Innehållsförteckning. Barn- och utbildningsnämnd 8-12 Barnomsorg, skola 8-9 Bibliotek, Idrott och kultur 10-12

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2 Innehållsförteckning Politiska ledningens kommentarer 3 Kommunfullmäktige 4 Kommunens övergripande mål 5 Kommunchefens kommentar 6 Organisation/kommunfakta/fakta 6-7 Barn- och utbildningsnämnd 8-12 Barnomsorg, skola 8-9 Bibliotek, Idrott och kultur Socialnämnd Individ- och familjeomsorg 14 Arbetsmarknad 14 Äldreomsorg, Resurspool, LSS 15 Samhällsbyggnadsnämnd Bygg- och miljönämnd 19 Kommunstyrelse Näringslivsavdelning 20 Administrativ avdelning Överförmyndarnämnd 24 Valnämnd 24 Revision 25 Gemensam nämnd för upphandling 26 Jämtlands Gymnasieförbund 27 Jämtlands Räddningstjänstförbund 28 Personalekonomisk redovisning Krokomsbostäder och koncernen 34 Ekonomisk översikt Investering och avyttring 38 Resultaträkning kommunen och koncernen 39 Balansräkning kommunen och koncernen 40 Kassaflödesanalys 41 Noter Driftsredovisning 47 Redovisningsprinciper 48 Ord och begreppsförklaring 49 Revisionsberättelse

3 Den politiska majoriteten i Krokom; Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet fick förnyat förtroende i valet Göte W Swén (M), Maria Söderberg (C), Agneta Gabrielsson (FP), Anne Catrine Hedman (KD), Owen Laws (MP) ser fram emot ytterligare fyra år. Ett gott resultat bäddar för framtiden Vi vill framföra ett varmt tack till alla kommunmedborgare för att vi fick förnyat förtroende och lovar att göra vårt bästa för kommunen de kommande fyra åren. Samarbetet fungerar väl, kommunen utvecklas, befolkningen växer och vi ser framtiden an med optimism. Krokoms kommun fortsätter att utvecklas. Befolkningen ökar, den 31 december 2010 var vi innevånare. De senaste årens ekonomiska kris har vänt och kommunens verksamheter följer väl alla politiska beslut med en god ekonomisk följsamhet och kvalitetsutveckling av verksamheterna. Det ekonomiska resultatet för 2010 blev 47 miljoner kronor. Mycket positivt, nu finns det möjlighet att påbörja avsättning till den stora pensionsskulden eller minska lånen som finns i kommunen. Investeringstakten är fortsatt hög. Två nya skolbyggen har startats, om- och tillbyggnad av Ås skola samt Sånghusvallens skola. Båda dessa skolor uppförs som lågenergibyggnader där varje del i bygget utformas för att hålla energiförbrukningen på en så låg nivå som möjligt. Solfångare på taken bidrar till uppvärmning och elproduktion. I Ås skola byggs även en utbildningsanläggning där eleverna via tekniska mätinstrument kan följa den energi som skolan genererar. Kommunen har som mål att minska energiförbrukningen i kommunens fastigheter med tjugo procent till Ås nya skola och Sånghusvallens skola är ett steg på vägen mot målet. Behovet av förbättrad infrastruktur i vägar och bredband är stort i kommunen. Den politiska ledningen har varit mycket aktiv i påtryckningar mot nationella myndigheter för att få till stånd mer investeringar i vägar i kommunen. Bredbandsutbyggnad har kommit till i ytterligare några områden där byalag och Jämtkraft AB samarbetat. Kommunens IT-strategi är högsta prioritet i alla områden, även där ADSL finns. Tre debattområden präglade 2010 År 2010 präglades politiskt av tre stora debattområden: översiktsplan för vindkraft, en ny skolorganisation och införande av LOV, lag om valfrihetssystem. Översiktsplanen för vindkraft har antagits av kommunfullmäktige. Den har arbetats fram under ett par års tid. Många samrådsmöten har hållits runt om i kommunen där olika åsikter framkommit och diskuterats. Vindkraftsdebatten har väckt starka känslor för och emot i framför allt Kaxåsbygden, men också i norra kommundelen där olika näringar stått mot varandra. Vindkraftverk rätt placerade är en förnybar energikälla som vi anser kan ge utvecklingsmöjligheter i kommunen och är ett viktigt bidrag till att hejda växthuseffekten. Den ekonomiska krisen under 2008 och 2009 resulterade i en översyn av skolorganisationen. I Krokoms kommun finns det 17 grundskolor och cirka grundskoleelever. Barn- och utbildningsnämnden ansåg att det var motiverat att lägga ner två små skolor med argumenten att elevantalet har minskat och att det är viktigt att behålla hög undervisningskvalité för eleverna. Nedläggning av Ytteråns och Västbygdens skolor föreslogs. Ytteråeleverna var 13 i fem klasser och de har endast sex kilometer till nästa skola i Nälden. I Alsen är det åtta kilometer mellan Hovs skola och Västbygdens skola. Västbygdens elever föreslogs flytta till Hov i Alsen eftersom skolbyggnaden där är bättre utrustad och i bättre skick. Beslutsprocessen i kommunfullmäktige blev komplicerad. Fyra beslutstillfällen krävdes och majoriteten förlorade frågan, alla skolor är kvar då två av centerledamöterna röstade med oppositionen. Kommunfullmäktige har beslutat att införa lag om valfrihetssystem (LOV). Det innebär att de som har hemtjänst har en möjlighet att välja vem som ska utföra hemtjänsten. Det ger även förutsättningar för småföretag att utvecklas i kommunen, på landsbygden och kan bidra till tillväxt, något som näringslivet välkomnar. En ny personalförsörjningsplan har antagits av KS för åren Vi vet att många medarbetare snart kommer att gå i pension, behov av nyrekryteringar kommer. Det är alltid viktigt att arbeta med de personalpolitiska frågorna och att kommunen är en bra arbetsgivare Till sist vill vi tacka alla medarbetare för allt det arbete som görs i kommunen. Politiska ledningens kommentarer 3

