Granskning av och införandet av ny målmodell och kartläggningen av verksamhetsprocessen
|
|
- Anna Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport* Granskning av och införandet av ny målmodell och kartläggningen av verksamhetsprocessen Söderhamns kommun Januari 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor *connectedthinking
2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Revisionsfrågor och metod Kommunens målmodell Bakgrund till utveckling av mål- och budgetmodellen Kommunens visionsarbete Bakgrund till Vision De sju strategierna Visionen Visionsdialogerna De fjorton guldkornen Huvudprocesser Inriktningsmål för Handlingsprogram taktiken för att nå inriktningsmålen Arbetsgrupper Förslag till arbetsgång vid uppföljning och uppdatering av handlingsprogrammen för inriktningsmål Verksamhetsplaner Uppföljningar Verksamhetsledningsprocessen Policy för ekonomi och verksamhetsstyrning samt modell för strategisk budget- och styrprocess Kommunstyrelsens ledningsidé Allmänt om budget Lagstiftning om budget och god ekonomisk hushållning Kommunens mål och budgetmodellen i budget Delårsbokslut per sista augusti Intern kontrollplaner/delår Budget Visions- och målarbetet
3 4.6.2 Omvärldsanalys God ekonomisk hushållning - övergripande verksamhetsmål finansiella mål Ekonomiskt budgeterat resultat Slutsatser
4 1 Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna att granska införandet av en ny målmodell och kartläggningen av verksamhetsprocessen inom Söderhamns kommun. Kommunen har under 2007 gjort ett utvecklingsarbete av sin befintliga målmodell. Detta för att möjliggöra för den nya politiska ledningen att under mandatperioden kunna styra kommunens verksamhet utifrån tänkta strategier och mål. Kommunfullmäktige antog en ny målmodell på sitt sammanträde i februari Den nya målmodellen gäller fr o m Modellen består av vision, huvudprocesser, inriktningsmål, handlingsprogram och verksamhetsplaner. Utifrån vår granskning har vi konstaterat att Söderhamns kommun har gjort en ambitiös ansats vad gäller sitt visions- och målarbete. Vår bedömning är att det finns en naturlig målkedja för implementering av mål på olika nivåer. Processen för målarbetet upplevs vara förankrat både hos medborgarna och hos politikerna. Vi bedömer vidare att kommunen har utarbetat mål kopplade till god ekonomisk hushållning enligt lagstiftningens intentioner. I och med den nya målmodellen finns ett fungerande system för uppföljning och återkoppling av antagna mål med ett större fokus på analys och förbättringsåtgärder. I det fortsatta arbetet med visions- och målarbetet lämnar vi följande kommentarer och förslag till förbättringar: Framgång i målarbetet kräver systematik, engagemang och uthållighet. För att lyckas med målarbetet är det viktigt att det inte blir för tidspressat och beslut fattas för snabbt. Kommunstyrelsen bör påverka beslutprocessen vad gäller målarbetet så att besluten är väl förankrade och förståelsen för besluten är tydlig. Vi kan konstatera att Söderhamns kommuns vision beskriver en bild av ett framtida önskvärt tillstånd i kommunen år Visionen är enligt vår bedömning engagerande och fokuserar på ett medborgarperspektiv. Vid årsskiftet 2008/2009 går visionssamordnarens förordnade ut. Kommunstyrelsen bör ta beslut om hur visionsarbetet fortsatt skall drivas och utvecklas under 2009 och framåt. Vår bedömning är att under 2008 kommer det vara en stor utmaning för kommunen att kommunicera visionen, få igång idéerna och synliggöra det som görs och att medborgarna själva ska ha initiativkraft till ett förändringsarbete i visionens anda. 4
5 Då det finns en ambition att se arbetet med målprocessen som en helhet och detta har diskuterats i kommunstyrelsen och i ledningsstaben behöver kommunstyrelsen diskutera hur arbetet med helhetssynen skall fortsätta och vilka resurser som skall tillsättas för detta arbete. I nuläget utför verksamheten praktiskt sina uppgifter enligt nämndstrukturen stuprör - dock arbetar olika arbetsgrupper i en hängränna. En viktig framtida fråga för den politiska ledningen är om mål- och styrmodellen ska påverka hur kommunen ska organiseras. Vår bedömning är att inriktningsmålen är specifika, mätbara och tidsatta. Vår bedömning är också att kopplingen mellan huvudprocesserna och inriktningsmålen är tydlig. Vi kan konstatera att det är vikigt att koppla mål och resurser enligt intensionerna om lagen om god ekonomisk hushållning. Vår bedömning är att det är viktigt, som kommunen valt, att dokumentera arbetsgången av uppföljning av uppdatering av handlingsprogrammen för att skapa en tydlighet om vem som ska ha ansvar för vad. Kommunstyrelsen bör säkerställa att uppföljningen efterlevs. Vår bedömning är att kommunen har gjort en ambitiös karläggning av verksamhetsprocessen. Det är positivt att beskrivningen av verksamhetsprocessen tar hänsyn till kommunens huvudprocesser, lednings- och stödprocesser och inriktningsmål. Det finns en tydlig röd tråd mellan de olika delarna. Kommunstyrelsen bör följa upp att verksamhetsprocessen uppdateras för att hållas aktuell. Vi bedömer att begreppet god ekonomisk hushållning har arbetats in i olika styrdokument och finns med i kommunens framtida planering. Vi bedömer vidare att kommunen bör tydliggöra hur de tio inriktningsmålen är kopplade till de fyra finansiella målen. 5
6 2 Inledning 2.1 Bakgrund Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna att granska införandet av en ny målmodell och kartläggningen av verksamhetsprocessen och inom Söderhamns kommun. Kommunen har under de senaste åren arbetat med ett visions- och målarbete. En ny målmodell gäller fr o m Under 2007 har ett målarbete genomförts där tio inriktningsmål och fem utvecklingssatsningar har tagits fram för budget med Vision 2012 som grund. Fr o m 2008 införs en fyraårsbudget för att få en koppling till mandatperioden. 2.2 Syfte Syftet med granskningen är att granska hur kommunen har arbetat med den nya målmodellen och arbetet med att styra, leda och följa upp verksamheten. 2.3 Revisionsfrågor och metod Hur kommer kommunen att implementera målmodellen och hur kommer kommunen att styra, leda och följa upp verksamheten? Delfrågor: Hur har förberedelsearbetet utformats? Hur har informations-/förankringsarbete planerats och genomförts? Hur kommer den nya målmodellen fungera i kommunens styr- och budgetprocess? Hur kommer den nya målmodellen implementerats genom konkreta mål för ekonomi, produktion och kvalitet i nämnderna? Hur kommer den nya målmodellen och målen följas upp på nämnds- och övergripande nivå? Konsekvenser av den nya målmodellen ur ett ekonomiskt resultatperspektiv för kommunen totalt sett? I granskningen har intervjuer gjorts med företrädare för kommunkansliet. Vidare har avstämningar och djupintervjuer gjorts med politiker och tjänstemän. Genomgång har skett 6
