Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet 2010 Sammanfattning Vätternvårdsförbundet har sedan 1957 bedrivit kontinuerlig miljöövervakning i Vättern och dess tillrinningsområde. Verksamheten bedrivs genom följa upprättade styrdokument, t ex vattenvårdsplan, till vilka olika åtgärdsdokument och arbetsprogram kopplas. För att redovisa vad som utförts görs årligen en verksamhetsberättelse som också utgör ett informationsdokument över förbundets verksamhet. I och med vattendirektivet och dess del rörande samverkan i sk vattenråd samt att Vätternvårdsförbundet har Vattenmyndighetens uppdrag att genomföra vattenråd (t ex genom nätverk, fånga upp vattenfrågor, delge information) innehåller verksamhetsberättelsen delar som utgör redovisning av exempel på aktiviteter som följd av detta. Förbundet har utöver löpande verksamhet även nytillkomna uppgifter t ex att driva Fiskeområdet Vättern vilket syftar till åtgärder som främjar fiskets utveckling. För att möjliggöra detta söker förbundet medel i Europeiska fiskerifonden. Programperioden för Fiskeområdet är

2 Miljöövervakningsprogrammet följer den beslutade Vattenvårdsplanen. Vattenvårdsplanen avstäms efter Inför provtagningsåret 2010 resulterade upphandling av utsjöprogrammet i byte av utförare från Eurofins/Pelagia till AlControl/Medins. Eurofins tillsammans med Pelagia har innehaft uppdraget sedan På sekretariatet har tre personer varit anställda inom förbundet om totalt ca 1,0 årsarbetskraft. Vätternvårdsförbundet kan också konstatera att upprättad budget för 2010 har kunnat hållas. Tabell 1. Sammanfattning av arbetsåret Moment Målformuleringar Miljöövervakning Samordning Projekt Information Remisser och Yttranden Budget Utfall styrdokumenten fastställda och används, flera pusselbitar därmed lagda Programmet har genomförts enligt planerna. Nytt långsiktigt program ej utarbetat, genomförs under Utökat verksamheten för vattenråd Färre projekt än vanligt slutförda. Hemsida, föredrag, informationsbrev, rapporter, foldrar Ofta naturlig remissinstans, flera yttranden Budgeten har hållts. Omsättningen ökar. Uppföljning av arbetsprogrammet Arbetsprogrammet för 2010 antogs på stämman 2009 och riktas mot målformuleringar som framgår i Vattenvårdsplanen (Rapport 91). Där står bl a att Vätternvårdsförbundet har till syfte att arbeta för vården av sjön Vättern genom att: söka påverka samhällsplaneringen och annan verksamhet av betydelse för vattenförhållanden i Vättern så att natur och kulturintresset främjas, bedriva och samordna undersökningar och miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden, i samarbete med Länsstyrelserna svara för årlig utvärdering av denna undersökningsoch kontrollverksamhet, initiera konkreta åtgärder baserat på de olika åtgärdsgruppernas resultat, samt, samordna och sprida information om sjön Vättern och hur den vårdas. Målformuleringar Under 2010 har arbetet fortsatt med att ta fram underlag för de i vattenvårdsplanen uppsatta målen. Arbetet har skett på tre fronter: genom fortsatt miljöövervakning för insamlande av data, genom att aktivt påverka miljötillståndet i önskad riktning,

3 genom att utföra/samordna specialundersökningar De olika framtagna styrdokumenten för Vättern (vattenvårdsplan, bevarandeplan, förvaltningsplan för fisket m fl) utgör stöd för bedömning av Vättern då informationen bygger på gemensamma, kvalitetssäkrade och accepterade fakta. Under 2010 har kringliggande kommuner skickat in ansökan om säkerställa Vättern ur dricksvattensyfte sk vattenskyddsområde. Därmed är ytterligare en byggsten av skyddet för Vättern är lagd. Natura Fiskeplaner Nationella/ regionala mål Vattenvårdsplan Vattenskyddsområde Vattendirektivet Figur 1. Några styrdokument för Vättern som förbundet har försökt samordna så att inget dubbelarbete utförs samt att de ska vara sammanhängande. Tabell 2. Avstämning av definierade punkter inom Målformuleringar för Arbetsmoment 1. Vattenvårdsplan, bevarandeplan för Natura 2000 och förvaltningsplan för fisket är förankrad och informerad. Kommentar Samtliga dokumentet används i ärenden, utlåtande, mm. 2. Uppsatta mål används. Samtliga styrdokument förekommer i underlag som berör Vättern. 3. Målen ska ha bred acceptans. Mål i styrdokument har kommunicerats och remitterats brett. SAMMANTAGET: p g a att styrdokumenten kunnats fastställas och att de används. Miljöövervakning av Vättern Ett reviderat miljöövervakningsprogram påbörjades under 2001 och har löpt sedan dess med förlängning. Under 2010 bidrog Naturvårdsverket till miljöövervakningen för Vättern med kr. Medlen administreras av Länsstyrelsen i Jönköping (regional miljöövervakning). Detta bidrag kompletterar medlemsavgifterna i Vätternvårdsförbundet (ca kr), EU-medel samt andra miljöövervakningsmedel. Den totala samordnade intäkten som ingick i miljöövervakningen vid årets slut 2010 uppgick till ca 2,9 miljoner kronor och dito utgifter på ca 2,5 milj kr. Cirka hälften av den samordnade budgeten går till undersökningskostnader. Dessutom tillkommer andra miljöövervakningsprogram runt och i Vättern t ex kalkning, biologisk återställning, recipientkontroll och fiskundersökningar. Under

