Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006

Transkript

1 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning

2 2 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006

3 Kommunernas pensionsförsäkring 2 Verkställande direktörens översikt 5 Värden som styr vår verksamhet 6 Pensionsanstalternas samarbete i datasystemprojekt har ökat 8 Styrelsens verksamhetsberättelse 10 Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Finansieringsanalys 32 Principer för uppgörande av bokslutet 33 Noter till resultaträkningen 34 Noter till balansräkningen 37 Övriga noter 47 Datum och underskrift för bokslutet och styrelsens verksamhetsberättelse 51 Revisionsanteckning 51 Förvaltningsorganen under perioden Medlemssamfund 55 Organisation 56 Kontaktuppgifter 57

4 2 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006 Kommunernas pensionsförsäkring har hand om arbetspensionsskyddet och dess finansiering för de anställda inom kommunsektorn. Våra medlemssamfund är alla städer, kommuner och samkommuner samt merparten av de kommunala aktiebolagen och föreningarna. Vid årsskiftet var antalet medlemssamfund 951. Cirka personer omfattas av det kommunala pensionsskyddet. Kommunernas pensionsförsäkring är mätt med antalet försäkrade och avgiftsinkomster Finlands största pensionsanstalt. Även som placerare hör vi till de tre största pensionsanstalterna. Kommunernas pensionsförsäkring år 2006 År 2006 gick personer i pension från kommunsektorn, vilket är mer än någonsin förut. Medelåldern för dem som gick i pension var 58,3 år. Under året avgjordes totalt pensionsansökningar. Handläggningstiderna för pensionerna förkortades under året. Handläggningstiderna för ålderspensionerna minskade med hälften och utvecklingen var god också när det gäller invalidpensionerna. Kommunernas pensionsförsäkring betjänar sina kunder i pensionsärenden snabbast inom hela arbetspensionssektorn. Kommunernas pensionsförsäkring sporrar kommunarbetsgivarna att hålla kvar de anställda i arbete tills de uppnår pensionsåldern för ålderspension. Detta eftersträvas bland annat genom utveckling av arbetslivet, yrkesinriktad rehabilitering, utbildning och information. Inom verksamheten Arbetsförmåga i kommunen stöddes utvecklingen av arbetslivet och främjande av arbetshälsa på kommunarbetsplatserna. I undersökningen Kommunjobb 2010 följer man med arbetshälsan och övergången i pension på kommunsektorn. Den kommunala lönesumman ökade under året med 4 % och uppgick till 11,85 miljarder euro. Avgiftsinkomsten ökade med 4,8 % mot i fjol, totalt 3,46 miljarder euro. Under årets lopp betalades i pensioner totalt 2,48 miljarder euro, vilket var 6,1 % mer än under föregående år. I slutet av året utbetalades pension till personer. Placeringarna uppgick i slutet av året enligt marknadsvärdet till 21,95 miljarder euro, vilket är 14,6 % mer än vid utgången av föregående år. Cirka fyra femtedelar av placeringarna är utländska placeringar. Ränteplaceringarna uppgick vid slutet av året till 39 % av samtliga placeringar enligt marknadsvärde, aktieplaceringarna 50 %, fastighetsplaceringarna 7 % och de alternativa placeringarna 4 %. Avkastningen enligt marknadsvärde var 9,8 % efter kostnaderna. Den kumulativa realavkastningen från fonderingens början fram till slutet av år 2006 var 5,2 % per år. KOMMUNERNAS PENSIONSFÖRSÄKRINGS NYCKELTAL Ändring % Nya pensionsansökningar, antal ,7 Löpande pensioner, antal ,9 Pensionsutgift, miljoner euro ,1 KomPL-lönesumma, miljoner euro ,0 Avgiftsinkomst, miljoner euro ,8 Antal försäkrade ,1 Kostnader för verksamheten, miljoner euro 52,0 51,0 2,1 Antal anställda, ordinarie ,4 Placeringar enligt gängse värde, miljoner euro ,6 Placeringsavkastning enligt gängse värde, % 9,8 14,3 Placeringarnas årliga realavkastning från fonderingens början år 1988, % 5,2 4,9

5

6 4 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006

7 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Kommunernas pensionsförsäkrings 42 verksamhetsår var arbetskrävande och framgångsrikt. Styrelsen godkände i början av sommaren 2006 en ny strategi för Kommunernas pensionsförsäkring som sträcker sig till år Det mångsidiga och grundliga beredningsarbetet utfördes i gott samarbete med Kommunernas pensionsförsäkrings styrelseorgan och anställda. Strategin ställer upp centrala principer och mål för Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet. Vår primära uppgift är fortfarande att trygga kommunsektorns pensioner. Som stöd för detta har en helhet, som består av delstrategier från olika uppgiftsområden, bildats som styr inriktningen för arbetet under de närmaste åren. Efter det att strategin godkändes påbörjades arbetet med mätare som skall beskriva hur arbetet under strategiperioden har lyckats. Detta arbete blir klart under första hälften av år Inom pensionsbeslutsverksamheten fortgick den positiva utvecklingen. På Kommunernas pensionsförsäkring är handläggningstiderna för alla pensionsslag bättre än i de övriga arbetspensionsanstalterna. Pensionsbeslutens begriplighet och motiveringarnas tydlighet har enligt gjorda undersökningar utvecklats i en ur kundens synvinkel positiv riktning. En utmaning inom hela arbetspensionsbranschen är naturligtvis fortfarande förbättringen av rättssäkerheten i invalidpensionsbesluten. Även vår placeringsverksamhet gav ett gott resultat för ifjol. Avkastningsnivån på Kommunernas pensionsförsäkrings eget jämförelseindex, som visat sig vara synnerligen utmanande, överskreds. Exceptionellt bra avkastade kapital- och fastighetsplaceringarna. Resultatet på 9,8 procent på hela placeringsförmögenheten kombinerat med en gynnsam avgiftsinkomstutveckling innebar en tillväxt i placeringstillgångarna på cirka 2,9 miljarder euro. Marknadsvärdet på hela placeringsförmögenheten var vid årsskiftet cirka 22 miljarder euro. Under året togs ett tuppfjät i utvecklingen av Kommunernas pensionsförsäkrings riskhantering. Utgångspunkten bildades av identifierandet av de strategiska och operativa risker som sammanhänger såväl med den egna verksamheten som med verksamhetsbetingelserna. Utgående från detta beredningsarbete drogs linjer upp gällande de principer och åtgärder enligt vilka man strävar efter en så god och täckande hantering av kända risker som möjligt. På basis av beredningen godkände Kommunernas pensionsförsäkrings styrelse den i sitt slag första riskhanteringsplanen för år Styrelsen behandlar från och med nu årligen riskhanteringsplanen. Utvecklingsarbetet för riskhanteringssystemet tog avstamp delvis i de observationer och utvecklingsförslag som kommit fram i Kommunernas pensionsförsäkrings interna revision. Det andra hela verksamhetsåret för Kommunernas pensionsförsäkrings egna interna revision innebar även till övriga delar ändringar i pensionsanstaltens funktioner och verksamhetsprocesser. De utvecklingsrekommendationer som grundat sig på observationerna i den interna revisionen fullföljdes i huvuddrag. Riksdagen fick i slutet av året för behandling styrelsens framställning om ändring i lagen om kommunala pensioner så att de bestämmelser som tidigare ingått i Kommunernas pensionsförsäkrings reglemente delvis överfördes till lagen och delvis till Kommunernas pensionsförsäkrings förnyade instruktion. Den mest betydande ändringen i den vid det här laget godkända lagen om kommunala pensioner gäller grundandet av en ny pensionsdelegation för kommunerna. Uppgiften för delegationen som verkar på trepartsbasis och tillsätts av inrikesministeriet är beredning av förslag gällande utvecklingen av den kommunala pensionslagstiftningen samt att verka som ett förhandlingsorgan mellan parterna. Lagändringen innebär också vissa förändringar i Kommunernas pensionsförsäkrings förvaltning. Det har alltså funnits tillräckligt med arbete. För min egen del vill jag framföra mitt bästa tack till Kommunernas pensionsförsäkrings delegation och styrelse samt hela personalen för väl gjort arbete och uppnådda resultat. Markku Kauppinen

