Krisinformationsplan för Region Skåne vid stora olyckor, katastrofer eller svåra påfrestningar på samhället

Transkript

1 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(15) Krisinformationsplan för Region Skåne vid stora olyckor, katastrofer eller svåra påfrestningar på samhället "Den goda planen skall förse myndigheten med ett generellt tänkande om kriskommunikation som gör att myndigheten på ett flexibelt och improviserat sätt kan lösa svåra kriser även om dessa går utöver krisplanens konkreta anvisningar." (Flodin,1998)

2 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 2(15) Förord Denna plan som du håller i din hand just nu är en regiongemensam krisinformationsplan för Region Skåne vid särskilda händelser som stora olyckor, katastrofer eller svåra påfrestningar på samhället. Strävan i planen är att hela Region Skåne ska ha samma utgångspunkt vid planering av informationsarbetet vid eventuella händelser. Planen ska enligt framtagna direktiv ge förslag på hur Region Skåne ska hantera informationsverksamheten och en ev. beredskapssituation både centralt och lokalt. Den ska också innehålla konkreta förslag på förebyggande och förberedande åtgärder som ska initieras för att uppnå en god beredskap inom området. Observera dock att denna plan inte på något sätt ersätter de lokala katastrofplanernas informationsdelar, utan ska ses som en källa för information till desamma. Planen förvaltas av Regionkontorets Informationsavdelning, på uppdrag av Region Skånes informationsdirektör.

3 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 3(15) Varför en plan? Den viktigaste anledningen till att upprätta en plan för kriskommunikation är att en sådan sparar tid när krisen väl är ett faktum. En väl fungerande plan kan snabbt sättas i verket och de ansvariga direkt ägna sig åt krisen och inte börja organisera informationsverksamheten. En plan hjälper också till att skapa medvetenhet om kriser, krishantering och kriskommunikation och bör ha sin utgångspunkt i den vardagliga informationsverksamheten. Det är inte möjligt att förutse alla händelser som kan inträffa i ett samhälle. Dock finns det ett antal händelser, enligt regeringspropositionen 1996/97:11, som det bör finnas en särskild beredskap för, så kallade svåra påfrestningar 1 på samhället i fred. Dessa kan uppträda ensamt eller i kombination med varandra. Nedfall av radioaktiva ämnen Svåra störningar i viktiga infrastruktursystem så som Elförsörjning Telekommunikationer Hälso- och sjukvårdens el- och vattenförsörjning Radio och TV Försörjning med vatten Översvämning och dammbrott Massflykt av asyl och hjälpsökande till Sverige Allvarlig smitta Terrorism Kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen till sjöss m m Störningar i samhällsviktiga datasystem Dessa händelser är dock inte de enda som kan inträffa, andra händelser är t ex olyckor, bränder, snöstormar m m. Uppföljning och revidering av plan Planen som även är publicerad på Region Skånes internetportal, skane.se, revideras en gång per år eller vid behov. Revidering görs av informationsdirektören eller av denne utsedd person. Utbildning Övningar för informationsverksamheten bör anordnas en gång per år och relevant utbildning anordnas vid behov. 1 En händelse som betraktas som en svår påfrestning kännetecknas av att den avviker från det som betraktas som normalt. Den uppstår hastigt, mer eller mindre oväntat och ofta utan förvarning. Den hotar grundläggande värden. Den kräver snabba beslut och nödvändiggör koordinerad och koncentrerad insats av flera instanser. Det finns inledningsvis begränsad information om vad som har hänt. Påfrestningen utlöser en stor aktivitet bland medierna och syftet med samhällets åtgärder blir att återställa förhållandena till normalläge så fullständigt och snabbt som möjligt (Regeringsropositionen 1996/97:11).

