År_gå_n Sv. Hamnarbetarförbundets medlemsorgan Nr~

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "År_gå_n9 1-1972 Sv. Hamnarbetarförbundets medlemsorgan Nr~"

Transkript

1 År_gå_n Sv. Hamnarbetarförbundets medlemsorgan Nr~ FREDAGEN den 13 var kanske ett illavarslande datum för öppnandet av en kongress men det visade sig att gamla - märken inte längr e håller, ty sammankallanden Karl Nilsson kunde inte bara hälsa en fulltalig ombudsförsamling och en del. uppskattade gäster välkomna utan han kunde också, när kongressen avslutades, konstatera att förbundet fått goda, demokratiska stadgar att arbeta efter, att vissa meningsbrytningar till trots lojaliteten varit stark och att alla tecken talade för en, framgångsrik verksamhet under den tid.som förestår fram till nästa kongress. EN LYCKAD KONGRESS ''Vi önskar er all framgång'' Kongressen fick en fin upptakt genom de goda musikaliska insatser en kvartett under musikdirektör Jaåk Allmeres ledning svarade för. Där bjöds både svenska och norska folkmelodier, en svit för orkester och till sist den pampiga marschen Colonel Bogey. Sedan var det gästernas tur. Lokmannaförbundets ordförande Sture Göransson framhöll, att man följt Hamnarbetarförbundets tillblivelse med stort intresse. Vi har erfarenhet, sade han, ty i femton år fick vårt förbund kämpa för sin frihet och vi vet, att det krävs modiga och starka män att övervinna motståndarnas minst sagt hårda tag. Vi önskar er framgång i er strävan att skapa en god organisation, som har det främsta syftet att på bästa sätt gagna och tjäjia sina medlemmar. Lokmannaförbundets avdelning i Stockholm hade dagen innan haft möte och dess ordförande Arne Sandström framförde nu avdelningens hälsningar. Vi och ni sitter i samma båt, vi hyllar samma principer och vi är liksom ni bestämda motståndare till diktatur och förmynderskap. * Göreborgsprojikr på kongressen: Karl Hallgren, Kurt Lundberg och Karl Axel Kandevik. l: k1 t ' d: tnt ''- Sid 2: Den.första kongressen Sid 3: Karl Nilssons.kongresstal Sid. 4: LO-anslutnini bordlades Sid. 5-: De nya stadgarna Sid. 8: Lyckad 3-dagarskurs

2 2 HAMN~RBETAREN HAMN ARBETAREN ~ Sv.H~6rbundet.~ Oktober 1972 Den första kongressen 0 Svenska Hamnarbetarförbundets första kongress är över och nu efteråt kan man konstatera att även om _ en viss debattlusta gjorde sig gällande och även om, särskilt på en punkt, en del hårda ord fälldes, så var det dock viljan till enighet och till att skapa de bästa förutsättningarna för det fortsatta arbetet som dominerade. Det viktigaste ärendet var utan tvekan förbundsstyrelsens förslag till stadgar. Förslaget hade varit ute på remiss och att det studerats både flitigt och grundligt vittnade de många motionerna i ärendet om. Av sammanlagt trettiofyra motioner rörde inte mindre än tjugoåtta stadgeförslaget. viss utsträckning var det fråga om mindre detaljer men även om formuleringarna av väsentliga ting. Motionärerna kunde också glädja sig åt att förbundsstyrelsen i sitt förslag till kongressen helt eller delvis hade tagit hänsyn till de synpunkter motionärerna hade framfört och att kongressen antog dessa ändringsförslag på nästan alla punkter. Det blev alltså medlemmarna ute på fältet, som satte sin prägel på de stadgar, som skall vara vägledande under de två åren fram till nästa kongress. På en punkt blev det som nämnts en långvarig och intensiv debatt Det gällde inte oväntat frågan om en eventuell anslutning till LO och inte heller oväntat var det främst göteborgarna, som redovisade så många dystra erfarenheter att de omedelbart och i ett sammanhang ville avvisa varje tanke på anslutning. Förbundsstyrelsen hade för sin del föreslagit att frågan skulle bordläggas till nästa kongress och att mellantiden skulle användas till utredning om förutsättningarna och till information till medlemmarna. Detta förslag fick stöd från inånga hall även om också en del, som talade för förbundsstyrelsens förslag, deklarerade att de ansåg förutsättningarna för en anslutning mycket små. Enligt deras mening borde dock alla medleminar få kännedom om stötestenarna och själva bilda sig en uppfattning. En av stötestenarna är - påpekades det - att de av förbundet nu antagna, renodlat demokratiska stad~arna svårligen kan inpassas i LO :s mönster. Men det underströks också att just dessa nu beslutade stadgar förutsätter ett så stort medlemsinflytande som möjligt och att därför tid för information och diskussion ute i avdelningarna borde lämnas. Resultatet av överläggningen blev att förbundsledningens förslag godkändes -med trettiofem röster mot fem. Tidigare hade många hårda ord fällts om diktaturfasoner och förmynderi inom de gamla förbundet inte bara från Hamnarbetarförbundets representanter utan också från gästerna från Lokmannaförbundet, som ju har bittra erfarenheter och som en följd härav lämnat hamnarbetarna ett värdefullt stöd. Något påvevälde, som lever högt på medlemmarna ville man inte vara med om. De tankegångarna kom också fram vid fastställandet av arvodena till bl.a. förbundsordföranden, som därvid själv gick i spetsen. Han och alla var överens om att arvodet inte skulle vara högre än vad en hamnarbetare med full sysselsättning förtj ä nar. Vad säger Hasse Ericson - och många andra - om det? Kampglädjen och samförståndet kom också till uppenbara fast friare uttryck vid den glada kongressmid dagen, där det sannerligen inte saknades styrka i det fyrfaldiga levet för Sv. Hamnarbetarförbundet. Låt oss alltså summera, att den första kongressen innebar ett klart besked om att "Hamnarbetarförbundet har kommit för att stanna". De slutorden i Karl Nilssons kongresstal utlösre en verklig applådåska. Visst redovis e man i en del punkter olika uppfattningar. Det är ett friskhetstecken, då ändå samhörigheten finns fast förankrad på djupet. En kongress av den typen, där alla nickar bifall är ganska meningslös. SÅ ÄR V där! Tidens dynamiska utveckling inom skeppsbyggnadskonsten har gjort att nästan alla våra hamnar kommit på undantag. Konstaterandet är beklagligt, men det är ett riktigt iakttagande, som med säkerhet kommer att medföra betydande problem för alla inblandade parter. Med det nya, större fru:tygstonagets inträde i bilden har konstruktörerna skapat ett lämpligare och mer-a lastvänligt tonage, som gör att loss- och lastningsarbetet kan fortskrida i en allt snabbare takt. Men det finns hakar. De nuvarande stationära kranarna klarar ofta inte upp åtagna uppgifter, d.v.s. de är inte utnyttjningsbara i den önskvärda utsträckning som behovet påkallar. 40- SO-talets krantyper är helt enkelt tidspasserade. FARTYGSTYPERNA har fått en bredare utformning. Redarna har här fått önskade krav tillgodosedda, vilket även kommer andra arbetsgrupper till del där det tekniska och maskinella arbetsmaterialet är i stånd att klara uppgiften. - Utvecklingen inom godsförpackningen tenderar sedan tid tillbaka att bilda större, tyngre och solidara varublock men fortfarande är contieners den enda förpackningsenhet som accepterats av ansvarigt hamnfolk. Men hur står det egentligen till? Har våra hamnar här blivit tagna på sängen? Förhållandet är så och det är ytterst anmärkningsvärt. Dagens informationsskrifter Ja till fackföreningsfrågor av gemensamt intresse 0 V HAR FÅ TT många bevis på att det första numret av Hamnarbetaren mottagits mycket positivt bland förbundets medlemmar. Detta gläder oss naturligtvis i hög grad. Hamnarbetaren skall ju först och sist vara ett organ för medlemmarna även om man kan hoppas på att också någon utomstående kan ha intresse och glädje av innehållet. Många har till sitt tack lagt välgångsönskningar för framtiden. Vi gläder oss åt detta och skall givetvis i fortsättningen göra allt för att Hamnarbetaren blir det organ man hoppas på och kräver. Prem1ärnurnret har observerats i press och radio och i allmänhet har man haft vänligheten att ge den ett gott betyg. Örnsköldsviks Allehanda hette det sålunda, att man "hälsade kollegan välkommen i tidningsgemenskapen och tillönskade den många bra nyheter, en god uppslutning och ett långt liv. Det första fräscha och fräcka numret lovar gott för den fortsatta utgivningen". Nya Norrland var däremot mera syrlig, främst då med valet av en folkpartist till redaktör och menade att förbundet "för att fullständiga den partipolitiska neutraliteten bör skaffa fram en avdankad mod~ratpolitiker som ombudsman". Expressen lever också tydligen i den felaktiga uppfattningen att Hamnarbetaren inte är ett fackligt medlemsorgan utan en partipolitisk tidning för "vänsterradikala harnnarbetare, som brutit "sig ur Transportarbetarförbundet och bildat eget". Expressens rubrik Nej till partipolitik! Hr Ericson trampar fel löd: "Folkpartist byter versfot" med hänsyftning på att redaktören som riksdagsman höll något tal på vers. Nu är det i verkligheten så att redaktören inte bytt versfot utan att Expr~sen fått hela saken om bakfoten. Hamnarbetaren är inte språkrör för ~~got politiskt 'parti och inom förbundet är man-fullt på det klara med att det inte heller, framdeles skall få bli det nom styrelsen är flera politiska, menin~riktningar representerade och. inom mediemskåren finns bevisligen alla politiska uppfattningar företrädda. ngen lär emellertid ha anslutit sig till Svenska Hamnarbetarförbundet på grund av sin politiska hemvist. Det är det fackliga intresset, som varit avgörande. Därför är det också alldeles självklart, att Hamnarbetaren inte skall syssla med partipolitik - det finns det många andra organ för - utan strikt hålla sig till de fackliga frågor, som är av gemensamt intresse för alla förbundets medlemmar. Tillkomsten av Hamnarbetaren och valet av dess redaktör har förmått Hasse Ericson att i förbundstidningen Transportarbetaren göra en vålds!!jll kullerbytta. nte alldeles oväntat. Han har onekligen vanan inne. Vi skall inte här gå närmare in på hans många ekvilibristiska konytstycken i umgänget med sanningen och verkligheten. En del av dem kan ni läsa fram ur Karl Nilssons tal vid kongressen. Här skall blott göras en kommentar till Transportarbetarens artikel "Folkpartiets första lyckade försök". Söm alla vet påstod Hasse Ericson att hamnarbetarnas utbrytning och bildande av ett eget förbund var ett resultat av infiltration från den yttersta vänstern. Därmed var den politiska stämpeln på Svenska Hamnar- - betarförbundet, dess styrelse och medlemmar en gång för alla klar. Trodde man. Men Hasse Ericson är verkligen de fantastiska överraskningarnas man. Nu gör han sålunda veterligt att "folkpartiet äntligen slagit hål på den fackliga obrutenheten i svensk fackföreningsrörelse" och därmed har Sv. Hamnarbetarförbundet blivit det första "offret för borgerlighetens strävanden att folkpartisera svensk fackföreningsrörelse". Sannerligen inte dåligt rutet! Men var finns logiken? Bara för några månader sedan stämplades medlemmarna i Sv. Hamnarbetarförbund.et som en av vänsterradikaler förledd och förblindad skara Och nu plötsligt, simsalabim, är de borgerlighetens offer. Så fort och enkelt kan det gå till. Men nu är det väl ändå så att Hasse Ericson knappast kunde ha rätt vid den första politiska stämplingen, om han gör anspråk på att ha rätt nu vid den senaste i Transportarbetaren utförda? själva verket ligger det så till att han trampade lika fel den förs ~ ta gången som han gör nu. Om det skett medvetet eller omedvete låter vi vara osagt Vilket det n'~ än är så är det bara bevis på hur lätt den ena lögnen föder den andra och att en sjuk sak inte blir bättre, om man byter ut den ena felaktiga medicinen mot en som är lika verkningslös. Vi inte bara tror, vi har otvetydiga bevis på att Hasse Ericson lika våldsamma som befängt ovederhäftiga utfall mot hamnarbetarna fått en verkan, som han säkerligen inte själv tänkt sig, nämligen den att svetsa medlemmarna i Svenska Hamnarbetarförbundet allt fastare till varandra och till en beslutsamhet att verkligen kämpa hårt för det förbund de startat. Hans politik att göra politik av det som hänt har kanske gått hem på något håll men absolut mte hos dem han främst velat fånga i si11 fålla. Den jämna strömmen av nya medlemmar ger även den sitt klara besked därom och vi tror inte, att vi är inne på några de blinda förhoppningarnas väg, när vi väntar en betydande ökning av den skara, som kräver rätt till inflytande över sin egen situation och sitt eget arbetsområde och som därför bestämt motsätter sig att bli blindpipor i ombudsmannabehärskade storavdelningar. Det är däri knuten ligger. nte i några partipolitiska strävanden! - --=-::_ hår ~ tillr ä<'.:kliga fingervisningar pclcat -på vad som stod på och kommer att väntas vad det främst g fillet fartygstransporter. Så här finns det inga möjligheter till undanfly)c. ter. -,..--:.. ANSVARGT hamnfolk har kanske insett nödvändigheten av dmställning o_ch kanske påtalat farhågorna, men har finansiärerna lyssnat? Knappast! Det finns till och med städer i vårt land med stora utvecklingsmöjligheter, som 1 stället för upprustning av hamnen föredra~r och gör grunda qadvikar av hamnbassängerna. Ja så ser det ut när de ansvariga får härja fritl Som arbetsgrupp hamn- och ~ stuveriarbetare tager vi i första 'hand sikte på nu rådande förhål :iande med målet inställt på att.lindra arbetsbördan. De förhållanden som pu råder skall rättas till annars riskerar man att gamla arbetsmetoder konserveras för lang tid framöver. ~RANAR som inte förmår föra Ut Sifl lastbörda inom befintliga l~~köppning_ar eller vars lyflkapac1tet understiger 5-6 ton skall inte givas möjlighet att bestämma hamnens fortsatta bestånd. rimlighet.ens namn kan det väl inte vara: dagsriktigt tänkande att fortfarande anlita provisoriska, temporära lösningar eller att investera i mekaniska hjälpmedel i form av lyft- och transporttruckar på grund av att orsaken flyttat från fartyget upp på kajerna. de allra flesta hamnarna är förhållandet, som här skisseras. Det finns undantag, men inte ens där kan man gå fri från anmärkningar. _Allt prat om lönsamhet och effektivitet klumpar sig i halsen. Det går bara inte glömma eller blunda, att försöka pressa arbetsfolket och i någon mån kompensera är enbart former av typen konstgjord andning. Nej kära bestämmare! Kommuner och företagare drar inte ned mössan över ögon och öron. Nu gäller det för oss alla att överleva både humanitärt som ekonomiskt DE SOM STTER på penningkistorna och pratar argonomi och arbetsmiljö får allt lov att lyfta på ändan så vi kommer åt ya kranar, bättre kajer, lämplig<:.re hanteringsriktare, upplag i anslutning till arbetsstället, det är mirakelmedicin. Hästkur? Ja! men behövligt. Rom byggdes mte på en dag sägs det. Naturligtvis inte. men snälla, söta det är i alla fall mycket, mycket länge sedan... ~ r Hrgm

