HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE"

Transkript

1 1 REV /BD. HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE Hjälpmedelshanteringen i Blekinge Innehåll 1. Allmänna riktlinjer (Policy) 2. Ansvarsfördelning i Blekinge 3. Enheter med ansvar för hjälpmedel 4. Förskrivare av hjälpmedel 5. Personliga hjälpmedel 6. Hjälpmedel i skola och barnomsorg 6.1. Kommunernas ansvar i skola och barnomsorg 6.2. Landstingets ansvar i skola och barnomsorg 7. Arbetstekniska hjälpmedel 8. Hjälpmedel i arbetet 9. Hjälpmedel för fritid, sport och motion 10. Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande 10.1 Hjälpmedel till utlandssvenskar vid akut sjukdom under visteles i Blekinge 10.2 Hjälpmedel till utlandssvenska vid planerad vård 10.3 Hjälpmedel till utländska medborgare vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge 10.4 Hjälpmedel till utländsk medborgare vid planerad vård 10.5 Asylsökande 11. Förskrivning av hjälpmedel till boende i annat län/vistas i annat län 12. Brukarens ansvar för lånade hjälpmedel 13. Reseersättning 14. Klagomål Bilagor Bilaga 1. Lagar som berör hjälpmedelsområdet Bilaga 2. Myndigheter och organisationer Bilaga 3. Avgifter för hjälpmedel

2 2 Inledning Hjälpmedelshanteringen i Blekinge styrs av en Samverkansnämnd med representanter från samtliga Kommuner och Landstinget i Blekinge. Samverkansnämndens ansvarsområden för hjälpmedel är: Hjälpmedel för rörelsehinder, medicintekniska behandlingshjälpmedel, kognitionshjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. Under Samverkansnämnden finns en Beredningsgrupp bestående av tjänstemän med kunskap om hjälpmedelsfrågor och som representerar respektive huvudman. Gruppen sammanträder tvåtre gånger per termin. Beredningsgruppen är beredande organ till Samverkansnämnden. Hjälpmedelschefen är föredragande i Beredningsgruppen. Beredningsgruppen beslutar om sammansättning och deltagare i Anvisningsgrupper. Dessa består av representanter från HMC och förskrivarna och tar fram förslag till förskrivningsanvisningar för beslut i Beredningsgruppen. Anvisningsgrupperna är också rådgivande i arbetet med att ta fram ett fungerande sortiment av hjälpmedel, samt deltar i upphandlingsarbetet. Anvisningsgruppen kan bilda undergrupper för olika tillfällen i sortiments- och upphandlingsarbetet. Handboken Allmän del innehåller information om hur hjälpmedelshanteringen fungerar i Blekinge. Innehållet i handboken baseras på gällande lagstiftning samt de politiska beslut som fattats i Blekinge angående hjälpmedel. Som bilaga till denna del återfinns den lagstiftning som berör hjälpmedelsområdet samt beskrivning över myndigheter och organisationer som på olika sätt påverkar hjälpmedelsverksamheten. 1. Allmänna riktlinjer (Policy) Hjälpmedelsverksamheten ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen samt följa de etiska principer för prioritering som gäller för hälso- sjukvård. Grundprincipen för hjälpmedelsverksamheten ska vara en god hjälpmedelsförsörjning och service på lika villkor för alla invånare. Hjälpmedelsverksamheten ska ha en god kvalitet och tillgodose den funktionshindrades behov av trygghet i hela vårdprocessen, dvs. utprovning, förskrivning och uppföljning beträffande funktion och säkerhet. Hjälpmedel ska ingå som ett led i vård/behandling och habilitering/rehabilitering Med hjälpmedel avses här de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning och som är avsedda: att kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet - att förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga att förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga Förskrivningen ska så långt det är möjligt ske i samråd med brukaren. Brukaren ska mötas med respekt så att hans/hennes erfarenhet och kunskap om sitt funktionshinder och sina behov tillvaratas. Vid förskrivning av hjälpmedel ska ersättande artikel vara försthandsval om inte särskilda skäl föreligger.