4 Kommunfullmäktige Krokoms kommun är en välmående kommun i balans med miljö, människor och ekonomi Kommunfullmäktiges inriktningsmål Medborgare Krokoms kommun är en trygg och säker kommun att leva, arbeta och åldras i. Barnkonventionen är grunden för kommunens arbete för barn och ungdomar i hem, skola och på fritiden. Den lokala demokratin är väl förankrad genom ömsesidig information och dialog med kommuninvånare till exempel genom medborgarförslag, medborgarcaféer och besök på kommunens skolor. God tillgång till kulturella arenor och andra fritidsaktiviteter skapar hög livskvalitet Tillväxt och utveckling Naturhänsyn och kretsloppstänkande iakttas i kommunens alla verksamheter. Kommunens miljöpolicy och övergripande miljömål är ett stöd för arbetet för en hållbar utveckling och god livsmiljö Kommunen tillgodoser kommuninvånares, företagares och infllyttares önskemål om bostäder, tomtmark och arbetsplats/industrimark Vi ger förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt i kommunen och regionen Medarbetare Kommunen är en attraktiv och ansvarskännande arbetsgivare Ekonomi Kommunens resurser används på ett kostnadseffektivt sätt Samarbete med länets kommuner ger hög kvalitet på länsgemensamma verksamheter Dialog med kommuninvånarna Arbetet med att förbättra arbetsformerna för fullmäktige pågår fortlöpande, liksom arbetet med att hitta former för att underlätta dialogen med våra kommuninnevånare. Elisabeth Friberg, ordförande i KF, tackade av Ewert Jonsson efter 33 år i Krokoms kommun. Radiosända möten Fullmäktigemötena direktsänds via Radio Krokom och kan också avlyssnas via Radio Krokoms hemsida. Vid ett tillfälle under 2010 var det inte möjligt att direktsända av tekniska skäl, mötet sändes i stället dagen efter. Allmänhetens frågestund Via information i Krokom idag och i lokala medier påminns våra invånare om att de kan delta vid allmänhetens frågestund som är en stående punkt på fullmäktiges sammanträden. Då ges tillfälle till att ställa frågor till ledamöterna om hög- eller dagsaktuella frågor. Medborgarförslag En annan möjlighet för kommuninvånarna att vara med och påverka är att lämna in medborgarförslag. Under 2010 har 25 medborgarförslag kommit in. De handlar om: att riva upp beslut om nedläggning av skolorna i Västbygden och Ytterån återvinningsstation i Ås lekplatser, belysningsstolpar och skyltar i Krokoms samhälle trottoarer efter Offerdalsvägen sänkta busspriser, förbättrade bussförbindelser, frukost på skolan, kafé i Krokom och sommarjobb för ungdomar att Skärvången-Åkersjön undantas från etablering av vindkraft taktil massage inom äldrevården bättre parkområde i Krokoms centrum skyddsombud för dagisbarn att lågenergilampor bör användas i kommunal verksamhet uppröjning av slyskog med mera ta bort grus på cykelbanor efter vintern elbelyst skidspår i Krokom handikapparkering/parkering i Krokom återvinningsstationen i Dvärsätt 4

5 Åsiktstorget på Nyheden i december resulterade i flera spännande medborgarförslag. Jonas Andersson och Erika Dahlström i 8a får tips av Jörgen Blom (V). Medborgar- och skolcaféer/åsiktstorg Under 2010 har medborgarcaféer hållits på två orter; i Föllinge den 16 februari och i Trångsviken den 5 oktober. Skolorna ska inte bara undervisa i demokrati utan också vara en arena för övningar i praktisk demokrati. Skolcaféerna, numera kallade åsiktstorg, är ett sådant demokratiinslag. Meningen är att några av de åsikter som kommer fram vid åsiktstorgen ska resultera i medborgarförslag. Åsiktstorgen började med ett försök på Nyheden den 27 april. Försöket slog väl ut och resulterade i fem medborgarförslag. Under hösten genomfördes Åsiktstorg på Nyheden den 24 november, i Änge den 26 november, i Föllinge den 30 november och i Ås den 17 december. Medborgare- /kundperspektiv Målstyrning Inför 2009 togs nya mål fram för kommunen på övergripande nivå. Dessa är oförändrade för Målen är indelade i fyra perspektiv. Nämndernas mål ska sortera i samma perspektiv och relatera till de övergripande målen. På så sätt ska kommunen ha en målhierarki som hänger ihop. Nämnderna har under 2010 formulerat mål enligt ovan, och målen har även fastställts av kommunfullmäktige. Nämnderna har i olika omfattning och med egna rutiner styrt efter och följt upp sina mål. Vision: Krokoms kommun är en välmående kommun i balans med miljö, människor och ekonomi Tillväxt- & utvecklingsperspektiv Ekonomiperspektiv Medarbetareperspektiv Däremot saknar kommunen fortfarande centrala rutiner för att följa upp de strategiska målen med hjälp av nämndernas. Därför finns ingen sammanhållen redovisning över hur kommunens måluppfyllelse för mål för god ekonomisk hushållning varit under året. För kommentarer kring mål på nämndsnivå hänvisas till respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen. Redovisning och uppföljning av de finansiella målen redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt. Kommunen avser att under 2011 initiera ett utvecklingsarbete avseende kvalitets- och styrningsfrågor. Som en del i detta kommer mål- och resultatstyrning att beaktas. Kommunens övergripande mål utifrån fyra perspektiv Kommunfullmäktige 2010 Kvinnor Män Centerpartiet 6 6 Moderata samlingspartiet 2 4 Folkpartiet liberalerna 1 0 Kristdemokraterna 1 1 Miljöpartiet - de gröna 1 2 Socialdemokraterna 9 8 Vänsterpartiet 2 2 Antal ledamöter Partierna C, M, FP, KD och MP bildade kommunallians. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bildade opposition. Kommunfullmäktiges presidium: Ordförande: Elisabeth Friberg (C) 1:e vice ordförande Göte Norlander (C) 2:e vice ordförande Mi Bringsaas (S) Medborgare Dialog och ömsesidig information leder till förbättringar, stärkt demokrati och ett gott samarbete mellan idéelll, privat och offentlig verksamhet. Medarbetare Medarbetarna känner delaktighet, stolthet och glädje. Tillsammans skapar vi hälsofrämjande arbetsplatser. Målet är högst sju procent sjukfrånvaro år Vi har arbetsplatser med villkor som främjar jämställdhet och mångfald. Tillväxt och utveckling Vi samverkar med kommuninnevånare, företagare och inflyttare för att tillgodose behov av infrastruktur, bostäder, tomtmark, arbetskraft, utbildning och service. Ekonomi Vi når god ekonomisk hushållning genom bred delaktighet och kunskap. Resultatet uppgår till minst två procent av intäkterna. Likviditeten motsvarar minst en månads personalkostnader. Soliditeten/egenfinansieringen är minst 44 procent. 5