3 ARBETAREN =-l ii8ngresst~~ l--1 JAG VLL här försöka lämna en någorlunda utförlig redogörelse om vad som inträffat sedan Svenska Transportarbetareförbundets kongress 1969, ja även vad som inträffade på själva kongressen. Vid 1969 års kongress lade förbundsstyrelsen förslaget om storavdelningsbildningens definitiva genomförande under den kommande kongressperioden. Förbundsstyrelsen lade förslaget trots att man redan visste hur kompakt motståndet var från stuveriavdelningarnas sida. Styrelsen hoppades att landtransporterna skulle hjälpa dem att genomföra förslaget även om motståndet från stuveriavdelningarna var 100-procentigt Debatten på kongressen blev som bekant synnerligen livlig, med ett 30-tal inlägg. Flera talare från storavdelningarna stödde också småavdelningarna i deras strävan att få behålla sina avdelningar. ST slutanförande sade förbundsordförande Hans Er\ksson bl.a. följande: "Sammanslagningarna under kongressperioden har skett i fullt samförstånd med avdelningarna och det förhåller sig inte alls så som man här vill utforma det, nämligen att vi nästa vecka kommer att skriva till de avdelningar, som inte gått upp i en storavdelning, att de från och med nästa månad skall tillhöra en viss storavdelning. Vi har alltid åkt ut till avdelningarna och diskuterat saken med dem, och vi har tillsatt kommitteer som utrett de speciella förhållanden som funnits och som borde beaktas före en sammanslagning. Det är inte meningen att frångå denna linje, även om kongressen nu bifaller förbundsstyrelsens förslag." Förbundsordföranden sade vidare i sitt anförande: "Nu m.åste vi bestämma tidpunkten något så när. Kanske vi inte kan genomföra sammanslagningarna helt under den närmaste treårsperioden - vi skall inte gå fram så hastigt, att vi inte hinner med samråd och kontakter på ett riktigt sätt, det vill jag redan nu ha sagt." -*- DET GÅR inte att fatta förbundsordföranden, pa annat sätt än att kommitteer skulle tillsättas, vari stuveriarbetare skulle ingå, att representanter från Transportarbetareförbundets ledning skulle åka ut till avdelningsmöten o.ch informera och diskutera med medlemmarna om sammanslagningarna, att - om man misslyckades i något fall - detta inte omedelbart skulle innebära uteslutning. Varför skulle förbundsordföranden i annat fall säga att tidpunkten var bestämd endast något så när och att det inte var säkert, att man skulle hinna genomföra sammanslagningarna under kongressperiodel'l. Det är helt klart att ombuden fattade det hela så. Men anförandet hade den verkan som avsiktligt var, förbundsstyrelsens förslag fick en mycket knapp men dock majoritet. Vi tror inte att förbundsstyrelsens förslag segrat om förbundsordförande Hans Eriksson sagt som resultatet blev, nämligen att ett cirkulär kommer att tillställas berörda avdelningar, där sammanslagningarna är beslutade och klara Vill medlemmarna inte acceptera detta kommer vi att upplösa avdelningarna och utesluta medlemmarna. Vi kommer inte heller att tillsätta några kommitteer, som u treder eventuella svårigheter och några samråd har vi knappast tid med. DET BLEV nämligen den krassa verkligheten av alla löften som förbundsordföranden gav på kongressen. Under den långa tiden av nära två och ett halvt år har, såvitt det är oss bekant, ingen representant från Svenska Transportarbetareförbundet deltagit i något avdelningsmöte för att diskutera sammanslagningarna 'med stuveriarbetarna. nga kommitteer har tillsatts, i varje fall inte med någon representant från stuveriarbetarna, och det måste väl vara stuveriarbetarnas självklara rätt, enligt alla demokratiska regler, att i varje. fall få varå med och diskutera hur man ser på frågan och om möjligt komma fram till någon godtagbar lösrung i sammanslagningsfrågan. Men så ville inte Transportarbetareförbundets ledning se det hela, sedan man väl fått igenom beslutet Detta är vad som hände på kongressen i första omgången i denna fråga. Men vi skall inte glömma att vi från stuverisidan gjorde ytterligare ett försök att lösa frågan. Genom att på kongressen samla namnunderskrifter lyckades vi få upp frågan ytterligare en gång, men även då lindade förbundsordföranden in orden i silkespapper och fortsatte sina löften om samråd, kommitteer, endast i någon mån tids':>estämt m.m. och även då lyckades förbundsordförande Hans Eriksson övertyga ombuden att inget farligt skulle ske, om han fick bifall till förbundsstyrelsens förslag och vi förlorade även denna gång. JAG ÅTERKOMMER längre fram i mitt anförande till andra frågor _som_ beslutades om på kongressen, vars beslut vi från stuverisidan hade svårt att acceptera. -*- EFTER kongressen uppstod ett tomrum på över 2 år, när ingenting inträffade. mitten av oktober 1971 kom cirkulär 113/ 1971 angående sammanslagning till storavdelningar. Vid sammanträde med förbundsstyrelsen den 8 mars 1971 beslutades att sammanslagningarna skulle genomföras fram till den 28 februari Därefter, jag citerar ur cirkuläret, har vissa kontakter förekommit med ledningen i en del av småavdelningarna, som därvid framfört önskemål om att samma sammanslagningsdatum skall tillämpas för alla avdelningar, som berörs av kongressbeslutet, slut på citatet. Förbundsstyrelsen beslutade således senaste sarnmanslagningsdatum utan att, och här erkänner förbundsstyrelsen detta själv, någon som helst kontakt tagits med småavdelningarna. Vi minns förbundsordförandens_ fagra löften om samråd, endast i någon mån tidsbestämt m.m. Cirkulär 113 innehöll förutom det redan citerade, förbundsstyrelsens beslut om sammanslagningarna. Med avd. 26 Norrbotten skulle avdelningarna i Kalix, J ämtön.öjebyn och Luleå sammanslås. Med avd. 28 Västerbotten, avdelningarna i Skelleftehamn, Nordmaling, Hörnefors Holmsund och Sikeå. Med avd. 33. Ångermanland, avdelningarna i Örnsköldsvik och Lunde. Med avd. 29 Medelpad, avdelning 8 Sundsvall. Med avd. 18 Hälsingland, avdelningarna i Hudiksvall, Stocka, ggesund och Söderhamn. Med avd. 5 i Stockholm, avdelning 126 Stockholm. Med avd. 72 Södra Sörmland, avd. 12 Oxelösund. Med avd. 13 Sydöstra Skåne, avd. 121 Karlshamn. Med avd. 35 Malmö, avd. 83 Malmö och med avd. 25 Halland avd. 21 Halmstad. 19 av de här uppräknade småavdelningarna var stuveriavdelningar, företrädesvis efter Norrlandskusten. cirkuläret vädjade också förbundsstyrelsen till storavdelningarnas styrelser att vid utseende av kongressombud till 1972 års kongress om möjligt bereda de nyinkomna medlemmarna i storavdelningen möjligheter till representation vid kongressen. - * - FÖR 75 ÅR sedan var en hel del av de här berörda avdelningarna med och bildade Sv. Transportarbetareförbundet, nu skulle vi bli nyinkomna medlemmar. Under senare delen av okt. togs kontakt mellan olika avdelningar, som berördes av sammanslagningarna och i början av nov. samlades representanter för avdelningarna i Örnsköldsvik, Sundsvall, Kramfors och Öjebyn till ett möte i Örnsköldsvik, där det beslutades att till berörda stuveriavdelningar utsända en inbjudan till en förutsättningslös diskussion i Örnsköldsviks Folkets Hus den 20-21nov avd. hörsammade inbjudan och sände vardera 2 representanter till mötet. Dessutom inkom skrivelser från andra avdelningar som av kostnadsskäl inte ansåg sig ha möjlighet komma, men som sympatiserade helt med oss. Vid mötet beslutades enhälligt tillställa Svenska Transportarbetareförbundet en skrivelse, undertecknad av två man från varje närvarande avd. Skrivelsen hade följande lydelse: Till Svenska Transportarbetareförbundets styrelse. Undertecknade avdelningar har vid möte i Örnsköldsvik den nov beslutat att inte ansluta sig till den av förbundsstyrelsen i cirkulär nr 113/ 1971 beslutade sammanslagningen till storavdelningar. Vi kräver att nuvarande avdelningsordning bibehålles. Mötet uppdrog till Karl Nilsson, Örnsköldsvik, Gunnar Norberg, Lunde och Olle Wikström, Sundsvall att handlägga denna fråga Svar hemställes senast, den 31 dec. 1971, adress Karl Nilsson, Nygatan 11, Örnsköldsvik. - *- DEN 11 DEC. bekräftade Sv. Transportarbetareförbundets VU skrivelsen och hemställde att varje avd., som undertecknat skrivelsen, före den 18 dec. till förbundsstyrelsen skulle inkomma med dels bestyrkt protokollsutdrag över avdelningsmötets beslut att inte ansluta sig till det av förbundsstyrelsen i cirkulär 113/ 1971 beslutade sammanslagning till storavdelningar. Vi kräver att nuvarande avdelningsordning bibehålles. dels bestyrkt protokollsutdrag över avdelningsmötets beslut att uppdra åt den, eller de personer som undertecknat skrivelsen, att göra detta. Vid Sv. Transportarbetarförbundets styrelsemöte den 20 dec: beslöts följande: att ifrågavarande avdelningar fr.o.m. den 29 febr kommer att upplösas i enlighet med stadgarnas 24 mom. 14 om övergång till resp. storavdelning inte har skett före nämnda datum samt; att avdelningarna meddelas innehållet i stadgarnas 24, mom. 14 andra och tredje stycket. Detta meddelades till varje berörd medlem i en 5 sidor lång skrivelse som avslutades med följande: "För att ditt medlemskap i Svenska Transportarbetareförbundet skall tillförsäkras efter den 1 mars 1972, är det Förbundsstyrelsens förhoppning att du senast den 29 februari 1972 övergår med ditt medlemskap till storavdelningen". Detta försök att splittra stuveriarbetarna misslyckades dock helt. ngen stuveriarbetare nappade och enigheten var 100%. Vi inom de berörda avdelningarna var under tiden i full verksamhet, vi rustade oss för strid. Redan vid mötet i Örnsköldsvik tillsattes en interirnstyrelse med ett verkställande utskott. - * - DEN 7 JAN samlades interirnstyrelsen till ett möte i Örnsköldsvik. Den 21 januari uppvakt ade undertecknad, Gunnar Norberg och Olle Wikström LO för att informera om den schism som uppstått. Styrelsen ansåg frågan av så stor betydelse att en uppvaktning skulle göras. Redan dagen därpå tog vi kontakt med Henning Sjöströms advokatfirma för att få hjälp med utredning av vissa frågor bl.a. av ekonomisk karaktär. nte heller Svenska Transportarbetareförbundet var overksamt. Den information man helt struntat i före beslutet om senaste sarnrnanslagningsdatum, försökte man nu reparera. Som det angivits i cirkulär 113 var det ombudsmännen Tryggve Einerfelt och Gunnar Gustavson, som skulle sköta den detaljen. Under januari och februari månader var de tre ombudsmännen pa turne och avdelningarna fick arrangera möten, där information skulle ske. En del avdelningar arrangerade informationsmöten, andra sade blankt nej, och att vissa sade nej till ombudsmännens besök var kanske inte så förvånansvärt som Svenska Transportarbetareförbundet lät påskina. alla demokratiska organisationer tillämpas regeln om samråd och information före beslut, i varje fall om möjlighet finnes. Svenska Transportarbetareförbundet hade som jag tidigare sagt över två år på sig att informera och rådgöra med sina medlemmar. nformationen kom 10 månader efter förbundsstyrelsens beslut om sammanslagningarna. Mera behöver kanske inte sägas i denna fråga -*- STUVERSEKTONERNA i Norrköping och Göteborg liksom avdelningen i Skelleftehamn hemställde i skrivelser till förbundsstyrelsen om förnyad prövning av frågan. Men något extra styrelsemöte och inte heller något förbundsrådsmöte blev det. Beslutet stod fast. Den 29 februari uteslöts sarntl!ga medlemmar, som inte funnit sig i förbundsstyrelsens diktat. Forts. på sid. 4.,..