7 av årsredovisning 2006, budget 2007, delårsrapport 2007, budget 2008 och övrigt relevant underlagsmaterial. 3 Kommunens målmodell 2008 VISION 2012 ÖPPNA SÖDERHAMN NÅGOT ATT LÄNGTA TILL 3.1 Bakgrund till utveckling av mål- och budgetmodellen Kommunen har under 2007 gjort ett utvecklingsarbete av sin befintliga målmodell. Detta för att möjliggöra för den nya politiska ledningen att under mandatperioden kunna styra kommunens verksamhet utifrån tänkta strategier och mål. Kommunfullmäktige antog en ny målmodell på sitt sammanträde i februari Modellen består av vision, huvudprocesser, inriktningsmål, handlingsprogram och verksamhetsplaner. Arbetet med inriktningsmål, handlingsprogram och verksamhetsplaner utifrån Vision 2012 har inneburit att treårsbudgeten har övergått i en ny fyraårbudget för Revisionens kommentarer: Kommunen har genomfört ett omfattande arbete med kedjan vision - inriktningsmål handlingsprogram - verksamhetsplaner med utgångspunkt i Vision Vår bedömning är att kommunen i och med utvecklingen av mål- och budgetmodellen har byggt en bra grund för att uppfylla sin viljeinriktning och ambitionsnivå om Söderhamn som en kommun att leva och bo i. 7
8 I intervjuer har kommentarer lämnats om den nya målmodellen under 2007 som t ex det har varit den bästa processen hittills och det har varit en klockren politisk förankring. Men också det är svårt för politikerna att hänga med det är mycket material att sätta sig in i och det har varit tidspressat. Framgång i målarbetet kräver systematik, engagemang och uthållighet. För att lyckas med målarbetet är det viktigt att det inte blir för tidspressat och beslut fattas för snabbt. Kommunstyrelsen bör påverka beslutprocessen vad gäller målarbetet så att besluten är väl förankrade och förståelsen för besluten är tydlig. 3.2 Kommunens visionsarbete Bakgrund till Vision 2012 Kommunen beslutade 2003 att genomföra en visionsprocess med ett brett deltagande. Målet var att forma en ny vision Vision 2012 och strategier som skall bidra till att uppnå visionen. För att visionen skulle få en förankring i verkligheten började arbetet med en omvärldsanalys. Arbetet resulterade i fjorton säkra trender och fyra alternativa omvärldsscenarier Ett nästa steg var att identifiera de viktigaste tillgångarna i nuet. Viktiga styrkor för att bygga framtiden identifierades. Sådant som är unikt eller fördelsskapande och som rätt utnyttjat kan utgör en konkurrensfördel i framtiden. Efter omvärldsanalysen var det dags att börja skapa önskvärda bilder av Söderhamn Bilderna analyserades och blev byggstenar till en vision. Arbetet diskuterades i kommunstyrelsen som också därefter ställde sig bakom förslaget till visionen. Det sista steget handlade om att göra vägvalen. Vilka vägar behövdes mer konkret tas för att kunna uppnå visionen? Idéerna grupperades till sju kraftfulla strategier eller handlingsvägar för att skapa långsiktig hållbar utveckling och tillväxt för Söderhamn De sju strategierna De sju strategierna, som är uppdelade på tre områden, bidrar till att gå i visionens riktning: 1. TILLGÅNGAR SOM VÄXER För att skapa en långsiktig hållbar tillväxt är det viktigt att stimulera entreprenörskap och företagsutveckling. Men för att företag ska startas och utvecklas är det avgörande att vidareutveckla det lärande Söderhamn. För att locka och behålla kompetenta medarbetare och ledare är det också viktigt att utveckla attraktiva boendemiljöer. 8
9 Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Vidareutveckla det lärande Söderhamn Utveckla attraktiva livsmiljöer 2. NÄTVERK SOM STÄRKER Det är i mötet mellan människor som nya tankar och idéer växer fram. Det är också i mötet mellan människor som förtroende byggs. Förtroende som gör det möjligt att riva murar och bygga broar och att skapa gränsöverskridande lösningar. Kultur- och föreningslivet har här en viktig roll i att skapa attraktiva arenor för möten. Riv murar och bygg broar Fokusera på möten mellan människor Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv 3. FÖREBILDER SOM LYFTER Synliggör framstegen Visionen 2012 Kommunfullmäktige beslutade i december 2004 att Söderhamns vision skulle vara: Öppna Söderhamn något att längta till! Söderhamn har ett öppet och tillåtande klimat som gynnar alla. Söderhamnarna känner engagemang, delaktighet och ansvar i samhällets olika delar. I Söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt Individer, företag och organisationer lyfter Söderhamn. Idéer tas väl emot och vi unnar varandra framgång. Alla hjälps åt och Jante är begravd för gott. Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser I Söderhamn samarbetar vi inåt och utåt för kvalitet, effektivitet och goda relationer. I samarbetet ställs krav på resultat och kompromissvilja utan att ge avkall på den egna identiteten. Lärande och mångfald får det att sjuda av skaparkraft och glädje Lärande och mångfald är den viktigaste inspirationskällan för nyskapande och utveckling av individer och företag. I Söderhamn finns tillgång till utbildning och lärande av hög kvalitet för skiftande behov. 9
10 Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen Söderhamn har ett innovativt och dynamiskt näringsliv och alla har arbete. Näringslivsfrågorna prioriteras och entreprenörskap präglar skolan. Det är verkligen full fart här Allting är möjligt men det omöjliga tar bara lite längre tid! Sammanlagt har personer från alla delar av samhället har deltagit i visionsgrupper, breda samlingar och analysgrupper Visionsdialogerna Kommunen har genomfört totalt 144 protokollförda visionsdialoger med kommunens medborgare sedan stycken förslag som över söderhamnare har lämnat har sammanställts. Förslagen har samlats in på idékort och sedan sorterats efter de sju strategierna. Hundratals förslag har blivit utsorterade. Ca 100 stycken av förslagen är redan genomförda. Bland förslagen finns lätta tips, idéer och önskningar, dvs åtgärder som snabbt kan åtgärdas, som ligger på tjänstemannanivå och dessutom inte tar mycket resurser. Andra förslag handlar om stora förändringar t ex förändring av stadsbilden och