4 året har inga nya moment tillförts det löpande programmet men samtliga befintliga moment har kunnat genomföras. Vattendirektivet 10% Samförvaltn 14% Administration 5% Samordnad budget 2010 Totalt 2,56 milj kr Basprogram sjö+å 41% Sekretariat 16% Övrigt 7% Information 3% Åtgärdsgrupper 4% Figur 2. Fördelning av den samordnade utgiftsbudgeten vid ingång i 2010 års budgetplan (observera att det är ej förbundets bokslut eller den slutliga ekonomiska fördelningen). Av den samordnade budgeten på 2,56 milj kr är det ca 1,9 milj som administreras av Vätternvårdsförbundet, övrigt av Länsstyrelsen i Jönköping. Redan 2008 var det planerat att ett nytt miljöövervakningsprogram skulle ha tagits fram men av olika anledningar har innevarande program förlängts t o m Framtagande av nytt program avses genomföras under 2011 för att vara operativt fr o m Inför 2010 resulterade en upphandling av utsjöprogrammet i byte av konsult från tidigare Eurofins tillsammans med Pelagia Miljökontroll AB, vilka har innehaft uppdraget sedan 2004, till ALControl med Medins Sjö- och Åbiologi som utförare. Tabell 3. Avstämning av arbetspunkter för Moment Kommentar 1. Nytt övervakningsprogram Ej behövts - hänskjuts till Övervakningsprogram godkänt av vattenmyndigheten - Ej aktuellt - hänskjuts till Inventering för bevarandestatusen för Natura2000. Inga ytterligare studier genomförts. Flertal delmoment genomförs dock via övervakningsprogrammet. 4. Fler regelbundna moment. Inga nya moment tillförts programmet p g a inga nya ekonomiska resurser. SAMMANTAGET: p g a att övervakningsprogrammet genomförts enligt plan men att inget nytt program/moment kommit till. Samordning och vattenråd En viktig uppgift för Vätternvårdsförbundet är att få till stånd ett effektivt resursutnyttjande bland dess medlemmar och andra berörda. Detta kan ske genom att fortlöpande publicera fakta av gemensamt intresse i t ex rapportserien. Likaså kan sjögemensam information

5 samordnas genom förbundets försorg genom träffar, föredrag, vattenråd, informationsbrev etc. Förbundet deltar aktivt i olika sammanslutningar. Vad gäller forskningsinsatser har Vattenfall slutredovisat ett projekt om utveckling av fjärranalys (satelliter) för beskriva vattenkvaliteten i Vättern. Systemet uppvisar nu tillförlitliga resultat och kan komma komplettera provtagningar. Frågan om drift av ett sådant system är dock ej löst. Ytterligare forskning som utförts behandlar födoväv hos röding (utförs på Högskolan i Skövde) samt bedriver Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorier forskningsverksamhet som utgår från Vätternmaterial. Tabell 4. Avstämning av arbetspunkter för Moment 1. Delta aktivt i samordningsgrupperingar runt Vättern Kommentar Sekretariatet deltar i flera samverkansorgan runt Vättern. 2. Driva Samförvaltning Fiske. Samförvaltning Fiske är en etablerade samverkansform. 3. Samordning av övervakningsprogram. Genomförs fortlöpande. 4. Möjliggöra forskning i Vättern. Inga pågående projekt med direkt anknytning till Vättern, men flera som tangerar. 5. Vara vattenmyndigheten behjälplig med vattenråd. Förbundet har tecknat avtal med VM för arbete som vattenråd. Flera lokala delråd finns. 6. Lagra data hos datavärd. Allt mer data lagras hos datavärdar, även äldre data. 7. Samordna planer och kunskapsunderlag Underlag kvalitetssäkras som rutin av olika experter SAMMANTAGET: p g a genomförda moment. VATTENRÅD VÄTTERN, VIKTIGA FRÅGOR INOM OLIKA GEOGRAFISKA OCH TEMATIS- KA GRUPPER VÄTTERNVÅRDSFÖRBUNDET Vätternvårdsförbundet har under 2010 tecknat avtal med Vattenmyndigheten att samordna dialog kring vatten, s k vattenråd, för Vätterns avrinningsområde. Förbundet åtar sig därigenom att utföra vissa bestämda uppgifter. Utöver vad som uppges i avtalet ämnas vattenrådsarbetet beskrivas i en sk förstudie som ännu ej är färdigställd. Vattenråd för Vättern föreslås antingen vara geografiska och/eller tematiska. Vidare är det fritt för alla (ej medlemsavgift) och utgör snarare en möjlighet att framföra en sak än ett medlemskap. Då området är stort och mångfacetterat genomförs vattenrådet i mindre delar, s k delvattenråd, där olika vattendragsgrupper eller temagrupper kan vara basen för själva vattenrådet. Vätternvårdsförbundet själv är att betrakta som ett delvattenråd. Förbundet har tillika rollen att stimulera och synkronisera andra delar inom Vätterns avrinningsområde till arbete i vattenförvaltningens syften samt att fungera som kanal både upp och ned till/från vattenmyndigheten.