8 6 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006 Kommunernas pensionsförsäkring fastställde på nytt i samband med beredningen av den nya strategin sina värden som bildar grundvalen för hela vår verksamhet. Värdena är fem till antalet: samhällsansvar rättvisa och tillförlitlighet kundinriktning öppet samarbete förändringsberedskap. Samhällsansvar betyder ansvar för kommunsektorns arbetspensionsskydd och dess finansiering. Genom att uppfylla denna kärnuppgift bygger Kommunernas pensionsförsäkring för sin del upp den finländska välfärden. Ur den enskilda anställdas synvinkel innebär samhällsansvar ett ansvarsfullt utförande av arbetsuppgifterna och anammandet av de gemensamma målen. Rättvisa och tillförlitlighet hör till utgångspunkterna för en offentlig myndighets verksamhet. Hos Kommunernas pensionsförsäkring accentueras detta krav i synnerhet i pensionsanstaltens kärnverksamhet dvs. i fattandet av pensionsbesluten. Att besluten uppfyller rättssäkerheten och är tillförlitliga på samma sätt som att servicen håller hög kvalitet utgör en hållbar etisk grund för pensionsbeslutsverksamheten. Sett ur arbetsgemenskapens synvinkel förenas med dessa också rejäl och sporrande arbetskamratskap i en atmosfär där ingen blir diskriminerad eller favoriserad. I kundinriktningen har under de senaste åren såväl hos Kommunernas pensionsförsäkring som även hos andra betonats åstadkommandet av ett aktivt partnerskap med kunderna. Grundtanken i partnerskapet är förflyttandet av insatsområdet från en ensidig serviceproduktion till samarbete och växelverkan som är till nytta för alla parter även personkunderna. För varje anställd som arbetar i samverkan med kunderna betyder partnerskap vilja och förmåga att betjäna kunderna individuellt och sakkunnigt utgående från deras egna behov. Öppet samarbete ur hela organisationens synvinkel är främst av allt samarbete med olika intressegrupper. Sådana är förutom medlemssamfunden också politiska beslutsfattare, intresseorganisationer, övriga aktörer inom pensionssektorn samt andra organisationer som utvecklar arbetspensionsskydd och arbetsliv. Öppet samarbete inom organisationen innebär att man känner varandra, diskuterar öppet och har en naturlig informationsgång såväl inom arbetsenheterna som även mellan de olika funktionerna. Förändringsberedskap innebär att bereda sig inför framtiden. En långsiktig planering av verksamheten och förutseende av förändringar i verksamhetsbetingelserna säkerställer att Kommunernas pensionsförsäkring även i föränderliga förhållanden klarar av sin primära uppgift dvs. att säkerställa det kommunala pensionsskyddet. För Kommunernas pensionsförsäkrings personal innebär förändringsberedskap en vilja att utvecklas och att utveckla verksamheten så att den motsvarar de krav framtiden ställer. Vilken uppfattning de anställda har om hur värdena förverkligas har frågats regelbundet i atmosfärundersökningar. Förverkligandet av värdena har överlag ansetts gott. Allra starkast ser de traditionella myndighetsvärdena, samhällsansvar, rättvisa och tillförlitlighet att ha anammats. Jämstarkt med dessa tävlar en modernare kundinriktning som man under de senaste åren målmedvetet har försökt främja; utöver den traditionella personkundtjänsten har man satsat allt mer även på att göra tjänsterna för medlemssamfunden Kommunernas pensionsförsäkrings arbetsgivarkunder mångsidigare.

9 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning

10 8 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006 Kommunernas pensionsförsäkring främjar aktivt samarbetsmodeller för arbetspensionssystemen och tar del i projekt i vilka gemensamma datakommunikations-, beräknings-, register- och datasystemtjänster samt elektronisk ärendehantering utvecklas tillsammans med de övriga arbetspensionsanstalterna, Pensionsskyddscentralen och Fpa. Målet för samarbetet är att förbättra kostnadseffektiviteten och tillfredsställa kommande servicebehov. IT-kostnaderna utgör en synnerligen stor kostnadspost i Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhetsutgifter, eftersom verksamheten är synnerligen dataintensiv och baserar sig till stor del på användningen av datasystem. Fungerande datasystem och lyckad datateknisk produktionsverksamhet är en förutsättning för att speciellt pensionsbeslutsverksamheten ska löpa. Samarbetsformen väljs från fall till fall så att Kommunernas pensionsförsäkrings affärsverksamhets behov och en kostnadseffektiv utveckling av datasystemen kan tryggas. De tjänster som riktas till kunderna skall också vara kvalitativa och moderna. Det praktiska operativa samarbetet mellan pensionsanstalterna grundar sig till stor del på utvecklingen och utnyttjandet av samverkande och gemensamma datasystem. Pension betalas ut endast via en pensionsanstalt Enligt principen om sista anstalt (VILMA) handläggs pensionsärendet hos den pensionsanstalt där personen sist varit försäkrad. Då avgör pensionsanstalten pensionen både för sin egen del och för de övriga pensionsanstalternas del och betalar ut hela pensionen till pensionstagaren. Den utbetalande pensionsanstalten uppbär de pensionsandelar som ligger på andra pensionsanstalters ansvar och som ingår i den utbetalade pensionen via det ansvarsfördelningssystem som sköts av Pensionsskyddscentralen. De pensionsanstalter som är med i VILMA skall ha ett datasystem som stöder verksamhet och dataförmedling i enlighet med VILMA. Systemet VILMA utvidgas under år 2010 att gälla invalidpensioner med återstående tid. Också förhandsrådgivningen för de försäkrade kommer att omfattas av VILMA efter det att fribreven enligt de offentliga pensionslagarna har överförts till ett gemensamt intjäningsregister. Från år 2010 kan de försäkrade få s.k. VILMA-utdrag av vilka den anställdas hela arbetshistoria framgår. Pensionsskyddscentralen innehar en viktig position i branschens gemensamma IT-ärenden Pensionsskyddscentralen (PSC) spelar en central roll i arbetspensionsbranschens gemensamma ITärenden. Dataöverföringen mellan pensionsanstalterna sker till stor del via förmedling av PSC. PSC förmedlar uppgifterna om intjäningar från det gemensamma intjäningsregistret till de övriga anstalterna. PSC upprätthåller såväl ett ansöknings- som ett pensionsregister. Ansökningsregistret innehåller uppgifter om de ansökningar som är aktuella och pensionsregistret å sin sida uppgifter om pensionsbesluten. PSC ansvarar även för det ansvarsfördelningssystem som hör till VILMA. Samarbete med Varma i utvecklingen av pensionsdatasystem Kommunernas pensionsförsäkring har vid utvecklingen av sina egna pensionsdatasystem samarbetat speciellt med arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma. Kommunernas pensionsförsäkring håller på att bygga upp ett nytt pensionshandläggnings- och beräkningssystem (Kasper), där vissa delhelheter görs som gemensamt projekt med Varma.