3 3 Hjälpmedelsverksamheten ska vara organiserad så att hjälpmedel erhålls/anpassas i sådan takt att det inte blir onödig väntan för patienten eller förlängning av vårdtider. Samverkan mellan olika huvudmäns och enheters förskrivare ska fungera så att brukarna får bästa möjliga stöd vid behov av hjälpmedel. För patienter som efter behandling på sjukhus återvänder till sin boendemiljö och för detta är i behov av hjälpmedel ska hjälpmedelsbehovet beaktas i den samordnade vårdplaneringen. Vid tvist kring betalningsansvar för ett hjälpmedel ska brukarens basala behov tillgodoses. 2. Ansvarsfördelning i Blekinge Landstinget och kommunerna har ett grundläggande ansvar för hälso- och sjukvård för de personer som är folkbokförda i Blekinge. De ska erbjuda hjälpmedel till funktionshindrade som är bosatta inom länet. I samband med ädelreformen 1992 gjordes en överenskommelse mellan landstinget Blekinge och Blekinges kommuner avseende gränserna för de olika huvudmännens ansvar för hjälpmedel. Landstingets ansvar Landstinget ansvarar för hjälpmedel där hemmiljön saknar betydelse i användandet för personer som inte har pågående insatser från hemsjukvården. Kommunernas ansvar Ordinärt boende Hjälpmedel till personer i ordinärt boende enligt följande: a. Hälso- och sjukvård som utförs i hemmet b. Rehabilitering som utförs i hemmet c. Habilitering som utförs i hemmet Särskilt boende Kommunerna ansvarar för hjälpmedel i särskilda boenden 3. Enheter med ansvar för hjälpmedel Hjälpmedelscenter tillhandahåller hjälpmedel för rörelsehinder, medicintekniska behandlingshjälpmedel, kognitionshjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. Ortopedtekniska avd. tillhandahåller proteser, ortopediska skor, ståskal, stödbandage mm. Syncentralen förskriver och tillhandahåller hjälpmedel till synsvaga och gravt synskadade. Hörselvården förskriver och tillhandahåller hjälpmedel för hörselskadade och döva. Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel inom varje område återfinns i avsnitt C: Förskrivningsanvisningar. 4. Förskrivare av hjälpmedel Förskrivare kan den yrkesgrupp vara som utifrån sitt professionella kunnande kan bedöma behovet av ett visst hjälpmedel. Vem som normalt är förskrivare för olika typer av hjälpmedel framgår av förskrivningsanvisningarna. För att få förskriva hjälpmedel i Blekinge krävs att man genomgår den av HMC arrangerade förskrivarutbildningen. Respektive verksamhetschef beslutar om vilka som ska erhålla förskrivarutbildning.

4 4 Förskrivarens ansvar: Bedöma behov av insatser Prova ut och välja lämplig produkt och anpassa denna. Specialanpassa initiera och utfärda anvisning vid behov Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Vid val av produkter ska förskrivaren beakta att: hjälpmedlet ska utgå från brukarens medicinska status, sociala situation, boendemiljö och hjälpmedlets funktion förskrivningen ska ske i samråd med brukaren alla förskrivningar ska utgå från enklaste möjliga hjälpmedel för att uppnå en godtagbar funktion 5. Personliga hjälpmedel Personliga hjälpmedel är hjälpmedel som fordras för att en person med funktionsnedsättning själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov i eget och särskilt boende samt närmiljön i grund- och gymnasieskola, på högskola samt komvux fritidshem, förskola och daglig verksamhet Utanför begreppet personliga hjälpmedel finns: Pedagogiska hjälpmedel i skolan och i daglig verksamhet Arbetstekniska hjälpmedel Arbetshjälpmedel Hjälpmedel för att utöva sport, hobby, motion 6. Hjälpmedel i skola och barnomsorg 6.1. Skolans huvudman ansvar för hjälpmedel i skola och barnomsorg Ansvarsfördelningen gäller från förskola till högskola. Skolans huvudman ansvarar för grundutrustning för en eller flera elever, förbrukningsmaterial, undervisningsmaterial, pedagogiska hjälpmedel, arbetstekniska hjälpmedel samt lokalanpassning. Skolans huvudman ansvarar även för transport av hjälpmedel vid byte av skola. Pedagogiska hjälpmedel utmärks av att: de är i huvudsak kunskapsbärande de kan användas av fler elever de behöver inte omfattande individuell anpassning de kan utan stora svårigheter anpassas till andra elever 6.2. Landstingets ansvar för hjälpmedel i skola och barnomsorg Landstinget ansvarar för hjälpmedel där hemmiljön saknar betydelse i användandet för personer som inte har pågående insatser från hemsjukvården. Kravet på grundutrustning ska vara uppfyllt innan ett personligt hjälpmedel kan förskrivas.