6 För viktiga frågor för förbundet hänvisas till hela verksamhetsberättelsen. Styrelsemöte: Årsmöte: Verksamhetsutskott: : vid Borghamns vandrahem, Ödeshög : vid Aspa Herrgård, Askersund : vid Forsviks Industriminnen, Karlsborg : vid Motala Kommunhus, Motala : Vid Zinkgruvan Mining, Askersund : Vid Carléns Fisk och Vätternkräftor, Habo FÖRSVARSVERKSAMHET: SKJUTFÄLTSRÅD VÄTTERN, SAMORDNINGSGRUPP OCH FIS- KESKYDDSNÄMND 2010 genomfördes möten inom Samordningsgrupp Vättern samtidigt som Skjutfältsråd Vättern. Sammankallande för Skjutfältsråd Vättern är P4. I samordningsgrupp Vättern förs en fortlöpande dialog om avvägning mellan civila och militära intressen, ofta s k planfrågor. Samordningsgruppen har sedan 1979 utfört ett arbete med bl a riskområdens avgränsningar samt överenskommit om skjutfria perioder. Vätternvårdsförbundet har kallats till möten sedan Skjutfältsråd Vättern är en nystartad verksamhet (2008) från P4 som avser lyfta angelägna saker rörande Vätterns som riskområde och olika samhällsintressen. Dessa två forum har möte samtidigt medan Fiskeskyddsnämnd genomförs efter eget schema. Fiskeskyddsnämnden etablerades 1964 och reglerar ekonomiska skador på yrkesfisket orsakade störningar av försvaret, t ex redskap som gått sönder eller ej kunnat vittjats p g a användande av riskområden. Några sådana utbetalningar har ej utförts under Förbundet tar del av samtliga protokoll från dessa möten. Tabell 5. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet för Försvarets verksamhet för Viktig fråga 1. Skjutfria perioder och riskområdens utbredning/nyttjande Kommentar Påverkar tillgänglighet på sjön. Detaljerad information om riskområden på FMV hemsida 2. Buller från skjutningar och flyg Finns oro för viss ökning främst från flyget. 3. Inskränkningar för yrkesfisket. Ekonomiska anspråk regleras i Fiskeskyddsnämnd. 4. Vättern som nedslagsplats och påverkan på dricksvattenkvalitet Stor fråga för allmänhet. 5. Genomföra miljöprövning FMV genomfört för Provplats Karlsborg och FM har inlett för Hammaren/Enebågsudde 6. Efterbehandling av försvarets lämningar i undervattensområden Tagits upp i bl a miljöprövning Inom delvattenvattenrådet har Intresseföreningen Bevara Brevik engagerat sig i de miljöprövningar som genomförs av FMV i Karlsborg och Försvarsmakten (F7). Intresseföreningen har pekat ut ett antal för deras syften viktiga punkter ( Likaså är flera båt/fiskeorganisationer som driver verksamhet på Vättern intresserade av frågorna i delvattenrådet. Vätternvårdsförbundet har betonat att delvattenrådet utgör ett viktigt dialogforum. Härigenom kan sägas att dialogerna med försvarsmakten genomförs i ett tematiskt delvattenråd. Samordningsgrupp: : vid Kråks skjutfält i Karlsborg.

7 Fiskeskyddsnämnd: Skjutfältsråd: : vid Kråks skjutfält, Karlsborg : vid Kråks skjutfält, Karlsborg : Vid Kråks skjutfält, Karlsborg SAMFÖRVALTNING FISKE I maj 2005 startade Vätternvårdsförbundet initiativet "Samförvaltning Vättern" där syftet var att skapa ett forum för frågor som rör förvaltningen av fisk och fiske i Vättern. Projektet har övergått till att vara en del av den löpande verksamheten sedan I samförvaltningen deltar företrädare för sportfiskarna, Vätterns Fritids- och Fiskevårdsförbund, yrkesfiskarna, Sveriges Fisketurism Företagare, Fiskevattenägareförbundet, Kräftriket, Fiskeriverket, Vätternvårdsförbundet, länsstyrelserna och flertalet kommuner runt sjön. Ett särskilt arbetsutskott för fiskefrågor inom Vätternvårdsförbundet har inrättats där Johnny Norrgård (sakkunnig fiske) och Linda Englund (samordnare) är verksamma. Vice ordförande i förbundet Kjell Aldsten är tillika ordförande i Samförvaltning Fiske. Inom samförvaltningen finns sex arbetsgrupper som vid behov har egna möten: Fisketillsyn, Fiskevård i tillflöden, Regelverk, Undersökning och övervakning, Information- och kommunikation samt Kräftgrupp. Tabell 6. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Samförvaltning fisk för Viktig fråga 1. Utveckla fiskerinäringen lokalt runt Vättern 2. Fiske på sik utan oönskad bifångst av röding Kommentar Samverkan kring resurs, varumärke mm. Projekt påbörjas under 2011 inom GAP2. 3. Signalkräfta och lax Kräftfångsterna har minskat med 40% under två år. 4. Regelefterlevnad och tillsyn Det som görs är uppskattat, har effekt men fortfarande ej tillräckligt. Information del i åtgärden 5. Beståndsuppskattningar, resursfördelning, rätt att fiska och fiskestatistik Kräver utökade undersökningsinsatser. Samförvaltning: : vid Borghamns Vandrarhem, Ödeshög (inkl FOG) : vid Olshammargården, Askersund. (inkl FOG) : telefonmöte (FOG) : vid Hotell Bellevue, Hjo (inkl FOG) VATTENSKYDDSOMRÅDE VÄTTERN År 2004 inleddes ett kommungemensamt arbete med att tar fram föreskrifter för skydd av dricksvattentäkten Vättern. Arbetet kom tidigt att genomföras som ett samverkansprojekt under Vätternvårdsförbundets regi, en form som därmed kan utgöra ett tematiskt delvattenråd. I december 2010 lämnades ansökan in till Länsstyrelserna om bildande av vattenskyddsområde. I arbetet hade en referensgrupp bestående av t ex Vägverk, LRF, Skogsstyrelsen, Södra m fl väglett kommunerna i arbetet. Kommuner i Närke genomför i samverkan med Länsstyrelsen i Örebro förstudie om möjligheten att nyttja Vätternvatten som råvattenkälla. Kommunerna saknar reservmöjligheter