kräver politiska beslut och stora resurser De fjorton guldkornen I samband med arbetet med att sortera ut förslag, som lämnats till kommunen utifrån visionsarbetet, sorterades fjorton idéer ut som bedöms ha en viktig strategisk eller ekonomisk betydelse och som kräver politiska prioriteringar. Inför beslut om budget uppdrog kommunfullmäktige till kommunstyrelsen att lämna förslag till fortsatt hantering av de fjorton guldkornen. Ledningsstaben lämnade ett förslag till kommunstyrelsen till fortsatt hantering av de fjorton guldkornen. De föreslog läggas in i respektive nämnds eller bolags verksamhetsplan och att arbetet med dem följs upp på samma sätt som inriktningsmålen. Kommunstyrelsen beslutade i januari 2008 att godkänna förslaget till fortsatt hantering av de fjorton guldkornen samt att uppdra till berörda nämnder och bolag att börja arbeta med frågorna. Ledningsstaben gavs vidare i uppdrag att till kommunstyrelsens sammanträde i februari återkomma med en komplettering med tidsplan för de uppdrag som inte ingår i handlingsprogram eller utvecklingsuppdrag. På kommunstyrelsens sammanträde i februari beslöt kommunstyrelsen att arbetet med guldkornen skall läggas in i respektive nämnds eller bolags verksamhetsplan och att arbetet med dem följs upp på samma sätt som inriktningsmålen. 10
11 Revisionens kommentarer: Vi kan konstatera att Söderhamns kommuns vision beskriver en bild av ett framtida önskvärt tillstånd i kommunen år Visionen är enligt vår bedömning engagerande och fokuserar på ett medborgarperspektiv. En viktig iakttagelse är att i visionsarbetet finns viljan att få medborgare, företag, föreningar mm att ta egna initiativ för att uppfylla visionen - skapa en vilja att driva nätverk, samverka mm kommunen ser sig som en möjliggörare och delvis utförare men framför allt att vara initiativtagare till att skapa förutsättningar för att uppfylla visionen. Kommunen har haft hjälp med visionsarbetet sedan i december 2006 av en visionssamordnare. Vid årsskiftet 2008/2009 går visionssamordnarens förordnade ut. Det är viktigt att kommunen tar beslut om hur visionsarbetet skall fortsatt drivas och utvecklas under 2009 och framåt. Vår bedömning är att under 2008 kommer det vara en stor utmaning för kommunen att kommunicera visionen, få igång idéerna och synliggöra det som görs. En uppfattning som att jag som medborgare lämnar gärna en idé men nu är det kommunen som ska göra jobbet och förverkliga idén finns men i arbetet med att synliggöra visionen finns bl a att medborgarna själva ska ha initiativkraft till förändringsarbete i visionens anda. Den arbetsgrupp som utarbetat och lämnat förslagen om de fjorton guldkornen har i sin rapport Guldkorn som förgyller Söderhamn beskrivit att guldkornen är förslag för vidare prioritering för politikerna. Det är viktigt kommunstyrelsen följer upp hur arbetet med guldkornen fungerar under Huvudprocesser I och med den nya målmodellen beslutade kommunfullmäktige att dela upp den kommunala verksamheten i fyra huvudprocesser (uppgifter). Huvudprocesserna handlar om ge medborgarna och brukarna vad de önskar sig (kundernas behov och önskemål se pilen i målmodellen) och för att närma sig Vision De fyra huvudprocesserna är: Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra - lärande & utveckling av individen Utveckla - förutsättningarna för en bra livsmiljö Skapa - förutsättningar för arbete & tillväxt Kommunfullmäktige har konkretiserat sin målsättning med varje huvudprocess genom inriktningsmål för den kommande budgetperioden. Revisionens kommentarer: 11
12 Vid omorganiseringen 2007 valde kommunen inte att organisera nämnder och förvaltningar utifrån huvudprocesserna utan praktiskt utför verksamheten sina uppgifter enligt nämndstrukturen stuprör - dock arbetar olika arbetsgrupper i en hängränna. En viktig framtida fråga för den politiska ledningen är om mål- och styrmodellen ska påverka hur kommunen ska organiseras? 3.4 Inriktningsmål för Kommunfullmäktige har konkretiserat sin målsättning med varje huvudprocess genom inriktningsmål för åren Tio inriktningsmål har arbetats fram och är gemensamma för alla verksamheter och innefattar nämnder, förvaltningar och bolag. Utgångspunkten för arbetet med inriktningsmålen är att de ska vara SMARTa, dvs specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta och inte vara för många. Huvudprocess Inriktningsmål Tillhandahålla - omsorgstjänster Senast 2011 ska minst 90% av de som brukar äldre-, barn- och handikappomsorgen känna sig nöjda med den tjänst de får. Möjliggöra lärande & utveckling Senast 2011 ska andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen ha ökat till 85 % och andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan ha ökat till 90 %. (Gäller de elever som går program som ger högskolebehörighet.) Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Senast 2011 ska andelen unga, år, som på heltid har arbete, utbildning eller praktik genom Resurscentrum överträffa riksgenomsnittet. Senast 2011 ska kommunmedborgarnas nöjdhet med Söderhamn som plats att bo och leva på överträffa rikssnittet. Senast 2011 ska nettoutsläppet av koldioxid ha minskat med 25 % 12
13 jämfört med Senast 2012 ska Söderhamn vara utsedd till Årets ungdomskommun. Skapa förutsättningar för arbete & tillväxt Senast 2011 ska det i Söderhamn nyskapas x antal moderna bostäder byggda i förnyelsebart material, som tillgodoser befolkningens och marknadens krav. Senast 2011 ska fördelningen av bostadsägandet öka genom en avveckling av Faxeholmens ägande med X antal bostäder och Y kvadratmeter lokaler. Senast 2011 ska företagsklimatet i Söderhamn överträffa rikssnittet. Senast läsåret 2010/2011 ska andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet vara dubbelt så hög jämfört med läsåret 2006/2007. Revisionens kommentarer: Vår bedömning är att inriktningsmålen är specifika, mätbara och tidsatta. Om målen är accepterade och realistiska är svårt att bedöma i nuläget. Revisionen får följa utvecklingen och uppföljningen av målen framöver. Det är positivt att inriktningsmålen gäller hela den kommunala verksamheten då det är viktigt med ett koncernperspektiv och ett helhetsgrepp om all verksamhet. Vår bedömning är också att kopplingen mellan huvudprocesserna och inriktningsmålen är tydlig. I arbetet med inriktningsmålen för 2008 har utgångspunkten funnits i visionen och de sju strategierna. I det fortsatta målarbetet under kommer kommunen att arbeta in olika viktiga moment/planer/policys (t ex skolplan) vilket blir ett successivt utvecklingsarbete av hela målprocessen. Dock är detta ett omfattande arbete och när detta kommer att ske är ännu inte tidsbestämt. Idag finns ett antal fristående dokument och ett antal olika processer vid sidan om kommunens eget målarbete. Då det finns en ambition att se arbetet med målprocessen som en helhet och detta har diskuterats i kommunstyrelsen och i ledningsstaben behöver kommunstyrelsen diskutera hur arbetet med helhetssynen skall fortsätta och vilka 13