11 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Arbetspensionsanstalternas gemensamma pensionsberäkningsprogram och intjäningssystem Arbetspensionsanstalternas gemensamma pensionsberäkningsprogram (Yhella) har varit i bruk sedan 1990-talet. Kommunernas pensionsförsäkrings nuvarande pensionsberäkningsprogram Ella har utnyttjat Yhella-beräkning från början av år 2005 till den del det gällt beräkning av återstående tid. Anslutningen till Yhella var ur Kommunernas pensionsförsäkrings synvinkel en långsiktig strategisk investering. Det nya pensionsintjäningssystemet Kasper ersätter Ella men i Kasper ingår inte någon egen pensionsberäkning utan den utnyttjar Yhellas beräkningsservice. Kommunernas pensionsförsäkring är i likhet med de övriga pensionsanstalterna med om att bygga upp ett gemensamt intjäningssystem för hela branschen och för det praktiska genomförandet grundades Arek Oy år Kommunernas pensionsförsäkring är Arek Oy:s fjärde största aktieägare. I det här skedet har överenskommits att Arek skall bygga upp det gemensamma intjäningssystemet vars första version togs i produktion i början av år Arbetspension.fi och Fpa gör tjänsterna elektroniska Arbetspension.fi är en webbplats som är gemensam för hela arbetspensionssystemet och som innehåller förutom information som är tillgänglig för alla dessutom tjänster som kräver personliga användaridentifikationer samt förbindelser till pensionsanstalternas egna tjänster. Den första servicewebbplatsen inom Arbetspension.fi öppnades i början av år Kommunernas pensionsförsäkring har deltagit i detta samarbete från första början. Folkpensionsanstalten har förmedlat alla de pensionsansökningar som kommer via Fpa till Kommunernas pensionsförsäkring elektroniskt som skannade dokument från och med våren Folkpensionsanstalten utsågs våren 2006 till nationell IT-aktör inom social- och hälsovården som tilldelades ansvaret för att upprätthålla en riksomfattande elektronisk arkiveringstjänst för klientuppgifter samt för att sköta informationstjänsterna i sammanhanget. Från Kommunernas pensionsförsäkrings nya system byggs i framtiden anslutningar till det nationella elektroniska klientuppgiftsarkiv som Fpa upprätthåller. Samarbete också med Kyrkostyrelsen, Statskontoret och Ålands landskapsregering Kommunernas pensionsförsäkring har samarbetat med Kyrkostyrelsen när det gäller utbetalningen av pensioner sedan år Kyrkans centralfond använder Kommunernas pensionsförsäkrings pensionsutbetalningssystem vid utbetalningen av pensioner till sina egna pensionstagare. Mellan Kommunerna pensionsförsäkring och Statskontoret har i lagstiftningen avtalats om överföring av vissa pensionsrättigheter delvis så att Statskontoret beaktar vissa kommunala anställningsförhållanden i de pensioner de beviljar och att Kommunernas pensionsförsäkring beaktar vissa statliga anställningsförhållanden i de pensioner de beviljar. Motsvarande ansvarsöverföring har avtalats också mellan Kommunernas pensionsförsäkring och Ålands landskapsregering.

12 10 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006 År 2006 var med avseende på Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet och ekonomi ett bra år. Den allmänna utvecklingen inom ekonomin såväl inom Finland som internationellt sett var stark och verksamhetsförhållandena gav inte heller i övrigt upphov till betydande överraskningar. De förväntade avkastningarna på placeringarna överskreds i någon mån och pensionsbeslutsfunktionen effektiverades snabbare än väntat. Kommunernas pensionsförsäkrings placeringsavkastning enligt gängse värden steg till 9,8 procent, och den stödde sig återigen på aktiernas starka kursutveckling. Till skillnad från tidigare år blev avkastningen av ränteplaceringarna på grund av stegringen i räntenivån tämligen låg. Däremot ökade fastigheternas värdestegring avkastningen på fastighetsplaceringarna till en synnerligen god nivå. Placeringsverksamhetens goda resultat förstärkte möjligheterna att hålla den avgiftsnivå som ansluter sig till finansieringen av pensionsskyddet stabil. Samarbetet inom arbetspensionssystemet har under de senaste åren ökat och gick i samma riktning också under år De centrala pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn kom med Pensionsskyddscentralen överens om ett tätare samarbete än tidigare. Speciellt starkt syntes samarbetet i de omfattande gemensamma datasystemprojekt inom arbetspensionsbranschen, vilket är ett tydligt tecken på arbetspensionsanstalternas allt ökande beroende av datasystemen. Kommunernas pensionsförsäkring deltog aktivt till exempel i uppbyggandet av arbetspensionssystemets gemensamma intjäningssystem som genomfördes av Arek Oy samt i utvecklingen av det nya pensionshandläggningssystemet delvis i samarbete med arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma. Den första versionen av det nya pensionshandläggningssystemet tas i bruk år 2010 och att det lyckas är ur pensionsbeslutsverksamhetens synvinkel av kritisk betydelse för att den goda nivån på handläggningstiderna och servicen skall kunna hållas. År 2006 bekräftade i kommunernas verksamhetsförhållanden den utvecklingsriktning som kunnat skönjas redan en tid där skillnaderna mellan de olika kommunernas ekonomiska verksamhetsförutsättningar klart växer. Ställningen för de stora centrumen är mycket god, men för de små kommunerna på avlägsnare orter är uppfyllandet av skyldigheterna att erbjuda service en synnerligen stor utmaning på grund av den åldrande befolkningen och massflyttningen. Kommun- och servicestrukturreformen avancerade klart år 2006 men den kommande utvecklingsriktningen och hastigheten torde avgöras först när det nya regeringsprogrammet är klart. I alla händelser är det klart att en strukturomvälvning håller på att ske inom kommunsektorn. Med avseende på kommunala pensionssystemets skötsel och finansiering var det gångna året problemfritt. Kommunsektorns lönesumma utvecklades fortfarande positivt även om ett litet avbrott i ökningen kunde skönjas. Å andra sidan överförde sammanslagningen av den privata sektorns pensionslagar som trädde i kraft i början av år 2007 de kommunalt anställda som omfattats av KAPL-systemet till KomPL-systemet, vilket till en del ökar lönesumman. Innehållet i pensionsskyddet ändrades inte signifikativt under Däremot gjordes en lagändring i Kommunernas pensionsförsäkrings förvaltningsmodell som ger möjligheter att utveckla förhandlingsmekanismen speciellt gällande pensionsskyddet. Kommunernas pensionsförsäkrings styrelse beredde en ny strategi under år De mest betydande strategiska förändringarna gällde fastställandet av nivån på pensionsavgiften, placeringsverksamhetens nya instrument och allokeringar samt betoningen av kundinriktningen. Därför låg den verksamhetsmässiga prioriteringen under översiktsåret för kundstrategins del på informationen till kommunfältet om de utmaningar som hänger samman med övergången i pension och omsättningen av personal.