8 till bra råvatten. Diskussioner förs att även distribuera Vätternvatten till Mälarkommunerna. Figur 3. Framsidan på den kommungemensamma (åtta kommuner + ett kommunförbund) ansökan om vattenskyddsområde för hela Vättern tv. Till höger ses exempel ur den pågående utredningen om Vätternvatten till Närkekommuner. Tabell 7. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Vattenskyddsområde för Viktig fråga 1. Samsyn kring ansökans innehåll och utformning hos sökanden 2. Inlämnande av ansökan under Realistiskt innehåll som kan ge förtroende hos berörda och som bygger på riskanalys Kommentar Samtliga kommuner har tagit beslut om gemensamt innehåll Ansökan lämnades in i december 2010 Referensgrupp och informationsmöten har genomförts 4. Inga dubbelföreskrifter finns Har lett till fåtal paragrafer i föreskriften 5. Utökning av vattendistrubution Pågår utredning om Vättervatten till Närkekommuner Vattenskyddsområde: Närkekommuner: : Samråd med Länsstyrelserna, Länsstyrelsen i Jönköping : Stormöte, Hotell Bellevue, Hjo. Totalt sju kommunmöten har ägt rum om förstudiens innehåll. DELOMRÅDE HÖKENSÅS Utmed Vätterns Västsida finns inget formaliserat delvattenråd men ett flertal aktiviteter kan ändå införlivas i detta. Den 14 augusti hålls årligen Öppen Gård på Almnäs (söder om Hjo) som 2010 besöktes av ca personer. Förbundet var delaktiga här med monter, besvarade frågor, visade visst material mm. Under guidade rundvandringar utgjorde montern ett diskussionsstopp där frågor om Vättern togs upp. Dagen invigdes av förbundets ordförande Lars Bäckström. På Almnäs ägor, som sträcker sig uppemot 10 km av Vätterns strand, finns intressanta öringförande bäckar där förbundet varit behjälpliga med att ta fram underlag för fria vattenvägar, något som med tanke på omgivning och exponering anses som en

9 pedagogisk och god miljöinvestering. I oktober besöktes Almnäs av kronprinsessan Victoria och prins Daniel (Se mer på Figur 4. Öppen gård på Almnäs den 14 aug lockade flera tusen besökare. Dagen invigdes av förbundets ordförande, Lars Bäckström, Landshövding Västra Götaland. Almnäs VD Thomas Berglund i gul skjorta. Kronprinsessan Victoria och prins Daniel besökte gården i oktober. (Foto: Almnäs Bruk) I Hjo utförs årligen under hösten sk öringssafari där besökare guidas för att beskåda öringens lek. Safarin finns i olika versioner och under 2010 även som turistpaket. Aktiviteten bedrivs sedan nästan ett tiotal år tillbaka och mycket vattendialog förs vid dessa tillfällen. Ytterligare arbete med att frigöra vattenvägar utförs i Habo där Habo kommun och Länsstyrelse aktivt jobbat i flera år med att öka reproduktionsmöjligheterna för Vätternfisk. Det finns fortfarande potential att öka öringproduktionen till Vättern med nästan 40% genom att tillgodose fria vattenvägar. Inom området sker information om åtgärderna inom det Besöksmål Vätternbäckar. (se mer Figur 5. Exempel på paket för Öringssafari i Hjo. Till höger rivs 2010 dammen vid det sk Spinnet i Hökesån, Habo Kommun, för skapande av fria vattenvägar. Mycket vattenfrågor behandlas även på sportfisket Hökensås Sportfiske. Hökensås Sportfiske AB, är ett dotterbolag till Hushållningssällskapet Skaraborg. De tre sportfiskeområden (Hökensås, Baltak och Tiveden) besöks årligen av cirka trettiotusen gäster, från såväl Sverige som andra länder. Ytterligare fiskemöjligheter ges även i Vättern där både trollingfiske och sportfiske från land nyttjas.

10 Tabell 8. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Hökensås för Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar till/från Vättern Finns åtgärdsplan för prioriteringar i bäckar. Många åtgärder i de sk habobäckarna utförs. 2. Sportfiskemöjligheter T ex Hökensåsområdet men även Vättern 3. Jordbruk och vattenskyddsområde Möjlighet att bedriva jordbruk i förhållande till dricksvattenkvalite. Aktiviteter: : Öppen gård, Almnäs : Öringsafari Hjoån (under höstperioden) : Öringens dag, Habo (Knipån, Hökesån mfl) DELOMRÅDE MOTALABUKTEN Inom område Motalabukten är inte vattenrådsdialogen ännu utarbetad som form. Många frågor inom området kretsar dock kring tillgänglighet till Vättern, särskilt i samband med s k expansionsområden i anslutning till Vättern strand. Sådana områden finns bla i Motalas omgivningar smat i Vadstenas kommun vid Tåkerns utlopp till Vättern. Andra frågor berör att skapa fria vandringsvägar för fisk där många ideella krafter bör noteras. Flera bäckar hyser återigen mycket vandrande fisk genom dessa ideella insatser. Förbundet har varit behjälpiga i vissa planskeden för att tillgodose bästa lösning ur Vättern/fiskperspektiv. Kräftfisket i Motalabukten är omfattande och bl a Kräftriket och Motala kommun ett projekt som berör t ex en kommun ska kunna upplåta kräftfisket åt andra, s k Motalamodellen. Kräftivaler är samlingsnamnet på en serie Kräftfestivaler, Kräftans dag och Kräftlördagar som hålls en gång per år i Kräftrikets medlemskommuner runt Vättern. Målet är att samtliga kommuner runt Vättern ska ha sin egen Kräftival. Gemensamt för alla Kräftivaler är att man kan äta kräftor, köpa kräftor och i olika former även fiska kräftor. (se mer Figur 6. Platser där Kräftivaler genomförs under Kräftor har kommit bli en stor konkurrent till rödingen om att vara det mest omtalade kännetecknet för Vättern. (foto: LQPictures). Tabell 9. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Motalabukten för Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar till/från Vättern Vissa tillflöden hyser god potential av öring 2. Kräftfiske, nyttjande Kräftfisket är extensivt och intensivt inom området. 3. Strandnära bebyggelse Expansionsområden i anslutning till Vättenstränderna