4 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 4(15) Mål med informationen när något händer Om en stor olycka, katastrof eller svår påfrestning skulle inträffa har Region Skåne formulerat följande mål för informationsverksamheten: Den information som Region Skåne ger i samband med en stor olycka/katastrof eller svår påfrestning på samhället i fred ska bidra till att alla aktörer i krisen, egen personal, medier, intresserade, frivilliga, offer och anhöriga samt befolkning i övrigt, får en så sann och uppdaterad bild av händelsen som möjligt. Informationen ska på detta sätt ge bästa möjliga förståelse för situationen och dess konsekvenser, så att aktörerna i krisen och den enskilt berörde, får bästa möjliga förutsättningar att fatta beslut inom de områden som man har ansvar för eller berörs av. På liknande sätt bör den offentlighet som inte direkt berörs av händelsen kunna få uppfyllt sina behov av saklig och uppdaterad information om krisen. Den information som ges ska vara präglad av öppenhet, trovärdighet, enkelhet, snabbhet och lättillgänglighet. De övergripande målen ska ligga till grund för informationen vid en händelse och bör på sjukhusen göras om till mätbara mål som ska användas vid utvärdering. Exempel på utvärdering av målen kan vara att skriva upp i en dagbok/loggbok vilka åtgärder som görs samt klockslag för dessa och/eller att upprätta olika checklistor. Om något händer I Sverige delas ansvaret för samhällets räddningstjänst av staten och kommunerna. Landstingen ansvarar för att upprätthålla en god sjukvårdsberedskap inför eventuella medicinska katastrofsituationer. Om en stor olycka sker där sjukvården blir involverad organiseras arbetet med händelsen på minst två platser, skadeområdet i sig och på sjukhus. I vissa fall kan den Regionala Medicinska KatastrofLedningen (RMKL) kallas in. Olycka eller katastrof? I sjukvården skiljer man mellan de olika beredskapsnivåerna stabsläge, förstärkningsläge och/eller katastrofläge. En olycka föranleder oftast inte någon förändring av sjukvårdens arbete eller resurser utan sjukvården arbetar som vanligt. En stor olycka avser däremot en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav för medicinsk behandling. Med katastrof avses en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet och där belastningen är så hög att normala kvalitetskrav för medicinsk behandling trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.

5 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 5(15) Informationsansvarig och katastrofledningsgruppen När man inom sjukvården befarar eller konstaterar att en katastrof inträffat ska informationsansvarig eller dennes ersättare tillkallas på samma sätt som övriga i katastrofledningsgruppen (genom larmlistor). Informationsansvarig ska då snarast möjligt inställa sig i katastrofledningsgruppen på sjukhuset och börja arbeta. Det är i Region Skåne respektive sjukhuschefs ansvar att i förväg ombesörja att någon har det specifika ansvaret för informationen då katastrofledningsgruppen samlas. Den informationsansvarige ska ha relevant bakgrund för sitt arbete samt vara väl insatt i arbetsuppgifter och arbetsplats vid en eventuell händelse. Vid beredskapsläge avgör den högst ansvarige i katastrofledningsgruppen vilket behov av informationsresurser som föreligger och tillkallar vid behov utsedd informationsansvarig eller dennes ersättare. Till dess att informationsansvarig inställer sig i katastrofledningsgruppen ansvarar den högst ansvarige för informationsgivningen. Informationsansvarig Informationsansvarig ansvarar för att information om den medicinska verksamheten kring händelsen kommer ut både internt och externt i samverkan med den högst ansvarige i katastrofledningsgruppen samt andra berörda parter/aktörer. Informationsansvarig arbetar strategiskt dels genom att bedöma behovet av information till olika målgrupper, dels genom att tillse att den information som ges har rätt form och förmedlas vid rätt tidpunkt. Vidare ansvarar denne för anordnandet av presskonferenser. Informationsansvarig är placerad i katastrofledningsgruppen. Skribent/publicerare När katastrofledningsgruppen organiseras bör informationsansvarig tillse att det finns en person som speciellt skriver och formulerar den information som ska förmedlas till målgrupperna, publicerar den på Internet, på lämplig lokal subdomän, och håller informationen uppdaterad. Till sin hjälp kan denna person behöva teknisk support (i händelse av tekniska problem), och inte minst tillse att informationen på den lokala Internetsidan länkas från Region Skånes huvuddomän, Det ska även från subdomänens förstasida finnas en länk till den plats där informationen om händelsen publiceras. Sidan ska finnas latent och omedelbart kunna aktiveras vid behov (se mer under avsnitt Internet). Skribenten/Publiceraren bör vara geografiskt placerad på samma ställe som informationsansvarig samt ha tillgång till en bärbar dator och skrivare som denne är väl förtrogen med och litar på. Medarbetare Denna person har en viktig uppgift som närmaste medarbetare åt informationsansvarige. Medarbetaren tillser att informationsansvarig kan arbeta strategiskt och avlastar genom att hjälpa till med runt-om-kring-göromål. Medarbetaren ska vara placerad i direkt anknytning till informationsansvarig i katastrofledningsgruppen.