5 5 Personliga hjälpmedel utmärks av att: de i huvudsak är kompenserande de är utprovade och anpassade till en specifik brukare 7. Arbetstekniska hjälpmedel Arbetstekniska är sådana hjälpmedel som behövs för att underlätta personalens arbete med brukaren/vårdtagaren. Arbetsgivaren ansvarar för dessa hjälpmedel. 8. Arbetshjälpmedel Arbetshjälpmedel är produkter som en person på grund av en funktionsnedsättning behöver på sin arbetsplats och som normalt inte behövs i det dagliga livet. Dessa hjälpmedel bekostas av arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Länsarbetsnämnden. 9. Hjälpmedel för fritid, sport och motion Huvudmännens ansvar är att den funktionshindrade ska ha möjlighet att delta i normala fritidsoch rekreationsaktiviteter. Det innefattar vardagliga fritidssysselsättningar som utförs i hemmet och närmiljön. Det ingår inte i huvudmännens ansvar att förskriva hjälpmedel för sport-, motion och hobbyverksamhet. 10. Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande Hjälpmedel till utlandssvenskar vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge. Svensk medborgare, bosatt inom annan EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES-avtalet har vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge rätt till samma vårdförmåner som bosatta i Blekinge. Detsamma gäller för hjälpmedel. Regler kring förskrivning, patientavgifter osv. gäller således för dessa patienter. Dessa svenska medborgare måste dock kunna styrka att de är anslutna till en EU/EES-stats försäkringssystem. Detta sker genom att patienten uppvisar sitt EU-kort eller ett särskilt formulär (blankett E 111) som styrker rätten till akut sjukvård. Denna blankett utfärdas av försäkringsorganet i det land där patienten är bosatt Hjälpmedel till utlandssvenskar vid planerad vård. Svensk medborgare, bosatt inom annan EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES-avtalet har rätt till planerad vård i Blekinge till samma vårdförmåner, som bosatta i Blekinge. Regler kring förskrivning av hjälpmedel, patientavgifter osv. gäller således för dessa patienter. Dessa svenska medborgare måste dock kunna styrka att de är anslutna till en EU/EES-stats försäkringssystem. Detta sker genom ett särskilt formulär (blankett E 112) som styrker rätten till planerad vård. Denna blankett utfärdas av försäkringsorganet i det land där patienten är bosatt. Om patienten inte kan uppvisa en sådan giltig blankett ska patienten själv erlägga hela kostnaden. Detta gäller såväl vård och behandling som hjälpmedel Hjälpmedel till utländska medborgare vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge. Utländska medborgare bosatt inom EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES-avtalet har rätt till akut vård under tillfällig vistelse i Blekinge till samma vårdförmåner, som bosatta i Blekinge.. Regler kring hjälpmedelsförskrivning, patientavgifter osv. gäller således för dessa patienter.

6 6 Dessa utländska medborgare måste dock kunna styrka att de är anslutna till en EU/EES-stats försäkringssystem. Detta sker genom att patienten uppvisar sitt EU-kort eller ett särskilt formulär (blankett E 111) som styrker rätten till akut sjukvård. Denna blankett utfärdas av försäkringsorganet i det land där patienten är bosatt. I de fall Sverige har särskilda överenskommelser, s.k. konventioner om sjukvårdsförmåner, med såväl EU/EES-stater som andra stater, så gäller samma regler vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Blekinge som ovan. I sådant fall måste patienten kunna styrka att vederbörande är bosatt i ett sådant land och uppvisa ett försäkringsintyg Hjälpmedel till utländska medborgare vid planerad vård. En person som är bosatt och medborgare i någon annan EU/EES-stat men arbetar i Sverige har rätt till hjälpmedel på samma sätt som person som är bosatt här. Personen ska vara inskriven i svensk försäkringskassa, vilket ska kunna styrkas med intyg Asylsökande Staten och landstingsförbundet har i överenskommelse reglerat hälso- och sjukvården för asylsökande. En asylsökande har en tillfällig identitetshandling, LMA kort, utfärdat av Migrationsverket. LMA står för Lagen om mottagande av asylsökande. LMA-kortet ska visas upp när den asylsökande söker vård. Asylsökande erhåller vård (hjälpmedel kan vara vård) enligt följande: Asylsökande som fyllt 18 år har rätt till akut vård och vård som inte kan vänta. Detta avgörs av medicinskt ansvarig läkare. Asylsökande som inte fyllt 18 år har rätt att få samma hälso- och sjukvård samt tandvård som andra barn boende inom landstinget. Staten ersätter landstingen med en schablonersättning som grundas på antal registrerade asylsökande som bor inom landstinget. Ersättningen ska täcka kostnader för hälso- och sjukvård, tandvård, tolk, hjälpmedel samt sjukresor och transporter. 11. Förskrivning av hjälpmedel till boende i annat län/vistas i annat län 11.1 Boende i annat län Riksavtalet för hälso- och sjukvård gäller för person med funktionshinder som inte är bosatt i Blekinge. Hjälpmedel till utomlänspatienter ska förskrivas i samråd med brukarens hemlandsting om kostnaden beräknas överstiga kronor. Dock bör, oberoende av beloppets storlek, hemlandstinget alltid kontaktas innan förskrivning sker. Om hjälpmedlet kräver någon form av installation eller måste anpassas till brukarens bostadsförhållanden eller den vardagliga miljön i övrigt ska det förskrivas och betalas av brukarens hemlandsting. Ersättning enligt riksavtalet beräknas enligt det belopp som motsvarar kostnaden för inköp och individuell anpassning, fraktkostnad och andra kostnader som direkt kan hänföras till hjälpmedlet Vistas i annat län Förskrivning av hjälpmedel vid vistelse i ett annat landsting än Blekinge: Riksavtalet för hälso- och sjukvård gäller för person med funktionshinder som är bosatta/ folkbokförda i Blekinge.