14 resurser som skall tillsättas för detta arbete. 3.5 Handlingsprogram taktiken för att nå inriktningsmålen Ett handlingsprogram har arbetats fram för varje inriktningsmål och beslutats av kommunfullmäktige. I handlingsprogrammet ska berörda nämnder och bolag beskriva hur de kommer att samverka för att uppnå inriktningsmålen. Arbetsgrupper med tjänstemän från berörda nämnder, bolag och kommunstyrelsen samordnar arbetet inom respektive process och ansvar för förankring i den egna nämnden/bolaget. Handlingsprogrammen sträcker sig över en budgetperiod kopplad till mandatperioden men ska utvecklas och justeras varje år. Grundläggande är hur kundernas behov och önskemål fångas in och hur kommunen fångar in om kunderna är nöjda. Kultur - och samhällsutvecklingsnämnden har även fått till uppgift att senast 31 mars formulera handlingsprogram för några större utvecklingssatsningar. Dessa är: Det vattennära området i Söderhamns stad Ljusne vid Ljusnans mynning Sport och friluftsområdet Hällåsen - Hällmyra med omnejd Skärgårdsutveckling Landsbygdsutveckling En prioritetsordning av utvecklingssatsningarna skall lämnas till kommunstyrelsen. Handlingsprogrammen arbetas fram för första gången inför och skall följas upp efter april, augusti och december. Beslut kommer att tas om vilka utvecklingssatsningar och guld korn som kommer att gälla mandatperioden Arbetsgrupper För varje handlingsprogram har en arbetsgrupp tillsats för att arbeta med inriktningsmålet. T ex för inriktningsmålet Senast 2011 ska minst 90% av de som brukar barn, äldre och handikappomsorgen känna sig nöjda med den tjänst de får finns en arbetsgrupp bestående av en ekonom, samt representanter för fyra nämnder totalt tio personer. I varje arbetsgrupp finns en gruppledare som sammankallar arbetsgruppen. Förvaltningarna och bolagen har själva anmält lämpliga deltagare till arbetsgrupperna. I några fall har arbetsgruppledarna dessutom sökt upp kompletterande kompetenser. Arbetsgruppen arbetar med taktiken för att nå målet och beskriver i handlingsprogrammet vad som ska göras, ekonomiska konsekvenser, möjligheter till extern finansiering, viktiga nyckeltal mm. Det sker regelbundna träffar och avstämningar med arbetsgruppsledarna. 14
15 3.5.2 Förslag till arbetsgång vid uppföljning och uppdatering av handlingsprogrammen för inriktningsmål Ekonomichefen och kvalitetsstrategen har tagit fram ett förslag till arbetsgång vid uppföljning och uppdatering av handlingsprogrammen för inriktningsmålen. Förslaget har presenterats för kommunstyrelsen. Det konstateras att varje arbetsgrupp har arbetat fram ett förslag till taktik för att nå sitt inriktningsmål och att de har haft i uppdrag att löpande förankra med berörda styrelser och nämnder. De skilda åtagandena i handlingsprogrammen ligger alltid på någon specifik nämnd/bolag och kommer att följas upp i deras uppföljningsrapporter. Helheten i respektive handlingsprogram måste följas upp och analyseras för att säkerställa att taktiken följs och att den håller. Svårigheten är när flera nämnder/bolag är involverade kan ingen av dem förväntas ha ett helhetsperspektiv och ta ansvar för handlingsprogrammet. Kommunstyrelsen beslutade i januari 2008 att de förvaltnings- och bolagsövergripande arbetsgrupperna får en fortsatt roll i analys och förslag till uppdatering av handlingsprogrammen och att: - nämnderna och bolagen följer upp sina åtaganden i samband med sin verksamhetsuppföljning - ekonomienheten sammanställer nämndernas och bolagens lägesrapporter i handlingsprogrammen. - arbetsgrupperna träffas efter april-, augusti- och decemberuppföljningarna för att se över om taktiken håller, förbättra taktiken mm - ekonomienheten sammanställer totalbilden - kommunstyrelse tar ställning till uppföljningsrapporterna - vid eventuella ändringar av taktiken uppdaterar ekonomienheten nämndernas och bola gens verksamhetsplaner Arbetet med arbetsgrupper kommer att utvärderas under Revisionens kommentarer: Vid intervjuer finns en gemensam uppfattning att det är positivt att nämnderna jobbar tillsammans för att nå inriktningsmålen. Vår bedömning är att det är vikigt att tydligare koppla mål och resurser. Det är en viktig iakttagelse som gjort gällande helhetsperspektivet då en förutsättning för en bra styrning är att det finns en tydlighet var ansvaret ligger då flera nämnder/bolag är involverade. Detta är en orsak till att det har bildats arbetsgrupper. 15
16 3.6 Verksamhetsplaner I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd/bolag den verksamhet som de planerar genomföra det kommande året (mål och aktiviteter). Nämndens/bolagets åtaganden utgår från handlingsprogrammen. Resurserna fördelas på verksamhetens olika delar. Verksamhet som berör kommunfullmäktiges inriktningsmål och handlingsprogram sammanställs i kommunens verksamhetsplan. Revisionens kommentarer: Nämnder och bolaget har inte fastsällt sina verksamhetsplaner än för Uppföljningar Kommunen genomför uppföljning av kommunens verksamhet fyra gånger per år. Då stämmer nämnder och bolag av hur de ligger till mot sina mål och sin ekonomi. Genom uppföljningarna har kommunen alltid en aktuell bild av hur verksamheten ligger till mot sina mål, vilket ger möjlighet till återkopplingar och eventuella korrigeringar. De uppföljningar som genomförs är: Uppföljningsrapporter per sista april och sista oktober. Internkontrollrapporter per sista april, augusti och sista oktober. Delårsrapport per sista augusti. Årsredovisning per sista december. Dessutom görs en särskild rapport för miljö-, välfärds- och jämställdhetsfrågor. Revisionens kommentar: I den nya målmodellen finns ett större fokus än tidigare på analys, uppföljning och att föreslå förbättringsåtgärder. Revisionen kommer att för bokslutet 2007 följa upp den gamla målmodellen med beslutade inriktningar. 16