6 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 6(15) Regional Medicinsk Katastrofledning (RMKL) Ledningsnivåer RMKL verkar på den regionala ledningsnivån och har till främsta uppgift att vid behov samordna Region Skånes sjukvårdsresurser vid särskilda händelser och svåra påfrestningar på samhället. Detta innebär att RMKL skall vara ett stöd såväl till den lokala operativa ledningen i skadeområde (ledningsläkare/ledningsambulans), som de lokala operativa ledningarna på våra sjukhus (sjukhusens katastrofledningsgrupper). Detta stöd innebär att RMKL skall serva de operativa ledningarna med underlag för de operativa beslut som behöver fattas där samt att RMKL huvuduppgift i de flesta fall kommer att bestå av underlagsinhämtning och förmedling av detta. Vid större och/eller långvariga händelser kommer RMKL också att behöva analysera behov av resurser och åtgärder över ett längre tidsperspektiv. Detta för att säkerställa bästa möjliga vård såväl av de för stunden drabbade patienterna som för eventuella ytterligare drabbade olycksoffer. Även återgången till normal situation bör därvid analyseras. I dessa fall har med all sannolikhet RMKL bildat stab varför personella resurser för detta arbete torde finnas. Övergripande uppgifter RMKL huvuduppgift är som ovan nämnts att vid behov leda och samordna Region Skånes sjukvårdsresurser vid särskilda händelser och svåra påfrestningar på samhället. Andra uppgifter är att vara en kanal till sjukvården för samverkande myndigheter och sjukvårdsorganisationer utanför Region Skåne samt att kunna stödja sjukvårdsenheter inom regionen avseende information om interna problem och händelser som kan ha betydelse för samverkan inom regionen. Exempel på sådana problem kan vara bortfall av telefonväxlar, elavbrott samt vattenavbrott på något/några sjukhus. Organisation RMKL organiseras i grunden med en Tjänsteman i Beredskap (TiB) och en Regional Läkare i Beredskap (RLB). Dessa har beredskap för tjänstgöring i RMKL dygnet runt. Då behov att förstärka RMKL s resurser inkallas personal enligt telefonlista. RMKL storlek bör vid varje händelse anpassas utifrån det aktuella skeendet, såväl när det gäller dess omfattning som dess bedömda tidsutdräkt. För att förenkla inringningen har dock två olika stabsalternativ fastställts (Stab och Utökad stab). Inringd personal samlas på beslutad stabsplats så snart som möjligt. Stabsplats väljs utifrån händelsens karaktär och geografiska belägenhet. Aktuella stabsplatser är för RMKL är KAMBER-Skånes lokaler i Lund, räddningstjänstens ledningscentraler i Malmö; Helsingborg eller Kristianstad samt Länsstyrelsens ledningsplats i Malmö. Chef RMKL som ej ingår i staben tillkallas i båda dessa fall. Normalt utgörs Chef RMKL av förvaltningschefen KAMBER. Då denne ej befinner sig i regionen eller ej kan nås tillkallas ersättaren. Intill dess att Beslutsfattare RMKL har kontaktats och denne muntligt tagit över ledningen har RLB den beslutsrätt RMKL fått sig tilldelad, det vill säga mandatet att fatta beslut om sjukvårdens samlade resurser i Region Skåne. Detta då

