Föroreningstyper och provtagningsplan

Transkript

1 Föroreningstyper och provtagningsplan Sören Nilsson Påledal, P SGI Kurs LST Södermanland

2 Vad vill jag ha sagt med passet? Översikt över föroreningstyper och deras egenskaper Provtagningsplan Kurs LST Södermanland

3 Upplägg av passet Föroreningstyper Provtagningsplan Kurs LST Södermanland

4 Föroreningstyper. Kurs LST Södermanland

5 Vad letar vi efter? Organiska och/eller oorganiska ämnen? Hur har de kommit dit? Kom det i fast eller flytande form? Flyktighet? Löslighet i vattenfas? Säregen färg f eller lukt? Hälsofaran för f r provtagaren? Kurs LST Södermanland

6 Föroreningars egenskaper De viktigaste är: flyktighet densitet löslighet i vatten Andra egenskaper är r t.ex. nedbrytbarhet eventuella nedbrytningsprodukter Kurs LST Södermanland

7 Föroreningars egenskaper Kurs LST Södermanland

8 Metaller I saltform som lättl tt- eller svårl rlöslig i vatten, t.ex blyklorid (PbCl 2 ) I jonform, löst l i vatten, t.ex. Pb 2+ Hårt bundna i mineral, t.ex. Blysulfid (PbS) Ofta elektrostatisk laddade- adsorberande till partikelytor Exempel påp förorening: kisaska Kvicksilver är r en flyktig metall Kurs LST Södermanland

9 Organiska föroreningarf Flyktiga eller icke- flyktiga (ex bensin, PAH) Lätt- eller svårl rlösliga i vatten (ex fenol, PAH) Ofta flytande form- Tyngre eller lättare l än vatten? LNAPL- DNAPL Säregna lukter är r vanliga! Kan omvandlas och nedbrytas genom mikrobiologisk aktivitet Kurs LST Södermanland

10 Light Non-Aqueous Phase Liquids (LNAPLs) Organiska flytande ämnen som är r lättare l än n vatten och inte blandbara med vatten T. ex. olja, bensin Kurs LST Södermanland

11 Dense non- aqueous phase liquid (DNAPL) Organiska flytande ämnen, tyngre än n vatten och inte blandbara med vatten t.ex. klorerade lösningsmedel l (per( per- och trikloretylen), Kreosot Kurs LST Södermanland

12 Provtagningsplan Vad ska ingå i en bra provtagningsplan? Exempel från n verkligheten Kurs LST Södermanland

13 Provtagningsplan - Vad är r syftet med undersökningen Innehåll ll: beskrivning av vald kvalitetsnivå planritning över området med lokalisering av provpunkter och ev. referenspunkter Provtagningsmedia och provtagningsdjup provtagningsmetod inklusive installation av ev. Gv-rör Ev anläggningar i mark såsom s som cisterner Ev. geofysiska undersökningsmetoder och hydrogeologiska undersökningar t.ex. provpumpningar, slugtest m.m. vilka inmätningar som ska utföras, noggrannhet? Analysprogram - vilka analysparametrar utförs påp prover från n respektive punkt och provtagningsmedia kritiska moment ur kvalitets- och miljösynpunkt samt förebyggande åtgärder Jämför med exemplet! Kurs LST Södermanland

14 Förberedelser och planering inför provtagningsplan Historik verksamhet, potentiella föroreningarf Geologi och hydrogeologi Skyddsobjekt Konceptuell modell Provtagningsmönster nster Ledningar i marken Kurs LST Södermanland

15 Historik Genom platsbesök, intervjuer och att titta påp ritningar/flygfoton fåf svar på: p Potentiellt förorenande f verksamheter, var påp platsen? Farliga ämnen som hanterats? Avfallshantering, intern deponi? cisterner/tankar i eller ovanför r marken? Är r området utfyllt? Ledningsgravar eller andra spridningsvägar? gar? Kurs LST Södermanland