17 4 Verksamhetsledningsprocessen Kommunen har dokumenterat processen för hur kommunen arbetar med ledning av verksamheten. Verksamhetsledningsprocessen beskriver övergripande lednings- och kommunikationsflödet vid verksamhetens planering, genomförande, uppföljning, analys och förbättring. Kommunfullmäktige antog processen i februari Kommunfullmäktige beslutade även att: - arbete med utveckling/prioritering av mål och nyckeltal till verksamhetsledningen sker under våren en utvärdering av verksamhetsledningsprocessen skall redovisas till kommunstyrelsen under januari månad Vad gäller utveckling/prioritering av nyckeltal har det förts diskussioner i ledningsstaben om att koppla ihop arbetet med nyckeltal med resultatet av effektivitets- och produktivitetsmätningarna som beräknas vara klara till i hösten. Enligt uppgift har utvärderingen av verksamhetsledningsprocessen har påbörjats under februari Vissa delar i processen har utvärderats, t ex omvärldsanalysen. Utvärderingen av helheten är uppskjutet till december Revisionens kommentarer: Bakgrunden till beskrivning av verksamhetsledningsprocessen var bl a att det fanns ett behov av att tydliggöra ledningsarbetet i kommunen på en övergripande nivå. Ett ytterligare motiv var att kommunen inte på ett tillfredställande sätt arbetade tillräckligt med analys och förbättringsåtgärder. Vår bedömning är att kommunen har gjort en ambitiös kartlägg- 17
18 ning av verksamhetsledningsprocessen. Den har beskrivits med hjälp av flödesscheman, dels översiktligt och dels i de olika delmomenten (se bild ovan). Det är positivt att beskrivningen av verksamhetsprocessen tar hänsyn till kommunens huvudprocesser, lednings- och stödprocesser och inriktningsmål. Det finns en tydlig röd tråd mellan de olika delarna. Vår bedömning är också att en av förutsättningarna för att kommunen lyckats dokumentera denna stora process är att kommunen valt att tillsätta resurser för detta. En utmaning framöver blir att uppdatera verksamhetsledningsprocessen för att hålla den aktuell. 4.1 Policy för ekonomi och verksamhetsstyrning samt modell för strategisk budget- och styrprocess Kommunfullmäktige antog 2003 en policy gällande huvudprinciper för ekonomi- och verksamhetsstyrning avseende Söderhamns kommuns nämnder/styrelser och bolag. Kommunen har uppdaterat och reviderat policyn efter de förändringar som har skett i ekonomi och verksamhetsstyrningen. 4.2 Kommunstyrelsens ledningsidé I budgetdokumentet presenteras kommunstyrelsens ledningsidé: Styra och leda hela kommunen verksamhet utifrån en strategisk inriktning Utveckla medborgar- och brukarperspektivet Stärka kommun- och koncernnyttan Fokusera på resultat, analys och utveckling Tydliggöra ansvar och befogenheter på alla nivåer i kommun Revisionens kommentar: Vi kan konstatera i vår granskning att kommunstyrelsen i huvudsak arbetar enligt sin ledningsidé. För att möjliggöra och kvalitetssäkra att ledning och styrning fungerar utifrån målmodellen genomgår alla chefer en chefs- och ledarskapsutbildning under Det är även planerat chefträffar två ggr/år för att diskutera strategiska viktiga frågor. 4.3 Allmänt om budget Samtliga kommuner och landsting skall fr o m 2006 års i budgeten formulera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, dvs kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kost- 18
19 nadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget om medborgarnas behov och önskemål tydligt. 4.4 Lagstiftning om budget och god ekonomisk hushållning Lagstiftningen kring budget och god ekonomisk hushållning återfinns i 4 och 5 i Kommunallagen. 4 Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Budgeten för en gemensam nämnd upprättas av den kommun eller det landsting som har tillsatt nämnden. Budgeten skall upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och landstingen. Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga skäl. 5 Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Planen skall innehålla sådana finansiella mål som anges i andra stycket. 4.5 Kommunens mål och budgetmodellen i budget I budgetdokumentet för redovisades följande mål- och budgetmodell: Utgångspunkter för styrning i budgetprocessen O M V Ä R L D S B E V Vision 2012 Strategier (från visionen) Andra politiska prioriteringar kring löpande verksamhet Inriktningar Från visionens strategier och Formuleras av kf/ks löpande verksamhet Mål (Svarar på frågan, Vad vill man uppnå?) Formuleras av nämnd/bolag 19
20 A K N I N G Aktiviteter (Svarar på frågan, Hur man skall uppnå målet?) Formuleras av verksamheten, fastställs av nämnd/bolag Inriktningar fastställdes av kommunfullmäktige i slutet av mars Revisionens kommentar: Vi kan konstatera att budgetdokumentet har i förhållande till budgetdokumentet genomgått en stor förändring inte bara layoutmässigt utan även innehållsmässigt. Framför allt är det målmodellen som har utvecklats. I budget finns ca 40 stycken inriktningar uppdelade under de sju strategierna. I budget 2008 är 10 stycken inriktningsmål uppdelade under huvudprocesserna Delårsbokslut per sista augusti 2007 I delårsbokslutet redovisas kommunens målmodell (se modellen ovan) och en uppföljning av inriktningarna med hjälp av glad gubbe, streckgubbe eller sur gubbe. En sammanställning av måluppfyllelse (uppfyllelse av inriktningarna) beskrivs i delårsbokslutsdokumentet. Revisionens kommentarer: Revisionen lämnade följande kommentarer i sitt utlåtande om delårsbokslutet: resultatet i delårsrapporten är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige antagit. De fastlagda målen omfattar mål för resultat, mål för investeringsnivån samt mål för låneskuldens utveckling. I avlämnad prognos förväntas ett resultat på ca 2 Mkr vilket innebär att resultatmålet ej kommer att uppnås för år 2007, lämnad redovisning avseende målsättningar i vision 2012 ger fullmäktige möjlighet att bedöma måluppfyllelsen Intern kontrollplaner/delår Kommunen har vid delårsbokslutet följt upp de interna kontrollplaner som fastställts av kommunfullmäktige. 20