7 7 Det finns idag inga krav att kontakt skall ske med förskrivare i hemkommunen om hjälpmedelskostanden understiger kr. Om kontakt görs innan förskrivning bör en uppskattning göras av hur länge behov av hjälpmedel kommer att finnas. Kontakt skall tas med Hjälpmedelscenter för att eftersträva en funktionell och kostnadseffektiv lösning. Kostnaden för hjälpmedel inklusive en eventuell anpassning betalas vanligtvis av ansvarig vårdenhet för hemsjukvården där brukaren är mantalsskriven. Om brukaren ej har behov av hemsjukvård är den vårdcentral där personen är listad kostnadsansvarig. Fakturan skickas till Hjälpmedelscenter som i sin tur fakturerar aktuell vårdenhet. Eventuella kostnader för förskrivarens arbetstid i den kommun/ region/ landsting där brukaren vistas/ kommer att vistas debiteras Landstinget Blekinge centralt som s.k. köpt vård. 12. Brukarens ansvar för lånade hjälpmedel Hjälpmedel förskrivs till brukare som ett lån med nyttjanderätt. Brukaren eller dennes anhörig/vårdnadshavare ansvarar för hjälpmedlet under lånetiden. Ansvaret omfattar alla hjälpmedel och hjälpmedelstillbehör som förskrivits som personliga hjälpmedel. Egen åverkan eller förändring av hjälpmedlet är inte tillåtet och kan föranleda att brukaren blir ersättningsskyldig. Brukare som lånar dyrare hjälpmedel bör komplettera sitt försäkringsskydd. Brukaren har ansvar för att: följa de instruktioner och anvisningar för hjälpmedlets användning som anges i bruksanvisning och som lämnats av förskrivaren förvara hjälpmedlet så att det inte utsätts för stöld eller annan åverkan. Speciella regler gäller om förvaring/uppställning av elrullstolar kontakta förskrivare eller Hjälpmedelscenter vid driftsstörning eller behov av reparation hålla hjälpmedlet rent och inte utsätta det för onormalt slitage kontakta förskrivare vid olycka eller tillbud i samband med hjälpmedelsanvändningen kontakta förskrivaren vid förändrat hjälpmedelbehov hjälpmedlet och dess tillbehör ska vid återlämnandet vara rengjorda kontakta förskrivare inför byte av bostad 13. Reseersättning Brukare har enligt samma regler som för annan sjukvård, rätt till ersättning för resor för att prova ut eller hämta hjälpmedel. 14. Klagomål Bedömning av hjälpmedelsbehov är en sjukvårdsinsats enligt hälso- och sjukvårdslagen och kan inte överklagas. Den person som anser sig fått en felaktig bedömning av sitt hjälpmedelsbehov bör i första hand diskutera frågan med verksamhetschefen för berörd enhet. En annan möjlighet är att kontakta Förtroendenämnden i Blekinge till vilken samtliga kommuner är anslutna.