4 ~~F_ 4 HAMNARBETAREN rågan om LO-anslutning bordlades Många som gärna vill spå förutsade att kongressen skulle söndras i en fråga, nämligen punkten om eventuell anslutning till LO. En del gjorde det uppenbarligen med en viss medömkan, en del med skadeglädje men vilken anledningen till förutsägelserna än var gick det inte alls efter förutsägelserna. Visserligen blev frågan den livligast d<;:batterade under kongressdagarna och visst var uppfattningarna delade men inte på det sättet, att meningsskiljaktigheterna förmådde åstadkomma den spricka man på vissa håll säkerligen hoppades på. Med trettiofem röster mot fem följde kongressen förbundsstyrelsens förslag att frågan skulle bordläggas till nästa kongress för att under tiden dels bli föremål för vissa undersökningar och dels för diskussioner ute i avdelningarna. Och även de medlemmar, som röstade för att kongressen redan nu skulle besluta om att icke göra några försök till anslutning till LO förklarade, att de lojalt skulle följa kongressens beslut. r r. De som hårdast engagerade sig för att avråda från varje närmande till LO var Uno Bohlman och Gerhard Malmgren, båda från Göteborg. Uno Bohlman ville erinra -om att det just var LO, som hade det yttersta ansvaret för den schism, som ledde till uteslutningen och han menade, att man inte hade Sren.~kct Hamllarbt'lo l"f <wtm n<l<' s H)R~T\ 1\.0\(RL~S ' någon anledning att komma krypande till korset. Den egentliga grunden till uteslutningen var nämligen LO :s påfund med storavdelningar, där de enskilda medlemmarna inte skulle ha något att säga till om och därför blir lättare att dirigera. Uno Bohlman förklarade att i själva verket var det så att LO blivit en värre fiende till arbetarna än arbetsgivarna. Göteborg var man helt på det klara med sin ståndpunkt. Han understöddes helt av Gerhard Malmgren, som menade, att man nu borde vara beredd att pröva sina egna vingar och visa att man kunde klara sig, utanför LO. Han pekade också på att de stadgar kongressen just antagit på så många och betydelsefulla punkter att en anslutning vore omöjlig. Skulle man böja sig, då skulle man också bli tvingad att ändra stort på de egna stadgarna så ;itt de passar LO. Redan styrelsens förslag om bordläggning - om det godkändes - skulle enligt hans mening innebära ett nederlag och han hade stora bekymmer för hur medlemmarna i Göteborg skulle uppfatta ett sådant beslut. Ä ve~ Olle Dahlberg, Piteå hade svårt att förstå att göteborgarna skulle förlora ansiktet, när de kom. hem och redogjorde för hur saken låg till. Det fanns överdrifter i det som sagts och man skall inte glömma bort, att det ändå fanns så gamla bindningar, att det på vissa håll, i varje fall inom norrlandsavdelningarna, där man nog behövde tillfället till information och debatt och inte utan vidare var beredd att skära av banden. Han tillstyrkte därför förslaget om bordläggning. Så småningom gick man till omröstning genom namnupprop och resultatet blev att förbundsstyrelsens förslag fick trettiofem röster mot fem för förslaget om omedelbart avgörande. Endast Uno Bohlman och Gerhard Malmgren anmälde reservation. Detta följdes av uttalande att alla var beredda att lojalt följa kongressbeslutet. Musikpreludier för verkställande utskottet innanförhandlingar.nas allvar /XVjar. Förbundsstyrelsens förslag om bordläggning hade varit enhälligt och Gunnar Norberg, Lunde tyckte att talet om nederlag var mycket underligt. Kan det ligga någon fara i att man bordlägger frågan och överlåter åt styrelsen att närmare undersöka förutsättningarna. Därefter blir det ju ändå kongressen, som fattar det avgörande beslutet. De som hoppats på en spricka i förbundet fick alltså ingen utdelning. KONGRESSTAL Forts.från sid. 3 För oss fanns då inget val. Den 4-5 mars 1972 bildades Svenska Harnnarbetarförbundet, vid ett möte i Örnsköldsvik. Förbundet fick vid bildandet 940 medlemmar fördelade på 18 avdelningar. En sak kunde dock Transportarbetareförbundets ledning glädja sig åt. Avdelning 121 Karlshamn övergick som enda stuveriavdelning till storavdelningen, i övrigt var enigheten fullständig och är så fortfarande trots alla försök som gjorts från Transportarbetareförbundets sida att splittra oss. Transportarbetaren nr erbjuds, i en helsidesannons, de uteslutna stuveriarbetarna möjlighet till sammanhängande medlemskap. Detta på grund av att medlemmarna blivit vilseledda i storavdelningsfrågan och även för :ätt så många medlemmar kontaktat förbundet och undråt hur man skulle bära sig åt för att komma tillbaka till förbundet. Men inte heller detta hjälpte, stuveriarbetarna var eniga. Vi tror att förbundsstyrelsen underskattat sina före detta medlemmar. De uteslutna stuveriarbetarna var inte den viljelösa massa, som låtit sig förledas av arvodessjuka ledare. Det var i stället arbetare som varit starkt fackligt medvetna och ovanligt fackligt aktiva Det var arbetare som inte lät sig påverkas av alla lögner i Transportarbetareförbundets tidning och även andra tidningar om kommunistisk aktion och även på senaste tiden om hur vi öppnat dörrarna för folkpartiet. Men vi är medvetna om att det kan ha svidit i hjärtat på gamla socialdemokratiska kämpar att läsa detta, och vi kan bara beklaga att man tar till sådana lumpna metoder från vissa håll. Vi har dock avdelningar som är kollektivt anslutna till SAP, och en sak borde i alla fall Transportarbetareförbundets medlemsorgan tänka på: medlemmarna i det nya Hamnarbetarförbundet är samma arbetare som förut tillhört ert förbund. Vi tror inte någon bytt partitillhörighet på grund av att en diktatorisk förbundsledning sparkat ut honom som medlem. Det är klart att medlemmarna är förbittrade på Transportarbetareförbundets ledning för alla käppar i hjulet den försöker sätta i form av förhöjda avgifter för A-kassan, från 7 till 40 kronor, förhandlingsrätten m.m. _ Vi beklagar också den utveckling förbundsledningen styrt in förbundet på. Medlemsinflytandet kommer att minska, funktionärsväldet att öka SOM JAG tidigare sade var det på 1969 års kongress fler förslag från förbundsstyrelsen, som vi från stuverisidan hade svårt att acceptera. Det ena var beslutet om tillsättande av lokalfunktionär. Vi anser det vara medlemmarna i den avdelning som skall anställa lokalfunktionären som också skall välja denna Enligt det beslut som fattades på kongressen skall det ske i samråd med förbundsstyrelsen. Detta betyder att endast ombudsmän, som in i minsta detalj sympatiserar med förbundsledningen blir tillsatta, kombinerat med uteslutningar av funktionärer som har oförskämdheten att ha en egen uppfattning. Vi minns Karl Hallgren, vi minns det blåsväder Lennart Jonsson var ute för på årets kongress och detta kombinerat med den svågerpolitik som tillämpas inom förbundsledningen - fyra från samma avd. som förbundsordföranden - då är det väl bäddat för det rent diktatoriska styrelsesätt, som nu tillämpas inom Transportarbetareförbundet, detta i synnerhet som förbundsstyrelsens sammansättning med 6 heltidsanställda funktionärer ingående i densamma gör detta möjligt. -*- ETT ANNAT förslag från förbundsstyrelsen till 1969 års kongress med samma syftemål, var slopandet av distriktsverksamheten. Norrlandsdistriktet var under alla år ett livaktigt distrikt. Vi har här i dag många som varit ombud på årsmötena som kan intyga detta. De representanter från Svenska Transportarbetareförbundets ledning som besökte årsmötena kan också intyga detta. Många gånger hade dom det hett om öronen och många beska sanningar sades vid dessa tillfällen och kanhända var det detta som var obekvämt. Därför ändrades det hela om till en informationsträff, där ledningen för förbundet informerar ombuden om vad som händer och sker inom förbundet. Transportarbetareförbundets ledning anser tydligen att informationerna skall gå den vägen. Vi tror att informationerna skall gå andra vägen, från medlemmarna till förbundsledningen, för att demokratin skall kunna fungera inom etfförbund. Därför var det bland det första vi gjorde att återuppliva dlstriktsverksamheten, den behövs. Vi väntar oss mycket av framtiden. Det mål vi satte upp vid förbundets bildande, alla Sveriges hamnarbetare organiserade i Hamnarbetarförbundet, och då räknar vi även arbetare som arbetar i anslutning till hamnarna såsom magasinsarbetare, tallymän m.fl., har vi ännu för ögonen och kommer att arbeta för detta. Vi kommer att driva förbundets verksamhet med hjälp av demokratiskt utformade stadgar, och vi vill särskilt trycka på ordet demokratiska De stadgeförslag som styrelsen utarbetat har varit ute på remiss i avdelningarna. Det har till kongressen inkommit inte mindre än 28 förslag till ändringar. Det tyder på en mycket god aktivitet från medlemmarnas sida och vi är glada för det visade intresset. Det bådar gott för framtiden. V KAN i nuvarande läge inte säga så mycket om förhandlingsrätten eftersom den är föremål för utredning. Vi vill dock säga ett varningens ord. Den situation, som Transportarbetareförbundet provocerar fram i hamnarna, kan leda till kontroverser parterna emellan som inte från någon sida är önskvärda alla hamnar är upprättade lokalavtal mellan den lokala fackföreningen och den lokala arbetsgivaren undertecknade av de båda nämnda parterna och dessutom av Svenska Transportarbetareförbundet och Sveriges Stuvareförbund. ett beslut i arbetsdomstolen från 1970 säger såväl Svenska Transportarbetareförbundet, Sveriges Stuvareförbund och Arbetsdomstolen, att vare sig Svenska Transportarbetareförbundet eller Sveriges Stuvareförbund är att anse som pärt i avtalet. Partställningen är mellan de lokala parterna och förbundens underskrift är inte att beteckna som ett godkännande, utan som ett bevis att förbunden tagit del av avtalet och såsom ett konstaterande av att avtalet behörigen tillkommit i enlighet med de för huvudorganisationen och dess avtalsslutande medlem gällande reglerna. DETTA VAR som sagt hävdar Transportarbetareförbundet att det är de som skall förhandla för de uteslutna avdelningarna. Transportarbetareförbundet kräver således att få förhandla för avdelningar, där man inte har en enda medlem och inte en enda arbetare att ställa till förfogande. Svenska Harnnarbetarförbundets medlemmar kommer aldrig att acceptera att Transportarbetareförbunde s ombud män kommer ut till avdelningar, där man inte har några medlemmar och förhandlar om avtal för Svenska Hamnarbetarförbundets medlemmar. Det är inte prestigetänkande när vi säger detta, det är.sunt tänkande. Vi vill klart ha sagt detta. V KOMMER att kalla till avtalskonferens och dra upp riktlinjerna för nästa avtalsrörelse, men jag vill redan nu ha sagt att våra krav kommer att innefatta månadslön till de anställda. De raka ackorden har spelat ut sin roll inom stuverinäringen. Blandackorden är en senare ackordskonstruktion, där moroten finnes med, men löneglidningen till stor del försvinner. Kombinationen en fast veckolön och en rörlig ackordsdel innebär de redan uppräknade nackdelarna men också naturligtvis en trygghet för arbetstagarna, som inte fanns i det gamla avtalet. Den ökning av årsinkomsten som förbundsordförande Hans Ericson redovisade på årets kongress är dock i högsta grad missvisande. Vad som där gör den största inkomstökningen är skift, sön- och helgdagsarbete. Det innebär stora nackdelar för arbetstagarna och det är kompensationen för dessa nackdelar, som inkomstökningen till största delen beror på. Vi vet arbetsgivarnas argumentering när det gäller månadslön, men deras argumentation om sänkt intensitet är inte på något sätt bevisat. Vad man från den sidan räknar är uteslutande intensiteten pr man och timma Man räknar aldrig att om ackordshetsen skulle ersättas av-ett lugnare tempo, de besparingar som görs i mindre slitage på maskiner, mindre slitage på människor med mindre olycksfalls- och mindre sjukfallsdagar som följd, bättre miljö m!m. Detta är saker som är svåra att värdera för arbetsgivare som är vana att räkna i ton per man och timma. Ändock får man 'lov att lägga dessa saker i den andra vågskålen, näf man i den första lagt den befarade intensitetsminskningen, för att det hela skall bli rätt vist bedömt. Tryggheten måste lösas för stuveriarbetarna. De förhållanden som råder i vissa hamnar är långt ifrån accepterbara. Transportarbetareförbundet har löst problemen i vissa hamnar, meri Öm man tittar efter vilka hamnar det är, ser man snart att det är just de hamnar som hade de bästa förhållandena redan tidigare. H?mnarbetarförbundet kommer att målmedvetet arbeta för att förändra arbetsförhållandena för våra medlemmar. Vi fick från starten börja från noll, inga lokaler, inga tillgångar, ringa erfarenhet av de arbetsuppgifter som ingår i 'arbetet att leda ett nystartat förbund. Vi var alla vanliga stuveriarbetare, men även om mycket övrigt vore att önska har vi ridit ut den första och kanske svåraste tiden och vi ser med optimism på framtiden. Hamnarbetarförbundet har kommit för att stanna!