13 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Ändring i rätten till anslutning som medlemssamfund Rätten för aktiebolag att ansluta sig som medlemssamfund till Kommunernas pensionsförsäkring utvidgades och det blev även möjligt för stiftelser att ansluta sig som medlemssamfund. Som medlemssamfund kan från början av år 2007 ansluta sig förutom aktiebolag som i sin helhet ägs av medlemssamfund också ett sådant aktiebolag eller en sådan stiftelse där en eller flera kommuner eller samkommuner har bestämmande inflytande. En förutsättning är dessutom att bolaget eller stiftelsen bistår vid produktionen av tjänster som skötseln av kommunernas lagstadgade uppgifter förutsätter och funktioner som direkt betjänar dessa eller där majoriteten av de anställda omedelbart innan aktiebolaget eller stiftelsen bildades har omfattats av pensionsskyddet enligt KomPL. Kommunen har bestämmanderätt i ett aktiebolag då kommunen innehar mer än hälften av det röstetal som aktiebolagets samtliga aktier ger upphov till eller kommunen har rätt att tillsätta eller avskeda majoriteten av medlemmarna i bolagets styrelse. Kommunen har bestämmanderätt i en stiftelse om kommunen har rätt att tillsätta och avskeda majoriteten av medlemmarna i stiftelsens styrelse eller medlemmarna i ett sådant organ som utser styrelsen. Med skötseln av kommunala tjänster avses sådana uppgifter som kommunerna är skyldiga att sköta samt uppgifter som kommunerna med stöd av lagen kan sköta om de så önskar. Nya lagen om pension för arbetstagare ArPL I början av år 2007 trädde en grupp nya arbetspensionslagar i kraft. På den privata sektorn ersattes lagen om pension för arbetstagare (APL), lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KAPL), samt lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (KoPL) med en ny lag om pension för arbetstagare (ArPL). Från början av år 2007 överfördes pensionsskyddet för de arbetstagare hos medlemssamfunden som tidigare hade varit försäkrade enligt KAPL och KoPL till att omfattas av lagen om kommunala pensioner. Den nya lagen om pension för arbetstagare föranledde många ändringar också i lagen om kommunala pensioner. Ändringarna var dock inte av större pensionspolitisk betydelse. Bestämmelserna i lagen om kommunala pensioner samordnades med nya ArPL. Med ändringarna klarlades och preciserades lagens bestämmelser och dessutom inskrevs tidigare tillämpningspraxis i lagen. Preskriptionstiden för bestämmande av betalning som grundar sig på lagen om kommunala pensioner, återbetalning av prestation som betalats utan grund och återkrav av pension som betalats utan grund förkortades från tio år till fem år. Den nya preskriptionstiden träder i kraft stegvis under de närmaste åren så att preskriptionstiden år 2013 kommer att vara fem år. Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden Kommunernas pensionsnämnd sammanslogs med besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. I lagen om kommunala pensioner hävdes specialbestämmelserna gällande kommunernas pensionsnämnd. Första besvärsinstans i pensionsärenden är nu enligt alla arbetspensionslagar besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Ekonomiskt stöd Bestämmelserna i tilläggspensionsstadgan till lagen om kommunala pensioner ändrades så att de sekundära förmånstagarna uteslöts från det ekonomiska stödet. Dessutom för-