8 8 15. Avgifter för hjälpmedel Alla hjälpmedel ägs av Hjälpmedelscenter. De flesta hjälpmedel lånas ut kostnadsfritt. Samverkansnämnden lägger förslag till respektive fullmäktige för beslut om vilka besök och hjälpmedel som ska vara avgiftsbelagda och avgifternas storlek. Följande hjälpmedel är belagda med egenavgift: Peruker/tupéer Elektroniska nervstimulatorer TENS CPAP-apparater Kryck/stödkäppar Ortopedtekniska skor Cyklar: särskilda regler gäller för inköp av trehjuliga cyklar samt par- och tandemcyklar till vuxna För prisuppgift se separat förteckning/prislista. Bilaga 1 Lagstiftning som berör hjälpmedelsområdet I lagar, förordningar och föreskrifter regleras hälso- och sjukvården och befattningshavares skyldigheter, vilket inkluderar förskrivning av hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdshuvudmännen har ett ansvar för hjälpmedel till funktionshindrade, vilket regleras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 3 b. Hjälpmedlen ska ses som en integrerad del i sjukvården. Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där. Detta innefattar habilitering och rehabilitering hjälpmedel för funktionshindrade, och tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå. (Lag 2000:356) 18b anger att kommunen ska erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel till funktionshindrade enligt ett kommunalt ansvar. Att landsting och kommuner har dessa skyldigheter innebär inte att en patient har motsvarande rättigheter. Därför går det inte att överklaga vårdbeslut eller beslut enligt Hälso- och sjukvårdslagen till domslut. SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården innehåller riktlinjer om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården för att verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Utgångspunkten finns i hälso- och sjukvårdslagen.

9 9 SOSFS 1997:8 Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård SOSFS 1997:10 Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård Det måste finnas en verksamhetschef som ansvarar för den löpande verksamheten och som bevakar att kravet på hög patientsäkerhet och god kvalitet tillgodoses. Verksamhetschefen ansvarar för att omvandla vårdgivarens mål och prioriteringar till rutiner för verksamheten. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar innefattar bland annat att: rutiner finns för att kontakta läkare och annan personal delegeringsbeslut för vårduppgifterna är förenliga med patientsäkerhet rutiner finns för hantering av medicintekniska produkter SFS 2010:659, Patientsäkerhetslagen Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att anmäla till vårdgivaren om en patient drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Vårdgivaren ska i sin tur snarast anmäla detta till Socialstyrelsen, en så kallad Lex Maria anmälan. Det ska finnas rutiner i verksamheten för att hantera avvikelser som felbehandlingar, olyckor och tillbud. SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 1993:876 Förordning om medicintekniska produkter SFS 1988:1 604 Produktsäkerhetslagen Enligt lagen räknas hjälpmedel in i begreppet medicintekniska produkter. Tillverkaren har det totala ansvaret för att en produkt är säker och ändamålsenlig när den släpps på marknaden. Krav på CE-märkning och vad som gäller för detta finns beskrivet. Förordningen fastställer att det är Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet för lagen om medicintekniska produkter och anger verkets uppgifter och skyldigheter. SOSFS 2001:12 Användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården LVFS 2001:6 Medicintekniska produkter LVFS 2001:8 Tillverkarens skyldighet att rapportera olyckor och tillbud Vid specialanpassning av hjälpmedel kommer vårdgivaren i många fall att ta över produktansvaret från den ursprunglige tillverkaren. Närmare anvisningar om hur detta ska ske finns i föreskriften från Läkemedelsverket. Händelser som sker med medicintekniska produkter då dessa förorsakat eller kunnat förorsaka allvarliga skador för patienten ska anmälas till Läkemedelsverket och till Socialstyrelsen för egenhändigt tillverkade produkter. I föreskriften från Socialstyrelsen framgår att det ska finnas lokala rutiner för hur hanteringen av medicintekniska produkter ska ske samt instruktioner för anmälningsförfarandet. SFS 2008:355 Patientdatalagen Den som förskriver hjälpmedel är skyldig att föra patientjournal. En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Dokumentation är viktig i alla faser av förskrivningsprocessen. I lagen anges vilka yrkeskategorier som är skyldiga att föra patientjournal (gäller legitimerade yrkesgrupper). Om även annan hälso- och sjukvårdspersonal än de som är skyldiga att föra patientjournal ska göra det är en medicinsk ledningsfråga för aktuell verksamhet. Då det förekommer att olika yrkeskategorier deltar i förskrivningsprocessen är det