5 Till ~er om Olle Wikström "Göul>orgsl>iinken" med Karl Lundberg, Karl-Axel Kandevik, Krisur Milefors och Gerhard Malm"wen. DE NYA.STADGARNA. Kongressens viktigaste arbetsuppgift var utan tvekan att fastställa de stadgar som skulle bli vägledande för de närmaste årens arbete inom förbundet. Det av förbundsstyrelsen upprättade förslaget hade i god tid gått ut till avdelningarna, där tydligen de också varit föremål för grundliga överläggningar, ty i inte mindre än tjugoåtta motioner förelåg yrkanden om större eller mindre ändringar. Det skulle föra alldeles för långt att här ta upp alla ändringsförslagen och alla de debatter, som upptog större delen av kongressens andra dag. Vi får nöja oss med att återge det viktigaste av det som förekom. På förslag i motioner från Göteborg dels att beträffande förbundets uppgifter det i ett stycke skulle heta: dessa uppgifter ingår att verka för löntagarnas bestämmanderätt i företagen och att stödja kraven på produktionens styrning i sådan riktning att löntagarnas och samhällets intressen på bästa sätt tillgodoses. Det åligger även förbundet att verka för medlemmarnas bästa och dels att ordet fackförening skulle ändras till avdelning. Enligt en motion från Halmstad fastställdes beträffande inträde i förbundet följande: nträdesansökan skall av avdelningsstyrelsen översändas till förbundsstyrelsen med till- eller avstyrkande, och skall i senare fallet bifogas skriftligt yttrande upptagande skälen för avstyrkandet. Frågan om inträde prövas och avgöres av förbundsstyrelsen. Bifalles ansökan, skall medlemsskap anses ha vunnits fr.o.m. den månad avgiften erlagts. För ny medlem skall utfärdas medlernsbevis, vilket tillställes genom avdelningen. Mindre framgång hade Halmstad beträffande avgifterna. Där fastställdes följande att gälla: Med ordinarie inkomstjämställes lön för den som utfört arbete under minst 10 dagar eller 80 timmar per kalendermånad, dock att stuveriarbetare som tillhör arbetslöshetskassans klass R/2. och vars inkomst uppgår till minst 1000 kronor per månad, även vid arbete kortare tid än 10 dagar eller 80 timmar, skall betalas avgift, den som tillhör atbetslöshetskassans klass R/2 skall betala avgift enligt avgiftsklass 1 kr 24:-. Medlem som anses ha blivit gottgjord genom semesterlön skall _ för sådan månad erlägga avgift efter samma grunder som han haft arbete. Mom. 2 Utöver vad i mom. 1 stadgas rörande avgifter till förbundet skall medlemmen erlägga en av varje särskild avdelning fastställd ordinarie avgift, som i huvudsak är avsedd till avdelningens administration och skall utgå för varje månad varunder avgift till förbundet erlägges. Avgiften fastställes å sista avdelningssammanträdet före ingången av det år under vilket den skall gälla, och utgör per månad minst kr 4: -. fråga om befrielse från avgift fastslogs att medlem är befriad dels vid arbetslöshet om ersättning från arbetslöshetskassan ej utgår, dels vid arbetskonflikt dels vid sjukdom och dels vid första militärtjänstgöringen. DEBAT KRNG ARBETSNEDLÄGGELSE Kring frågan om hur avgörandet om stridsåtgärder som strejk, blockad eller bojkott skall ske väckte en motion från Göteborg en lång debatt. Göteborgarna hade främst inriktat sig på omröstningsförfarandet och menade att det var orimligt att medlemmar, som inte deltar i en omröstning likväl skall ha inflytande på utgången på grund av att deras icke avgivna röster räknas som ja-röster. De ville alltså här åstadkomma en ändring i ett förhållande, som enligt deras mening tidigare på ett otillständigt sätt utnyttjats och lett till ett förvrängt resultat. Sedan känslorna luftats fick de förståelse även från styrelsens sida-och man kunde i enighet fastställa, att de i stadgarna i stället för "två tredjedelar av berörda medlemmar" inskrevs "två tredjedelar av i röstningen deltagande medlemmar". De som icke röstat skulle alltså betraktas som obefintliga. Mom. 5 i samma paragraf fick följande lydelse: "Strejk, blockad eller bojkott får ej vidtagas förrän omröstning enligt mom 4 företagits och att överläggningar förevarit i frågan med förhundsstyrelsen." Som nytt moment infördes följande: Söker arbetsgivare genomföra försämring av arbetsvillkoren eller om tvist av annan orsak uppstår skall avdelningen, därest den ej själv kan bilägga tvisten, inrapportera förhållandet till förbunds- Förreforbunllssekreuraren William Jonsson önskade lycka till. styrelsen och därvid lämna de upplysningar som är erforderliga för tvistens bedömande. Vidare fastställdes att förbundsstyrelsen skall bestå av nio ledamöter med tre suppleanter och att förbundsstyrelse inom sig skall utse ett verkställande utskott på tre ledamöter. Förbundsstyrelsen skall handha den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet i överensstämmelse med stadgarna och av kongressen fattade beslut samt utövar under kongressperioderna förbundets högsta beslutande myndighet beträffande val av kongressombud bestämdes att avdelningar med 200 medlemmar för varje påbörjat hundratal däröver får utse ytterligare ett ombud. Vidare bestämdes att ordinarie kongress sammanträder vart annat år. UTFÖRLGA BESTÄMMELSER FÖR REVSORERNA För granskning av avdelningsstyrelsens verksamhet och avdelningens räkenskaper väljer årssammanträdet i samma ordning, som för val av styrelse är stadgat, tre revisorer j ärnte tre suppleanter för dessa. Arvode till revisorerna fastställes före valei. Revisor kan icke tillhöra avdelningsstyrelse. ' Det åligger revisorerna att verkställa årsrevision av styrelsens förvaltning och däröver till _avdelningens årssammanträde avge berättelse med till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet. Vid revisionen skall tillses att fattade beslut icke strider mot dessa stadgar eller mot kongressens, förbundsstyrelsens eller avdelningens beslut, att räkenskaperna är väl förda och behörigen verifierade, att värdehandlingar är vederbörlig ordning och väl förvarade, att inventarier är försäkrade till betryggande belopp, att bokförda banktillgodohavanden överensstämmer med vederböran de bankers saldobesked och att avdelningens. tillgångar ej upptagits över sitt värde. Revisorerna är vidare skyldiga att varje fyramånaders-period granska avdelningens räkenskaper och förvaltning under den förflutna fyramånadersperioden. Efter sådan granskning skall revisorerna med eget yttrande ofördröjligen förelägga styrelsen det i rnom 7 första stycket oförmälda sammandraget över avdelningens inkomster och utgifter under den period _granskningen avser. Revisorerna skall dessutom företa granskning och inventering även vid andra tidpunkter utan att på förhand därom underrätta. Årsrevisionen skall vara verkställd och berättelse däröver ingiven till avdelningsstyrelsen inom 14 dagar från den dag då bokslutet överlämnades till revisorerna. Envar av revisorerna äger närhelst han därom gör f~amställ ning, ta del av räkenskapsböcker, protokoll och övriga till avdelningens. verksamhet och förvaltning hörande handlingar. SPRTFR REPRESENTATON en motion framställdes kravet på spritfri representation. motionen framhölls, att det sedan länge varit allmänt känt, att det inom svensk fackföreningsrörelse förekommer spritbruk vid så gott som _ all representation. Vi anser <lett~==------~~ vara av ondo och att det i intet fall tjänar medlemmarnas intressen. Vi föreslå därför att kongressen måtte besluta att sprit vid representationer inom förbundet icke får bekostas av förbundets och avdelningens medel, samt att detta tillföres förbundets stadgar. Motionen mätte stor förståelse och resultatet blev en kompromiss, där det fastslogs att varje form av starksprit icke fick serveras på medlemmarnas bekostnad men däremot kunde i vissa sammanhang ett glas vin få förekomma. Den regeln korn för övrigt att tillämpas redan vid lördagskvällens kongressmiddag. NGEN STRDSFOND F.N. en göteborgsmotion hade man lagt fram förslag om inrättandet av en stridsfond, som skulle byggas upp på så sätt att av varje inredovisad månadsavgift fyra kronor gick till fonden. Från förbundsstyrelsens sida framhölls att en tämligen nystartad organisation har så många uppgifter framför sig, att det vore svårt att nu avgöra vad som måste prioriteras. Styrelsen fann det därför för dagen icke lämpligt att splittra de ekonomiska förutsättningarna. Den yrkade därför avslag på förslaget. Detta blev också kongressens beslut. - SPECELLT MEDLEMSKORT Från Oxelösund föreslogs att varje medlem tillhörande förbundet skulle utfå ett speciellt medlemskort eller rnedlemsbevis, som skall kunna gälla som legitimation. Kortet eller beviset skall genom lokalavdelningarna gratis tilldela medlemmarna samt återfordras om medlem av någon anledning byter organisationstillhörighet. Motionen ledde till att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att vidtaga lämpliga åtgärder.