11 Aktiviteter: : Kräftivaler: Motala, Vadstena, Hästholmen, Tidaholm DELVATTENRÅD SÖDRA VÄTTERN Samtliga företag med vattenutsläpp och som av myndigheterna bedömts som miljöfarliga finansierar undersökningar i tillflödena som rinner till Vättern. I södra delen utförs provtagningarna av Södra Vätterns Recipientkontroll. Jönköpings kommun är huvudman för programmet. Under 2010 har tidigare beslutat program genomförts enligt plan med Alcontrol som utförare. Fyra gånger om året skickas s k kvartalsrapporter ut brett per e-post rörande den senaste periodens resultat, årligen görs en större rapport. Rapporterna finns tillgängliga på Vätternvårdsförbundets hemsida. Några möten mellan medlemmarna har inte ägt rum inom Recipientkontrollen under 2010, något som bör tillkomma. Recipientkontrollförbundet kan anses utgöra bas för delvattenråd med flera olika vattendragsgrupper t ex i övre delarna av Huskvarnaåns system finns lokala vattendragsgrupper, Intresseföreningen Huluån-Nätaren, som arbetar för bättre vattenkvalitet nedströms Ryssbysjön. Under året har bl a reduktionsfiske ägt rum i Lilla Nätaren samt planering av våtmarker. I Ryssbysjön (Nässjö kommun) har det under 2010 varit ett fortsatt åtgärdsarbete med bl a utfiskning av s k vitfisk för att förbättra vattenkvaliteten. Några dialogmöten under 2010 är dock ej kända för förbundet. Länsstyrelsen i Jönköping har tillsammans med kommuner fortsatt intensivt arbete med att förbättra fria vandringsvägar i Vättern tillflöden. Flera nya områden har tillgängliggjorts för fiskreproduktion. Figur 7. Rödingens dag i november i Huskvarna hamn lockar flera tusen åskådare årligen. Första helgen i november genomfördes i samverkan mellan Länsstyrelsen, Jönköpingskommun, hamn/segel/fiskeklubbar åter Rödingens dag i Huskvarna hamn. Aktiviteten besöktes av ca personer som beskådade lekande rödingar. Öringbeskådan genomfördes i Hornån samt Lillån (Huskvarna) vilket besöks av fler för varje år. Skäl finns för att organisera besök vid öringlek vid fler bäckar, något som kan sorteras under Besöksmål Vätternbäckar.

12 Tabell 10. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Södra Vättern för Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar i tillflödena Pågår i regi av länsstyrelsen, främst sk Habobäckarna 2. Reglering av sjöar och vattendrag Finns flera sjöar/vattendrag med påverkan av reglering 3. Åtgärder i förorenade sjöar (Munksjön, Ryssbysjön) 4. Minska urban påverkan på sjöar och vattendrag Några protokoll är ej kända från dialogtillfällen. Undersökningar i Munksjön för ev kommande åtgärd påbörjat Byggnation i vatten, avloppsvattens utsläppspunkter (Lillån), Vättern DELVATTENRÅD NORRA VÄTTERN Motsvarande för södra delen finns liknande sammanslutning i norra delen där Askersunds kommun är huvudman. Recipientkontrollen ansvarar för ett omfattande provtagningsprogram i norra Vätterns tillrinningsområde. Utförare är Medins Sjö- och Åbiologi. Under 2010 har ett möte ägt rum mellan medlemmarna. I delområdet har bla utsläpp från Askersunds stad och jordbruk påverkat övergödning av sjön Alsen. Alsen utgör en viktig del för Askersund och ett åtgärdsprogram har upprättats under 2010 inom projektet Värna Alsen. Åtgärder som planeras är t ex fångdammar/zoner omläggning av avloppsledning till Vättern mm. Andra miljöproblem utgörs av äldre gruvavfallsdeponier som läcker metaller bl a fortsätter Zinkgruvan, Länsstyrelsen i Örebro och Askersunds kommun arbeta med att minska metalläckage från deponier bl a i Rosthyttan. Figur 8. För Alsen (Askersund) har ett åtgärdsprogram upprättas inom samverkansprojektet "Värna Alsen" som syftar att förbättra den ekologiska statusen inom området n(idag bedömd till måttlig p g a övergödning). I sjön Unden har oro väckts för vikande beståndsutvecklingen av röding i sjön. Rödingen i Unden är skyddsvärd och av samma stam som i Vättern. Undens tillrinningsområde kalkas för att motverka försurning. I sjön Unden är en Fiskevårdsområdesförening verksam, några möten etc är dock ej kända för förbundet utan hänvisar till fiskevårdsområdet.