21 4.6 Budget Visions- och målarbetet I budgetdokumentets rubrik Planeringsförutsättningar finns bl a visionsarbetet för vision 2012 beskrivet, själva visionen, de sju strategierna, huvudprocesserna och inriktningsmålen. Dessutom finns ett syfte till varje inriktningsmål. Det finns även en beskrivning av de fem större utvecklingssatsningarna och de fjorton guldkornen. Kommunen har beslutat om att finansiera arbetet med inriktningsmålen, utvecklingssatsningarna och de fjorton guldkornen genom 10 Mkr i driftsbudgeten och 30 Mkr i investeringsmedel. För övrig finansiering skall nämnder och bolag prioritera åtgärder inom befintlig budget. Kommunens verksamhetsledningsprocess finns även den beskriven i budgetdokumentet Omvärldsanalys Arbetet med omvärldsanalysen är en del av styr- och budgetprocessen. Tillsammans med kommunens vision utgör omvärldsanalysen ett underlag för att planera inriktningen av kommunens verksamhet kommande år. I budgetdokumentet finns ett eget avsnitt med omvärldsanslys. Under Hasseladagarna i november 2007 arbetade politiker och tjänstemän med trender och slutsatser. Revisionens kommentarer: Kommunen har under längre tid haft en minskat befolkningsutveckling och de tuffa ekonomiska förutsättningarna kommunen ställs inför 2008 och 2009 kommer att påverka kommunens möjligheter till att leva upp till sin vision och sina mål. Vår bedömning är att det finns en styrka i att arbeta med omvärlds- och invärldsfrågor utifrån huvudprocesserna och inriktningsmålen. Ju tuffare ekonomiska förutsättningar kommunen ställs inför desto viktigare är det för kommunen att göra omvärldsanalyser för att kunna möta de faktorer som kommer att påverka kommunen på kort och lång sikt God ekonomisk hushållning - övergripande verksamhetsmål finansiella mål I budgeten finns beskrivet mål ur ett verksamhetsperspektiv. Kommunfullmäktige har antagit övergripande verksamhetsmål de tio inriktningsmålen (se under punkt 3.4) som be- 21
22 skriver den politiska riktningen och ambitionsnivån för kommunens huvudprocesser. Kommunfullmäktige har även antagit fyra övergripande finansiella mål. Revisionens kommentarer: Enligt de ekonomistyrningsregler som kommunen tillämpar finns en helhetssyn på ekonomi och verksamhet. Styrelse, nämnder och bolag har ett fullt ansvar för sin ekonomi och verksamhet. Dock är det ekonomiska målet överordnat andra mål. Vår bedömning är att begreppet god ekonomisk hushållning har arbetats in i olika styrdokument och finns med i kommunens framtida planering. Vi bedömer vidare att kommunen bör tydliggöra hur de tio inriktningsmålen är kopplade till de fyra finansiella målen Ekonomiskt budgeterat resultat I budgeten finns en ekonomisk översikt över de närmaste fyra åren. Revisionens kommentarer: I budget för 2008 är det i stort sätt budgeterat ett nollresultat och för 2009 är det budgeterade resultatet 4,5 Mkr. Kommunens möjlighet att uppfylla de verksamhetsmässiga och finansiella målen kommer att ställa stora krav på att nämnderna håller sina budgetar. Under 2008 kommer en effektivitets- och produktivitetsmätning att genomföras av all kommunal verksamhet. Till detta har ett effektiviseringskrav om 1,25% ställts på alla nämnder och bolag. 5 Slutsatser Utifrån vår granskning har vi konstaterat att Söderhamns kommun har gjort en ambitiös ansats vad gäller sitt visions- och målarbete. Vår bedömning är att det finns en naturlig målkedja för implementering av mål på olika nivåer. Processen för målarbetet upplevs vara förankrat både hos medborgarna och hos politikerna. Vi bedömer vidare att kommunen har utarbetat mål kopplade till god ekonomisk hushållning enligt lagstiftningens intentioner. I och med den nya målmodellen finns ett fungerande system för uppföljning och återkoppling av antagna mål med ett större fokus på analys och förbättringsåtgärder. I det fortsatta arbetet med visions- och målarbetet lämnar vi följande kommentarer och förslag till förbättringar: Vår bedömning är att kommunen i och med utvecklingen av mål- och budgetmodellen har byggt en bra grund för att uppfylla sin viljeinriktning och ambitionsnivå om Söderhamn som en kommun att leva och bo i. Framgång i målarbetet kräver systematik, engagemang och uthållighet. För att lyckas med målarbetet är det viktigt att det inte blir för tidspressat och beslut fattas 22
23 för snabbt. Kommunstyrelsen bör påverka beslutprocessen vad gäller målarbetet så att besluten är väl förankrade och förståelsen för besluten är tydlig. Vi kan konstatera att Söderhamns kommuns vision beskriver en bild av ett framtida önskvärt tillstånd i kommunen år Visionen är enligt vår bedömning engagerande och fokuserar på ett medborgarperspektiv. Vid årsskiftet 2008/2009 går visionssamordnarens förordnade ut. Kommunstyrelsen bör ta beslut om hur visionsarbetet fortsatt skall drivas och utvecklas under Vår bedömning är att under 2008 kommer det vara en stor utmaning för kommunen att kommunicera visionen, få igång idéerna och synliggöra det som görs och att medborgarna själva ska ha initiativkraft till ett förändringsarbete i visionens anda. Då det finns en ambition att se arbetet med målprocessen som en helhet och detta har diskuterats i kommunstyrelsen och i ledningsstaben behöver kommunstyrelsen diskutera hur arbetet med helhetssynen skall fortsätta och vilka resurser som skall tillsättas för detta arbete. I nuläget utför verksamheten praktiskt sina uppgifter enligt nämndstrukturen stuprör - dock arbetar olika arbetsgrupper i en hängränna. En viktig framtida fråga för den politiska ledningen är om mål- och styrmodellen ska påverka hur kommunen ska organiseras? Vår bedömning är att inriktningsmålen är specifika, mätbara och tidsatta. Vår bedömning är också att kopplingen mellan huvudprocesserna och inriktningsmålen är tydlig. Vi kan konstatera att det är vikigt att koppla mål och resurser enligt lagen om god ekonomisk hushållning. Vår bedömning är att det är viktigt, som kommunen valt, att dokumentera arbetsgången av uppföljning av uppdatering av handlingsprogrammen för att skapa en tydlighet om vem som ska ha ansvar för vad. Kommunstyrelsen bör säkerställa att uppföljningen efterlevs. Vår bedömning är att kommunen har gjort en ambitiös karläggning av verksamhetsprocessen. Det är positivt att beskrivningen av verksamhetsprocessen tar hänsyn till kommunens huvudprocesser, lednings- och stödprocesser och inriktningsmål. Det finns en tydlig röd tråd mellan de olika delarna. Kommunstyrelsen bör följa upp att verksamhetsprocessen uppdateras för att hållas aktuell. 23
24 Vår bedömning är att det finns en styrka i att arbeta med omvärlds- och invärldsfrågor utifrån huvudprocesserna och inriktningsmålen. Ju tuffare ekonomiska förutsättningar kommunen ställs inför desto viktigare är det för kommunen att göra omvärldsanalyser för att kunna möta de faktorer som kommer att påverka kommunen på kort och lång sikt. Vi bedömer att begreppet god ekonomisk hushållning har arbetats in i olika styrdokument och finns med i kommunens framtida planering. Vi bedömer vidare att kommunen bör tydliggöra hur de tio inriktningsmålen är kopplade till de fyra finansiella målen. Vi kan konstatera att budgetdokumentet 2008 har i förhållande till budgetdokumentet genomgått en stor förändring inte bara layoutmässigt utan även innehållsmässigt. 24