6 6 HAMNARBETAREN VERKSAMHETS BERÄTTELSEN Den av styrelsen angivna redogörel~n avser tiden nov ~O sept 1972 och var av följande innehåll: Styrelse Styrelsen har bestått av: Karl Nilsson, Örnsköldsvik, Gunnar Norberg Lunde, Olle Wikström Sundsv;µJ, Gunnar Johansson Hudiksvall, Sven Keereweer Oxelösund, Kurt Peterson Halmstad, Olle Dahlberg Piteå, Georg Forsberg Skellefteå, Gösta NilssonHolmsund, Kurt Lundberg Göteborg. Verkställande utskott Karl Nilsson, Olle Wikström, Gunnar Norberg. Ersättare Erik Persson Söderhamn, Wilhelm Hedin Luleå, Gustav Magnusson Oxelösund. Revisorer Bertil Öhlund Lunde, Lars-Erik Qvick Sundsvall, Erik Andersson lggesund. Sammanträden Första sammanträdet med avdelningarna hölls i Örnsköldsvik den nov Första styrelsemötet hölls den 7-8 jan Svenska Hamnarbetarförbundet den 4-5 mars Och föregicks av styrelsemöte den j mars. Sv. Hamnarbetarförbundets första styrelsemöte hölls den maj. VU, har träffats vid ett flertal tillfällen, telefonkontakt och samtalsöverläggningar har dessutom förekommit när så ansetts erforderligt. Gemensamt distriktsmöte hölls å Ulvön den juli. Allmänt Förbundets största problem har varit och är fortfarande förhandlingssidan. Vi strävar att komma tillrätta med förhandlingsrätten. Medlemsvärvning har förekommit och här tror vipå större medlemsanslutning efter kongressen. Ekonomi Förbundets ekonomi är tillfredsställande och följer den uppgjorda stat, som föredrogs vid förbundets bildand.e. Vi hänvisar till den ekonomiska redogörelse som redovisas och den stat för nästa verksamhetsår som utarbetats. Slutord Den verksamhetsberättelse som här förelägges omfattar ej hela verksamhetsåret och är därför en delrapport Vi har börjat studie-.verksamheten med en kurs i Örnsköldsvik den 29-1 okt. V år första tidning utkom i september.. Vi ser optimistiskt på framtiden. Med ett enat förbund ino'm det arbetsområde, som omfattar sjötransporterna, kan vi skapa arbets- öch löneförhållanden som ger medlemmar- '---::::==-,,---~na den del av lönekakan som de är berättigad till, nämligen månadslön. Styrelsen vill framföra ett stort tack till alla medlemmar för den enighet och det förtroende som visats förbundsstyrelse och övriga förtroendevalda. Berättelsen lades med godkännande till handlingarna. Av den till redogörelsen fogade ekonomiska.rapporten framgick att tillgångar och skulder balanserade på kr med en kapitalbehållning på kr. Revisionsberättelsen revisionsberättelsen konstateras att revisionen icke givit anledning till anmärkning beträffande de överlämnade redovisningshandlingarna, förbundets bokföring, inventeringen av dess tillgångar eller eljest beträffande förvaltningen. Revisorerna tillstyrkte att den i årsredovisningen intagna av dem påtecknade balansräkningen fastst~ les samt att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisione_n omfattar. Kongressen, som följde revisorernas förslag, beviljade styrelsen full ansvarsfrihet för den tid revisionen om fattat, alltså för verksamhetsåret nov sept Budget (0r år 1973 KOSTNADER Resekostnad :00 Lokalkostnad :00 Löner och lönekostnader :00 Arvoden... < :00 Förhandlingskostnad :00 Tele, porto, frakter... : :00 Material :00 Samkväm, möten :00 Diverse småkostnader :00 Övriga avgifter o. anslag :00 Omkostnader... :... : :00 Tidning... : :00 Styrelse möten :00 Studieverksamhet :00 Oförutsedda utgifter :00 Summa kostnader :00 Kongresskostnad :00 Total kostnad :00 Beräknat överskott :00 Budget kostnad :00 NKOMSTER Medlemsavgifter medl 24 x 12 = :00 Summa inkomster :00 Det av styrelsen upprättade förslaget till budget på nästa verk samhetsår fastställdes av kongressen. Kongresspresidiet, fr.v. Uno Bohlman, Göteborg, Gustav Magnusson, Oxelösund, Karl Hallgren, Göteborg och Georg Forsberg, Skellefteå. OU1val över hela linjen DEN TLLSATTA valberedningen hade inga som helst svårigheter att vinna gehör hos kongres'sen, då den presenterade sina kandidater till förbundsstyrelse och andra poster. Det blev omval över hela linjen, sedan ett misstag om antalet ledamöter i styrelsen rättats till. Valen gäller fram till nästa kongress. Styrelse: Karl Nilsson, Örnsköldsvik, Gunnar Norberg Lunde, Olle Wikström Sundsvall, Sven Keereweer Oxelösund, Kurt Peterson Halmstad, Olle Dahlberg Piteå, Georg Forsberg Skellefteå, Gösta Nilsson Holmsund, Kurt Lundberg Göteborg. Ersättare: Erik Persson Söderhamn, Wilhelm Hedin Luleå, Gustav Magnusson Oxelösund. Verkställande utskott: Karl Nilsson, Olle Wikström, Gunnar Norberg. Kongressordföranden Karl Hallgren tar en rökpaus. Jubilerande kolleger Ayd 40 Lynde, Arne Viklund, Docksta, , Ayd. 81 Söderhamn, Sven Hamberg, Söderala, ~ Bernt Sundling, Söderhamn, , Ayd 13'1.Lliw1Wl, Eli Jämte, Jämtön, , Avd. 4 Göteborg, Gustav Persson, Göteborg, , Rune Strandberg, Göteborg, HAMN arbetaren * Ansvarig utgivare: Karl Nilsson, Nygatan 6B, Örnsköldsvik. -Tel. 0660/ * Redaktör; Axel Andersson, Centralgatan 4, Örnsköldsvik. Tel. 0660/ *Tryck: AB Allehanda, Örnsköldsvik i oktober Revisorer: Enhälligheten var också fuustän Bertil Öhlund Lunde, Lars-Erik dig då det gällde ordförandens Qvick Sundsvall, Erik Andersson,lön, där man som princip utgån lggesund. från att ordförande skulle erhålla Till förbundsordförande valdes samma inkomst som en medlem, likaledes enhälligt Karl Nilsson. ute på fältet. rf;&o;.;ö-;-bri;;-g ieec-frågan? Från Svenska Hamnarbetarförbundets avdelning i Hudiksvall togs i en motion EEC-frågan upp och avdel- 1 1 L sålunda ningen rcireslog kongressen att i fyra punkter göra en uttalande, som skulle tillställas regeringen. Motionen var av följande lydelse: "Sverige har förhandlat med EEC om ett utvecklingsbart avtal. Avtalet presenterades den 22/ 7-72 och ko=er att framlä as inför hö n. Ar.t.. -,~..... e.. ~--~är --- avtalet kommer det an träda i kraft den - ~3. dena a' tal skriver man att man vill skapa likvärdiga konkurren kor med EEC. Vidare har man förklarat att man är berc:oc att acceptera Romf"ördragets paragrafer om statliga t - åt gärder. Detta kan vi inte tolka på annat sän an att.:!e: -::le bär att vi i Sverige kommer att få det allt s' å.rare att :ipa trygghet och ekonomisk jämlikhet mellan olika reg ne- avtalet sägs. också att man syftar till en vidare harm rus.e ng med EEC, Detta kan få mycket allvarliga konsek\e!l5cr '.ör den Svenska fackföreningsrörelsen. de länder som redar. ar anslutna till EEC är fackföreningarna svaga och har m~ c ct små om ens några möjligheter att påverka de beslut som fat tas i EEC-sekretariatet i Bryssel. Med åberopande av det ovan anförda hemställer vi an kongressen ger den kommande förbundsstyrelsen i uppdrag att noga följa denna fråga, samt att kongressen beslutar att tillställa regeringen följande krav: att regeringen förklarar vad man menar med artiklarna om harmonisering, statliga stödåtgärder och likvärdiga konkurrensvillkor och vart man syftar med utvecklingsbarheten; att regeringen inte godtar sådana artiklar och paragrafer som kan leda till en närmare anknytning till EEC; att inget avtal som allvarligt begränsar det svenska folkets rätt att självständigt utforma sina levnadsvillkor godkännes; att inget avtal godkännes utan att det svenska folket fått tillfälle att säga sin mening i en folkomröstning. Kongressen beslöt att bifalla motionen och regeringen har att inom kort få mottaga en skrivelse i ärendet från förbundsstyrelsen.. Gör som Öviks stuvanta. Använd den utomordentligt tåliga och värmande Overallen "Alaska Vänd Er till: ÖRNSKÖLDSVK Fabriksgatan 21 -Tel