13 Tabell 11. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Norra Vättern för Viktig fråga Kommentar 1. Övergödning av Alsen Projekt Värna Alsen driver frågan 2. Metalläckage från äldre gruvdeponi Fortsatt arbete kring Rosthyttan 3. Pågående deponi av gruvavfall Zinkgruvan utökar deponi som varit viktig fråga för allmänhet 4. Rödingbestånd i Unden Muntliga uppgifter och oro från Fvof om sviktande bestånd 5. Försurning i Tivedenområdet Kalkning utförs av kommun/länsstyrelse/fvof 6. Fria vandringsvägar uppströms Unden För gynna fisk i Unden SRK Norra Vättern: : Askersund ÖSTRA VÄTTERNBRANTEN MED VISINGSÖ I sydöstra Vättern finns ett samarbetsprojekt som styrs av en projektgrupp med representanter för markägare, skogsbruket, ideell naturvård och kommun. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen leder Projekt Östra Vätterbranterna som har till syfte att stärka landsbygdens attraktionskraft utifrån landskapsmässiga värden. Dialog sker med markägare. Figur 9. Ansökan om Biosfärområde Östra Vätternbranterna samt området som berörs. Styrelsen för Östra Vätternbranterna har bekräftat att vattenfrågor kan drivas inom samverkansformen. Under 2010 har en ansökan om s k biosfärområde (enligt UNESCO) färdigställts. Vättern och Visingsö utgör del av detta biosfärområde. Biosfärområden är modellområden där bevarande och utveckling går hand i hand. Under året har flera olika möten ägt rum och ett tal fältvandringar. Under 2010 med fortsättning 2011 har ett tema Vatten i landskapet initieras inom verksamhetsområdet. Mer information finns på

14 Inom Östra Vätternbranterna finns även sjöar med livaktiga fiskevårdsområdesföreningar t ex Ören och Bunn. Fiskevårdsföreningar redovisar sina verksamheter på egna hemsidor. På Visingsö finns olika byalag och även ett ö-gemensamt forum (Visingsörådet). Under 2010 har frågor berört främst algpåväxt på öns västra sidan något som drivs av Tunnerstad Byalag samt planer/ansökan för utbyggnad av Visingsö hamn. För Tunnerstad har byalaget i samverkan med Jönköpings kommun tagit fram en åtgärdsplan för samverkan kring vattenfrågan. Tabell 12. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Östra Vätternbranterna med Öa för Viktig fråga Kommentar 1. Fuktiga vattendragsraviner Viktiga och typiska vattenmiljöer i ÖVB 2. Våtmarker och salamanderdammar Flera nya vattenmiljöer planeras inom ÖVB. 3. Reglering av sjöar och vattendrag Gäller bla reglering av Röttleån och Bunnsjöar 4. Rödingbeståndet i Ören Värdefullt storrödingvatten 5. Rensning av kanaler Angeläget för boende vid Övre/nedre Kvarnsjön vid Bunn 6. Badvattenkvalitet på Visingsö Drivs av Tunnerstad Byalag 7. Gästhamnstillgång Ny gästhamn godkänd av Miljödomstol (Marina Brahe) 8. Färjeförbindelse Visingsörådet och boende Visingsö : Bunn/Ören ÖVB: :Visingsörådet (protokoll på : Tunnerstad byalag : Årsmöte N Bunn FVOF Ett flertal sammankomster (se STORA SJÖAR Många av de frågeställningar och som berör Vättern är också relevanta för landets övriga Stora Sjöar (Vänern och Mälaren). Sedan 1999 har en grupp bestående av representanter för Vänern, Vättern, Mälaren, Naturvårdsverket och Fiskeriverket funnit en samarbetsform kallad Stora Sjö-gruppen. Miljöövervakningsprogrammen i de tre sjöarna är till del synkroniserade och flera gemensamma moment/specialundersökningar genomförs. Årligen avhålls ett s k nationella utförare möten för de som har avtal med Naturvårdsverket inom Sötvattensprogrammet. Vätternvårdsförbundet kallas till dessa möten. Därutöver sker kontakter regelbundet mellan sekretariaten. Tabell 13. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Stora Sjöar för Viktig fråga Kommentar 1. Samordna övervakningsprogram Mellan olika myndigheter/utförare 2. Kvalitetssäkring Stabilitet i provtganings/analysprogram 3. Långsiktig finansiering Säkerställa långsiktighet och effektivt nyttjande av medel Möten: Nationella utförare: : Skytteholm konferens

15 Projekt För att belysa aktuella problem och fylla ut kunskapsluckor genomför och publicerar Vätternvårdsförbundet specialprojekt. Medel för dessa kommer oftast från medel som sekretariatet ansöker om hos olika möjliga finansiärer. Ofta förekommer en samordning av flera olika finansiärer. Olika forskningsprojekt som utförs med anknytning till Vättern eftersträvas att presenteras i förbundets sammanställningar (rapporter, hemsida, Vätterndag etc). Tabell 14. Specialprojekt och forskning som är sekretariat till känna (ej fulltäckande). Moment 1. Konsekvens- och spridningsmodell på internet 2. Kunskapshöjning av röding, lax och signalkräfta Status Ej utfört men behov kvarstår Manus om MKB om laxisättningar framtaget av Fiskeriverket Rapport om signalkräftans utbredning publicerad 3. Kartering av undervattensvegetation medel beviljat för genomförande Naturvärdesbedömning av vattendrag SAMMANTAGET: p g a genomförda moment. Underlag använt i Åtgärdsplan Vätternbäckar Information En av förbundets stora uppgifter är att visa upp förbundet och dess verksamhet för allmänheten. Vätternvårdsförbundet fungerar som rådgivande och remissinstans i flera utredningar och remisser. Det finns ett informationsbehov att möta från allmänhet bland annat media, skolor, naturskyddsorganisationer etc. Figur 10. Rapporter som utgavs under året. Samtliga finns tillgängliga via Rapporter Sedvanligt rapporteras miljötillståndet och projekt fortlöpande i Vätternvårdsförbundets rapportserie. Under året har fem nya rapporter publicerats. Rapporter går att beställa från sekretariatet alternativt laddas ned via hemsidan. Årsskriften innehåller resultat från samordnad miljöövervakning av Vättern med sammanfattningarna av övriga under året utgivna rapporter.