25 25
Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun
Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merGranskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande
Läs merÖvergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell)
www.pwc.se Revisionsrapport Louise Cedemar Linnea Grönvold December/2017 Övergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell) Innehåll Sammanfattning...2
Läs merMålstyrning enligt. hushållning
www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merUppföljning av tidigare gjord revisionsrapport avseende Granskning över kommunstyrelsens uppsiktsplikt
Revisionsrapport Uppföljning av tidigare gjord revisionsrapport avseende Granskning över kommunstyrelsens uppsiktsplikt Vänersborgs kommun 2007-11-05 Stefan Tengberg *connectedthinking 1 Innehållsförteckning
Läs merGranskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor
Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Läs merRapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer
Läs merStyrdokument för Hammarö kommun
Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder
Läs merPolicy för verksamhetsstyrning
Policy för verksamhetsstyrning Antagen av 20150929, 105 Bakgrund Halmstads kommuns policy för verksamhetsstyrning är framtagen för att fastställa hur arbetet med planering, genomförande, uppföljning och
Läs merGranskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning
www.pwc.se Jörn Wahlroth 21 januari 2014 Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.2.1.
Läs merVårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts
Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand
Läs merPlanera, göra, studera och agera
5 Planera, göra, studera och agera Mål- och resursplanen innehåller den beslutade visionen, inriktningsmål, förväntade resultat och ekonomiska förutsättningar. Därutöver finns lag, författning, åtaganden
Läs merRevisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är
Läs merVästerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2016-05-04 Revisionsfråga Granskningens ska bedöma hur Kommunstyrelsen Utövar sin uppsikt över nämnder och bolag Har tolkat sitt uppsiktsuppdrag
Läs merStyrning, ledning och uppföljning
Kommunledningsförvaltningen Ärendenr: KS 2016/314 Fastställd: KS 2016-11-09 Reviderad: - RIKTLINJE Styrning, ledning och uppföljning 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Målstyrning... 4 Begrepp i målstyrningen...
Läs merRiktlinje för nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplanering och uppföljning samt interna kontroll
Riktlinje för nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplanering och uppföljning samt interna kontroll Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 14 september 2016. Dokumentnamn
Läs merDelårsrapport
Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2
Läs merGranskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merGranskning intern kontroll
Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning
Läs merUTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun
Revisionsrapport* UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun September 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs mer2017 Strategisk plan
2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merPOLICY. Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad
POLICY Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige
Läs merPolitiska inriktningsmål för vård och omsorg
Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och
Läs merEkonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.
Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens
Läs merhaninge kommuns styrmodell en handledning
haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.
Läs merKommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt
1 (5) 3 Dnr 2017/00469 194 Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt s beslut 1 beslutar att lämna svar till revisionen angående kommunstyrelsens uppsiktsplikt enligt yttrande nedan.
Läs merstrategi modell plan policy program regel riktlinje rutin taxa för mål- och resultatstyrning ... Beslutat av: Kommunfullmäktige
modell plan policy program regel riktlinje strategi för mål- och resultatstyrning rutin taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: Ansvarig: Kanslichef Revideras:
Läs merDelårsrapport
Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...
Läs merGranskning av delårsrapport januari - juli 2006
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Eslövs kommun Oktober 2006 Alf Wahlgren Roland Svensson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------
Läs merPiteå kommuns policy för kvalitetsarbetet
Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merRevisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn
Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet
Läs merHalmstads kommuns visionsstyrningsmodell
Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell Beslut i kommunfullmäktige den 22 november 2007 STADSKONTORET 1. Bakgrund 1.1 - Hur har kommunens vision Halmstad 2020 och visionsstyrningsmodellen arbetats fram?
Läs merProjekt med extern finansiering styrning och kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merVerksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun
Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun 2(5) 1 Syfte Kommunfullmäktige anger i denna policy vad som gäller för den styrning, målstyrning som ska tillämpas i Hällefors kommun och som
Läs merÖsteråker skärgårdskommunen en unik livsmiljö
ÖSTERÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsens förslag (KS 93/2010) 1(5) Rev. 2010-03-16 Rev. 2010-03-24 Dnr. KS 2009.43 041 Vision 2020 för Österåkers kommun Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö Framtidstro
Läs merSamordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc
ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merStyrmodell för Vingåkers kommun
Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun, 2016 Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun (Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-15, 58) 1 INLEDNING... 2 2 MÅLSTYRNING HUVUDPRINCIPER... 2 3 BILD ÖVER STYRMODELLEN...
