Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot vård av äldre, Uppsala Universitet, , uppgifter och examinationer avseende MÅL 5.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot vård av äldre, Uppsala Universitet, , uppgifter och examinationer avseende MÅL 5."

Transkript

1 Uppgifter är hämtade från inriktningens studiehandledningar och lärplattform Teoretisk ämnesfördjupning Introduktion Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad är ett akademiskt kunskapsområde som specialistsjuksköterskan ska ha en fördjupad kunskap på avancerad nivå inom. Den teoretiska ämnesfördjupningen bygger vidare på de kunskaper som ligger inom ramen för den grundutbildade sjuksköterskans kompetensområde. Detta innefattar att ha kunskap om omvårdnadens metaparadigm, omvårdnadsteorier och begrepp. En tydlig teoretisk grund är betydelsefullt för att omvårdnaden som vetenskap ska accepteras och respekteras som eget akademiskt ämne på olika nivåer i organisationen likväl som av olika professioner. Att ha goda teoretiska kunskaper inom omvårdnad är nödvändigt för att förstå specialistsjuksköterskans roll och ansvar i det kliniska arbetet och i ett samhällsperspektiv. Ett grundantagande i denna ämnesfördjupning är att teori och praktik påverkar varandra och att teorier och begrepp är användbara i den kliniska vardagen. För att kunna uppfylla ansvaret som specialistsjuksköterska att ge evidensbaserad omvårdnad av god kvalitet måste du kunna förstå och analysera hur kliniska fenomen/frågeställningar/problem förstås och analyseras ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Vidare antas att när omvårdnadsteorier och begrepp används i vårdsituationer kan detta öka sjuksköterskans autonomi och därigenom underlätta implementering av evidensbaserad omvårdnad. Mål Mål som examineras i ämnesfördjupningen är följande: Självständigt kunna analysera och applicera vårdvetenskapliga teorier, modeller och begrepp på vårdsituationer. Självständigt kunna analysera och applicera vårdvetenskapliga teorier, modeller och begrepp i ett samhällsperspektiv. Kunna integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar. Genomförande Ämnesfördjupningen utgår från en vårdsituation som ingår i inriktningens kunskapsområde. Utifrån den valda vårdsituationen ska tre moment bearbetas: 1) Identifiera och beskriva en vårdsituation 2) Analysera vald teori, modell eller begrepp 3) Analysera vårdsituationen ur ett vårdvetenskapligt, kliniskt respektive samhälleligt perspektiv 1

2 1. Identifiering och beskrivning av en vårdsituation Börja med att läsa kapitel 2 Omvårdnadsteoriers betydelse i praxisundersökningar (Bidstrup Jörgensen & Östergaard Steenfeldt, 2012). Utgå sedan från frågorna nedan och gör en beskrivning av vårdsituationen som du har identifierat. Samtliga frågor ska besvaras. Som stöd för denna del av ämnesfördjupningen utgår du från kapitel 8 (s ) i Theoretical Nursing. Development & Progress av Meleis (2007). Vilken är vårdsituationen? När förekommer vårdsituationen? Hur kan du avgränsa vårdsituationen? Beskriv de faktorer som kan påverka vårdsituationen? 2. Analys av vald teori, modell eller begrepp Välj en omvårdnadsteori, modell eller ett vårdvetenskapligt begrepp som är lämplig att använda för att tolka och analysera den vårdsituation som du valt utgå från. Beskriv, och motivera ditt val av teori, modell eller begrepp. Analysera teorin, modellen eller begreppet utifrån frågor nedan (välj a-, b-, eller c beroende om du ska utgå från teori, modell eller begrepp). a) Analys av teori: Läs kapitel 11 Framework for analysis and evaluation of nursing theories, (Fawcett, 2013.), samt kapitel 3 Omvårdnadsteori som referensram, (Bidstrup Jörgensen & Östergaard Steenfeldt, 2012), Hur är begreppet människa definierat och beskrivet i teorin? Hur är begreppet miljö definierat och beskrivet i teorin? Hur är begreppet hälsa definierat och beskrivet i teorin? Hur är begreppet omvårdnadshandlingar definierat i beskrivna i teorin? b) Analys av modell: Läs kapitel 3 Framework for analysis and evaluation of nursing models, (Fawcett, 2013). Hur är begreppet människa definierat och beskrivet i modellen? Hur är begreppet miljö definierat och beskrivet i modellen? Hur är begreppet hälsa definierat och beskrivet i modellen? Hur är begreppet omvårdnadshandlingar definierat och beskrivet i modellen? c) Analys av vårdvetenskapligt begrepp: Läs kapitel 5 Begreppsanalys och begreppsbestämning, (Wiklund Gustin & Bergbom, 2012). Vilka olika definitioner av begreppet kan du identifiera i anvisad litteratur? Hur har begreppet tidigare analyserats i vårdvetenskaplig forskning? 3. Tolkning, och analys av vårdsituationen ur ett vårdvetenskapligt, kliniskt och ett samhälleligt perspektiv. Tolka, och analysera vårdsituationen utifrån teorin/modellen/begreppet. Ta stöd av nedanstående frågor: 2

3 Hur kan vårdsituationen förstås och förklaras utifrån vald teori, modell eller begrepp? Vilken aktuell vårdvetenskaplig forskning kan stödja dina tolkningar? Ange referenser. På vilket sätt kan kunskapen du förvärvat ovan komma till användning i ett kliniskt perspektiv? Analysera och beskriv detta. På vilket sätt har denna betydelse i ett samhälleligt perspektiv? Analysera och beskriv detta. Formalia Arbetet ska förses med titelblad. Rubricera innehållet i arbetet enligt följande: Identifiering och beskrivning av (vald vårdsituation) Analys av (namnet på vald teori, modell eller begrepp) Tolkning, och analys av (vårdsituationen) ur ett vårdvetenskapligt, kliniskt och samhälleligt perspektiv. Varje del ska omfatta ord exklusive referenser, texten skrivs i Times 12 och med 1.5 radavstånd. Språket ska vara strikt objektivt och vetenskapligt. Referenser ska vara korrekta och skrivas enligt APA-systemet. 3