14 12 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006 tydligades dessa bestämmelser. Bassummorna för det ekonomiska stödet höjdes med 2,2 % och barntillägget med ca 3,1 %. Antalet försäkrade enligt KomPL var i slutet av år 2006 ca dvs. ca en procent mer än år KomPL-lönesumman uppgick till miljoner euro, som var 456 miljoner euro (4 %) mer än år I KomPL-avgiftsinkomst flöt det in år 2006 inalles miljoner euro (3 200 miljoner euro år 2005), vilket utgjorde 28,3 % av KomPL-lönesumman. Avgiftsinkomsten steg jämfört med föregående år med 152 miljoner euro (4,7 %). Den bestod av fyra komponenter dvs. arbetsgivarens och arbetstagarens lönebaserade avgift, den pensionsutgiftsbaserade och den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften. I lönebaserad avgift insamlades miljoner euro, vilket var 2,6 % mer än år Arbetstagarnas andel av avgiften var 544 miljoner euro och arbetsgivarnas miljoner euro. År 2006 var den lönebaserade avgiften i medeltal 21,7 % av lönerna dvs. 0,3 procentenheter mindre än år Avgiften fördelade sig på så sätt att av anställda som inte fyllt 53 år uppbars 4,3 % i avgift, av dem som fyllt 53 år uppbars 5,4 % och av arbetsgivarna 17,1 %. I pensionsutgiftsbaserad avgift uppbars av medlemssamfunden i enlighet med delegationens beslut 724 miljoner euro, vilket i relation till lönesumman utgjorde 6,1 % av lönerna. Ökningen jämfört med föregående år var 92 miljoner euro, dvs. 14,6 %. Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften ersatte de tidigare självriskavgifterna och i förtidspensionsutgiftsbaserad avgift uppbars i enlighet med delegationens beslut 59 miljoner euro, vilket var 0,5 % av lönesumman. Ekonomiskt stöd är en förmån som motsvarar grupplivförsäkring som utbetalas efter en kommunal tjänsteinnehavares eller arbetstagares frånfälle till hans eller hennes förmånstagare. Vid utgången av år 2006 hade 646 medlemssamfund anordnat ekonomiskt stöd via Kommunernas pensionsförsäkring. Betalningsandelar för ekonomiskt stöd uppbärs för år 2006 drygt 5 miljoner euro, vilket är 10 % mindre än år Från arbetslöshetsförsäkringsfonden erhölls 100 miljoner euro i försäkringspremie. KOMPL-AVGIFTSPROCENT Arbetsgivarens andel Löntagarens Lönebaserad Pensionsutgifts- Förtidspensionsutgifts- Självrisk- Totalt pensionsavgiftsprocent Totalt i År avgift baserad avgift baserad avgift avgifter genomsnitt ,10 6,11 0,50 23,71 4,60*) 28, ,10 5,55 0,56 23,21 4,90**) 28, ,45 4,98 0,64 23,07 4,60 27, ,45 4,59 0,69 22,73 4,60 27, ,65 4,17 0,70 22,52 4,40 26, ,55 3,85 0,78 22,18 4,50 26, ,35 3,60 0,71 21,66 4,70 26, ,35 3,34 0,76 21,45 4,70 26, ,35 3,10 0,74 21,19 4,70 25, ,40 2,95 0,34 20,69 4,50 25,19 *) av under 53-åringar 4,3 % och av 53 år fyllda 5,4 % **) av under 53-åringar 4,6 % och av 53 år fyllda 5,8 %

15 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Pensionsansökningar och -avgöranden År 2006 avgjordes totalt pensionsansökningar, vilket var ( 5 %) färre än föregående år. Mest minskade antalet avgöranden gällande invalidpensioner ( st.), vilket speciellt berodde på principen om sista anstalt som överförde handläggningen av de flesta uppföljningsbesluten till den arbetspensionsanstalt där sökanden varit försäkrad på basis av sin sista anställning. Å andra sidan ökade avgörandena som gällde delinvalidpensioner mest (351 st.). Antalet avgöranden gällande ålderspension och förtida ålderspension hölls i stort sett på samma nivå som tidigare ( 1 %), medan avgörandena gällande deltidspension ökade en aning från föregående år (7 %). Nya pensionsansökningar, dvs. sökande som första gången ansökte om ifrågavarande pensionsslag var , vilket var 2 % mer än året innan. Pension beviljades på ansökningar. Av ansökningarna gällande invalidpension avslogs 20,2 %, vilket var 1,2 procentenheter mindre än året innan. Målet för servicenivån hos Kommunernas pensionsförsäkring år 2006 var att 89 % av besluten skall kunna fattas i så god tid att inga avbrott sker i utkomsten. Enligt servicenivåmätaren gavs 90,8 % av pensionsbesluten i så god tid, då motsvarande siffra för föregående år var 88,0 %. Handläggningstiden för alla pensionsslag förkortades i någon mån. Mest förbättrades handläggningstiderna för ålderspensionerna. En person som ansökte om ålderspension fick i medeltal sitt beslut inom 35 dagar av vilka Kommunernas pensionsförsäkrings andel var 27 dagar. Avgång med pension på kommunsektorn Nära en halv miljon försäkrade omfattas av lagen om kommunala pensioner. Kännetecknande för de försäkrade är kvinnodominansen (77 % kvinnor) och en relativt hög medelålder (45 år). Förutom de befolkningsmässiga faktorerna inverkar också det gamla yrkesbaserade pensionsålderssystemet fortfarande i betydande mån på avgången med pension på kommunsektorn. År 2006 avgick personer med pension från kommunsektorn, vilket är ca 100 fler än året innan och samtidigt mer än någonsin förut. Till de pensionerade räknas inte personer som gått i deltidspension och inte heller de som lyfter familjepension. Antalet nya deltidspensioner var TIDEN FÖR HANDLÄGGNING AV PENSIONSANSÖKNINGAR Total handläggningstid inklusive handläggningen i de andra anstalterna Handläggningstid, dagar Pensionsslag Ändring Ålderspension Invalidpension Arbetslöshetspension Deltidspension Familjepension Handläggningstid hos Kommunernas pensionsförsäkring Handläggningstid, dagar Pensionsslag Ändring Ålderspension Invalidpension Arbetslöshetspension Deltidspension Familjepension AVGJORDA ANSÖKNINGAR ENLIGT PENSIONSSLAG Alla ansökningar, st. Ändring, % av vilka nya pensions- Pensionsslag år 2006 år 2005 ansökningar år 2006 Ålderspension , Förtida ålderspension ,1 520 Invalidpension , Delinvalidpension , Arbetslöshetspension , Deltidspension , Familjepension , Övriga ansökningar *) ,1 ALLA , *) Rehabiliteringens uppskattningskalkyl, rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg, ekonomiskt stöd och uträkning av efterlevandepension.

16 14 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006 FÖRSÄKRADE ENLIGT ÅLDER OCH KÖN Ålder, år Män Kvinnor Alla ALLA FÖRSÄKRADE Pers PERSONER SOM AVGÅTT MED PENSION FRÅN KOMMUNSEKTORN Pers Ålder Män Kvinnor Ålderspension Arbetslöshetspension Invalidpension PERSONER SOM AVGÅTT MED PENSION FRÅN KOMMUNSEKTORN, MEDELÅLDER OCH MEDELPENSION PER PENSIONSSLAG ÅR 2006 Pensionsslag Personer Medelålder, år Medelpension, e/mån Ålderspension , Förtida ålderspension , Invalidpension , Delinvalidpension ,7 601 Rehabiliteringsstöd ,3 977 Partiellt rehabiliteringsstöd ,7 557 Individuell förtidspension , Arbetslöshetspension ,3 807 ALLA ,