16 Potentiella föroreningar Viktigt för f r val av provtagnings- och analysmetoder Vilken förorening f kan förvf rväntas? Branschtypiska föroreningar f se tabell NV 4918 och fälthandbokenf Hur ska jord/ vatten provtas och analyseras i fält? f Vialer bra för f r lättflyktiga l ämnen Utförande av fältanalys f ska dokumenteras Kurs LST Södermanland

17 Potentiella föroreningar f - tabell FälthandbokenF Kurs LST Södermanland

18 Potentiella föroreningar f - tabell NV 4918 Kurs LST Södermanland

19 Potentiella föroreningar f - tabell NV 4918 Kurs LST Södermanland

20 Geologi och hydrogeologi Skapa en uppfattning om hur geologin och hydrogeologin ser ut i området försöka få grepp på möjliga spridningsvägar genom att: Studera berg- jordarts och hydrogeologiska kartor, översiktliga finns på Platsbesök Viktigt för att kunna förutse hur föroreningar kan sprida sig Kurs LST Södermanland

21 Skyddsobjekt Människor (exponering av förorening f till barn och vuxna) Miljö (spridning av föroreningar). f Hitta skyddsobjekt genom: Kartor Platsbesök Kontakt med kommunens miljökontor Sökning på internet Exempel dagis, brunn, å Kurs LST Södermanland

22 Konceptuell modell Utifrån historik, geologi, hydrogeologi och skyddsobjekt kan en konceptuell modell sättas upp. I denna sammanfogas: Källor Spridningsvägar Skyddobjekt Identifiera var de största och viktigaste osäkerheterna finns undersök dessa! Strategi för undersökningen! Kurs LST Södermanland

23 Provtagningsmönster riktad provtagning Där man vet/misstänker att källor finns Vanligaste provtagningsmönstret För att belägga hypotes om hot-spots från historik Medger inte statistisk bearbetning Används ofta i en översiktlig miljöteknisk markundersökning Spridningsvägar gar - extra uppmärksamhet påp t.ex. rörledningar, rledningar, dräneringar och vägkroppar. v Kurs LST Södermanland

24 Provtagningsmönster nster systematisk provtagning Tillräckligt stort antal provtagningspunkter fördelas f i ett nät n över området. Systematisk provtagning är r oftast fördelaktigt f - punkterna ska med rimlig sannolikhet hamna inom eventuella föroreningskf roreningskällor och spridningsplymer Reguljärt mönster m (a) Systematiskt slumpmässigt ssigt (b) Slumpmässigt (c) Hela området täcks t in, går g r att behandla statistiskt Okända punktkällor kan med lokaliseras med grundvattenprovtagning eller i vissa fall gasprovtagning. Kurs LST Södermanland

25 Ledningar i marken Kontakta ledningsägare gare för f r El, Tele, Kabel- TV, Bredband, VA, Fjärrv rrvärme, rme, ev. gas etc. Titta påp omgivningen vid undersökning - brunnar, elskåp, asfaltlagning etc Kurs LST Södermanland

26 Förväntat rena områden Behov av undersökning? Vad ska undersökas och påp vilket sätt? s Hur säker s behöver verifieringen vara? Systematisk provtagning bra! Kurs LST Södermanland

27 Antal prover Svårt, Finns ingen generell regel! Det beror på p En målsm lsättning för f r provtagningens säkerhet s behöver definieras. Det finns statistiska metoder för f r att bestämma erforderligt antal provpunkter relativt önskad säkerhet. s Kurs LST Södermanland

28 Exempel påp bra eller mindre bra provtagningsplaner från n kommuner/ länsstyrelsel Kurs LST Södermanland

29 Provtagning och analyser Sören Nilsson Påledal, P SGI Källmaterial delvis från n utdelat kursmaterial certifiering av provtagare 2008 Kurs LST Södermanland

30 Vad vill jag ha sagt med passet? Översikt om provtagningsmetoder jord och vatten för- och nackdelar Översikt över fältanalyserf jord och vatten För- och nackdelar Labanalyser Kurs LST Södermanland

31 Upplägg av passet Allmänt provtagning Jord Provtagning Fältanalyser Vatten Provtagning Fältanalyser Kurs LST Södermanland