10 10 viktig att det finns klara lokala rutiner som anger vem som ska svara för dokumentationen. SOSFS 1996:32 Informationsöverföring och samordnad vårdplanering är en förutsättning för att samverkan ska fungera genom hela vårdkedjan är att informationsöverföringen mellan olika vårdgivare fungerar i samband med att brukaren flyttar från en vårdform till annan. Rehabiliterings-, och hjälpmedelsinsatser och eventuellt behov av uppföljning ingår som en del i den samordnade vårdplaneringen. Förskrivare är hälso- och sjukvårdspersonal som förskriver en medicinteknisk produkt som patient/brukare ska använda själv eller tillsammans med assistent, anhörig eller någon annan person (SOSFS 2001:12). Lag(2007:1091). Inköp av hjälpmedel omfattas av LOU, Lagen om Offentlig Upphandling. Lagen reglerar hur upphandlingsarbetet ska bedrivas. Bilaga 2 Myndigheter och organisationer Socialstyrelsen Socialstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvårdsområdet samt socialtjänstområdet ansvar för tillsynen över de hjälpmedel som ingår i sjukvårdande behandling samt i habilitering och rehabilitering som sjukvårdshuvudmännen tillhandahåller. Läkemedelsverket Myndighetsansvaret för produkter inom medicinteknik är delat mellan Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av tillverkare och produkter och Socialstyrelsen för tillsynen över den yrkesmässiga användningen. Boverket Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet avseende bostadsanpassningsbidrag. Verket svarar bland annat för att det lämnas kontinuerlig information och utbildning till kommunens handläggare och till andra personalgrupper som deltar i handläggningen. Handisam Handisam är en myndighet för handikappolitisk samordning. I myndigheten ingår bemötandegruppen från Sisus och Tillgänglighetscentret hos Handikappombudsmannen. Handisam har ett strategiskt uppdrag att verka pådrivande i svensk handikappolitik.

11 11 Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. Hjälpmedelsinstitutets huvudman är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Institutets verksamhet omfattar forskning, utveckling, upphandling, provning av nya hjälpmedel, utredningsverksamhet och utbildning. De produkter som Hjälpmedelsinstitutet bedömer som bra hjälpmedel återges i publikationen Förteckning över bra hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet har via ett brukarråd ett nära samarbete med pensionärs- och handikapporganisationerna. Handikapporganisationerna Handikapporganisationerna arbetar för att människor med funktionsnedsättningar ska få en bättre livssituation. Organisationerna är demokratiskt uppbyggda och flertalet medlemmar har någon form av funktionsnedsättning. Anhöriga och andra intresserade kan också vara medlemmar. Länsorganisationerna, med i vissa fall tillhörande lokalavdelningar, tillhör alltid en riksorganisation. De flesta organisationer tillhör Handikappförbundets Samarbetsorganisation (HSO), några organisationer står utanför men har nära samverkan med De Handikappades Riksförbund (DHR). Dessa är, Synskadades Riksförbund (SFR) och Sveriges Dövas Riksförbund (SDR). Bilaga 3. Rev /BD Kostnader/egenavgifter för hjälpmedel Peruker/tupéer Kostnadstak kr/år, (inkluderar utprovning och anpassning). Patienterna står för kostnader utöver kr/år. Kostnadsfritt för barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år. Elektroniska nervstimulatorer TENS Egenavgift 400 kr för lån av apparat under 6 månader. Faktureras av hjälpmedelscenter. Kostnadsfritt för barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år. CPAP-apparater Egenavgift 500 kr för utprovning och lån av apparat. Avgiften är en utprovningskostnad och återbetalas inte vid återlämnande. Utbyte av mask och filter till självkostnadspris Kostnadsfritt för barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år.

12 12 Kryck/stödkäppar Köpes för 100 kr/st. eller par. Brukaren får behålla krycka/stödkäpp. Kostnadsfritt för barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år. Barn och ungdomar får behålla sina kryckkäppar. Ortopedtekniska skor Vuxna egenavgift 500 kr/par. Barn och ungdomar fram t o m det år då de fyller 19 år 200 kr/par. Trehjuliga cyklar samt par- och tandemcyklar: Egenavgift 4.000:- för brukaren från 18 års ålder samt för yngre brukare som behöver vuxenstorlek på cykel, var god se måttangivelser i förskrivningsanvisningarna. Ny förskrivning kan göras tidigast efter 10 år

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Beslutad av Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2005 12 09 (Utgåva 2 rev 2007-12-07) (Utgåva 3 rev 2011-10-14) Dnr LK/111747 1(7) Hjälpmedelnämnden

Läs mer

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning

Läs mer

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen!