7 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 7(15) de frågor som kan kräva snabba beslut i ett sådant skede med all sannolikhet torde vara av medicinsk natur. Informationsansvarigs uppgifter vid RMKL Vid Stab och utökad Stab kallas särskild informatör in. Vederbörande har sedan ansvaret för såväl den interna informationsspridningen som alla kontakter med media och som en av sina huvuduppgifter att skydda stabens personal från att bli bunden av media och därmed hindrad i sin ordinarie verksamhet. Denna uppgift löses genom aktiv informationsspridning såsom pressmeddelanden, presskonferenser och på sikt genom att information efterhand läggs ut på Region Skånes hemsida. Chef RMKL och stabsmedlemmar skall vara beredda att ställa upp på presskonferenser. Räddningstjänstens informationsansvar I skadeområdet är det räddningsledaren (från Räddningstjänsten) som ansvarar för informationsarbetet. Räddningsledaren kan om behov finns delegera ansvaret för informationsverksamheten till ett informationsbefäl vars uppgift är att se till att tillräcklig information lämnas till berörda, allmänhet och media. Om informationsbehovet är extremt stort kan informationsbefälet organisera en särskild informationsenhet som sköter kontakterna med allmänhet, massmedier, andra myndigheter (sjukvård, polis, kommuner m fl) och organisationer. Samråd mellan räddningsledare och informationsbefäl om informationens innehåll och omfattning är givetvis en förutsättning för ett bra informationsarbete. På begäran av räddningsledaren sänder radio och TV informationsmeddelande till allmänheten. Räddningsledaren beslutar också om när varningssignalen viktigt meddelande ska utlösas. Se bilaga 4.

8 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 8(15) Att informera Medierna förmedlar oftast information om inträffade händelser snabbare än myndigheterna kan klara av. Det betyder att vetskapen om att en allvarlig händelse inträffat oftast kommer fram genom medierna. Det medför att de som skall vidta åtgärder med anledning av händelsen sannolikt kommer att få svårigheter att i initialskedet ta initiativet i fråga om informationsgivning. Inblandade personer kommer att bli avkrävda snabba besked och bli utsatta för ett stort massmedietryck. Det är mycket svårt att rätta till uppgifter som initialt blivit felaktiga samtidigt som det är svårt att samordna informationen mellan aktörerna. Risken för dubbla och missledande budskap är stor. Detta innebär att ett ständigt informationsutbyte måste ske mellan aktörerna vid en svår påfrestning så att det finns en så klar bild som möjligt av den information som ges på olika håll. Kravet på samordning under en kris kan endast uppnås om formella och informella nätverk mellan informatörer etableras före krisen, i den vardagliga verksamheten. Intern och extern kommunikation När en händelse sker som innebär höjd beredskap förändras gränsdragningen mellan vad som är intern respektive extern information. Vid normal verksamhet är intern information den information som förmedlas inom organisationen, t ex inom Region Skåne och dess verksamheter. Vid en stor olycka, katastrof eller svår påfrestning på samhället förändras denna gränsdragning. Alla aktörer inom den samlade räddningstjänsten utgör då den aktuella organisationen och all kommunikation mellan aktörerna är därmed intern. Definitionen mellan vad som är intern och extern information är svår. En del av det interna materialet kommer med all sannolikhet även att gå ut externt. Det är viktigt att allt arbete mellan inblandade aktörer sker genom samverkan. Intern information har en avgörande betydelser för ett rationellt och effektivt arbete inom en organisation. Interninformationen svarar bland annat för att rätt beslutsunderlag finns tillgängligt hos rätt mottagare vid rätt tidpunkt och i rätt form. Utan väl fungerande intern information kan ingen organisation fullgöra sitt uppdrag. Det gäller i synnerhet om organisationen har en komplicerad och mångfacetterad struktur och arbetar under starkt tryck av olika slag. En grundläggande förutsättning för att lyckas med den externa informationen är en fungerande intern information. Kanaler Den interna kommunikationen berör vid en svår påfrestning många parter och sker ofta över geografiska avstånd. Informationskanalerna bör därför vara oberoende av rummet. Vidare måste hänsyn tas till tidsaspekten (kommunikation vid höjd beredskap sker i realtid - verklig tid) samt hur stor grad av interaktivitet mediet har, d v s om mediet möjliggör information i två riktningar. Effektiv intern kommunikation vid en svår påfrestning kräver dubbelriktad, omedelbar kommunikation då frågor som uppkommer måste besvaras direkt för att vederbörande ska kunna gå vidare med sina arbetsuppgifter.