32 Allmänt provtagning Relativt omfattande genomgång ng varför det? Gå igenom provtagningsplan och syftet med provtagningen i förvf rväg g för f r att kunna förutse arbetsmiljörisker risker och vara beredd på att eventuellt modifiera provtagningsplanen i fältf Dokumentera Kurs LST Södermanland

33 Provtagningsmetoder jord Provtagning med borrbandvagn Provgropsgrävning vning med grävare Provtagning av jordhögar Grävning och borrning för f r hand Kurs LST Södermanland

34 Provtagning med borrbandvagn Trycka och rotera Slå Vibrera Kurs LST Södermanland

35 Skruvborrning med borrbandvagn Den vanligaste borrmetoden i Sverige för f miljöprovtagning av jord Fördelar Går r att ta prover påp stora djup Gör r relativt liten åverkan påp området Ger en snabb översiktlig bild av jordlagerföljden ljden Kan gåg att sätta s grundvattenrör i skruvborrade hålh Kurs LST Södermanland

36 Skruvborrning med borrbandvagn Nackdelar/ problem Ger kontaminering av lager längst l ut påp borren viktigt att rensa bort de ytligaste delarna Svårt att borra i stenig/ blockig jord Problem att fåf upp grövre fraktioner grov sand och grus. Jordlagren blandas samman och kan vara svåra att urskilja Undvik att jord från n skruven rasar ner i det öppna borrhålet om borrning skall fortsätta tta påp större djup Kurs LST Södermanland

37 Skruvborrning med borrbandvagn Nackdelar/ problem Ger en relativt liten provmängd, ofta tas samlingsprov ut påp 0,5-1 1 m Är r ett stickprov ger mindre uppfattning om lokala variationer än n t ex provgropar Har stora begränsningar vid provtagning under grundvattenytan Kurs LST Södermanland

38 Foderrörsborrning rsborrning Foderrör säkrar borrhålet och förhindrar f att jord rasar ner från n högre h nivåer och kontaminerar längre l ner. Det finns olika typer av foderrör,, ODEX är r ett exempel. Foderröret ret gängas samman och förs f ner i det borrade hålet h samtidigt som borrning sker Foderrörsborrning rsborrning kräver tryckluft eller spolvätska vilket kan skapa problem vid miljötekniska tekniska undersökningar dåd man strävar efter att tillföra sås lite främmande ämnen som möjligt m under provtagningen; Metoden skapar spolvätska och/eller eventuellt förorenat borrkax som tillförs området Kurs LST Södermanland

39 Foderrörsborrning rsborrning Metoden kan användas ndas i kombination med provtagare såsom s som skruv, mullvad, genomströmningsprovtagare mningsprovtagare mm för f r att öka provtagningens kvalitet Det går g r att provta borrkax men provernas nivå kan inte bestämmas med någon n större säkerhets Användbar ndbar metod i stenig, blockig terräng i hårda h lager, samt för f r etablering av grundvattenrör Vid djupa borrningar är r metoden tidskrävande vande och tung Kurs LST Södermanland

40 Högfrekvent vibroborrning (sonic drilling) Metoden kommer från USA/Canada och förekommer i Europa (främst Holland). Premiär i Sverige hösten 2006 (Enköping). Vibrerar ned ett öppet eller slutet rör beroende på ändamålet med höga frekvenser ca Hz Metoden ger kontinuerliga jordprov som inte är omrörda (dock stört p.g.a. vibreringen) och man kan tydligt urskilja jordlagerstrukturen Kan utföras så att sten, mindre block och byggnadsrester såsom trä och betong genomträngs utan att man behöver använda vatten- eller luftspolning Användningsområdena bedöms till kvalitativ markmiljöprovtagning och installation av grundvattenrör. Kurs LST Södermanland

41 Högfrekvent vibroborrning (sonic drilling) Motroterande excentrar roterar i hög hastighet och fortplantar vibrationer i borrstålen vilket medför att mantelfriktionen sänks till ett minimum. 2 m långa jordkärnor som trycks ur i ett halvrör där jordprofilen karteras och provtas. Kurs LST Södermanland