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! och kompetensområde nutrition Lite om regler, ansvar och olika roller s uppdrag Specialistkompetens Information och utbildning Försörjning av hjälpmedel Uppdraget

Läs mer

Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor. Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne

Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor. Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne September 2005 Innehållsförteckning Policy för hjälpmedel till

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Kommunerna i Örebro län ansvarar för omvårdnadshjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel.

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel. 3. ALLMÄNNA REGLER DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Individuella hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ryms inom begreppet Personliga hjälpmedel för det dagliga livet vilket betyder: hjälpmedel som

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Generella riktlinjer för förskrivare av hjälpmedel

Generella riktlinjer för förskrivare av hjälpmedel Styrande dokument Regeldokument Riktlinje Sida 1 (18) Generella riktlinjer för förskrivare av hjälpmedel Arbetsgivarens ansvar Avvikelser Beslutsstöd för prioriteringar vid förskrivning av hjälpmedel Begränsningsåtgärder

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Allmänna riktlinjer. Innehållsförteckning. Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer. Innehållsförteckning. Allmänna riktlinjer Gilitigt från och med 2008-05-15 Reviderad den 2012-juni Innehållsförteckning Ansvarsfördelning Vem har rätt till hjälpmedel Vem har rätt att förskriva hjälpmedel Vad gäller vid förskrivning av hjälpmedel

Läs mer

Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP

Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP 2013-04-02 Rev 2015-08-10 Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP Styrdokument Lagen om medicintekniska produkter ( 1993:584 ) Socialstyrelsen föreskrifter om användning av medicintekniska

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne

Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne Juni 2012 1 Innehållsförteckning Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionsnedsättning 3 Utgångspunkter...

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Vid Ädelreformen 1992 överfördes ansvaret för långvarig vård och service av medicinsk karaktär i hemmet från landstinget till

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten FÖRSLAG 2016-08-22 Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten 2017-2021 Innehåll sida 1 En gemensam hjälpmedelsstrategi 1 2 Mål 2 3 Individens behov styr och vägleder 2 4 Hjälpmedel i sitt sammanhang

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska produkter Handläggare: Ann-Marie Thordeman MAS Vård och omsorgsförvaltningen Kvalitetsansvarig: Område Hälso- och sjukvård 20110603 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal

Läs mer

Hjälpmedelshandbok och Förskrivarhandbok Riktlinjer och rutiner för hjälpmedelshanteringen via Hjälpmedelscenter

Hjälpmedelshandbok och Förskrivarhandbok Riktlinjer och rutiner för hjälpmedelshanteringen via Hjälpmedelscenter SAMVERKANSNÄMNDEN HJÄLPMEDELSCENTER Hjälpmedelshandbok och Förskrivarhandbok Riktlinjer och rutiner för hjälpmedelshanteringen via Hjälpmedelscenter Hjälpmedelscenter 2015-08-20 Innehåll Del 1 Hjälpmedelshandbok...

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Funktionshinder uppstår när miljön inte anpassats för den som har en funktionsnedsättning.

Funktionshinder uppstår när miljön inte anpassats för den som har en funktionsnedsättning. Hjälpmedel Bilaga 1. till KPR120425 Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel är produkter som är avsedda för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedel kan också vara metoder och ny teknik.

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL 4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE Med förskrivare avses det som tidigare benämndes ordinatör. I dessa riktlinjer är begreppet ordinatör ersatt med begreppet förskrivare. På samma

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi. 3.0 1(5) Riktlinje Cyklar Rekommenderad förskrivare Leg arbetsterapeut eller leg sjukgymnast. Vid behov i samverkan med patientens/brukarens läkare, psykolog och/eller hjälpmedelskonsulent. Kriterier Behovet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2011 Region Halland

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2011 Region Halland ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2011 Region Halland 1. Allmänt Hjälpmedelsverksamheten vilar på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) två paragrafer 3 b och 18 b, vilka tydliggör landstingets

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård. Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (13)

Regel för Hälso- och sjukvård. Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (13) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (13) Rev. 2014-05-20 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso- och sjukvård Medicintekniska produkter (MTP) Sjuksköterskor och Medicinskt

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2007-12-18 Anneli Hafström Anneli Hafström 2 2009-02-27 Anneli Hafström Anneli Hafström 3 2011-09-16 Ulrika Ström, Kicki Färnlöf Ulrika Ström, Kicki Färnlöf

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Förtroendemannautbildning 24 mars Lagstiftning som styr landstingets verksamhet. Landstingsjurist: Sanna Othman