9 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 9(15) När det gäller den externa kommunikationen måste denna baseras på medieformer som är kända i samhället i övrigt. Det finns inte tid för att transformera material från ett system till ett annat i ett skarpt läge. Vid val av medier bör mångfald eftersträvas. Internet i katastrofsituationer Publicering av information på Internet har visat sig vara den snabbaste vägen att få ut information i en krissituation till många intressenter. Informationen är tillgänglig vid samma tidpunkt för alla, den kan finnas kvar under en längre tid och kan snabbt kompletteras och uppdateras. Alternativ Etta I verktyget Publicum, som används för Region Skånes webbplats på Internet, finns en funktion som kallas Alternativ Etta. Denna möjliggör att ha en färdig sida med struktur och information som är anpassade för att använda när allmänheten/media behöver informeras i en krissituation. Det är enkelt att byta mellan den ordinarie och den tillfälliga förstasidan. Den/de personer som har ansvar för publicering av krisinformation ska ha behörighet för att byta mellan Alternativ Etta och vanlig Etta. Administration och publicering I en krissituation är det viktigt att det finns personer som har behörighet och kunskap att administrera den aktuella domänen på skane.se likväl som att de informatörer som tjänstgör bör ha kunskap och behörighet att publicera information. Detta måste tillgodoses i katastrofplaneringen och beaktas i beredskapsplaner. Tekniska krav För att kunna publicera information på skane.se behövs Internet Explorer 5 på den dator som ska användas samt koppling till Internet. Om inte det speciella vertyget, Publicum, finns på den aktuella maskinen laddas det ner automatiskt första gången man går in mot publicerings- respektive administrationsadressen. Adressen för publicering är, och för administration, För att få tillträde till respektive verktyg krävs inloggningsnamn och lösen. Innehåll på alternativ Etta Den alternativa sidan kan förberedas med t ex följande texter: Vad som hänt samt vem som lägger in informationen, eventuell källa för informationen och när händelsen inträffade. När sidan uppdaterades: (finns också längst ner på sidan) Nästa uppdatering: (ange om det är en ungefärlig tidpunkt) Konsekvens på kort sikt: (vad som är känt) Konsekvens på lång sikt: (vad som är känt) Pressmeddelande: (Rubriker kan finnas på en kompletterande sida. Alternativt finns den senaste rubriken här och äldre på en kompletterande sida) När ev. presskonferens kommer att hållas: (tid och plats) Kompletterande information: (eventuellt namn på kontaktpersoner, kristeam, länk till aktuell sida eller annan webbplats)