42 Provgropsgrävning vning Fungerar oftast bra med en vanlig traktorgrävare Finns många m storlekar att välja v på p anpassa efter område och syfte! Kurs LST Södermanland

43 Provgropsgrävning vning Arbetsmiljörisk risk p.g.a. risk för f r ras! Var försiktig f vid djupa gropar Kurs LST Södermanland

44 Provgropsgrävning vning Prover kan ofta tas direkt i schaktväggen God överblick över jordlagren och lagerföljder ljder Lätt att ta samlingsprover från n lager Lätt att se synliga föroreningar, f och förorenade lager En bra uppfattning om sammansättningen på jorden hur mycket grus och sten det finns, om det finns tegel, järnskrot, j etc. Kurs LST Södermanland

45 Provgropsgrävning vning Fördelar Förhållandevis billigt Lätt att fåf tag i grävare Fungerar bra i de flesta jordar, även vid förekomst av sten i marken Nackdelar Fungerar bra ner till ca 3 meter, vid större djup blir groparna mycket stora Ej under grundvattenytan Kurs LST Södermanland

46 Provtagning i jordhög Svårt att ta representativa prover Det finns standardmetoder, t.ex. ISO och NT Envir 004 Kurs LST Södermanland

47 Segregation av jordmaterialet påp grund av nederbörd rd och gravitation- hela högen h skall provtas Tre huvudmetoder- fullt djup med borr, prob eller rörprovtagare, skiktad provtagning med rör r r eller skopa och mixad hög/upplag Dela upp stora högar h (>10 m 3 ) om möjligtm Provta inte yttersta skiktet (1-3 3 dm) Kurs LST Södermanland

48 Provgropsgrävning vning för f r hand Kan vara effektivt för f r att ta ytliga prover i lösa jordar Snabbt och enkelt sätt s att ta många m ytliga prover Kurs LST Södermanland

49 Provgropar eller Borrning? Kurs LST Södermanland

50 Fältanalysinstrument XRF Röntgenfluorescensdetektor Internkalibrering vid uppstart av instrument Verifieras mot laboratorieanalyser, minst 10 % XRF mäter m olika metaller med olika precision Bra t.ex.: Pb, As, Cu, Zn Mindre bra t.ex.: Ni, Cd Avvikelser mot laboratorieanalyser antecknas och beskrivs i rapport Kurs LST Södermanland

51 Fältanalysinstrument PID Fotojonisationsdetektor Mäter VOC i luft Kalibreras mot noll-luft och gas med känd k koncentration Kalibreras inför r varje mätseriem Mätning temperaturberoende Mätningar påverkas p av fukt Filter måste m bytas Kurs LST Södermanland

52 Fältanalysinstrument Immunoassay och PetroFlag Kan mäta m BTEX,PAH, dioxin Petroflag mäter olja Begränsad hållbarhet h för f r antikroppar och reagens Kräver fältlabb Kurs LST Södermanland

53 Fältanalysinstrument Fält-GC (gaskromatograf) Mäter organiska ämnen Kalibreras mot standard/er en gasblandning med kända k koncentrationer av de ämnen man letar efter Kräver en del erfarenhet, både b för f kalibrering och tolkning av resultat Kurs LST Södermanland

54 Provtagning av vatten Olika pumpmetoder Fältanalyser Kurs LST Södermanland

55 Olika pumpmetoder I huvudsak finns tre principer för r att ta upp ett vattenprov - Trycka - Hämta - Suga Kurs LST Södermanland

56 Tryckande pumpar Pump under grundvattenytan, vattnet trycks uppåt Fördelar Inget undertryck påp prov Hög g kapacitet Hög g lyfthöjd Nackdelar Vissa modeller strömkr mkrävande Utrymmeskrävande Kan värma v provet Blandar om provet Utsätter tter provet för f övertryck Dyra (vanligen) Kurs LST Södermanland