7 Historisk och historierik kongressmiddag Den första kongressen MELOD: På bl.omst.erkliidd kulle Så stolt på sin pinne satt Hasse och kvad om samråd och demokrati. Och löftena följde en slingrande rad, ja, allting så fint skulle bli. ~ För många stod kvädet snart långt upp i halsen ~ ~ men andra de svalde och trodde på valsen ~ i ~~~ ~c~a~:,~:~~,n~~p~~~~,".' ~:~~t kom till i ~ Men som alla sagor ock denna blev kort ~ och löft.ena snabbt kom på skam, allt snacket om samråd strax silades bort och sanningen tittade fram, Nu talt.es ej mera om enas och väga, nu gällde det bara att lyda och svälja och utvisningshot.et det hängde parat far den som ej gillade Hasses diktat. Bror Lindström, Fingal Giålöfmedfru och Sigurd Nilsson ly~snar på Gunnar Norbergs historier. Martin Nilsson och Eva Vinter finner det tydligen angenämnt. -~.Välkonma alla hamnarhetare! 0 NNAN EN sak kommer i påse har den ofta varit i säck. Det är därför på intet sätt överraskande, att tidningen Fackföreningsrörelsen gnäller och skäller efter samma noter som kollegan Transportarbetaren. Alldeles utan egna "synpunkter" vill den dock inte vara och förmodligen tror den, att den kommit på något fantastiskt ironiskt och fullkomligt dräpande, då den till kritiken mot valet av redaktör för Hamnarbetaren fogar en uppmaning att till ekonomisk rådgivare för Svenska Hamnarbetarförbundet utse professor Bertil Ohlin. Vilken gruvlig salva! Men det är ju också vanligen så, att den som är dåligt utrustad med hållbara argument i sin iver och trängtan att förgöra motståndaren eller i varje fall allvarligt störa honom i hans strävanden råkar i panik och tar till vad som. helst för att nå sitt mål. Man kan naturligtvis skratta åt sådana utfall som Transportarbetaren och Fackföreningsrörelsen presterat men tyvärr ligger det bakom dem en känsla av misslyckande, som i sin tur skapat ett enträget hämndbegär. Vi tror inte att man vmner något på de dumheter som serverats. Vi tror tvärtom, att de bidrar till att öppna ögonen på 1e hamnarbetare, som fortfarande är kvar i Transport, och gör klart för dem var de rätteligen hör hemma. Vi hälsar dem hjärtligt välkomna till det förbund, som har till speciell uppgift att tillvarataga just hamnarbetarnas intressen, nämligen Svenska Hamnarbetarförbundet. Strand Hotell Örnsköldsvik Moderrit Ljusa, trivsamma rum Humana priser Nygatan 2 - Tel. 0660/ D DET V AR en glad och förväntansfull skara medlemmar, en del med damer, som Kalle Nilsson kunde hälsa välkommen till middag i Stadshotellet där mötesmödan förvandlades till en trivsam fest Och nog hade man gjort rätt för den. Lördagen hade varit lång och arbetsfylld och en avkoppling minst sagt både välkommen och behövlig. Det blev inte så många tal som brukligt men i stället en lång rad av historier både om hamnarbetare och andra av både manligt och kvinnligt kön. Den i andra sammanhang allvarlige ledamoten av verkställande utskottet Gunnar Norberg visade sig bl.a vara en mästerlig berättare och då han utmanade Ramnarbetarens redaktör blev det riktig fart både på smilbanden och på andra berättare. Det är ingen överdrift att påstå att stämningen blev hög och att sorlet och skratten vid borden aldrig tystnade. En för tillfället författad bordsvisa sjöngs ett par gånger med känsla och kläm och naturligtvis fick både verkställande utskottet, den trio som haft den tyngsta bördan att bära under den gänga tiden, liksom Hamnarbetarförbundet sina rungande leven. Så småningom lockade också dansmusi.ken i stora matsalen de dansanta att då och då fly borden till egen förnöjelse utan att det dock dämpade stämningen bland dem som dröjde kvar. Den allmänna uppfattningen blev att man fått vara med om en glad, trivsam och uppiggande samvaro under festliga former. Själv trodde han säkert att segern var klar och sötman av mak~n var hans, nu kunde han blåsa sin stolta fanfar och spegla sig själv i sin glans. Men än guskel~v finns det folk som har nackar som inte sig böjer och bugar och tackar men finner det närmast som skam och som hån att tvingas att kyssa diktatorn på tån. Just detta och annat blev orsak och grund att säga åt Hasse: Vi går! Ochfö{jderna ledde till egetförbund och klartför de flesta det står att innersta skälet till detta och schismen var frihetsprot.est.en emot Hasseismen och viljan att själv ha ett ord i sitt lag. Det ångrar nog ingen ibland oss i dag. ~ Med glädje vi följer den flygande start förbundet i allo har fått och väntar att framgången följer med fart till dess vi till målet har nått och glada kan säga att alla vi famnar som sysslar med k~oget uti våra hamnar. Trots svepskäl och baktal och lögner och list den dagen skall komma, det tror vi förvisst. Det värmer oss alla som samlats i dag till dennafartrijfjligafest och,yut.er dess håvor medfrö]d och behag som medlem men också som gäst och när vi vill hylla på första kongressen de män som gjortjobbet, så vet vi adressen och Kalle och Olle och Gunnar - de tre som tack från oss alla vårt leve vi ge iiil i V ARFOR så dåliga tillfartsvägar? - Fråga till herrar fartygskonstruktörer och ledare Vi en grupp.stuveriarbetare, vill ställa Eder en aktuell fråga. Varför visar Ni inget intresse för modernisering och förbättring av tillfartsvägarna till och fråri lastrum o: tankar? :Vår fråga anser vi vara berättigad i nuläget, ex. större fartygsenheter, djupare lastrum o. tankar allt medförande riskfylldare och mödosammare kfättringar på skottfasta lejdare.. Bekvämligheten skottfasta lejdare, trånga nedstigningspassager och dålig belysning rimmar illa med tidens praktiska tänkande. Allmänna säkerhetspropagandan tycks här ha sina brister. Vi tycker att även inom sjöfartsnäringen bör man kosta på sig en uppföljning. Olycksfallsstatistiken för vår yrkesgrupp ligger allt för högt, varför en del bör görås för att nedbringa densamma. Till detta önskar vi även Edert samarbete. Vi tror att om förbättringar kommer till stånd av på från oss gjorda anmärkningar, d.v.s. på ett klokt och vettigt sätt, skulle det gå att eliminera en del av svårigheterna, ex. ansträpgande klättring, evakueringssvårigheter, transportolämplighet vid ex. skada samt höjdskillnadens psykiska påverkan. Någon idespruta önskar vi inte tjänstgöra som. Vi tror att Ni mycket väl äro kapabla att lösa problemen själva. Däremot förtjänar det att nämnas, att vi här varit i tillfälle att beskåda ett lovvärt n:sultat i frågan från ett holländskt varv: Stegtrappa i Zig-Zag modet. Oxelösunds Hamnarbetare fackf. Sven Keerewcer ordf. -