6 Kommunchefen har ordet Vi har ett bra utgångsläge inför 2011! Efter fyra månader som kommunchef vill jag kommentera några områden i Krokoms kommuns verksamhet. Stort plusresultat Kommunens resultat blev 37 miljoner bättre än det budgeterade resultatet. Huvudsakligen beror det på förbättrad konjuktur, men också en mycket god budgetdisciplin i alla verksamheter. Det är i goda tider vi kan spara för att klara kommande sämre tider! Sjunkande ohälsotal Under året har kommunen som arbetsgivare tillsammans med de fackliga organisationerna bedrivit ett lyckosamt hälsoarbete. Vi har uppnått de uppsatta målen för 2010 och fortsätter 2011 arbetet med att sänka sjuktalen. Krokoms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och friska arbetsplatser är en förutsättning för det. Ökande befolkning Vi är en av få kommuner i länet som ökar sin befolkning. Det ger ökade skatteintäkter och ytterligare möjligheter att utveckla kommunen och därmed skapa goda livsbetingelser för kommunens medborgare. Förbättrat företagarklimat Svenskt Näringsliv konstaterar i sin årliga näringslivsundersökning att företagen i Krokom ser en positiv utveckling av företagsklimatet. Krokom kommun har över tusen företag och de är en förutsättning för utveckling och tillväxt och därmed en av grunderna för en god kommunekonomi. Byggande av bostäder, förskolor och skolor Det har, framför allt i de södra delarna av kommunen, bedrivits ett målmedvetet arbete med planarbete, tomtförsäljning och byggande av skolor och förskolor vilket har varit en stark bidragande faktor till befolkningsökningen. Fria Föllinge Projektet som är under avslutning har engagerat många och lagt en god grund för utveckling av attraktionskraft och kulturvärlden, investeringar och företagande. Befolkningsförändring År Folkmängd Födelseöverskott Flyttningsöverskott Antal Antal Antal Folkmängd ålder/kön 2010 Samtliga områden Män Kvinnor Ålder Antal % Antal % , , , , , , , , , , , , , , ,1 Totalt Folkmängd tätort per 31 december Krokoms tätort Dvärsätts tätort Näldens tätort Vaplan Ytteråns tätort Aspås tätort Ås tätort med omg Laxsjö Föllinge tätort Änge tätort Kaxås Trångsviken tätort

7 Organisation coh kommunfakta Flyttningar 2009 Män Kvinnor Antal inflyttningar från övriga kommuner i länet från övriga län från utlandet därav år Antal utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet därav år Flyttningsnetto Kommunalskatt 2010 Total skattesats 33,12 därav till kommun 22,52 Pendling 2008 Antal i åldern 16 år och däröver Män Kvinnor Inpendling från övriga kommuner i länet från övriga län Utpendling till övriga kommuner i länet till övriga län Nettopendling Arbetssökande Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp Kommunen Länet Mars 2009 Män Kv. Tot. Män Kv. Tot år Öppet arbetslösa Progr med aktivitetsstöd Därav år Antal år Mars 2010 Män Kv. Tot. Män Kv. Tot år Öppet arbetslösa Progr med aktivitetsstöd Därav år Antal år

8 Barn - och utbildningsnämnden Antalet förskolebarn är rekordhögt och nu ökar även elevantalet i grundskolan Barn- och utbildningsnämnden ska tillhandahålla grundskola, särskola, förskoleklass och barnomsorg där grundläggande värden, kunskaper och färdigheter ska främja barns/elevers harmoniska utveckling till ansvarskännande medborgare i Krokoms kommun. Övriga verksamheter som barn- och utbildning ansvarar för är kulturskola, fritidsgårdar, bad, kultur, idrott och studie- och yrkesvägledning. Nämnden ska dessutom ge service i form av folkbibliotek till alla medborgare för att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet. Väsentliga händelser Under året som gått har arbetet med skolfrågorna i Nälden/Alsens rektorsområde upptagit stor del av förvaltningens och verksamhetens tid till planering, besvaranden och yttranden på grund av förändrade beslut. Byggnationer av de nya skolorna i Ås och Sånghusvallen påbörjades under 2010 och väntas stå klara höstterminen Nämnden tog under december 2010 ett beslut om en dator till varje elev i årskurs 7 9 med start för årskurs 7 hösten Beslutet omfattar också alla lärare i grundskolan och skolbarnomsorgen som får sina datorer under våren Den nationella satsningen förskolelyftet har genomförts inom barnomsorgen. Fyrtio förskollärare och barnskötare har deltagit och utbildningarna har varit Lekens betydelse för barns lärande (7,5 högskolepoäng för barnskötare) och Barns språkliga och matematiska utveckling (15 högskolepoäng för förskollärare). I maj månad 2010 togs det första spadtaget för Ås nya skola. Nämndens mål och måluppfyllelse Arbeta för god ekonomisk hushållning genom att inom givna ramar få större frihet att arbeta med budget för att nå måluppfyllelse i enlighet med gällande styrdokument. Målet har uppnåtts. Utfall: En övergång för skola och barnomsorg har skett från att för tre år sedan (2007) haft en budget som inte har lämnat utrymme för egna prioriteringar till att i dag kunna göra medvetna val utifrån organisationens behov. 8 En process där arbetet först har fokuserat på form och struktur och att göra de medvetna valen. I budgetmallen beskrivs från och med i år de prioriteringar som är gjorda i lagd budget för att kunna följa upp mål mot utfall. De övriga verksamheterna inom förvaltningen har redan tidigare denna frihet inom budget. Barn- och utbildningsnämnden redovisade den 31 december ett överskott på cirka 4,6 miljoner kronor. Av dessa lämnas 1,5 miljoner kronor tillbaka på grund av ej uppnådd volymökning av barn under året. Cirka 0,1 mnkr härrör administrationen vilket bottnar i en högre intäkt för MPLL (Motivation Praktiskt Lärande och Lärmiljö) än budgeterat. Dryga 1,6 mnkr berör grundsärskolan vilket beror på interkommunala ersättningar samt att integrerade särskoleelever har haft en lägre kostnad än budgeterat. Resterande cirka 1,4 mnkr är bland annat överskott för grundskolan vilket framför allt beror på periodisering för utköp av lärare 2008 som inte har använts fullt ut. Periodisering för utbildning i den nya skollagen nyttjades inte under året eftersom huvuddelen av implementeringen sker Reservation för sommarskola nyttjades inte på grund av färre elever än beräknat. Centrala medel för särskild resurs till nya behov under året har inte fallit ut i beräknad omfattning och delar av förfogandeanslaget fanns kvar vid årets slut. Utveckla det hälsofrämjande förhållningssättet i verksamheternas ansvarsområden. Målet har delvis uppnåtts.

