Var och med vad arbetar kognitionsvetare? EN SAMMANSTÄLLNING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var och med vad arbetar kognitionsvetare? EN SAMMANSTÄLLNING"

Transkript

1 Var och med vad arbetar kognitionsvetare? EN SAMMANSTÄLLNING Jenny Nilsson

2 INLEDNING Kognitionsvetenskapliga program har funnits vid Umeå Universitet sen hösten Först var utbildningen ett fyraårigt Magister program men blev sedan ett treårigt kandidatprogram med möjligheten att läsa vidare på ett Master program i Kognitionsvetenskap. Under åren har många tagit examen inom detta område och är idag yrkesverksamma i yrken med mer eller mindre tydlig anknytning till kognitionsvetenskap. Denna folder vänder sig till dig som vill få lite mer kunskap om och exempel på var de studenter som läst kognitionsvetenskap idag arbetar. Förhoppningen är att denna broschyr skall ge dig svar på några av dina frågor och inspiration kring framtiden som kognitionsvetare samt se att du har nytta av din utbildning inom kognition i en mängd olika yrkesområden. Följande frågor ställdes till studenterna: Vad har du för yrkestitel idag? Beskriv lite kort dina arbetsuppgifter: På vilket sätt ser du kopplingen till dina kunskaper i kognitionsvetenskap i ditt arbete. Ett flertal studenter har också valt att läsa vidare och antingen bredda eller fördjupa sin kunskaper efter sin grundexamen i kognitionsvetenskap. I denna folder finns även deras erfarenheter med för att visa på att en examen i kognitionsvetenskap är en bra grund att bygga vidare på. KOGNITIONSVETENSKAP Kognitionsvetenskap är Umeå Universitets mest tvärvetenskapliga ämnesområde och handlar om hjärnan och om hur vi människor uppfattar världen och omgivningen i stort och smått. Inom kognitionsvetenskap studerar du det mänskliga tänkandet utifrån ämnesområdena; filosofi, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap och lingvistik. Några exempel: Skapa symboler som vi lätt känner igen och förstår Förstå varför vi upptäcker färgerna rött och gult extra bra Designa dörrar så vi förstår att man skall trycka på plattan eller dra i handtaget Utveckla tv-spel så att strokepatienter kan träna upp rörelseförmågan ARBETSOMRÅDEN Du finner kognitionsvetare inom mängder av olika arbetsområden eftersom det är ett så brett utbildningsområde. Studerar du kognitionsvetenskap får du ingen yrkesexamen utan en generell examen med huvudområdet kognitionsvetenskap därför finner du också kognitionsvetare under många olika yrkestitlar. Exempel på arbetsområden: Forskning Informationsteknik IT Teknikområdet Vård SIDA 1

3 EXEMPEL PÅ VAR OCH MED VAD KOGNITIONSVETARE ARBETAR Forskningsassistent Men kommer snart att tillträda som postdoktor i kognitiv neurovetenskap vid Umeå universitet. Forskar om hjärnan och minnesförmågan och hur dessa förändras över livsspannet. Använder nästintill dagligen mina kunskaper i främst psykologi och neurovetenskap från kognitionsvetenskapliga programmet. Doktorand i landskapsplanering SLU Alnarp Doktorerar med inriktning perception kopplat till hyggesmiljöer samt återväxtmiljöer i skog. Arbetar med metoder kopplade till kogvet, bland annat eye tracking. Doktorand i Psykologi. Jag är fortfarande student men nu vid forskarutbildningen i psykologi vid Psykologiska Institutionen, Umeå Universitet. Detta innebär att jag läser ett stort antal kurser (närmare bestämt 3 terminer till) samtidigt som jag är bedriver forskning och undervisar. Kopplingen är ganska tydlig för mig. Jag applicerar en stor del av den kunskap jag införskaffade mig under min tid vid kognitionsvetenskapliga utbildningen. Jag använder programmering för att skapa laboratorieexperiment. Även en del data-analys-relaterade saker använder jag programmering. Sedan har jag en god grund från de övriga kognitionsvetenskapliga ämnen och, ja, jag doktorerar inom ett av ämnena (kognitiv psykologi). Kommer få använda min kunskap samt ny kunskap inom ramen för undervisning också. Systemtestare på företaget Net Entertainment Jag jobbar med att testa så våra nya produkter är redo att gå till produktion, och därigenom ut till våra kunder. Min utbildning har hjälp mig i och med att den gjort mig bra på att hålla många saker igång samtidigt och att jag snabbt kan nya fokus. Kurserna i data har hjälp mycket när det kommer till att tänka sig var i produkterna det kan finnas problem, men även psykologin och neurologin har varor hjälpsamma då det är bra att förstå vad som händer i hjärnan när man använder våra produkter. User Experience Designer (i.e. Interaktionsdesigner) på Aftonbladet Arbetsuppgifter: konceptutveckling, användartester, designworkshops, apputveckling Koppling till kognitionsvetenskap: inlärning, minne, kogntiv psykologi, kritiskt granskande, vetenskapligt tänk Area Sales Manager (Ansvarig för Nord- och SydAmerika) Jag jobbar på ett Göteborgsföretag som heter Smart Eye AB. Detta företag utvecklar och säljer eye tracking utrustning för främst forskningssyfte. Till skillnad ifrån exempelvis mer välkända Tobii som riktar sig mer kommersiellt riktar sig Smart Eye sig till forskarsamhället i större utsträckning. Vi jobbar mycket med kunder inom fordonsindustrin (typ alla fordonstillverkare) Flygindustrin (Boeing, Nasa, Lockheed Martin, olika nationella flygvapen, Universitet, Human Factors Lab, Forskning inom Neuro Science och givetvis även inom Människa dator interaktion. Mitt jobb på Smart Eye är att jag med bakgrund som kognitionsvetare sätter upp besök i mitt område där jag presenterar våra lösningar och tillsammans med forskningsansvariga (ofta med spetskompetens inom de områden jag läst under utbildningen) försöker komma fram till en lämplig eye tracking lösning för deras applikation. Sedan är det mycket arbete med vidare in-försäljning och upphandlingar av våra produkter. I och med att vi globalt har mycket affärer med statliga verk tar ofta dessa processer upp till ett år. Eftersom mitt område är stort geografiskt ansvarar jag även för kontakten och beslutsrätten över nationella partnerns som antingen säljer eller supporterar våra produkter i länder som innefattas i mitt område. SIDA 2