10 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 10(15) Att sidan är tillfällig och används vid krissituationer. (Eventuellt kan en länk finnas till ordinarie Etta för dem som inte berörs av krissituationen) Att tänka på Första kontakten med media Det är av yttersta vikt att myndigheterna omedelbart klargör sin syn på vad som hänt, vilken osäkerhet som gäller kring den första bedömningen av händelsens art, omfattning, inriktning och konsekvenser. Myndigheterna måste också meddela att man startat sin verksamhet, vilka planer som finns, vem som är ansvarig för informationsfrågor samt tidpunkten för nästa möte med medierna. Det är viktigt att inte låsa handlingsutrymmet genom att ge alltför starka och klara uttalanden i en situation som präglas av osäkerhet. Vid presskonferenser och vid intervjuer Journalister är utbildade i intervjuteknik och det är viktigt att organisationens sändare också är det. De punkter som tas upp nedan bör vara genomtänkta innan intervjun. Spekulera aldrig i orsaken till händelsen Förutse alla möjliga frågor och tänk ut svar på dem (även negativa) Undvik att utse syndabockar Se på intervjuaren, inte på kameran Bemöt felaktigheter och osanningar omedelbart Låt inte journalisten avbryta dig - återgå i så fall till vad du började tala om Om det är nödvändigt, avsluta intervjun och be att få återkomma med information senare Det är viktigt att upprätthålla goda kontakter med media. Spela aldrig bort myndighetens möjlighet att ge sin syn på händelseutvecklingen genom att vägra att kommentera. Säg aldrig mer än du kan stå för, "off the record", allt du säger är "on the record" (Flodin, 1998).

11 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 11(15) Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Förslag till åtgärder på lokal nivå (sjukhus) Exempel på en åtgärdslista i initialskede - informationsfunktion Exempel på pressmeddelande VMA viktigt meddelande till allmänheten

12 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 12(15) Förslag till åtgärder på lokal nivå (sjukhus) Bilaga 1 1) Informationsansvarig med medarbetare ska vara väl insatt i informationsplanens innehåll och bilagor. 2) Informationsansvarig utser någon eller några personer som kan fungera som skribent/publicerare och medarbetare vid en eventuell händelse. Dessa personer bör ha mycket god lokal- och person kännedom på plats samt är bekant med arbetsuppgifter och arbetsmaterial. Informationsansvarig ska tillse att medarbetarlistan uppdateras var sjätte månad (se bilaga 6). Ändringar ska skickas till Regionkontoret, Kc Information. 3) Kontrollera att du är väl förtrogen med hur ett massutskick görs, samt vilka listor som finns att tillgå (se bilaga 5). OBS! Ta inte för givet att mottagaren erhåller meddelandet samtidigt som du skickar i väg det via faxen. Kontrollera genom att ringa mottagaren om det är mycket brådskande. 4) Informationsansvarig vid sjukhus bör snarast kontakta motsvarande funktion inom räddningstjänst, polismyndighet och kommun i anslutning till det egna sjukhuset för att diskutera ansvarsområde, organisation och kommunikationskanaler (telefonnummer, faxnummer, e-post m m) inför en eventuell händelse. Att känna sina medspelare (och motspelare) vid en händelse är mycket viktigt. 5) Inrätta loggbok/checklista för varje funktion i informationsorganisationen. Tillse att allt material som kan behövas för varje funktion finns i den lokal som kommer att användas. 6) Se över behovet av information/kanaler till personer med olika funktionshinder, t ex döva, hörselskadade, synskadade, d v s se över behovet av tolkar. Om behov finns bör en lista på alternativa kanaler upprättas, t ex tolkar som kan ställa upp med kort varsel (även utanför arbetstid). 7) Informationsansvarig bör kontroller var det går att kopiera stora mängder material dagtid, men speciellt för övriga tider. 8) Tillse att en speciell sida upprättas på Internet som vid behov snabbt kan publiceras och länkas från förstasidan på subdomän samt från toppdomän (