9 Utfall: Fem skolor ingick under 2010 i hälsoprojektet KRAFT, vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt inom ramen för Europeiska Socialfonden. Projektets syfte är att stimulera till ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt i den pedagogiska verksamheten och egna vardagen. Det ska också stimulera till hälsosammare arbetsplatser och välmående personal. Övriga förskolor och skolor arbetar kontinuerligt med hälsofrämjande åtgärder, i huvudsak med aktiviteter i utemiljön. Hälsoarbetets resultat beskrivs i rektorsområdenas kvalitetsredovisningar. Olweus-programmet mot mobbning och antisocialt beteende i skolan är implementerat och en kvalitetssäkringsprocess med bland annat en mobbningsenkät för alla elever i åk 3 9 har genomförts under året. Resultaten för mobbningsenkäten 2010 visar bland annat att 88,2 procent trivs bra eller mycket bra på skolan medan 15,3 procent utsätts för upprepade kränkningar. Barn- och utbildningsnämnden stödjer det kulturella utbudet och föreningsverksamhet i kommunen genom bidrag. Under 2010 betalades 3,4 mnkr ut fördelat på cirka sextio föreningar. Arbetsledande befattningar genomgår utbildning inom ramen för Pilotprojekt för företagshälsovård i Jämtlands län (1 april september 2011). Inom projektet finns även 17 hälsoombud tilldelade barnoch utbildningsförvaltningen. För 2003 slutade sjukfrånvaron bland personalen på 13,3 procent. Sedan dess har frånvaron successivt sjunkit och är nu nere på 6,9 procent. Vi fortsätter således att sakta förbättra hälsotalet. Långtidsfrånvaron utgör 63,7 procent av sjukfrånvaron. Det är kvinnorna som till största del står för sjukfrånvaron och det är i huvudsak inom barnomsorgen. När det gäller korttidsfrånvaron hade vi under februarimars onormalt mycket sjukdomsfall bland barnomsorgens personal. Prestationsmått: Sjukfrånvaro BoU (%) År Mål Utfall ,5 6, ,5 7, ,3 9, ,1 10, ,9 10, ,7 11, ,5 12, ,3 Utveckling av kvalitetsarbetet så att det blir ett levande redskap för hela organisationen. Målet har delvis uppnåtts. Utfall: En arbetsgrupp bestående av förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, verksamhetschef och rektorsrepresentanter har utvecklat en kvalitetsmodell. Förankringen bland medarbetarna påbörjades under läsåret 2010/11. Kvalitetsmodellen används av de flesta arbetslagen. Kvalitetsarbetet sammanställs varje år områdesvis och i en kommunövergripande kvalitetsredovisning. En del i kvalitetsarbetet är den årliga workshop-dagen med politiker, förvaltningsledning, kvalitetsutvecklare och rektorer. Samtliga deltagare delades in i grupper och varje grupp fick till ansvar att läsa in och kritiskt granska en kvalitetsredovisning utifrån ett antal frågeställningar. Dagen ses som ett lärande och ger möjlighet att kommunicera kvalitetsarbete/kvalitetsredovisning tillsammans. Workshop-dagen resulterade i förbättringar/förändringar som tas med inför kommande kvalitetsredovisning som till exempel att göra en populärversion för allmänheten, göra långsiktiga jämförelser, ta fasta på framgångsfaktorer och utveckla metoder för att analysera alla nivåer, det vill säga individ, grupp och organisation. Christina Bergdahl, barnskötare vid Sånghusvallens förskola, har deltagit i utvecklingssatsningen MPLL. Verksamheterna Barnomsorg I kommunen finns 24 förskolor och 5 enskilt drivna förskolor med mellan en och fem avdelningar. Barnomsorgen omfattar även kommunal och enskild pedagogisk omsorg och skolbarnomsorg som bedrivs i fritidshem. Antalet barn i förskolan har de senaste fem åren ökat med mellan 5 och 8 procent per år, vilket gör att kommunen når rekordhöga siffror. Det har aldrig tidigare funnits så många förskolebarn i kommunen. På Sånghusvallen, Ås, öppnade ytterligare en ny avdelning under 2010, tills vidare i en hyreslägenhet, eftersom den sedan ett år tillbaka nya femavdelningsförskolan på Sånghusvallen redan är fylld. Även i Föllinge nyttjas en hyreslägenhet för att täcka barnomsorgsbehovet. Kommunens två första enskilt drivna pedagogiska omsorg (privata dagbarnvårdare) startade under sommaren 2010, varav en etablering i Änge och en i Ås. Fyra av åtta mål har nåtts. Målen med kompetenssatsningarna på IT/IS, PIM (Praktisk IToch Mediekompetens) och MPLL (Motivation Praktiskt Lärande och Lärmiljöer) har uppnåtts. Arbetet med läroplansfrågor som syftar till att utveckla läroplanens mjuka mål i förskolan kommer att fortsätta. Minst 60 procent av personalen ska vara högskoleutbildad med inriktning mot förskolan enligt nationella inriktningsmål från Skolverket. För Krokoms kommun var andelen 49 procent 2009, en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Annonsering efter behörig personal sker två gånger per år men det har inte funnits tillräckligt många sökanden. Vi har även satsat på förskolelyftet under 2010 med en huvudsaklig inriktning på språket. Mål och måluppfyllelse: Synliggöra föreningen lärande/omsorg/ fostran i förskolan. Målet har delvis uppnåtts. Ha en kommungemensam dokumentation av språkutvecklingen hos barn i förskolan. Målet har uppnåtts. Tydliggöra hur väl verksamheten uppnår läroplanernas mjuka mål eller normer och värden. Målet har inte uppnåtts. Fortsätta satsa på IT/IS som verktyg (PIM) för elevers/barns och pedagogers lärande. Målet har uppnåtts. Underlätta integration. Ta tillvara det som alla kulturer kan tillföra i vårt samhälle. Visa respekt och aktning i enlighet med läroplanernas intentioner. Målet har delvis uppnåtts. Fortsätta kompetensutvecklingsfasen för samtlig personal i EU-projektet MPLL. Målet har uppnåtts. Öka andelen högskolestuderad personal till 2/3 av de verksamma i förskolan. Målet har inte uppnåtts. Sökande till barnomsorg ska beredas plats inom tre månader. Målet har uppnåtts. Nyckeltal för barnomsorgsplacering 1 3 år 0,192 tjänst/barn 4 5 år 0,169 tjänst/barn Allmän förskola 0,075 tjänst/barn (15 tim/vecka) Kvalitetspengar ger 0,0025 tjänst per barn (kan ändras från år till år, grundar sig på antalet inskrivna barn och hur mycket vi får i statsbidrag som i sin tur är indexberäknat). Tillkommer gör medel/resurser för elever i behov av särskilt stöd, procentuellt fördelat utifrån barnantalet. Barn - och utbildningsnämnden 9