16 Tabell 15. Utgivna rapporter under året. Nr Titel Kort innehåll 103 Bakgrundsdokument till Förvaltningsplan för fisket i Vättern Åtgärdsplan för fisk och fiske i Vätterns tillflöden Omfattande underlag som ligger till grund för den förvaltningsplanen. Sammanställning över planer och prioriteringar över åtgärder i tillflöden för fisk. 105 Årsskrift 2009 Sammanställning av utsjöprogrammet 106 Kräftprovfiske i Vättern 2007 Utbredning i Vättern, beståndsuppskattning 107 Årsskrift 2010 Utgavs feb 2011 Konferenser och presentationer Under året har sekretariatet presenterat Vätternvårdsförbundets verksamhet eller resultat av olika undersökning vid ett antal tillfällen. Ett flertal andra har också hållit föredrag där data om Vättern har presenterats. Förbundet har haft föredrag bl a på Nationellt möte om fisk i stora sjöar i Mariestad, samt på nationellt sikseminarium i Gävle. Konferenser: : Fisk i stora sjöar, Mariestad : Internationellt sikseminarium, Gävle : Nationellt Sikseminarium : NTNU Salmon Ecology, Trondheim Informationsfolder och plansch Vätternvårdsförbundet har tagit fram två folderserier som trycks på tre språk: 1) Välkommen till Vättern, handlar om Vättern generella särdrag och presenterar förbundet, 2) Kräftor och kräftfiske i Vättern som beskriver lagstiftningen kring kräftfisket. Framtagande utfördes i samverkan med den ideella organisationen Kräftriket som syftar till att öka nyttjandet och samverkan kring Vätternkräftor. Den tidigare sedan 1988 framtagna planscher Glacialrelikter i Vättern har sedan 2009 ersatts av en ny plansch Fiskar i Vättern som visar samtliga fiskarter i Vättern samt fakta om sjön. Faktarutor och fisknamnet finns på tre språk. Hemsidan: För att bemöta informationsbehovet har hemsidan uppdaterats vid ett flertal tillfällen. Här läggs protokoll, rapporter, regler för fisket mm fortlöpande. Även engelsk version finns på hemsidan. Figur 11. Vätternvårdsförbundets startsida, samt den under året framtagna fiskplanschen med samtliga fiskarter i Vättern.

17 Informationsbrev Vätternvårdsförbundet skickar ut ett nyhetsbrev per e-post, på sändlistan finns ca 250 prenumeranter, något som varit framgångsrikt tidigare år. Under året har två nyhetsbrev lanserats. Via hemsidan har det utarbetats en funktion där man kan teckna sig för nyhetsbrev. Tanken är att informationsbrevet ska utges vid behov och endast via epost/hemsida. Tabell 16. Avstämning av definierade arbetspunkter under Moment 1. (Inter)nationella konferenser Vetenskapliga artiklar Status Flera konferenser nationellt Okänt. 2. Rapportserie 5 rapporter 3. Presentera förbundet i olika sammanhang Fortsatt stor efterfrågan på föredrag om Vättern 4. (Inter)nationellt nätverk av Stora Sjöar Fortsatt utbyte med Stora Sjö-gruppen, Mjösa i Norge. Nätverk med Finland initierat. 6. Folder och planscher Folderserie finns i 2 teman 5. Hemsida Uppdaterad fortlöpande med protokoll, rapporter. Plansch med Vätterns fiskar framtagen. Roll-ups med Vätternmaterial SAMMANTAGET: p g a genomförda moment. Remisser och yttranden Vätternvårdsförbundet har fortsatt uttrycka ståndpunkter och servera underlag och fakta om Vätterns miljö. Remisser tillsänds förbundet som besvaras utifrån de olika styrdokumenten som förbundet har tagit fram. Synpunkter per e-post ges direkt till olika frågeställare något som tenderar att öka. Tabell 17. Avstämning av definierade arbetspunkter enligt programmet Moment Status 1. Aktivt söka påverkan i ärenden Söker aktivt efter Vätternrelevanta ärenden. 2. Sakinformationen nyttjas fakta efterfrågas. 3. Remissinstans utverkat flera skriftliga remisser/yttranden av tyngre karaktär SAMMANTAGET: p g a Vätternvårdsförbundet används som kunskapskälla om Vättern. Budgetuppföljning Under år 2010 inbringade medlemsintäkter ca kr. Årets totala intäkter i bokslutet var ca 1,53 milj och kostnaderna 1,88 milj kr. Förbundet överförde ca kr från tidi-

