte motiverad i förevarande fall. Enligt domstolen strider vidare ett system med exklusiva licenser mot unionens konkurrensrätt och artikel 101 EUF-fördraget om licensavtalen förbjuder tillhandahållandet av utländsk avkodningsutrustning till tv-tittare som vill se sändningarna utanför den medlemsstat för vilken licensen gäller. Detta eftersom sådana avtal skulle göra det möjligt att ge varje programföretag en absolut territoriell ensamrätt i det område som omfattas av licensen och eliminera all möjlighet till konkurrens. Vidare konstaterar EU-domstolen att mottagandet av en sändning av en fotbollsmatch som sedan visas på en tv-skärm medför att det sker ett mångfaldigande i Upphovsrättsdirektivets (2001/29/EG) mening i dekoderns minne och på tv-skärmen. EU-domstolen anser dock att sådana exemplar omfattas av det undantag om flyktiga kopior som tillåter att ett mångfaldigande får ske utan godkännande av rättighetsinnehavaren. Att ta emot en sändning av en fotbollsmatch och visa den för gästerna på en pub utgör däremot enligt domstolen en överföring till allmänheten, enligt Upphovsrättsdirektivet, som kräver godkännande av rättighetsinnehavaren. Det görs bl.a. klart att upplänkning av material till en satellit utgör ett tillgängliggörande för allmänheten, men nedlänkning från satelliten utgör inte ett upphovsrättsligt relevant förfogande. 20

21 Upphovsrätt Praktiska konsekvenser Genom domen torde det stå klart att privatpersoner har rätt att i hemmet titta på tv-sändningar från andra medlemsstater genom användande av utländsk avkodningsutrustning. Vad gäller kommersiellt utnyttjande av upphovsrättsligt skyddat innehåll, t.ex. genom visning på en pub, med användning av utländsk avkodningsutrustning är domen inte lika tydlig. En tänkbar följd av domen är att det fastställda förbudet mot territoriella begränsningar för avkodningsutrustning, medför att man inte heller upphovsrättsligt får begränsa kommersiellt utnyttjande av skyddat innehåll så länge som rättighetshavaren erhållit en skälig ersättning. Detta resonemang utgår från principen att undantag från den fria rörligheten av varor och tjänster kan ske mot bakgrund av det särskilda föremålet för upphovsrätten, vilket alltså är att skälig ersättning erlagts för användningen av rättigheten. Om så har skett någonstans inom EU skulle pubarna enligt detta resonemang vara fria att visa fotbollsmatcherna. Det är också en logisk följd av att förhindra begränsningar i möjligheten att sälja avkodningsutrustning inom EU. Å andra sidan är det inte helt klart att det särskilda föremålet för upphovsrättens undantag från den fria rörligheten av varor och tjänster är begränsat till skälig ersättning. Eventuellt utgörs detta även av rätten att bestämma var, när och på vilket sätt användning får ske. Det kan också ifrågasättas om lägsta pris inom EU för avkodningsutrustning utgör en ersättning för upphovsrätten som ska anses vara skälig. Det är slutligen tänkbart att vissa rättigheter (t.ex. sändningsrättigheterna till en tv-sändning av starkt nationellt intresse) inte betingar samma värde i samtliga medlemsstater. Oaktat domens mer precisa verkningar medför den otvivelaktigt att såväl rättighetsinnehavare som rättighetsanvändare måste se över befintliga licensavtal. Licensavtal som innehåller territoriella begränsningar för avkodningsutrustning, och således är i strid med tillämplig konkurrensrätt, måste skrivas om. Rättighetsinnehavarna bör vidare överväga vilken strategi bolagen numera kan och bör välja för att fortsättningsvis säkerställa att rätt ersättning erläggs. 21