10 Barn - och utbildningsnämnden Efter den 1 juli 2010 ska enligt lag samtliga 3-åringar beredas plats i allmän förskola. För Krokoms kommuns del har det inneburit att 23 stycken 3-åringar går avgiftsfri allmän förskola under läsåret 2010/11. Nyckeltalet för skolbarnomsorg är utformat så att en beräkning av tjänster sker utifrån barnens vistelsetid, det vill säga den tid som vårdnadshavare uppgett i inlämnat schema som sedan är inrapporterat i redovisningssystemet (Procapita). Tillkommer gör medel/ resurser för elever i behov av särskilt stöd, procentuellt fördelat utifrån barnantalet. Antal barn/elever den 15 januari respektive år År Förskola och pedagogisk omsorg inkl. enskild driven verksamhet Skolbarnomsorg Pedagogpoolen Pedagogpoolens uppdrag är att bemanna korttidsfrånvaro på förskolor och fritidshem. Målet är att underlätta vikarieanskaffningen för rektorer, administratörer och personal i verksamheten. Vid anskaffning av nya timvikarier säkerställs alltid kompetens, erfarenhet och intyg från polisens belastningsregister vid en intervju där även sekretess och lämplighet prövas. I Pedagogpoolen finns en arbetsledare/ rekryterare, fem heltidsanställda samt cirka hundra timvikarier. Pedagogpoolen bemannar 58 avdelningar på förskolor och fritidshem. Behovet av vikarier har under år 2010 varit i snitt 22 per dag och 94 procent av dessa beställningar bemannades. Totalt under 2010 beställdes vikarier. Pedagogpoolen har stängt åtta veckor under sommaren och två veckor över jul. Antal beställningar per år Mål och måluppfyllelse: Att underlätta vikarieanskaffningen på förskolor och fritidshem. Målet har delvis uppnåtts. Att hålla en hög kvalité på våra vikarier. Målet har delvis uppnåtts. Att förmedla, för barn, personal och föräldrar kända vikarier och därmed bidra till ökad trygghet. Målet har delvis uppnåtts. Grundskola Kommunen bedriver grundskola och förskoleklass från årskurs F till 9 utifrån nationella riktlinjer fanns 17 grundskolor i kommunen. Grundskolan har nått sex av tolv uppsatta mål. Under 2010 inköptes till kommunen ett datorbaserat verktyg för att underlätta arbetet med elevernas individuella utvecklingsplaner. Arbetet med Olweusprogrammet mot mobbing och antisocialt beteende i skolan är nu implementerat på alla skolor. Kompetenssatsningarna på personalen som MPLL och PIM pågår även under Åtgärdsprogram och särskilda insatser upprättas för de elever som inte nått målen. Läroplanens mjuka mål och arbetet med integrering av elever från andra länder sker fortlöpande. Målet att samtliga elever når målen i enlighet med läroplan och kursplaner har inte nåtts. Vårterminen 2010 blev totalt i kommunen 86,3 procent av eleverna i åk 9 behöriga till gymnasiet vilket ligger lägre än rikets 88,2 procent. Mål och måluppfyllelse: Alla elever når målen i enlighet med läroplan och kursplaner. Målet har inte uppnåtts. Tydliggöra hur väl verksamheten uppnår läroplanernas mål för normer och värden. Målet har delvis uppnåtts. Utveckla rektorers och lärares förståelse för skolans uppdrag i syftet att nå ökad måluppfyllelse och därmed höja meritvärdet. Målet har delvis uppnåtts Fortsätta kompetensutvecklingsfasen i EUprojektet MPLL. Målet har uppnåtts. PIM-utbildning för samtliga pedagoger och rektorer. Målet har delvis uppnåtts. Genomföra utvecklingsprojekt i läs, skriv och räkna med finansiering genom statliga bidrag från Skolverket. Målet har uppnåtts. Genomföra sommarskola. Målet har uppnåtts. Bättre mottagande och inkludering av elever från andra länder. Målet har delvis uppnåtts. Utveckla kunskapen runt integration för all personal. Målet har inte uppnåtts. Påbörja implementering av nya skollagen och Lgr 11, de nya kursplanerna. Målet har uppnåtts. För varje elev ska det finnas en individuell utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen. Utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och utgöra ett aktivt verktyg i elevens lärandeprocess för att nå målen och den ska utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor. Målet har uppnåtts. Varje skola ska ha en lokal arbetsplan. Målet har uppnåtts. Antal barn/elever den 15 januari resp. år År Förskoleklass Grundskola, integrerade särskoleelever Grundsärskola (ej integrerade) Nyckeltalet bygger på en grundbemanning med det totala måttet av 7,8 lärare per 100 elever (inkl. specialpedagog). Tillkommer gör stödresurser (medel) för elever i behov av särskilt stöd, särskild insats i skolan, särskola, modersmålsundervisning och svenska som andra språk. För 2009 låg dessa resurser på 0,9 procent, vilket innebar totalt 8,7 årsarbetare per hundra elever. Grundsärskolan Den obligatoriska särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola. Särskolan är en egen skolform som följer grundskolans läroplan Lpo 94, men har egna kursplaner där man tar fasta på elevernas faktiska utvecklingsnivå. Trots att det är en egen skolform ska undervisningen bedrivas i nära anslutning till grundskolan, ibland till och med i samma klasser, så kallad särskoleintegrering Mål och måluppfyllelse: Särskoleelever från Krokoms kommun erbjuds i första hand kommunens egen särskoleverksamhet i form av integrering, träningsskola eller grundsärskoleklasser. Om kommunen inte har möjlighet att erbjuda lämplig särskoleplats så köps platser i första hand av Östersunds kommun. Målet har delvis uppnåtts. Nyckeltal: Kostad per elev Stora skillnader i graden av utvecklingsstörning gör att kostnaden per elev och läsår varierar mellan Studie- och yrkesvägledningen (SYV) inom grundskolan Arbetet pågår ständigt för att nå de uppsatta målen. Berörda rektorer har fått information vid verksamhetsträffar. En diskussion om SYV:s roll i skolan har påbörjats. Studie- och yrkesvägledningen och deras kompetens är efterfrågade. Mål och måluppfyllelse: Färre avhopp och omval i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Målet har delvis uppnåtts. Framgångsrika elever som känner sig trygga i sina val av utbildning och yr- 10