4 En annan fördel med mitt jobb är möjligheten att närvarar på olika forskningskonferenser runt om i världen. Samtliga med beröringspunkter i kognitionsvetenskap. Dessa sker ofta i större städer vilket är kul och det är ofta genom att medverka på dessa som vi finner våra framtida kunder. Jag har dock över 100 resdagar per år över olika tidszoner vilket är något tärande men spännande. Mest tid spenderad i USA ditt jag även troligen flyttar härnäst då bolaget planerar öppnande av kontor där inom årsslutet. Kopplingen till kognitionsvetenskap är förutom erfarenheten beträffande eye tracking som jag skrev mitt exjobb med hjälp av, även att de personer som jag dagligdags jobbar med utför forskning och har spetskompetens inom olika områden innefattades av kognitionsvetenskap. Utan min bakgrund inom kognitionsvetenskap skulle jag först och främst inte fått detta jobbet, men jag skulle sedermera heller inte kunnat utföra mitt jobb lika bra då jag inte skulle vara sakna förståelse för vad våra kunder vill uträtta och vilken problematik som finns. Dagligdags rör jag mig mellan projekt involverande områden såsom Människa dator interaktion, Användarvänlighet, Neuropsykologi, Lingvistik. Interaktionsdesigner på Abelko Innovation Luleå. Jag tar fram designunderlag utifrån kunders önskemål, tekniska förutsättningar och diskussioner med projektledare. Jag beskriver hur det grafiska gränssnittet ska se ut och bete sig med hjälp av bland annat Photoshop. I övrigt så ritar jag ikoner (med hjälp av Illustrator), skriver manualer och designar overlayer på fysiska produkter. Jag har ett fokus på användaren och att det ska vara lätt att förstå produkterna. Jag arbetar på ett tekniskt företag där de övriga anställda lägger mycket fokus på att det ska vara tekniskt enkelt att lösa och implementera medan jag försöker ha ett mer användarcentrerat fokus. Detta gör att det är bra att veta hur människan fungerar och hur man kan gå till väga för att få reda på vad användaren vill åt. Användartester och olika utvärderingsmetoder är bra att ha men främst är det att ha det kritiska tänkande och att kunna få en helhetsbild av ett gränssnitt för att få det konsekvent och lättförstått. Ett tips för studenter är att försöka lägga fokus på att lära sig Photoshop och andra ritprogram eftersom det är bra att ha om man senare ska jobba med designunderlag med mera. När jag gick utbildningen hade vi en kurs på Designhögskolan där vi gick igenom Photoshop en dag, resten har jag fått lära mig på min arbetsplats. Självklart kan man lära sig på plats men det är alltid tryggt att ha lite kunskap i ryggsäcken. Speldesigner Programmering, game-design, art design De datavetenskapliga (främst programmeringen) samt designmässiga aspekterna (interaktionsdesign) har onekligen varit positiva, men utöver det var programmet måhända inte riktigt inriktat mot mitt yrkesområde. Application Specialist Jag är teknisk specialist som har hand om projektstarter, arkitektur och likande runt nya implentationer av vårat program. Jag bygger även upp nya projekt i vårt program. Programmet heter StreamServe och säljs av OpenText AB. Det tar han om dataflöden från system och formaterar dess till kommunicerbart medium som papper, SMS, mail etc. Det jag gör har väldigt lite att göra med KogVet, om ens något... SIDA 3