Läs merRevisionsrapport. Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram.
Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram. Granskningen utförd av: Peter Alexandersson Malin Eriksson Anders Larson Rapport 2017-06-28 Linköpings
Läs merStyrmodell i Tjörns kommun
Dokumenttyp och beslutsinstans Riktlinje, Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Kommunchef Dokumentnamn Styrmodell i Tjörns kommun Dokumentet gäller för Hela kommunen och de kommunala bolagen. Fastställd/Upprättad
Läs merGranskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Läs merRiktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Läs merGranskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Sofia Nylund Certifierad kommunal revisor Solna stad Anders Rabb Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Ebba Lind Gustav Näslund
Läs mer2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merRiktlinjer Mål och resultat styrmodell
1(12) Namn på dokumentet: Mål och resultat - styrmodell Dokumenttyp: Riktlinje Version: 1.0 Beslutad av: Kommunfullmäktige Diarienummer: KS 2018/1092 Dokumentansvarig: Administrativ chef Gäller: Tillsvidare
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Läs merBeskrivning av kommunens budgetprocess - nuläge och uppföljning av granskningen av budgetprocessen 2002 Mora kommun
Revisionsrapport* Beskrivning av kommunens budgetprocess - nuläge och uppföljning av granskningen av budgetprocessen 2002 Mora kommun Februari 2007 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor *connectedthinking
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och
Läs merBoxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
Läs merIntern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Läs merGranskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Sofia Nylund Certifierad kommunal revisor Håbo kommun Charlotta Franklin Revisionskonsult Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...
Läs merRegionstyrelsen efterlevnad av reglemente. Region Gävleborg
www.pwc.se Regionstyrelsen efterlevnad av reglemente Region Gävleborg Lars-Åke Ullström Mars 2018 Sammanfattning Regionstyrelsen utarbetar årligen en årsplan för sin verksamhet kommande år. Planen utgår
Läs merÄgardirektiv för Elmen AB
Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen
Läs merVetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011
Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Jonas Leander Ulrika Strånge Susanne Karlsson Helena Patrikson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merHofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse/nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4
Läs merRapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Läs merPOLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun
POLITISKA RIKTLINJER för styrmodellen i Norrköpings kommun... 10 januari 2011 Politiska riktlinjer för styrmodellen i Norrköpings kommun Beslutade av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella
Läs merLekmannarevision Mitthem AB
www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lekmannarevision Mitthem AB Sundsvalls Kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga... 3 2.3. Revisionskriterier...
Läs merVerksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden
Verksamhetsplan 2019-2021 Budget 2019 Överförmyndarnämnden 1 Innehåll Omvärldsanalys -------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Styrmodell --------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merGranskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merGranskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Landstingets revisorer 2017-03-28 Rev/17010 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna
Läs merRevisionsrapport. Söderhamns kommun
Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämnden granskning av nämndens ansvarsutövande Augusti 2012 Ove Axelsson Certifierad kommunal revisor Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1 Uppdrag, revisionsfråga
Läs merGranskning av delårsrapport Staffanstorps kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl- Gustaf Folkeson Certifierad kommunal revisor Bengt-Åke Hägg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merPolitisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun
181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8
Läs merRapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Läs merRapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun
Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Läs merGranskning av delårsrapport 2007-08-31
Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...
Läs merStyrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning
Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning Antaget av: Kommunfullmäktige den 2018-09 xx Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-08 - xx Datum för revidering: 2022-11-29 Ansvarig för revidering:
Läs merRevisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Läs merUppföljning av revisionsrapporten "Investeringsprocessen Bollnäs Kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Malin Liljeblad Uppföljning av revisionsrapporten "Investeringsprocessen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Bakgrund, uppdrag och metod...3
Läs merRevisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod
Läs merLekmannarevision Norra Kajen Exploatering AB
www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lekmannarevision Norra Kajen Exploatering AB Sundsvalls Kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merRevisionsrapport. Inger Andersson Certifierad kommunal. revisor. Elinore Fahlgren. Oktober pwc
\\'\\'\v. p\\\:se Revisionsrapport Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Elinore Fahlgren pwc Innehåll l. Sammanfattning... 2 2. Inledning...3 2. 1. Eakgrund...s 2. 2. Syfte och rexisionsfrågor...3
Läs merGranskning avseende efterlevnad av fullmäktiges styr- och policydokument. Sandvikens kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning avseende efterlevnad av fullmäktiges styr- och policydokument Ove Axelsson David Emanuelsson Sandvikens kommun STYR- OCH POLICYDOKUMENT Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merSöderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9
Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens
Läs merGranskning av delårsrapport Överkalix kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...3
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2
Läs merRevisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 9 september 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är att
Läs merPolicy för Piteå kommuns styrande dokument
Policy för Piteå kommuns styrande dokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy för Piteå kommuns styrande dokument Policy 2008-02-11, 4 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merStrategisk plan 2020 och utveckling av styrmodellen
Tjänsteyttrande 2019-03-29 Strategisk plan 2020 och utveckling av styrmodellen KS 2019/128 (Ksau 2019-05-27) Bakgrund Kommunen arbetar löpande med att se över och försöka stärka arbetet med styrning och
Läs merRapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun
Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3
Läs merReglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För
Läs merImplementering av barnkonventionen i Linköpings kommun
Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...
Läs merPiteå kommuns styrande dokument
Piteå kommuns styrande dokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns styrande dokument Policy 2008-02-11, 4 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merDelårsrapport 2007-08-31
Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3
Läs merPolicy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1
Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål
Läs merRevisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå
Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet
Läs merVi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Revisorerna Till Fullmäktige i Ragunda kommun Organisationsnummer 212000-2452 Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse
Läs merRevisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Consensus. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult
Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...
Läs merRegler för mål- och resultatstyrning
för mål- och resultatstyrning Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-11, x Mål- och resultatstyrning Innehåll Allmänna styrprinciper... 1 1. Målstyrning... 1 2. Mål- och resursplan... 1 3. Uppdragsdialogen...
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck
Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merLjusdals kommun Revisorerna
Ljusdals kommun Revisorerna Bilaga till revisionsberättelse 2009 1. Inledning Kommunens revisorer har kommunfullmäktiges uppdrag att granska kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och pröva om den
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige
Läs merÅnge kommuns styrprocess samt regler för internkontroll
Kommunledningskontoret Ånge kommuns styrprocess samt regler för internkontroll Dokumentansvarig: Kanslichef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: KF 2017-11-27,
Läs mer