11 ken, för att ge höjd utbildningsnivå och därmed även tillväxt och utveckling i kommunen. Målet har delvis uppnåtts. Kommunicera och förankra nya Allmänna råd och kommentarer om studieoch yrkesorientering med skolledning och lärare i syfte att förbättra styrning och ledning, resursfördelning och samarbete mellan skola och yrkesliv. Målet har uppnåtts. Studie- och yrkesvägledningen (SYV) inom vuxenutbildningen Studie- och yrkesvägledningen samverkar i ett länsövergripande projekt, Drop-out, för elever som lämnat gymnasiet med ofullständiga betyg. Man arbetar även med informationsmöten för målgruppen tillsammans med Arbetsförmedlingen. SYV ger vägledning till alla vuxna som tar kontakt med SYV. Samverkan med näringslivet behöver utvecklas. Mål och måluppfyllelse: Uppföljningsmöte med elever som lämnat gymnasiet med ofullständiga betyg. Målet har delvis uppnåtts. Genomföra informationsmöten på Arbetsförmedlingen. Målet har uppnåtts. Ge studie och yrkesorientering till alla vuxna i behov. Målet har uppnåtts. Vara väl förtrogen med det regelsystem som är styrande för vuxenutbildningen. Målet har uppnåtts. Samverka med högskolor och näringsliv. Målet har delvis uppnåtts. på fiol och blockflöjt redan i årskurs 1 och 2. Motivet till denna förändring var att prioritera orkesterinstrumenten inom stråk och blås för att förstärka ensembleverksamheten som minskat de sista åren. Förändringen har inneburit ett fortsatt ökat antal anmälningar på fiol och blockflöjt. Under året har ett Trollprojekt genomförts i samarbete med förskolan. Integreringsprojekt har pågått där barn och personal sjungit, spelat och dansat med Kulturskolan. Ett flertal integreringsprojekt har genomförts bland äldre elever i grundskolan med drama som utgångspunkt. Mål och måluppfyllelse: Kulturskolans uppgift är att skapa ett intresse för kultur för grundskolans elever och ge dem möjlighet att utveckla sin egen kulturella identitet. Målet har delvis uppnåtts. Kulturskolan vill utveckla och stimulera elevernas färdigheter till fortsatt kulturellt utövande som också stärker elevens självkänsla och ger ökad social kompetens. Målet har uppnåtts. Kulturskolans strävan är också att lära eleverna att samarbeta och få ökad empati och förståelse både för sig själv och för andra. Målet har uppnåtts. Kulturskolan ska utöka samarbetet med förskolan och obligatoriska skolan i syfte att integrera verksamheterna enligt läroplanernas intentioner. Målet har delvis uppnåtts. Prestationsmått: Antal inskrivna elever per kurs samt elever/barn i integreringsprojekt den 15 januari resp. år År Antal kurser i Kulturskolan Integrering grundskola, antal elever Integrering barnomsorg, antal barn Bibliotek Inom biblioteket har nya tjänster införts i form av e-böcker och e-ljudböcker, det vill säga att böckerna lyssnas via datorn och läses på skärmen alternativt ladda över på till exempel en läsplatta. En implementering av ny webbportal som är gemensam för alla biblioteken i länet pågår och förväntas vara klar En satsning på samelitteratur och SMS till låntagare på reserverade böcker i stället för brev. Föllinge bibliotek arbetar med tillgänglighet. Mål och måluppfyllelse: Vi har attraktiva och tillgängliga bibliotekslokaler som lockar till besök, för stimulans och rekreation. Målet har delvis uppnåtts. Vi vill skapa attraktiv biblioteksmiljö för barnen. Målet har delvis uppnåtts. Öka tillgängligheten till litteratur för minoritetsgrupper. Målet har delvis uppnåtts. Vi arbetar för snabb tillgänglighet av efterfrågade böcker. Målet har delvis uppnåtts. En gemensam webbportal för biblioteken i länet i drift mars Målet har uppnåtts. Lånesamverkan mellan biblioteken i länet. Klart Målet har inte uppnåtts. Öka antalet e-tjänster och medborgarnas tillgänglighet av dem. Målet har uppnåtts. Vi arbetar förebyggande för en hälsosam arbetsplats. Målet har uppnåtts. Vi har personal med kunskap och kompetens. Målet har uppnåtts. Genom delaktighet och kunskap bland medarbetarna håller vi budget. Målet har uppnåtts. Barn - och utbildningsnämnden Utlån och besök i Krokoms kommunbibliotek År Utlån Besök * Ämneskurser inklusive ensembler Antal pojkar Antal flickor Totalt Pojkar (%) Flickor (%) Musik Teater/ drama Dans Summa Kulturskolan medverkade på förskolan Lyckebo. * Biblioteket var stängt under några veckor vid systembyte. Bibliotekets mediaanslag 2010 var kronor, vilket är 42 kronor per kommuninvånare och år. Medelvärdet för mediaanslag i länet är 63 kronor per invånare och år. Kulturskolan Kulturskolan erbjuder frivillig undervisning i sång, dans, drama samt instrument. Antalet anmälningar ökar för varje år vilket innebär att många hamnar i kö. Läsåret 2009/10 infördes möjlighet för elever att göra dubbla val. Från och med läsåret 2009/10 genomfördes en verksamhetsförändring i Kulturskolan. Elever fick möjlighet att anmäla sig Kultur 11

12 Barn - och utbildningsnämnden Foto: Stefan Nolervik Linda Pettersson-Bratt sjunger vid ett evenemang i Kälom. Kulturavdelningen ska, i nära samarbete med andra aktörer, verka för att utveckla det lokala kulturlivet samt öka attraktionskraften i kommunen genom att bland annat stötta lokala kulturinitiativ. Där har Krokoms kommuns bidragsdel varit viktig och ibland avgörande om teaterkvällen, konserten eller utställningen blivit av. Ett nytt program antogs 2010 av alla kommuner och landstinget. Till detta pågår en dialog och en diskussion om lokal och regional utveckling. Den kulturpolitiska samverkansmodellen ska genomföras via en treårig kulturplan för landstinget och kommunerna. Krokoms kommun är framgångsrik vad gäller ungdomsfrågor där ungdomskultursamordnaren tillsammans med UK (Ungdomskulturrådet) bedriver verksamhet för ungdomar i kommunen. Kulturavdelningen har under året haft inspirationskvällar med föreläsare för kommunens arrangörer och kulturintresserade. Mål och måluppfyllelse: Kulturavdelningen ska, i nära samarbete med, kulturskola, bibliotek, organisationer, föreningar och näringsliv, verka för att utveckla det lokala kulturlivet samt öka attraktionskraften i kommunen genom att bland annat stötta lokala kulturinitiativ. Målet har uppnåtts. Kommunen ska också arbeta för att utveckla nya former för samarbete med övriga kommuner i regionen. Målet har delvis uppnåtts. Att arbeta i enlighet med det kulturprogram som antagits av landstinget och länets kommuner. Målet har uppnåtts. Bedriva barn- och ungdomsverksamhet och utveckling av Ung Kulturs arbete. Målet har uppnåtts. I samband med bland annat arrangörsutbildningar stärka nätverk och göra såväl arrangemang som kulturarbetare mer lättillgängliga. Målet har uppnåtts. Utveckla arbetet med hemsidan. Målet