8 Lyckad 3-dagarskurs i föi-enings- o.,mötesteknik 'Vi satsar_ på en fortsatt utlrildningsverksamhet' Stwliekamrato i ÖVik: Hugo Badcman och Hans Waldstriim Martin Lundström, Skellt:fteå och Lars-Erik Qulck, SUlds1iall. bakgrunden Olle Dahlberg, Piteå och Vilhebn Hedin. Luleå. NÄR Svenska Hamnarbetarförbundet bildades var man överens om att en av det nya förbuooets första uppgifter skulle bli att starta studieverksamhet blaoo sina medlemmar. Man har också i denna angelägenhet snabbt gått till verket. Den 29 september samlades ett trettiotal intresserade på konferenshotellet i Örnsköldsvik för en tredagarskurs dels i förenings- och mötesteknik och dels i bokföring med speciell tanke på utbildning av avdelningarnas kassörer och revisorer. sitt hälsningsanförande betonade Karl Nilsson, att det nu gällde att ta igen det som länge försummats i fråga om den utbildning en förening eller avdelning behöver för att verksamheten skall löpa friktionsfritt. Det är, sade han, nödvändigt att skola oss för det jobb som ligger framför oss. nte minst viktigt är det att alla medlemmar är så kunniga i föreningsfrågor, att alla verkligen kan ta del i beslutsfattandet men naturligtvis är det speciellt angeläget att kassörerna och revisorerna kan förvalta sina pund, när det gäller den ekonomiska sidan av vårt arbete. För att nå största möjliga effekt av den första kursen hade den delats upp på två avdelningar, en allmän avdelning för mötesteknik och en avdelning i bokföring avsedd för kassaförvaltare och granskningsmän. Första dagen arbetade de båda avdelningarna gemensamt så att alla skulle få en duvning i mötesteknik. Sedan delade man på sig, dels i en grupp som ytterligare skulle fördjupa sig i konsten att ställa propositioner och andra besvärligheter inte bara för en mötesordförande utan för alla mötesdeltagare, som verkligen vill följa med i beslutsfattandet och dels i en grupp som teoretiskt och med praktiska exempel från avdelningsverksamheten svettades med bok föringsproblem. Som ledare för kursen i mötesteknik hade man lyckats förvärva f. landstingsmannen Bertil Skoglund, Örnsköldsvik med mångårig erfarenhet bl.a. som drätselkammarordförande och för bokföringskursen Bert Backström, föreståndare för försäkringskassan i Njurunda Denna första kurs i förbundets regi hade samlat ett 30- tal deltagare från dussintalet avdelningar från Luleå längst i norr till Gävle i söder. Avsikten är att en liknande kurs med det snaraste skall ordnas för medlemmarna i mellersta och södra Sverige. STUDELEDARNA NÖJDA MED RESULTATET V BESÖKTE då och då kursen och kan helt och fullt instämma med hr Skoglund då han uttalade, att det arbetats med stort intresse och mycken iver under de minst sagt hårt laddade studiedagarna. Vi har," förklarade han, grundligt gått igenom kursboken från pärm till pärm och alla kursdeltagarna har dessutom fått sitta i ordförandestolen för att efter bästa förmåga klara propositionsordningarna även då det förelegat en hel flora av förslag. Visst märkte man att en del av deltagarna redan förut var rätt väl förfarna i värvet men uppgifterna klarades också bra av dem som förklarade att de aldrig tidigare hållit en ordförandeklubba i sin hand. Jag har alltså, sade hr Skoglund, varit fullt nöjd med kursdeltagarnas vilja att lära och med deras prestationer. Utgår man från detta bör det fortsatta resultatet bli gott. Även hr Backström var helt tillfreds med sin grupp. Avsikten inom den har varit att ge en så god inblick som möjligt i bokföringens grunder i enlighet med LO :s normalkontoplan för bokföringen och jag tror att kursen gav även de många nybörjarna nyttiga lärdomar. nte minst har jag ansett det vara nödvändigt att blivande revisorer är utrustade med sådan bokföringskunnighet, så att de inte - vilket ju tyvärr ofta är fallet inom föreningslivet - bara blir siffergranskare. nligt min mening bör i varj fall en av revisorerna vara väl införsatt i bokföring och den andre ha god kännedom om vad stadgarna innehåller. Besitter de goda kunskaper inom båda områdena så mycket bättre. Naturligtvis är det också av stort intresse att höra deltagarnas synpunkter på denna förbundets första kurs, som helt" givet måste ha något av försökets prägel över sig. Visserligen hördes det under kursens gång många spontana uttryck av tillfredsställelse över den trivsamma förläggningen men också över uppläggningen av kurserna. För att emellertid får något fastare att ta på vände vi oss till tre av deltagarna för att få höra deras omdömen. Den första genomgången av 'Vårt möte" TACK FÖR ATT V KOM GÅNG SÅ FORT - bet har varit ett utmärkt arrangemang, konstaterade Vilhelm Hedin från Luleå. Man märkte genast att kursledaren var väl införsatt i ämnet och därför körde särskilt hårt på de punkter, som brukar vara besvärliga för den som skall leda ett möte. Naturligtvis går det inte alltid så högtidligt till vid en mindre sammankomst, där mötesdeltagarna väl känner varandra, men även om man då kan vara mer informell är det ändå viktigt att stå på säker grund. Och den grunden tror jag också att vi tillägnat oss genom den verkligt grundliga gnuggning, som vi fått vara med om. Med ledarens ord i minne att bevara kursboken och ha den till hands om det brister i någon detalj så kommer sedan säkert erfarenheterna och vanan att göra oss säkra, om vi då och då får hålla i klubban. VÄRDEFULL BEFFEKT - Jag har varit med i bokföringskursen och skall villigt erkänna, att d n ar utmärkt upplagd, betygar Sven Johansson från Hudiksvall. Det var även för en, som aldrig tidigare haft anledning syssla med bokföring, lätt att följa med. Jag tror därför att kursen varit till stor nytta för alla deltagarna.. Dessutom tror jag att defl _ liksom andra kurser - haft en mycket värdefull bieffekt Jag bänsyftar då på tillfället att möta kamrater från andra orter och utbyta erfarenheter med dem om problem av skilda slag, som dyker upp och som kanske hanteras på olika sätt inom avdelningarna. Åtminstone för mig har detta varit något, som givit kursen ett värdefullt tillskott. KOMPRMERAT MEN NYTTGT - Jag har tidigare haft olika uppgifter inom den fackliga verksamheten men när det gäller bokföringen har jag varit novis, meddelar Hugo Bäckman från Gävle. Kursen har givit en god inblick i problemen och säkert är jag kunnigare nu. Enligt min uppfattning blev väl kursen nu nog så komprimerad. Men jag förstår att omständigheterna gjorde det oundvikligt och kan bara hoppas på en fortsättning. Det här var ju det första steg det nya förbundet tagit i fråga om utbildning av medlemmarna och det kommer säkert att följas av flera. Vi båda från Gävle, som deltog här, kan bara säga: Vi gratulerar! ~,.. Den allmänna uppfattningen var alltsa, att de första studiedagarna varit mycket lyckade. ngenting är dock så bra, att det inte kan göras bättre och arrangörerna av det nu avslutade försöket kommer säkert att väl ta till vara de vunna erfarenheterna i den fortsatta utbildningsverksamhet förbundet inriktat sig på. Man - måste engagera människorna j<irde pensionärernas talan. Forts. fr. sid. 1 Förre förbundssekreteraren William Jonsson framhöll i sitt tal, att han visserligen trodde på storavdelningarna men inte på att de kom till genom diktat. Man måste engagera människorna om resultaten skall bli lyckosamma. Jag tror att Transports ställning skulle ha varit starkare, om man erkänt, att man inte på alla håll lyckats och att man inte ville begagna uteslutningsmetoden. Även om jag beklagar att inte enighet kunde vinnas har jag den största aktning för era strävanden och vill ge er en eloge för det steg ni tagit. För de inbjudna pensionärerna Volger Svanström, Sundsvall, Erik Persson, Kramfors och Ernfrid Hägglund, Örnsköldsvik talade den förstnämnde och uttryckte deras glädje över att få vara med vid detta tillfälle. Det är inte något nytt detta med makt och påtryckningar. Vi förstår också det orimliga i att som förhandlare ha en part, som inte har t:!l aning om vad stuveriarbete är. Aven pensionärerna vill önska er ett hjärtligt: Lycka till! Gratulationerna avslutades av Erik Persson, Söderhamn, som från avdelningen där som gåva.. verlämnade ett par inramade förstoringar av fotografier från storstrejkens dagar. Han hoppades, att de skulle få plats i förbundets expeditionslokaler. Karl Nilsson tackade för gåvor och lyckönskningar. första hand vände han sig till Lokrnannaförbundet, som varit ett starkt stöd vid starten. Vi var oerfarna, sade han, men Lokmannaförblindets ledning kom oss spontant till hjälp, då vi skulle bygga upp vår organisation. Personligen fick jag tillfälle att på deras förbund studera hur de lagt upp sitt arbete, ja de ställde till och med sin jurist en hel dag till vårt förfogande för råd och anvisningar. Och vi har inte fått någon räkning på de kostnaderna! Han vände sig till William Jonsson och tackade honom för den förståelse han visat Vi känner honom som en man, som alltid gått rakt fram och inte sökt sig bakom ryggen på någon. Han slutade sitt a.nlörande med att uppmana medlemmarna att - om de hade sina vägar förbi Örnsköldsvik - stanna upp och hälsa på. Ni skall veta att ni alltid är välkomna VAL AV PRESDUM FÖR KONGRESSEN Sedan man kommit överens om att kongressens förhandlingar skulle vara offentliga även för press och radio - som f.ö. var väl representerade - övergick man till val av ordförande och övriga funktionärer under kongressen. Till att leda kongressens förhandlingar utsågs Karl Hallgren, Göteborg med Georg Forsberg, Skellefteå som vice ordförande. Sekreteraregöromålen överlämnades till Uno Bohlman, Göteborg och Gustav Magnusson, Oxelösund. Till justeringsmän och rösträknare valdes Gerhard Malmgren, Göteborg och Sven Keerweer, Oxelqsund. Till valberedning utsågs Frank Johansson, Halmstad, Vilhelm Hed.in, Luleå och Karl-Axel Sjölund, Kramfors. Styrelsens förslag till ers ätt µingar i form av traktamenten, för förlorad arbetsförtjänst m.m. fastställdes liksom kostnader för biloch j ärnv ägsresor. Första dagens förhandlingar avslutades med fastställande av verksamhetsberättelsen och revisorernas berättelse, som utmynnade i en hemställan om full ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen omfattade. För dess berättelser redogörs på annan plats i tidningen.