17 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning PERSONER SOM AVGÅTT MED INVALIDPENSION ENLIGT SJUKDOMSGRUPP ÅR 2006 Andel av alla, % Sjukdomsgrupp Invalidpension Rehabiliteringsstöd Alla Sjukdomar i rörelseorganen 47,9 34,5 42,1 Mentala störningar 17,8 38,9 27,2 Tumörer 6,8 7,3 7,0 Sjukdomar i cirkulationsorganen 8,1 3,7 6,2 Sjukdomar i nervsystemet 6,5 3,8 5,3 Övriga sjukdomar 12,9 11,8 12,2 ALLA 100,0 100,0 100,0 Medelåldern för dem som gått i pension var 58,3 år och den sjönk från året innan med 0,1 år. Minskningen berodde i huvudsak på det ökade antalet rehabiliteringsstöd och det minskade antalet individuella förtidspensioner. Den genomsnittliga pensioneringsåldern kan också beskrivas med den mätare för förväntad pensioneringsålder som Pensionsskyddscentralen har utvecklat. Den berättar vid vilken ålder 25-åriga försäkrade i snitt skulle gå i pension om man i framtiden gick i pension på samma sätt som under det granskade året. Den förväntade pensioneringsåldern steg år 2006 från året innan med 0,3 år till 59,9 år. De mest betydande orsakerna till arbetsoförmåga var sjukdomar i rörelseorganen och mentala störningar. Dessa täcker nästan 70 % av de sjukdomar som lett till övergång till invalidpension. De tillsvidare ikraftvarande invalidpensionerna beviljas oftast på grund av sjukdomar i rörelseorganen medan rehabiliteringsstöden oftast beviljas på grund av mentala störningar. Självrättelseförfarande som gäller pensionsbeslut Ändring i Kommunernas pensionsförsäkrings pensionsbeslut har till slutet av år 2006 kunnat sökas hos kommunernas pensionsnämnd och från början av år 2007 hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Båda nämndernas beslut kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Besvären tillställs Kommunernas pensionsförsäkring som antingen kan rätta sitt beslut eller översända besvären för behandling i besvärsinstanserna. Kommunernas pensionsförsäkring behandlade år 2006 inalles besvär över sina pensionsbeslut (1 821 år 2005), av vilka (1 476) gällde bedömningen av arbetsförmågan. Av samtliga besvär rättade Kommunernas pensionsförsäkring 10,3 % (9,4 %) och av de besvär som gällde bedömningen av arbetsförmågan likaså 10,3 % (8,5 %). Kommunernas pensionsförsäkring behandlade år 2006 totalt 484 (479 år 2005) beslut av kommunernas pensionsnämnd vilka överklagats hos försäkringsdomstolen. Av besvären gällde 439 (424) bedömningen av arbetsförmågan och av dem rättades 3,4 % (2,4 %). PENSIONSANSÖKNINGAR OCH PERSONER SOM AVGÅTT MED PENSION år Avgjorda pensionsansökningar Avgjorda nya pensionsansökningar Beviljade nya pensioner Beslut om förlängning, justering och utbetalning Avslagna pensionsansökningar Personer som avgått med pension från kommunsektorn Nya deltidspensioner och familjepensioner Fribrevspensioner

18 16 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006 Registret och de försäkrades förhandsservice Registret tog emot 6,2 miljoner anmälningar som gällde anställningars inledning, avslutning, inkomster och avbrott. Andelen felaktiga anmälningar från medlemssamfunden var 1,6 %. Arbetsgivarnas företrädare får, då de så önskar, kontakt i realtid till Kommunernas pensionsförsäkrings anställningsregister för kontroll och korrigering av registrerade uppgifter. Anställningsregistrets webbsidor hade i slutet av året användare (1 630 år 2005). De försäkrade kan själva kontrollera sina anställningsuppgifter samt den intjänade pensionen på Kommunernas pensionsförsäkrings skyddade webbsidor. De försäkrade kan också räkna ut sin ålderspension, förtida ålderspension och deltidspension i olika åldersalternativ. Dessa nättjänster hade användare ( år 2005). På hösten 2006 skickades totalt registerutdrag och uppskattningar av ålderspensionsbelopp ut till födda kommunalt anställda. På begäran skickades registerutdrag ( år 2005). Vidare besvarades (4 170) förfrågningar som förutsatte individuellt svar. Utbetalda pensioner KomPL-pensionsutgiften uppgick vid utgången av år 2006 till totalt miljoner euro, vilket var 144 miljoner euro dvs. 6,1 % mer än året innan. De löpande pensionerna var vid årets slut totalt , vilket var cirka 3 % mer än år Kundtjänst per telefon för de försäkrade De kundservicetelefoner som är avsedda för dem som är försäkrade hos Kommunernas pensionsförsäkring tog under 2006 emot inalles samtal ( år 2005). De försäkrades pensionsrådgivning uppringdes gånger, registrets utdragsrådgivning gånger och pensionsbetalningsenhetens servicetelefon gånger. KOMPL-PENSIONSUTGIFT ENLIGT PENSIONSSLAG Miljoner euro Ålderspension Förtida ålderspension Invalidpension Individuell förtidspension Arbetslöshetspension Familjepension Deltidspension Rehabiliteringsstöd Överföringsersättningar för EU-pensioner Andelar som betalas till staten TOTALT

19 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Projektet Fortsätt Projektet Fortsätt som främjar fortsatt förvärvsarbete och förlängning av arbetskarriärerna avslutades år Projektet påbörjades år 2004, och målet för projektet var att främja fortsatt förvärvsarbete genom att skapa en omfattande helhet av tjänster som skulle inverka på lösningarna gällande fortsatt förvärvsarbete. I fortsättningen kommer verksamheten att fortgå som en del av det normala arbetet. Utvecklingen av arbetslivet fortsatte via verksamheten Arbetsförmåga i kommunen. På kurser betonades betydelsen av fortsatt arbete för den anställda och för arbetsgivaren. Samarbetet på region- och lokalnivå inom den yrkesinriktade rehabiliteringen utvidgades. Antalet rehabiliteringsklienter steg och rehabiliteringen kunde bättre riktas till rätta klienter. Stödprojektet för dem som fått avslag på sin pensionsansökan hjälpte en tredjedel av dem som deltog i försöket att återvända till arbetet och för nästan varannan kunde man göra upp en plan för återgången till arbetet. Under projektets gång steg medelåldern för dem som övergick i pension från 57,5 år till 58,3 år. Rehabilitering Samarbetet med medlemssamfundens personalförvaltning och företagshälsovård utvecklades kraftigt. Målet har varit att utveckla en sådan verksamhetspraxis med vilken klienternas fortsatta arbete kan stödas oberoende av de begränsningar som sjukdomarna ger upphov till. Verksamhetsformerna utgjordes av besök hos medlemssamfunden, föreläsningar, utbildningar och som en ny form arbetsverkstäder inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. De nya rehabiliteringsklienterna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen uppgick till 2 143, vilket var mer än någonsin tidigare. Antalet steg från föregående år med 13 %. Av klienterna var kvinnor och 345 män. Klienternas medelålder var 46,9 år. Av rehabiliteringsklienterna var 63 % i arbete när rehabiliteringsärendet aktualiserades. Bland klienterna var de allmännast förekommande yrkena primärskötare, städare, sjukskötare, sjukhus- och vårdbiträde samt hemvårdare och hemhjälpare. Under året gavs beslut som gällde rätt till yrkesinriktad rehabilitering. För 46 % av dessa var sjukdomar i rörelseorganen orsaken till begränsningen i arbetsförmågan. Den näst största sjukdomsklassen var störningar i den mentala hälsan (28 %). Rehabiliteringsansökningarnas handläggningstid minskade från föregående år med fem dagar, beslut gavs i genomsnitt inom 21 dagar. Ansökningarna har kunnat riktas bättre, eftersom antalet avslagsbeslut (17 %) sjönk med 8 procentenheter från föregående år. Antalet beslut som gällde rehabiliteringsplaner uppgick till 1 354, av vilka 67 % gällde arbetsprövning på arbetsplatserna och arbetsträning. Rehabiliteringsprogrammet slutfördes av 603 klienter, av vilka 77 % återgick till förvärvsarbete. 5 % PERSONER SOM FÅTT BESLUT OM RÄTT TILL REHABILITERING enligt diagnosklass år 2006 Sjukdomar i rörelseorganen 46 % Mentala störningar 28 % Sjukdomar i nervsystemet 5 % Övriga 21 % NYA REHABILITERINGSKLIENTER år Pers % 28 % %