har delvis uppnåtts. Prestationsmått: Kulturavdelningen har under året varit arrangör eller medarrangör vid 45 arrangemang. Målsättningen har varit att ha minst 40 besökare i snitt på dessa. Utfallet under 2010 blev 71 besökare i snitt. Alla barn i åldern 3-16 år ska erbjudas en kulturupplevelse/ läsår, vilket har utfallit lyckligt. Det är svårt att få till turnéer med subventionerade artister. Barnkulturpotten är viktig och bör ökas. Minst 25 unga kulturutövare ska erbjudas en möjlighet att utöva sin konstart vid något evenemang i kommunen. Kulturavdelningen har tittat på ungdomar som inte tillhört kulturskolan. Totalt 70 ungdomar har deltagit i elva stycken av årets evenemang. Ås skola blev tvåa i riksfinalen för Bästa 4:an i Pingis. Tävlingen avgjordes i Stockholm och det blev knapp finalförlust med 3 4. Idrott Ansvaret för föreningsstöd, bokningar av idrotts- och föreningshallar, fritidsgårdsverksamheten och allmänhetens bad är några av idrottens ansvarsområden. Verksamheten ska bidra till ett aktivt och stimulerande fritidsliv för kommunens invånare. Idrott har låg måluppfyllelse, där målen inte uppnåtts finns förklaringar och inplanerade åtgärder. Ekonomisk redovisning, tkr 12 Redovisat 2009 netto Redovisat 2010 Kostnad Att uppfylla de mål som fastställts i det idrottspolitiska handlingsprogrammet. Målet har inte uppnåtts. Att stimulera föreningsutveckling genom att under året arrangera föreningsträffar lokalt i samråd med SISU Idrottsutbildarna. Målet har delvis uppnåtts. Att stimulera föreningarnas verksamhet genom att stärka det Lokala aktivitetsstödet. Målet har inte uppnåtts. Att höja stödet anläggningsbidrag till föreningar till en mer verklighetsnära nivå utifrån dagens driftskostnader. Målet har inte uppnåtts. Att höja stödet för lönebidragsanställda utifrån dagens kostnadsnivå. Målet har inte uppnåtts. Att än mer aktivera SISU Idrottsutbildarna i genomförandet av riktade utbildningsinsatser (uppdragsutbildningar) för föreningslivet. Målet har delvis uppnåtts. Att inventera och prioritera kommunens idrottsanläggningar och därefter förbättra förutsättningarna för anläggningsskötsel. Målet har inte uppnåtts. Administration Personalförändringar har påverkat prestationen så att målsättningarna inte helt har uppnåtts. Individuell fortbildning har prioriterats. Mål och måluppfyllelse: Ge god service till verksamhet och kommuninnevånare. Målet har delvis uppnåtts. Arbeta konsultativt och utbildande. Målet har delvis uppnåtts. Ge bra underlag till politikerna. Målet har delvis uppnåtts. Vara en arbetsplats där man är delaktig och har möjlighet att utvecklas. Målet har uppnåtts. Redovisat 2010 Intäkt Redovisat 2010 Netto Budget 2010 Budgetavvikelse 2010 Administration Barnomsorg Grundskola inkl SYV och särskola Kulturskola Bibliotek Kultur/Turism Idrott Summa

13 Socialnämnden Krokom är den enda Jämtlandskommunen som tillämpar lagen om valfrihet fullt ut Socialnämnden ska tillhandahålla en god service med bra kvalitet inom vård, omsorg och individ- och familjeomsorgen. Medborgarna ska uppleva att Krokom är en trygg och säker kommun att leva, arbeta och åldras i. Alla ska ha tillgång till likvärdig service oavsett bostadsort i kommunen. Brukarens behov är utgångspunkt för socialnämndens insatser. Arbetet har drivits utifrån socialnämndens mål: Socialnämndens samtliga beslut ska verkställas och följas upp. Ha en budget i balans. Utveckla verksamhetsstöden för att höja kvalitén och underlätta planering, bemanning och uppföljning av verksamheten. Genomföra kompetensutveckling av personal. Utreda och utveckla nya verksamhetsområden. Göra kvalitetsmätningar mot kunder Sänka ohälsotalen. Mål och viktiga händelser under 2010 För år 2010 visar socialnämnden ett positivt resultat på kronor. Ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat totalt för socialnämndens verksamheter. Den minskade ekonomiska ramen för 2010 (p.g.a. den finansiella krisen) medförde påfrestningar på verksamheten (totalt ska budgetramen minska med drygt 11 mnkr fram till 2012). De omstruktureringar som genomfördes under senare delen av 2009 och första kvartalet 2010 påverkade verksamhet och kostnadsnivå positivt. De förändringar som genomförts, och som vi såg effekten av under året med bland annat en budget i balans är: Avveckling av tio särskilda boendeplatser. Omstrukturering av vår verksamhet gällande korttidsplatser. Driftsentreprenad, cirka 20 procent av vår verksamhet inom vård och omsorg drivs i dag av annan utförare. Omstrukturering av vår dagliga verksamhet. Nytt gruppboende för äldre funktionshindrade. 13 Viktiga händelser Projektering har inletts gällande alternativboende för ungdomar med särskilda behov (LSS). Etapp 1 för införande av valfrihet i hemtjänsten har genomförts (förfrågningsunderlag mm). Utökning av Refugios verksamhet (ensamkommande flyktingbarn). Etablering i nya lokaler i Krokom. Revidering av ledningssystemet Hälsoläget inom vår verksamhet har förbättrats. Målet för ohälsotalet var 8 procent för 2010, utfallet blev 7,3 procent vilket är en förbättring med 1,5 procent i jämförelse med Kvalitetsmätningar har genomförts bland våra kunder inom vård och omsorg. Satsningen på anhörigstöd och uppsökande verksamhet fortstte under Framtid En fortsatt positiv utveckling av vår verksamhet kräver en god ekonomi och ekonomisk medvetenhet. Vi skapar förutsättningar för detta med en ekonomisk styrning och uppföljning som är förankrad ute i verksamheten. Verksamhet och tjänster ska orienteras så att vi upplevs som lättillgängliga och serviceinriktade av våra kommuninnevånare. Vi ser över våra gemensamma funktioner och strukturer med fokus på tydlighet, dialog/ kommunikation och flexibilitet. Vårt kvalitetsarbete fortsätter. Samarbetet med andra huvudmän utvecklas och tydliggörs. Verksamhetsstöden ska förbättras så att planering, dokumentation och uppföljning av vår verksamhet kvalitetssäkras. Vi utvecklar och tydliggör rollerna i verksamheten. Kompetensutveckling av vår personal ska ske kontinuerligt. Att skapa incitament som ökar intresset för att arbeta inom vår serviceverksamhet är en viktig förutsättning för att vi ska bli framgångsrika leverantörer av våra tjänster. Åtgärder görs för att höja hälsotalen och skapa ett mer hälsofrämjande klimat.