57 Vattenhämtare Provtagare som förs f ned till grundvattnet och hämtar upp provet Finns i många m konstruktioner och material Finns med tillslutning i en eller båda b ändar Fördelar Enkel konstruktion Billiga Hög g renlighet (eng( engångs) Stora provtagningsdjup Prov påp speciellt djup Skikt på/under p vattnet kan upptäckas Rör r inte om provet sås mycket Nackdelar Begränsad möjlighet m till omsättning Viss luftning av provet Svåra att göra g rent om det inte är engångs ngs Kurs LST Södermanland

58 Sugande pumpar Pumpdelen ovan vattenytan Transporterar upp provet genom undertryck Praktiskt max provtagningsdjup ca 7 m Fördelar Billiga lösningarl Hög g renlighet Enkla konstruktioner Nackdelar Utsätter tter provet för f r undertryck Begränsad uppfordringshöjd Begränsad omsättningsm ttningsmöjlighet Blandar om provet Kurs LST Södermanland

59 Piezometerprovtagare Klena grundvattenrör r som trycks ned i marken Filterspets i änden. Vanligaste typen är r BAT-provtagare (vakuum) Kurs LST Södermanland

60 Provtagning ur kran Fördelar Enkelt Ofta vatten som används nds väl l omsatt Motsvarar det som konsumeras Nackdelar Val av pumpmetod ej möjligtm Kontaminering av ledningar, pump mm Ibland svårt mäta m grundvattennivån Kurs LST Södermanland

61 Provtagning Lämplig utrustning Kurs LST Södermanland

62 Fältanalyser För r parametrar som lämpar l sig för f r mätning m bäst i fältf Görs påp parametrar där d r analys ej tillåter ter transport av prover och ändras lättl Noteringar viktiga vid tolkning av analys- resultat Viktigt med kalibrering Kurs LST Södermanland

63 Filtrering Vad innebär r filtrering för f r resultatet? Ämnen som påverkas p mycket egenskaper Metaller PAH Dioxin Petroleumkolväten ten Kurs LST Södermanland

64 Fältanalys Parametrar ph Temperatur Konduktivitet Redox Löst syre Kurs LST Södermanland

65 Fältanalys MätningM Kan utföras i flödescell Även i separat behållare Ej påp samma vatten som ska skickas till analys Lågt flöde genom flödescell bästb Kurs LST Södermanland

66 Fältanalys parametrar Ph Indikator föroreningsspridningf Temperatur Påverkar andra parametrar Konduktivitet För r att bestämma föroreningsutbredningf Redox Reduktions- oxidationsförh rhållanden i vatten Löst syre Kan indikera föroreningsff roreningsförekomstrekomst Kurs LST Södermanland

67 Labanalyser Finns mycket information påp labbens hemsidor ALS Alcontrol Eurofins Se också NVs vägledning analysmetoder Upparbetning Kemisk analys Kurs LST Södermanland

68 Redovisning - rapport Sören Nilsson Påledal, SGI Källmaterial till stor del från Länsstyrelsen i Skåne län LST Södermanland

69 Vad vill jag ha sagt med passet? Rapporter Bra/ dåligt Återkoppling till tidigare utredningar/ undersökningar Ska ge svar på syftet med undersökningen LST Södermanland

70 Upplägg av passet Exempel på rapport från SPIMFAB-uppdrag Checklista (LST Skåne) LST Södermanland

71 Exempel rapport markundersökning 1 Sammanfattning 2 Uppdrag och syfte 3 Fastighetsuppgifter och områdesbeskrivning 4 Utförda undersökningar 4.1 Utförande 4.2 Resultat 4.2.1Fältanalyser 4.2.2Laboratorieanalyser 5 Utvärdering/ riskbedömning 5.1 Föroreningsbild 5.2 Riskbedömning och saneringsbehov 6 Rekommendationer 7 Referenser LST Södermanland