20 18 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning 2006 Utvecklingen av arbetslivet Verksamheten inom ramen för Arbetsförmåga i kommunen stödde utvecklingen av arbetslivet och främjandet av arbetshälsan i medlemssamfunden. Med den longitudinella undersökningen Kommunjobb 2010 följer man å sin sida arbetshälsan och pensioneringarna inom kommunsektorn och den verksamhet som stöder arbetshälsan. Undersökningen Kommunjobb 2010 övergick år 2006 i sitt andra skede. För undersökningen har nu samlats in ett omfattande uppföljningsmaterial över åren 2003 och Under året publicerades tre forskningsrapporter i vilka behandlades företagshälsovården, de kommunanställdas utmattning samt ändringen i arbetshälsan i kommunerna Utöver dessa publicerades en artikelsamling som baserar sig på undersökningens nya material. Arbetsförmåga i kommunen verksamhetens kommunbesöksrunda avslutades under år Som avslutning på besöken arrangerades regionala arbetshälsoseminarier i landskapen. På våren arrangerades ett seminarium för personalledningen. I beställningsutbildningarna och i träningarna togs i huvudsak upp arbetshälsan, aktivt tidigt ingripande samt ändringsledarskap. Under år 2006 påbörjades det förberedande arbetet på två guider som behandlar stöd till personalledningen vid ändringsituationer. Därutöver förnyades utbildningsmaterialet för arbetshälsan. Även verksamhetsdirektiven gällande aktivt ingripande preciserades i chefsverksamheten samt i uppbyggandet av kommunvisa modeller. Som en del av beredningen av kundstrategiindexet påbörjades planeringen av ett arbetshälsoindex. Med hjälp av det strävar man efter att bedöma hur Kommunernas pensionsförsäkring har lyckats i främjandet av arbetshälsan inom medlemssamfunden. Avsikten är att indexet skall tas i bruk på prov hösten Layouten på webbsidorna för Arbetsförmåga i kommunerna förnyades på våren och förnyandet av innehållet inleddes på hösten. Nyhetsbrevet har ökat i popularitet och antalet prenumeranter var i slutet av året redan närmare Nyhetsbrevet innehåller av specialister skrivna artiklar i vilka presenteras konkreta verktyg för utvecklandet av personalen på kommunsektorn.

21 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning Utveckling av tjänster för arbetsgivarkunder Antalet besök på Arbetsgivarnas extranet ökade från i fjol 53 % och var Vi fick 700 nya användare. I extranet öppnades en betalningsandelstjänst i anslutning till pensionsavgifterna, syftet med tjänsten är bl.a. att fästa medlemssamfundens högsta lednings uppmärksamhet vid pensionskostnaderna och det egna medlemssamfundets pensionsavgifter. För medlemssamfund av olika storlek skapades tjänster av ny typ, och de tjänster som var riktade till arbetsgivarna produktifierades. Mål för det regionala samarbetet var Kajanaland, Egentliga Finland, Österbotten och Norra Karelen. Tjänsternas effektivitet uppföljs regelbundet. Utbildnings-, tränings- och workshopevenemang som var riktade till arbetsgivarna fick ett gott mottagande. De tros öka arbetsgivarnas möjligheter att främja fortsatt förvärvsarbete. Kommunernas pensionsförsäkrings kundstrategiindex och den matris som mäter indexet blev färdiga, och kommer att tas i provanvändning år Kundutbildning För kommunarbetsgivarna och de försäkrade anordnades under årets lopp 40 kurser. I utbildningen ingick öppna kursserier för pensionsombudsmän, företrädare för företagshälsovården och arbetarskyddspersonal samt för fackföreningarnas förtroendemän. Beställningskurserna, som skräddarsys tillsammans med kunden, var fortfarande populära. Sådana tillställningar hölls år 2006 totalt 206. Sammanlagt anordnades 349 kurser, seminarier och övriga evenemang. Information Det viktigaste insatsområdet för informationen var år 2006 att informera om pensionsskyddet. I synnerhet poängterades de förmåner som fortsatt förvärvsarbete medför. Målet för informationen var även att kommunarbetsgivarna tillräckligt väl skall känna till hur de lösningar som gäller anordnande av tjänster påverkar finansieringen av pensionsförmåner, pensionsavgifter och pensionsskyddet på sikt. Under året ordnades 17 landskapsevenemang i samarbete med landskapsförbunden. Tillställningarna nådde förutom landskapsledningen även förtroendevalda och tjänsteinnehavare från 174 kommuner och 12 samkommuner. Informationen till de kommunala beslutsfattarna effektiverades genom att man började skicka Kommunernas pensionsförsäkrings lednings nyhetsbrev per e-post till medlemssamfundens ledning och ekonomiska ledning. I maj arrangerades för första gången en Keva-dag för intressentgrupperna. Internetsidornas layout förnyades liksom delvis även deras struktur och användargränssnitt under våren 2006.