Förtroendemannautbildning 24 mars Lagstiftning som styr landstingets verksamhet. Landstingsjurist: Sanna Othman Förtroendemannautbildning 24 mars 2011 Lagstiftning som styr landstingets verksamhet Landstingsjurist: Sanna Othman - EG-rätten - nationell lag - Förordningar Lagstiftning som styr landstingsverksamhet

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Hjälpmedelsguide. Landstinget i Östergötland 2013-04-01

Hjälpmedelsguide. Landstinget i Östergötland 2013-04-01 Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01 1. Bakgrund... 3 1.1 Utgångspunkt...3 1.2 Hjälpmedelsguide...3 1.3 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982: 763...4 1.4 Hjälpmedel i sitt sammanhang...4

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen SID 1(6) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson Ledningskansli +46155245783 2013-09-12 HH-HOH13-116-1 Nämnden för habilitering och

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

Hjälpmedelshantering - förstudie (avseende risken att hjälpmedelsansökan kan avslås med hänvisning till brist på budgetmedel)

Hjälpmedelshantering - förstudie (avseende risken att hjälpmedelsansökan kan avslås med hänvisning till brist på budgetmedel) Revisionskontoret PM NR 8/2014 Hjälpmedelshantering - förstudie (avseende risken att hjälpmedelsansökan kan avslås med hänvisning till brist på budgetmedel) Eva Tency Nilsson September 2014 Postadress:

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Generella riktlinjer för förskrivare 2015

Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Förslaget är en sammanställning av följande dokument: 1. Generella riktlinjer 2014 2. Förskrivningsrätt och kostnadsansvar 2014 3. Hjälpmedelsanvändarens ansvar

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01

Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01 Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01 Hemsjukvårdsreformen From 2014-01-20 gäller denna hjälpmedelsguide fortsatt för brukare i ordinärt boende (gäller även vissa hjälpmedel till brukare

Läs mer

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Riktlinjer Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Antagen av Kommunstyrelsen 94/2010 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-180 00 i www.tierp.se Riktlinjer

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Dnr /2016. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter

Dnr /2016. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter Dnr 10.4 7583/2016 Marknadskontrollplan 2016 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(7) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2015

Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2015 Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2015 Hitta i dokumentet 1. Allmänt 2. Mål 3. Definitioner 4. Avvikelser 5. CE-märkning anpassning - specialanpassning underhåll rekonditionering reparation 6. Förskrivare

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

8 Övergripande riktlinjer Hjälpmedelsanvisningar 2015 HNH 130010

8 Övergripande riktlinjer Hjälpmedelsanvisningar 2015 HNH 130010 8 Övergripande riktlinjer Hjälpmedelsanvisningar 2015 HNH 130010 Presidiets förslag Hjälpmedelsnämnden beslutar Anta övergripande riktlinjer för samtliga hjälpmedel 2015. Ärendet Enligt Reglemente för

Läs mer

I tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter.

I tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) SFS 1985:125 Källa: Rixlex Utfärdad: 1985-03-14 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:193 Tandvårdslag (1985:125) [Fakta & Historik] Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga,

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Dock finns det ett antal punkter som kräver åtgärder från hälso- och sjukvårdens

Dock finns det ett antal punkter som kräver åtgärder från hälso- och sjukvårdens 1(2) 23 januari 2006 hs 2006/0010 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kvalitetssäkring av medicinteknisk utrustning, Hälso- och sjukvårdsnämnden har mottagit revisionsrapport; Granskning av kvalitetssäkring av

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2013 Region Halland

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2013 Region Halland ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2013 Region Halland 1. Allmänt Hjälpmedelsverksamheten vilar på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) SFS 1982:763 två paragrafer 3 b och 18 b, vilka tydliggör

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Egenvårdsprodukter Samverkansnämnden Hjälpmedelscenter Juni 2015

Egenvårdsprodukter Samverkansnämnden Hjälpmedelscenter Juni 2015 Egenvårdsprodukter Samverkansnämnden Hjälpmedelscenter Juni 2015 Innehållsförteckning Inledning... 2 Hjälpmedel som tillhandahålls enligt HSL... 3 Förskrivning av hjälpmedel...4 Egenansvar...4 Den enskildes

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor

Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor Vårdkedjekonferens 2011-09-28 Jeanette Rehn Primärvården Göteborg Petra Nydahl Göteborgs Stad Solveig Landström SU H J Ä L P M E D E L Samarbete

Läs mer