18 gare års bokslut till verksamhetsåret 2010 varför den samordnade omsättningen, inklusive bidraget från Naturvårdsverket ( kr), uppgick till ca 2,9 milj kr. Naturvårdsverkets bidrag administreras av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Tillgångarna vid utgången av 2010 var ca 1,49 milj kr och leverantörsskulderna uppgick till ca 1,02 milj kr. Av disponibla medel var ca kr uppbokade/reserverade. Från 2010 överförs till 2011 ca kr enligt styrelsebeslut. Resterande disponibla medel, ca kr, föreslås att överföras till Beslut om fördelningen av dessa medel tas på stämman Årets resultat var negativt ca kr Resultat (kr) Figur 12. Resultaträkning i Vätternvårdsförbundets bokslut Ytterligare aspekter på 2010 års budget och bokslut är: Övervakningsprogrammet har hållit sig inom ramar även om vissa enstaka poster har överskridits. Samförvaltningen hade under året en intäktsbudget på ca kr och utgifter på kr.. Vätternvårdsförbundet fick bidrag av Vattenmyndigheten med kr för att driva vattenråd vilket nyttjats ( kr i utgifter mot budgeterat ca kr). Det överförda reservkapitalet för täcka ev utgiftsökning p g a ny upphandling behövde ej nyttjas. SAMMANTAGET: p g a att budgeten kunnat hållas. Personal och medlemmar SEKRETARIAT Sekretariatet är placerat på Länsstyrelsen i Jönköping. Under året har sekretariatet bestått av sakkunnig i vattenfrågor Måns Lindell, tjänsten omfattar 50%. På sekretariatet har även Ola Broberg funnits till hands som förbundssekreterare, en tjänst som sker inom ordinarie tjänst på Länsstyrelsen. Fiskeribiolog Johnny Norrgård har varit samordnare inom samförvaltningsinitiativet på ca 25%. Johnny (doktorerar f n på Karlstad Universitet) har delvis avlösts av Linda Englund som samordnare då Johnny är förbundets sakkunnig i fiskefrågor. Jan-Anders Johansson sköter förbundets kassa och uppbär arvode för tjänsten. Vidare har sekretariatets handfasta arbete med utskick, beställningar etc skötts av Ann-Sofie Weimars-

19 son på Länsstyrelsen i Jönköping, länsstyrelsen stödjer/finansierar därmed vattenrådsarbetet. Till sekretariatet kan även ordförande i verksamhetsutskottet kopplas. Under året var det (som sedvanligt) Kjell Aldsten ifrån Hjo. Kjell Aldsten har också varit ordförande i samförvaltning fiske och vice ordförande i förbundet. Tabell 18. Sekretariatets sammansättning under Post Namn Omfattning Förbundssekretare Ola Broberg Inom tjänst Sakkunnig vattenfrågor Måns Lindell 50% Kansli Ann-Sofie Weimarsson Inom tjänst Kassör Jan-Anders Johansson Arvode Ordf Verksamhetsutskottet Kjell Aldsten Arvode, inom tjänst Samförvaltning Fiske Johnny Norrgård/ Linda Englund ca 25 % ca 25% STYRELSEN Styrelsen har under året hållit två ordinarie styrelsemöten. Vårmötet hölls den 18 mars på Borghamns vandrarhem (Ödeshög) och höstmötet hölls den 19 oktober på Aspa Herrgård (Askersund). Godkända protokoll från dessa möten finns tillgängliga på sekretariatet samt på hemsidan. Möten: : Borghamns vandrarhem, Ödeshög : Aspa Herrgård; Askersund Ordinarie förbundsstämma hölls den 3 maj på Forsviks Industriminnen, Karlsborg. Stämman var besökt av 38 personer representerande ca 17 medlemmar. I samband med stämman gavs dessutom föredrag med dricksvatten som tema. Måns Lindell berättade om hur många uttag det finns, volymer etc samt Peder Eriksson, Länsstyrelsen i Örebro information om den pågående utredningen om Vätternvatten till Närkekommuner. Efter stämman gavs information om hjulångaren Eric Nordewall II. Figur 13. Stämman 2010 avhölls på Forsviks Industriminnen i Karlsborgs kommun. Efter möten besöktes Eric Nordewall II.

20 På stämman valdes landshövdingen i Västra Götaland, Lars Bäckström, till ordförande, för andra året. Som vice ordförande i Vätternvårdsförbundet valdes Kjell Aldsten, Hjo, Kjell för tolfte året i rad. Tabell 19. Styrelsens sammansättning. Post Ordinarie styrelsemedlem Suppleant Tid Ordförande V Ordf Lars Bäckström Länsstyrelsen i Västra Götaland Kjell Aldsten, Hjo Kommun - årligen - årligen Ledamöter A Ingemar Bergbom Hans Karlsson Habo Kommun Jönköpings kommun A Niclas Bäckman Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland A Tomas Karlsson Jörgen Ryberg Zinkgruvan Mining AB Nammo Vanänsverken A Elisabeth Lennartsson Anders Lundgren Askersunds kommun Karlsborgs kommun A Magnus Byman Emma van Hal Landsting E län F7, Såtenäs A Björn Dieker Rolf Gustavsson Fiskevattenägarna Yrkesfisket A Åsa Wolgast-Broberg Anders Råsberg LRF LRF A Håkan Lagesson Agneta Christensen Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland B Anders Grahn Urban Hjälte Vätterns fritidfiske-och fiskevårdsfond Sportfiskarna B Håkan Marklund Ulrika Stensdotter-Blomberg Naturvårdsverket Naturvårdsverket B Johan Lind Karin Runnels Länsstyrelsen Örebro Länsstyrelsen Örebro B Alfred Sandström Ulrika Beier Fiskeriverket Fiskeriverket B Stefan Lundvall Ola Broberg Länsstyrelsen Jönköping Länsstyrelsen Jönköping B Dan Björk Mats Flood Munksjö Aspa Bruk AB Munksjö AB B Lennart Rudqvist Mats Blomberg Skogsstyrelsen Södra/Östra Vätternbranterna B Kent Karlsson Anders Rönnmark Skaraborgsvatten Motala kommun