5 Testare/QA ansvarig på Net Entertainment. Mitt jobb går ut på att säkra kvalitén på de mobila kasinospel som vi utvecklar och jag är ansvarig för. En vanlig dag på jobbet kan bestå i att lägga upp en testplan och kolla krav eller helt enkelt testa spelen på olika devices och plattformar. Jobbar även till viss del med usability. Det jag känner att jag har med mig från Kog är en övergripande förståelse för programmering och en bra förståelse för hur människor uppfattar olika saker och vad det kan finnas för olika användarscenarier. Sen att vara vetenskaplig och ifrågasätta "fakta" från osäkra källor. Test- och utbildningsansvarig på Norrbottens Läns Landstings it-avdelning. Jag arbetar i ett utvecklingsprojekt där vi utvecklar ett dokumenthanteringssystem där jag: - Tar fram krav på systemet till utvecklingsprojektet - Leder acceptanstester vid nya leveranser och hjälper till och testar - Skapar utbildningsmaterial, hjälp till systemet och hjälpfilmer - Utbildar superanvändare som i sin tur utbildar slutanvändarna Kunskap om hur människan tar in och bearbetar information använder jag i alla mina arbetsuppgifter. Det är viktigt för att kunna kravställa ett lättanvänt och anpassat system och för att skapa utbildningar och material som gör att användarna tar till sig det. Interaktionsdesigner På min arbetsplats jobbar vi främst med ljud och ljuddesign, men också i kombination med andra modaliteter. Ljud är ofta ett bortglömt sätt att förmedla information på. Därför försöker vi använda ljud på nya sätt och inom nya områden där det tidigare inte använts. Vi arbetar inom många olika områden, bland annat inom fordonsindustrin, processindustrin och sjukvården. Eftersom vi är en del av ett forskningsinstitut så håller jag även på med en del forskning. Då främst inom ljudområdet Säljare och egenföretagare Som säljare på en större drivmedelskedja arbetar jag med typiska butiksuppgifter som att sköta kassan, hantera lagret och fylla på hyllorna. Jag får även hjälpa kunder med våra maskiner (drivmedelspumpar först och främst) samt byten av lampor och vindrutetorkare. Där kan jag som kognitionsvetare se stora förbättringsmöjligheter. Kunderna har nästan alltid samma problem som nästan alltid beror på skumma gränssnitt. Som egenföretagare är jag konstnär i första hand och webdesigner i andra hand. Jag sköter tekniska lösningar på små hemsidor såsom beställningsformulär, men även viss design av hemsidans arkitektur. Jag arbetar även för att lära kunden sköta sin hemsida på egen hand. Utöver detta har jag även bestämt mig för att studera vidare. Artificiell intelligens och programmering var det som drog mig till kognitionsvetenskap från första början. Därför vill jag nu fördjupa mig lite i detta och läser ett tvåårigt program i mobil applikationsutveckling. Game Test Engineer vid Net Entertainment Jobbar med speltestning. SIDA 4