72 Exempel rapport markundersökning Bilagor Bilaga X Karta över XXX Bilaga X Situationsplan Bilaga X Gamla ritningar över området, t.ex. VA-ledningar Bilaga X Fältundersökning Tekniska data Bilaga X Fältnoteringar och fältanalyser Bilaga X Laboratorieprotokoll Bilaga X Riktvärdeslistor Naturvårdsverket, övriga LST Södermanland

73 Provtagningsprotokoll jord Uppdragsnummer Uppdragsnamn Datum Blad 1 Punktnummer Metod (t ex skr) Referensyta (t ex my) Marknivå/referensnivå (t ex +2.00) Signatur Position Grundvattenobservation (Fri vattenyta i provhål) X-koordinat: Datum Tid Djup under referennivå Y-koordinat: Grundvattenrör Material Intagsfilter under referensnivå (ange intervall) Överk. rör över referensnivå Tot rörlängd nej ja Fältinstrument: Kalibrerat, datum: Djup (m) under markytan PID,XRF Preliminär bedömning jordart Anmärkning (lukt, färg, foto etc) Till analys LST Södermanland

74 Provtagningsprotokoll vatten Provtagning grundvatten Uppdragsnummer Uppdragsnamn Datum Blad Provtagningsmetod Väder Temperatur luft Signatur Provpunkt GV-nivå (m u ök rör) Temp C ph Volym omsatt före provtagn. l Anmärkning (omsättning, lukt,färg etc) Till analys Tips till nästa gång (speciella problem, rören låsta etc): LST Södermanland

75 Checklista Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län januari 2009 En hjälp i arbetet med att granska och bemöta miljötekniska markundersökningar LST Södermanland

76 Checklista - kontrollera Att administrativa uppgifter finns med Vem är beställare av undersökningen? Vilken konsult har utfört provtagning? Vem har utfört borrning och/eller grävning (provgropar)? Vem har bedrivit verksamhet på plats som kan ha orsakat föroreningen? LST Södermanland

77 Checklista - kontrollera Att administrativa uppgifter finns med Vem är beställare av undersökningen? Vilken konsult har utfört provtagning. Vem har utfört borrning och/eller grävning (provgropar)? Vem har bedrivit verksamhet på plats som kan ha orsakat föroreningen? LST Södermanland

78 Checklista - kontrollera Vilken typ av undersökning det är fråga om Översiktlig (oftast relativt få provtagningspunkter, begränsat antal prover, analys av många olika ämnen). Detaljerad (oftast relativt många provtagningspunkter). Riktad (utförs när man känner till föroreningskällan, ex. cisterner på en bensinstation, ledningarna på kemtvätt). Systematisk (utförs t.ex. då källan är oklar, kan även användas vid förorenade fyllnadsmassor) LST Södermanland

79 Checklista - kontrollera Rapportens innehåll (Vilka delar som ingår beror helt på syftet. De tre första punkterna bör alltid finnas med). Bakgrund och syfte Beskrivning av fältarbetet Analysresultat Riskbedömning (vetenskaplig bedömning av miljö- och hälsorisker) Riskvärdering (miljömässig, teknisk, ekonomisk och politisk värdering av risker och åtgärder). Rekommendationer LST Södermanland

80 Checklista - kontrollera Att syftet med undersökningen nåtts. Finns historisk inventering av verksamheten /fastigheten? Antal borrpunkter Lokalisering och djup. Provtagning Lokalisering och djup. Enkelprov/ samlingsprov Om det finns uppgifter om sparade prover Analyser Fält, lab Lokalisering och djup Använda fältinstrument som XRF och PID. Eventuella kommentarer om överensstämmelse jämfört med labprover. LST Södermanland

81 Checklista bemöta miljöteknisk markundersökning Generellt gäller enligt NV att bedömning sker med hänsyn till nuvarande och framtida markanvändning långsiktigt perspektiv, min. 100 år. Är rapporten tillräckligt tydlig? Känslighet och Skyddsvärde (Yrkesverksamma, Boende, grundvatten för dricksvatten? Industri, Naturreservat?) LST Södermanland