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17 STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Giltiga från 2013-06-17 1 Förbundets namn och geografiska omfattning Förbundets namn är Stockholms Schackförbund, i fortsättningen benämnt Förbundet, bildat den 28 januari

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting STADGAR Vision landstingsavd 200 Bilaga A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Mom 1. Örebro läns landstingsavdelning är en lokal förening för tjänstemän anställda hos Örebro

Läs mer

Stadgar för. Kallbadhusets Vänner Saltholmen. Besöksadress: Saltholmsgatan 54 426 76 Västra Frölunda. Postadress: Box 5004 426 05 Västra Frölunda

Stadgar för. Kallbadhusets Vänner Saltholmen. Besöksadress: Saltholmsgatan 54 426 76 Västra Frölunda. Postadress: Box 5004 426 05 Västra Frölunda Stadgar för Kallbadhusets Vänner Saltholmen Besöksadress: Saltholmsgatan 54 426 76 Västra Frölunda Postadress: Box 5004 426 05 Västra Frölunda Telefon: 031-29 03 77 Bankgiro: 189-6588 Hemsida: www.saltholmenskallbadhus.se

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 00 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

1. Karlstad Båtklubbs organisation

1. Karlstad Båtklubbs organisation 1. Karlstad Båtklubbs organisation Karlstad Båtklubb(KBK) bildades 1982-02-03. Karlstad Båtklubb kan vara ansluten till Värmlands Båtförbund, Värmlands seglarförbund, Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet.

Läs mer

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Svenska Marathonsällskapet, i fortsättningen kallat Sällskapet, bildades den 22 mars 1952 i Stockholm. Nya stadgar godkändes av årsmötet den 23 mars 1972. Därefter

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg 1 Inledande bestämmelser 1.1 Föreningens firma är Idrottsföreningen Friskis&Svettis, Göteborg. 1.2 Styrelsen har sitt säte i Göteborgs

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Stadgar Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Org. Nr. 889201-0466 Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com Stadgar för lokalföreningar antagna

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

Stadgar för Föreningen Lilla barnets fond

Stadgar för Föreningen Lilla barnets fond Stadgar för Föreningen Lilla barnets fond Antagna 2008-10-09 1 Namn Föreningens namn är Föreningen Lilla barnets fond. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Uppgifter Föreningen ska stödja

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR TAGNA VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2014 VISSA JUSTERINGAR VID EXTRA STÄMMA 28-30 NOV 2014 SLUTGILTIGT BESLUT TAGET VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2015. ERSÄTTER 2011 ÅRS

Läs mer

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING 1 Ändamål Föreningen, vars namn är Vallda Toråsskolans Föräldraförening (VTFF) har till uppgift inom Toråsskolan och dess förskolor stödja hemmen och skolan

Läs mer

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000.

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgar För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgarna är fastställda den 24/8 2000. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28.

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. Sid 1 Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Forum Östersjön - allmännyttig ideell förening. 2 Föreningens ändamål Föreningens

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande.

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande. Stadgar för Pacta 1 Ändamål Pacta är ett arbetsgivarförbund för kommunalförbund och företag. Pacta är en ideell förening som har till ändamål att tillvarata och främja sina medlemmars gemensamma intressen

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

Ideella föreningen Blåshuset

Ideella föreningen Blåshuset Ideella föreningen Blåshuset Stadgar Föreningens ändamål 1 Föreningen har till ändamål att verka för att ett hus, och tillhörande mark, byggs eller köps där föreningen Linköpings Tekniska Högskolas Blåscorps

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) 1 Föreningen Firma, Säte och Firmateckning - Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

SV Västra Götalands Stadgar

SV Västra Götalands Stadgar SV Västra Götalands Stadgar Stadgar för SV Västra Götaland (SVs Regionförbund i Västra Götalandsregionen) 1 Syfte SVs Regionförbund i Västra Götaland (SV Västra Götaland) är en ideell förening som har

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI)

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) 1 Föreningens firma Föreningens namn är Branschorganisationen för Teknikinformation (BOTI) 2 Föreningens ändamål

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL Mom 1 Föreningen skall verka för att personer som har eller har

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Stadgar. SV Halland. Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19

Stadgar. SV Halland. Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19 Stadgar SV Halland Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19 1 Avdelning 12 Avdelning SVs basorganisation utgörs av avdelningar. Nya avdelningar samt sammanläggningar eller delning av avdelning ska godkännas

Läs mer

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA - STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA BAKGRUND Svenska Karateförbund Västra (SKV) bildades som Specialdistriktsförbund (SDF) 2010-XX-XX mot bakgrund av att Svenska Karateförbundet vid Riksidrottsmötet

Läs mer

Stadgar för Linköpings fäktklubb

Stadgar för Linköpings fäktklubb 1(6) Stadgar för Linköpings fäktklubb Syfte 1 Föreningens namn är Linköpings fäktklubb, i förkortad form LFK. Föreningens syfte är att bedriva fäktning i Linköping. Föreningen skall vara organiserad enligt

Läs mer

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND STADGAR för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND Fastställda av årsmötet den 7 september 1993 Godkända av Svenska Judoförbundet 1993 Reviderade av GJF 2006 I dessa stadgar har följande förkortningar använts: RF Riksidrottsförbundet

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Normalstadgar. för. Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar

Normalstadgar. för. Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar Normalstadgar för Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar Normalstadgar för Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar Stadgar för Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar

Läs mer

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Stadgar Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö 1 NAMN Föreningens namn är Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Stadgar 1 juni 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Fonden för

Läs mer

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Ändamål Fritidsföreningen Nobba Brass & Nubbe (NBN) har till ändamål att stödja och främja missbrukares behov av aktiv och meningsfull

Läs mer

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN Stadgar FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN 2009 Faställda av Sensus studieförbund förbundsstämman 2009 Gäller från och med 28 maj 2009 Stadgar Sensus studieförbund...5 Region inom Sensus studieförbund...11 Stadgar

Läs mer

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter 1. Namn och Syfte 1.1 Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter (FIKS) är en ideell förening vid Linnéuniversiteti Kalmar (LNU). FIKS är en sektion

Läs mer

NORMALSTADGAR. för. lokal förening. ansluten till organisationen FÖRETAGARNA

NORMALSTADGAR. för. lokal förening. ansluten till organisationen FÖRETAGARNA 1 (6) NORMALSTADGAR för lokal förening ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Fastställda av kongressen 2012 2 (6) INNEHÅLL Normalstadgar för lokal förening 1 Inledning 12 2 Namn och ändamål 12 3 Antagande

Läs mer

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF)

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) - 1 - STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) 1. FIRMA Förbundets firma är Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF). 2. SYFTE Förbundet, som är partipolitiskt och religiöst obundet, har som syfte att

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

Stadgar för Leksands Dykarklubb Antagna vid årsmötet 2014-02-22

Stadgar för Leksands Dykarklubb Antagna vid årsmötet 2014-02-22 Stadgar för Leksands Dykarklubb Antagna vid årsmötet 2014-02-22 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Leksands Dykarklubb (LDK) 2 - Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Leksand. 3 Föreningsform

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Stadgar för Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Göteborgs stad

Stadgar för Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Göteborgs stad Stadgar för Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Göteborgs stad Antagna vid årsmötet 2014-04-24 I det följande lämnas förslag till nya stadgar för Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Göteborgs stad,

Läs mer

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Auktorisation för Rostskyddsmålning ek. för. 2. Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla

Läs mer

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 Allmänna bestämmelser 1. MSF Stockholm är en lokalavdelning av Medicine Studerandes Förbund (MSF) inom

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet.

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet. Säter Koloniträdgårdsförening Alnö 2013-09-03 Stadgar för Säter Koloniträdgårdförening Antagna vid årsmöte, kl. 10.00, 2014-05-03, 31 Antagna vid extra årsmöte, kl. 13.30, 2014-05-03, 9 1 Föreningens namn

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

Stadgar Frösunda Fritidsförening

Stadgar Frösunda Fritidsförening Stadgar Frösunda Fritidsförening Frösunda Fritidsförenings verksamhetsidé Syfte: Att främja gemenskap och en aktiv fritid för kunder och anställda inom Frösunda LSS AB. Mål: Regelbundna medlemsaktiviteter

Läs mer

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är South Wettern Chapter med Org Nr 802421 5900. 2 Föreningens säte Förenings säte är Jönköping, Sverige.

Läs mer

STADGAR. Kost & Näring

STADGAR. Kost & Näring STADGAR för Kost & Näring - en branschförening inom Ledarna Fastställda på Årsmötet 2012-03-24 Sida 1 av 7 Stadgar för Kost & Näring en branschförening inom Ledarna 1 Uppgift och syfte Kost & Näring är

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening Stadgar för Örebro Universitets Spelförening 1 Allmänt 1:1 Definition Örebro Universitets Spelförening är en ideell förening och medlem i Sveriges Rolloch Konfliktspelsförbund (Sverok). Medlem i föreningen

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STOR-STOCKHOLMS KOLONITRÄDGÅRDAR

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STOR-STOCKHOLMS KOLONITRÄDGÅRDAR STADGAR FÖR FÖRENINGEN STOR-STOCKHOLMS KOLONITRÄDGÅRDAR 1. FÖRENINGENS NAMN OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1.1 Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar, FSSK, är en ideell, partipolitiskt obunden sammanslutning

Läs mer

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN FÖRSLAG STADGAR MESKALIN 1 NAMN Föreningens namn är Meskalin, och har sitt säte i Kalmar. Meskalin är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. 2 SYFTE Meskalin ska representera och arbeta för

Läs mer

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06. Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda Stadgar 2010-02-06 Sidan 1 av 6 Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Läs mer

STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015

STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015 STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015 Bild på nya loggan KAPITEL 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Nordöstra Svealands Bordtennisförbund (SDF) skall

Läs mer