6 Jag ser kopplingen till Kognitionsvetenskap på det sätt att jag jobbar med att säkerhetsställa användbarheten i våra produkter för våra användare. TCM (Technical Configuration Manager) Jag ansvarar för projektets test- och utvecklingsmiljöer. Även planering för merge/branch av våra kodspår, ser till att vi har versionshantering på våra applikationer samt medverkar i releasearbetet. Dessutom så rättar/rapporterar jag de fel som förekommer i miljöerna och jag är även den person som ser till att projektmedlemmar får rätt access/rättigheter till olika program/miljöer/applikation inom projektet. Är egentligen inblandad i allt som har med tekniska frågor att göra. I mitt arbete har jag ingen direkt koppling till kognitionsvetenskap i den mening som avser användarvänlighet och "bron" mellan tekniken o människan. Jag jobbar endast med tekniska frågor och är inte inblandad i designarbetet. Däremot så tror jag att de kunskaper jag fick inom dataveteskap (min inriktning under utbildningen) har varit av stort värde för mitt arbete. Vidare studier Mastersprogrammet i HCI Jag läser för närvarande mastersprogrammet i HCI (MDI, människa-data interaktion) och är nu på sluttampen då det enda som återstår är min uppsats. Studierna har fokuserat mycket på hur man kan gå tillväga för att ta fram, förbättra och då även kritisera utformningen av olika slags interaktioner mellan människor och datorer utifrån användarens perspektiv. Kopplingen till kogvet tycker jag därmed är väldigt stor då nästan allting vi fick lära oss går att tillämpa. Exempelvis har kunskapen om hur våra kognitiva förmågor förändras genom åren samt vad som går att göra för att bättra på dessa varit användbar. Masterutbildning i PR Informationschef på en politisk tankesmedja i Guatemala Jag jobbar mycket med kommunikationsfrågor, PR (public relations) och strategi. Det inbegriper allt ifrån att fundera ut framtida vägar för organisationen till att ta fram informationsmaterial, publicera saker på sociala medier, anordna konferenser, träffa potentiella samarbetspartners och donatorer, skriva informations- och strategidokument, göra presentationer, och så vidare. Jag växlade spår lite grann och gick en masterutbildning i PR efter min kandidatexamen i kogvet, men jag känner ändå att jag haft stor nytta av mina kogvet-kunskaper. Dels gör det att man förstår andra människors beteende mycket bättre vilket är väldigt viktigt när man arbetar med kommunikationsfrågor, PR eller ledarskap; man blir helt enkelt bättre på att sätta sig in i hur andra tänker och uppfattar information, och man kan lättare förutspå hur folk kommer reagera i olika situationer. Jag har också haft stor nytta av den tvärvetenskapliga aspekten, dvs. att man angriper ett problem på flera olika sätt. Arbetslivet idag kräver i allt större utsträckning att man är flexibel och kan sätta sig in i många olika ämnen väldigt snabbt, och detta fick jag mycket träning i under kogvet-utbildningen. Man blev en sorts kunskapskameleont helt enkelt. Psykolog Jag har i dag dubbla examina och yrkestitel leg psykolog. Jobbar inom neurorehabilitering och har där nytta av neurokurser och kognitiv psykologi. SIDA 5

7 Magisterprogrammet i besluts-, risk- och policyanalys vid Högskolan i Gävle Sjukgymnastprogrammet. Vi är nu i starten av att skriva c-uppsats och kommer då att ha inriktningen hur man kan via träning öka sina kognitiva färdigheter. Detta för att det har kommit en del forskning med lovande resultat. Efter kandidatexamen tänker jag läsa en magister eller master och fortsätta inom detta fält och doktorera, och jag känner att jag har bra nytta av den forskningsinriktade delen av kognitionsvetenskapliga programmet. Användbarhetsarkitekt Mitt nuvarande jobb är på försäkringskassans utvecklingsdivision där jag har titeln "Användbarhetsarkitekt". Vi är en stor IT-organisation (över 500 pers). Vi arbetar med RUP, och inom disciplinen kravhantering har vi en roll som heter "Användbarhetsdesigner". Min roll som "arkitekt" är mer strategisk, där jag jobbar med metoder, utbildning (för våra "designers"), och mer strategiskt långsiktiga projekt. Det är kanske inte varje dag jag använder kognitionsvetenskapliga kunskaper, men intressant kanske ett omfattande metodmässigt arbete kring tillgänglighet för användare med funktionsnedsättningar kan vara. Jag skickar med dokumentationstexten från ett föredrag om detta som jag höll på IT-konferensen Sundsvall 42 (2007) Bilaga 1. Tips: Det enda jag vet något om är då IT, och användarcentrerad utveckling. Det är inom detta jag förlagt min karriär. Om du som kognitionsvetare vill arbeta med användbarhet: satsa endera på att ta dig in i en IT-organisation, i någon roll inom kravfångst. T.ex. som systemanalytiker, skärmbildsdesigner, eller liknande. Från en sådan roll, kan du enkelt ta steget vidare till att börja arbeta användarcentrerat eller ta jobb på verksamhetssidan, inom verksamhetsutveckling (verksamhetsanalytiker, verksamhetsmodellering, processutveckling, etc), i en sådan roll är det enkelt att börja tillämpa användarcentrerat arbetssätt. Det man nog ska akta sig för i detta perspektiv är att ta en roll inom produktion (levererande delen av organisationen) för att "få in en fot". Då kan det vara svårt att ta sig vidare till verksamhetsutveckling eller systemutveckling. Nu kommer jag inte längre ihåg vilka delar som ingick i utbildningens olika kurser (gick i kv98), men tips inom dessa områden är att läsa extra om verksamhetsanalys, processutveckling, systemutvecklingsprocesser, behovsanalys, etc. Inom IT-sidan, är det väl ganska självklart med kunskaper om t.ex. programmering av användargränssnitt eller liknande, för att komma in i sin första roll. SIDA 6