82 Checklista bemöta miljöteknisk markundersökning Spridningsförutsättningar i jord/vatten T.ex. kulvertar. Även en borrpunkt kan orsaka spridning i vertikalled mellan olika grundvattenmagasin eller jordlager. Större grundvattenuttag utanför fastigheten som Kan orsaka grundvattensänkningar Medium Vatten, jord, sediment, porluft Typ av föroreningar T.ex. lösningsmedel, klorerade lösningsmedel, metaller, aromater, alifater, PAH, bekämpningsmedel mfl. Farlighet LST Södermanland

83 Checklista bemöta miljöteknisk markundersökning Mängd Bakgrundshalter Kemiska och fysikaliska parametrar, t.ex. Flyktighet Löslighet Densitet ph Redoxförhållanden Nedbrytningshastighet LST Södermanland

84 Checklista bemöta miljöteknisk markundersökning Samlingsprover Samlingsprov kan tas ut som delprov på en yta eller i en punkt på flera nivåer. Tänk på att om delproven från ett samlingsprov tagits i en punkt i ett stort intervall, ex. 0-0,7 m, så kan det bli svårt att dra slutsatser om på vilken nivå föroreningen verkligen finns. Finns sparade prover? Kan vara bra att veta om man tänker ställa krav på utökad provtagning. Grundvattenprover Omsättning av vatten? Filtrering? Fältmätning av konduktivitet, ph, syrehalt och temperatur? TOC (total organisk halt) Utfasningsämnen Samverkanseffekter mellan olika föroreningar oftast svårt att bedöma, använd försiktighetsprincipen. Lakning I vissa fall kan det vara bra att veta om ämnena lakar ut på sikt LST Södermanland

85 Checklista bemöta miljöteknisk markundersökning Skydd av vatten grundvatten, recipienter, vattentäkt, privata brunnar Omgivningsförhållanden - tillskott av föroreningar Ev. andra förorenade områden i omgivningen Riktvärden Vilka riktvärden föreslås? Generella eller platsspecifika? Hänvisas det till utländska riktvärden? Är dessa relevanta i sammanhanget? Hur motiveras valet av riktvärden? Kom ihåg att alla riktvärden bör motiveras vetenskapligt. Går det att tydligt och enkelt följa hur konsulten beräknat riktvärdena? Vilka exponeringsvägar har eventuellt tagits bort vid beräknandet av riktvärden? Vilka exponeringsvägar har eventuellt justerats? Ibland ändras ex. exponeringstiden. Är riktvärdena rimliga i storleksordning? Föreslås riktvärden för olika djup? Föreslås riktvärden för olika markklasser? Skiljer konsulten på riktvärden och åtgärdsmål? LST Södermanland

86 Checklista bemöta miljöteknisk markundersökning Riskbedömning kontra riskvärdering Riskbedömning är en vetenskaplig bedömning av miljö- och hälsorisker. Förenklad riskbedömning - lokala/regionala bakgrundshalter och generella riktvärden. Fördjupad riskbedömning - platsspecifika riktvärden. Riskvärdering är en miljömässig, teknisk, ekonomisk och politisk värdering av risker och åtgärder. En riskvärdering ligger till grund för utarbetandet av övergripande åtgärdsmål och åtgärdskrav. Åtgärdsmål Om åtgärdsmål föreslås, hur motiverar konsulten dessa? Miljönytta jämfört med kostnad Vilka åtgärdsmål är rimliga? Sammantaget - hur stora verkar riskerna för miljö och människor vara idag och i ett längre perspektiv? LST Södermanland

87 Checklista bemöta miljöteknisk markundersökning Krävs ytterligare åtgärder? Fler borrpunkter/ prover? Andra ämnen? Riskbedömning? Fördjupad riskbedömning? Riskvärdering? Sanering? Åtgärdsutredning? Andra utredningar? Finns frågor som ev. Länsstyrelsen eller SGI/SGU kan svara på? Kommunerna har rätt till kostnadsfri rådgivning från SGI och SGU, s.k. korttidsstöd LST Södermanland

88 Checklista bemöta miljöteknisk markundersökning Slut! LST Södermanland