22 20 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning % 7 % 3 % 1 % PLACERINGSTILLGÅNGARNAS FÖRDELNING enligt marknadsvärde Ränteplaceringar 39 % Aktieplaceringar 50 % Fastighetsplaceringar 7 % Kapitalplaceringar 3 % Hedgefonder 1 % Totalt miljoner euro 39 % Placeringsåret 2006 var bra, fastän tämligen kluvet. Priset på aktier steg kraftigt på de flesta centrala aktiemarknaderna, men dock inte på alla. Placeringarna i kapitalplaceringsfonder, liksom även i fastigheter, gav under det gångna året ypperlig avkastning. När det gäller ränteplaceringar var resultatet i enlighet med de ursprungliga förväntningarna, dvs. endast lindrigt positivt. Vid ingången av 2007 var utsikterna för utvecklingen inom världsekonomin allt som allt rätt gynnsamma. Allmänt förväntade man sig att även år 2007 skulle bli ett år med god avkastning på aktiemarknaderna. Under de nästan två första månaderna motsvarade utvecklingen också prognoserna. Vid den tidpunkt då verksamhetsberättelsen skrivs har aktiemarknaderna emellertid redan upplevt en tämligen kraftig korrigeringsrörelse nedåt. Förväntningarna beträffande slutet av året har förändrats och blivit något mer pessimistiska. Det återstår att se hur långvarig och djup aktiemarknadernas nedgång blir. Vid ingången av 2006 uppgick placeringarna enligt marknadsvärdet till miljoner euro. Vid slutet av året var placeringarnas marknadsvärde miljoner euro, vilket är 15 % mer än vid utgången av föregående år. Placeringarna indelas i ränte- (skuldebrevslån, masskuldebrevslån och penningmarknadsplaceringar), aktie-, fastighets- och kapitalplaceringar samt i hedgefonder. Avkastningen enligt marknadsvärdet stannade på en god nivå, på 9,8 % (efter kostnader). Den kumulativa realavkastningen från fonderingens början (från år 1988) till slutet av år 2006 var 5,2 % per år. Det bundna kapitalet enligt marknadsvärdet inrymmer förutom ovan nämnda medel de resultatregleringsräntor som ingår i resultatregleringarna samt borträknat övriga poster (användning för egen verksamhet o.d.) 54,3 miljoner euro. Det bundna kapitalet enligt marknadsvärdet uppgår med beaktande av dessa poster till totalt miljoner euro. Ränteplaceringar Europeiska centralbankens räntehöjningar fortsatte år Centralbanken fortsatte på detta sätt den åtstramning av penningpolitiken som inletts redan hösten Euroområdets tillväxt var rätt god. Då ökningen kombinerades med stigande priser på energi och råvaror, var centralbanken rädd att dessa faktorer skall ge näring åt en ogynnsam inflationsutveckling. I Förenta staterna upphörde centralbanken med räntehöjningarna på sommaren, när tecknen på att den snabbaste tillväxten brutits och att bostadsmarknaden stabiliserats blev kraftigare. I sina utlåtanden påminde centralbanken dock fortfarande om inflationsriskerna. Avkastningen av de europeiska ränteplaceringarna blev av ovan nämnda skäl mycket anspråkslös. Däremot återställdes avkastningen av placeringarna i dollarbelopp på en skälig nivå jämfört med år God avkastning påvisade endast de mest riskfyllda ränteplaceringarna i den allra lägsta ratingen. De stöddes i synnerhet av en god global likviditet och av företagens goda kassaflödessituation. Vid utgången av 2006 hade i masskuldebrevslån placerats enligt marknadsvärde totalt miljoner euro, ökningen från i fjol var 425 miljoner euro. Till utomstående

23 Kommunernas pensionsförsäkring Årsredovisning förmögenhetsförvaltare (inklusive fonder) hade allokerats medel totalt miljoner euro, dvs. 16 % av masskuldebrevsportföljen. Avkastningen av masskuldebrevsplaceringarna enligt marknadsvärde var 0,8 %. Skuldebrevslånen uppgick vid slutet av 2006 till totalt 604 miljoner euro. Lånestocken minskade under året med 52 miljoner euro. Av skuldebrevslånen inflöt i ränteintäkter 5 % 8 % 18 % 21 miljoner euro. Den med lånesaldot vägda genomsnittliga lånetiden var något över 13 år. Totalt fanns lån. 15 % Beloppet av penningmarknadsplaceringarna uppgick vid utgången av 2006 till 697 miljoner euro. I ränteintäkter av ränteportföljer bokfördes totalt 307 miljoner euro. Ränteplaceringarnas avkastning enligt marknadsvärde var 1,1 %. 54 % Aktieplaceringar Aktiemarknadernas positiva utveckling fortsatte ännu under de första månaderna av år Aktiemarknaderna svängde dock till en kraftig nedgång vid slutet av våren och början av sommaren. I detta skede såg det ut som om den starka stimulansen som under flera år rått på aktiemarknaderna kunde svänga. Slutet av året var dock igen en mycket stark tid för aktierna, och aktiernas avkastning stannade på de flesta marknaderna på en hög nivå. MSCI-avkastningsindexet (EUR) som anger den genomsnittliga utvecklingen av de globala aktierna steg med 7,5 % år 2006, då det året innan hade ökat med 26,4 %. De europeiska aktierna steg 20,8 % (26,7 % i fjol) mätt med Stoxx 600-avkastningsindexet. De asiatiska aktiernas avkastning (MSCI Asia-Pacific) var 4,3 % (42,4 % år 2005). Vid utgången av 2006 uppgick det totala beloppet av aktieplaceringarna enligt marknadsvärdet till miljoner euro. Till utomstående förmögenhetsförvaltare (inklusive fonder) hade allokerats medel på totalt miljoner euro, dvs. 55 % av hela aktieportföljen. Dividendintäkterna av aktieplaceringarna var 193 miljoner euro. Aktieplaceringarnas avkastning enligt marknadsvärde var 16,4 %. Fastighetsplaceringar På de inhemska fastighetsmarknaderna var efterfrågan på placeringsobjekt år 2006 fortfarande livlig, och de utländska köparnas andel var mycket betydande. En hård efterfrågan och en tämligen låg räntenivå dämpade fastighetsplacerarnas nettoavkastningskrav. När det gäller användningsgraden för kontor fanns det tecken på återhämtning och till följd av detta en minskning av underutnyttjandet. Affärslokalernas användningsgrad var fortsättningsvis bra. På grund av höga produktionskostnader var förutsättningarna för att bygga hyresbostäder på nuvarande hyresnivå fortfarande relativt svaga. Placeringsfastigheternas marknadsvärde var vid utgången av året miljoner euro, varav fastighetsfondernas andel uppgick till 76 miljoner euro. Förutom dessa är 215 miljoner euro bundna i fastigheter som traditionella skuldebrevslån. Det totala beloppet av de placeringsförbindelser som gjorts i inhemska och utländska fastighetsfonder uppgick till 289 miljoner euro, varav beloppet för icke uttagna förbindelser uppgick till 214 miljoner euro. PLACERINGSTILLGÅNGARNAS GEOGRAFISKA FÖRDELNING enligt marknadsvärde Finland 18 % Europa (ej Finland) 54 % Nordamerika 15 % Japan 5 % Övriga 8 % Totalt miljoner euro 10 % 16 % 3 % 2 % 5 % 5 % PLACERINGSTILLGÅNGARNAS VALUTA- FÖRDELNING enligt marknadsvärde EUR 59 % USD 16 % GBP 10 % JPY 5 % CHF 3 % SEK 2 % Övriga 5 % Totalt miljoner euro 59 %