14 Socialnämnden Prioriterade aktiviteter 2011 Utreda mellan- och trygghetsboende. Göra en översyn av organisation med anledning av alternativa driftsformer och LOV. Införa e-hälsa för vård och omsorg. Alternativboende för ungdomar med särskilda behov (LSS). Verksamhetsstöd för planering och dokumentation. Implementera egenregin inom hemtjänsten (LOV). Dagverksamhet för psykiskt funktionshindrade. Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen (IFO) ger stöd till människor som efterfrågar psykosociala insatser eller ekonomiskt bistånd, särskilt barns och ungdomars behov beaktas. Försörjningsstöd Diagram 1: Antal hushåll med försörjningsstöd Mottagandet av ensamkommande barn kräver en förhållandevis omfattande handläggning, vilket innebär särskilda socialsekreterarresurser för detta ändamål. Refugio Socialnämnden tecknade under 2008 ett avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn. Inledningsvis innebar avtalet åtta platser men utökades till tolv platser under Under 2010 tecknades ett nytt avtal som innebär totalt sjutton platser. Verksamheten utökades under året med ytterligare en enhet med lokaler på Axel Perssons väg. Missbruksvård Diagram 2: Institutionskostnader IFO (barn och vuxna) Feriepraktik Under sommaren 2010 var 319 ungdomar anställda som feriearbetare. Dessa arbetade 75 timmar vardera inom kommunens verksamhet, inom föreningslivet och hos privata företag. OSA (offentligt skyddad anställning) Under året har två personer varit anställda i kommunen via OSA. Lyft Lyft är en form av praktik som kommunen erbjuder arbetslösa via samverkansavtal med Arbetsförmedlingen. Kommunen har under 2010 haft 30 platser till förfogande. Fas 3 Kommunen erbjuder Fas 3-sysselsättning för dem som varit arbetslösa länge. Detta sker i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och syftet är att på sikt få ut dessa personer i självförsörjning. Under 2010 var 15 personer i sysselsättning i Krokoms kommuns regi Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat med 17 procent jämfört med föregående år vilket motsvarar budgeterade medel för Totalt sett har antalet bidragshushåll minskat något i förhållande till de tidigare åren. Den främsta orsaken till att försörjningsstöd beviljas är arbetslöshet med otillräcklig eller ingen ersättning från A-kassa. Kategorin ungdomshushåll det vill säga personer under 25 år har minskat något under Kostnaderna för samma grupp är däremot ungefär desamma som föregående år. Barn och unga Under 2007 och 2008 ökade antalet ärenden rörande barn och unga kraftigt vilket medförde att verksamheten utsattes för hög arbetsbörda och fick svårigheter att klara de krav som lagstiftningen kräver. Under 2009 minskade antalet ärenden till en mer normal nivå för att under 2010 åter öka. Följdverkningarna från de tidigare åren har dock präglat 2010 starkt och krävt utökade personalresurser. Kostnaderna för familjehems- och institutionsvård för vård av barn och unga har liksom tidigare år fortsatt att öka och det har medfört ett stort underskott Kostnaderna för missbruksvården har under senare år legat på en hög nivå. Ett skäl till ökade kostnader är att flera personer tvångsvårdats enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM), vilket är en kostnadsintensiv vårdform. Antalet placeringar enligt LVM har minskat under 2010 vilket innebär att kostnaderna för missbruksvården minskat. En boendestödjare anställdes under 2010 för att arbeta med personer med de tyngsta missbruksproblemen. Detta har fått en positiv effekt för målgruppen vilket avspeglar de sjunkande kostnaderna för missbruksvården, då institutionsvård inte blir aktuell lika ofta som tidigare. Ohälsotalet för individ- och familjeomsorgen var 3,55 procent år Arbetsmarknad Navigator Navigator är ett projekt som delvis finansieras genom EU:s sociala fond. Verksamheten bygger på ett uppdrag från kommunstyrelsen och syftet är att stödja personer med bidrag från kommunen i deras väg till självförsörjning. Projektet är treårigt och pågår under perioden 1 maj april 2011 och har en totalbudget på 12,2 miljoner kronor. Från starten och fram till den 31 december 2010 har projektet haft 90 personer som har hunnit avsluta sitt deltagande. Av dessa har 33 procent fått arbete och 8 procent börjat studera. Äldreomsorgen Hemtjänsten ger service vård och omsorg till cirka 300 personer (ej personer som enbart har trygghetslarm) vilket innebär att cirka 10 procent av åldersgruppen 65 år och äldre har beviljade insatser. Kommunen har 181 platser i särskilt boende inklusive korttidsplatser, vilket innebär att 24 procent av åldersgruppen 80 år och äldre kan efterfråga och har beviljats ett särskilt boende. Särskilt boende Diagram 3: Antal boende i särskilt boende Antal platser Antal boende Det särskilda boendet har klarat sin budgetram Vid Hällebo i Offerdal föreligger ett underskott på grund av en överbemanning mot budget både dag- och nattetid, vilket är åtgärdat i budget Avvecklingen av korttidsplatser vid Blomstergården har inneburit högre vårdtyngd vid Hällebo. Blomstergårdens särskilda boende har gett ett överskott mot budget. Driftsentreprenaden i Föllinge ger ett överskott mot budget. Sammantaget, för hela särskilt boende, är överskottet netto 1,2 mnkr. För särskilt boende var ohälsotalet 7,91 procent år 2010 vilket kan jämföras med 9,4 procent föregående år. 14