13 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 13(15) Bilaga 2 Exempel på en åtgärdslista i initialskede informationsfunktion på lokal nivå (sjukhus) 1) Informationsansvarig inställer sig i katastrofledningen inom 30 minuter. 2) Bedöm behovet och bemanna upp informationsfunktionen enligt uppgjord modell. 3) Så fort informationspersonal är tillkallad, och/eller på plats, ställs arbetsplatserna i ordning. Datorer kopplas upp, telefax och kopieringsmaskin sätts på m m. 4) Utforma och sänd meddelande om att katastrofledningsgruppen på sjukhuset organiserats, att en informationscentral och eventuellt anhörigcentral upprättats. Informationsansvarig tillser att meddelande går ut internt och externt med uppgift om händelsen, telefonnummer samt tidpunkt för nästa meddelande (se exempel i bilaga 3). 5) Utforma och sänd meddelande om att katastrofledningsgruppen övertagit ledningsansvaret för sjukvårdsinsatser med anledning av händelsen. 6) Utforma meddelande till egen personal. Förmedla genom interna system t ex gruppanrop, via snabbtelefon. 7) Sänd kontinuerligt information till massmedia, t ex om Ev vid akutfall uppsök annat sjukhus Ev vi specifika symptom uppsök läkare Ev anvisningar om egenvård Om anhörigcentra upprättas Om kriscentra upprättas 8) Anordna presskonferens, ibland med medverkan från räddningstjänst, polismyndighet, kommuner m fl. 9) Meddela media när katastrofläget är över och de olika funktionerna tas bort och när verksamheten återgår till det normala.

14 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 14(15) Exempel på pressmeddelande Bilaga 3 Pressmeddelande från Sjukhuset i xxxxxxxx Sjukhuset i xxxxxxxxxxxxx meddelar att med anledning av xxxxxx (kort beskrivning av händelsen) xxxxxxxxxx har följande åtgärder vidtagits: Katastrofledningsgruppen på sjukhuset har upprättats och övertagit ansvaret för arbetet på sjukhuset. Dit kan media (ev. andra) vända sig för information. Telefonnummer till katastrofledningsgruppen Telefax till katastrofledningsgruppen xxx xx xx xx xxx - xx xx xx xxx xx xx xx En informationscentral har upprättats dit anhöriga och allmänhet kan vända sig. Telefonnummer till Informationscentralen Telefax till Informationscentralen xxx xx xx xx xxx - xx xx xx xxx xx xx xx Avsluta med att informera om när nästa information kommer ut och på vilket sätt (Internet, pressmeddelande, presskonferens m m) Adress till Internetsida (el motsvarande) Avsändare: Namn Befattning Telefonnummer Fax

15 Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 15(15) VMA viktigt meddelande till allmänheten Bilaga 4 När en fara hotar, i både fred och krig, kan allmänheten varnas med hjälp av ett utomhuslarm Viktigt Meddelande. Signalen används när människor snabbt måste varnas, t ex vid utsläpp av giftig gas. Signalen är 7 sekunder lång och efterföljs av 14 sekunders tystnad under minst 2 minuter. När du hör signalen ska du gå inomhus, lyssna på radio, stänga fönster, dörrar och ventilation. VMA följs alltid av signalen Faran över som är en sekunder lång signal. VMA begärs hos SOS som förmedlar begäran till Sveriges Radios sändningsledning som sedan i sin tur skickar begäran vidare till Sveriges Television, TV 4, och vissa kommersiella radiostationer. VMA kan endast begäras av personer med behörighet (se bilaga) enligt gällande VMA-överenskommelse (1/6 1998). Annan myndighetsinformation begärs hos endera lokal radiokanal eller rikskanal via Sveriges Radios sändningsledning. Följande personer/funktioner har behörighet att begära utsändning av myndighetsmeddelande enligt gällande VMA-överenskommelse (från den ): (Överenskommelsen gäller tills vidare. Listan är reviderad ) Räddningschef Polischef Räddningsledare Länsstyrelsen, enligt myndighetens beslut Kustbevakningen, enligt myndighetens beslut Luftfartsverket, enligt myndighetens beslut Rikspolisstyrelsen, enligt myndighetens beslut Räddningsverket, enligt myndighetens beslut Sjöfartsverket, enligt myndighetens beslut Jourhavande brandbefäl i kommunal räddningstjänst Jourhavande polismästare/polisbefäl Anläggningar som fått länsstyrelsens tillstånd att själva utlösa signalen