4 För godkänt ska studenten ha besvarat samtliga delar enligt anvisningarna, samt ha ett korrekt språkbruk och korrekt referenshantering. Bedömning Godkänd Inte godkänd Kommentar 1. Identifiering och beskrivning av en vårdsituation a) Beskrivning av vårdsituationen b) Avgränsning av vårdsituationen c) Beskrivning av faktorer som kan påverka vårdsituationen 2. Analys av vald teori/ modell/ eller vårdvetenskapligt begrepp a) Redovisning av den valda teorins definition och beskrivning av konsensusbegreppen Människa Miljö Hälsa Omvårdnadshandlingar Motivering till vald teori b) Redovisning av den valda modellens definition och beskrivning av konsensusbegreppen Människa Miljö Hälsa Omvårdnadshandlingar Motivering till vald modell c) Redovisning av olika definitioner av valt vårdvetenskapligt begrepp Beskrivning av begreppsanalys Motivering till valt begrepp 3. Tolkning och analys av vårdsituationen i förhållande till vald teori/modell/ vårdvetenskapligt begrepp a) Redovisning av hur vårdsituationen kan förstås och förklaras utifrån vald teori/modell/begrepp b) Referenser till aktuell vårdvetenskaplig forskning c) Analys och beskrivning av hur förvärvad kunskap kan användas i ett kliniskt perspektiv d) Analys och beskrivning av betydelsen av kunskapen i ett samhälleligt perspektiv 4. Presentationsform a) Struktur av innehållet b) Skriftlig språkbearbetning c) Referenshantering korrekt, enligt APA 4

5 Litteratur Obligatorisk litteratur Contemporary nursing knowledge : analysis and evaluation of nursing models and theories Fawcett, Jacqueline (författare), Desanto-Madeya, Susan (författare) ISBN , 3. ed. Philadelphia, Pa. : F. A. Davis, cop Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik Ingegerd Bergbom Wiklund Gustin, Lena,(redaktör/utgivare), Bergbom, Ingegerd, (redaktör/utgivare) ISBN , 1. uppl. Lund : Studentlitteratur, 2012 Omvårdnadsteori som referensram: i forskning och utveckling Bidstrup Jörgensen, Birgit, (redaktör/utgivare) Östergaard,Steenfeldt, Vibeke ISBN , 1. uppl. Stockholm : Liber, 2012 Nursing research : generating and assessing evidence for nursing practice Denise F. Polit, Cheryl Tatano Beck SBN Philadelphia : Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins, cop [dvs 2011] Theoretical nursing : development and progress Meleis, Afaf Ibrahim (författare) ISBN (hardback alk paper), 5. ed. Philadelphia : Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins, [2011], cop

6 Examinationsuppgift, individuell uppgift Reflektera skriftligt över en äldre persons livsberättelse genom att genomföra en intervju och relatera detta till teori och forskning. Lärandemål Du ska träna intervjumetod och kunna ställa samman det insamlade datamaterialet om en äldre människas livsloppsperspektiv och kunna identifiera dess betydelse för planeringen av omvårdnaden i mötet med äldre. Du ska som blivande sjuksköterska i äldrevård kunna relatera dina data till teorier om åldrande, till den äldres sociala situation, aktuell forskning och egna erfarenheter. Riktlinjer Titta på kortfilmen som handlar om livsberättelser och filmen som handlar om intervjumetodik. - Läs kurslitteraturen och vetenskapliga artiklar - Förbered intervjun gör en frågeguide - Gör upp intervjutid och bestäm hur lång tid er intervju får ta, (30-60 min.) - Intervjua en person över 75 år (inte en anhörig) och spela in intervjun Skriv en rapport med följande innehåll Inledning - en kort redogörelse av teori om åldrande och berättelsens teori och praktik. Syfte - syftet med studien kan vara att beskriva en äldre persons livsberättelse. Metod - hur intervjun genomfördes och vilken intervjumetod du använde och en beskrivning av valda intervjufrågor. Resultat - sammanfatta livsberättelsen använd gärna styrkande citat. Diskussion - Relatera ditt resultat till kurslitteratur, aktuell forskning och egen erfarenhet. Referenslista med korrekt referenshantering genom hela arbetet. I uppgiften ingår att du refererar till minst fyra vetenskapliga artiklar. Frivilligt diskussionsseminarium tillsammans med lärare och kurskamrater i klassdiskussionen Rapporten bör omfatta 5 - (max) 8 A4-sidor, font 12, radavstånd 1,5 exklusive referenser. Skicka in rapporten till läraren (examinator) för betygssättning via Inlämningsfunktionen nedan. Glöm inte att ange ditt namn på uppgiften. Publicera (frivilligt) därefter din rapport i NANO-journalen, tidigast 5 dagar efter sista inlämningsdag. Betygskriterier Väl godkänd - Kan mycket väl relatera till teorier om åldrandet. Kan mycket väl relatera till äldres sociala situation för att kunna planera omvårdnad. Kan mycket väl relatera till aktuell forskning och egna erfarenheter. Kan mycket väl ställa samman intervjumaterial och relatera till äldres livsloppsperspektiv. Minst fyra vetenskapliga artiklar ska ingå och sidantalet, minst 5 och max 8, ska vara uppfyllt. Referenshanteringen ska vara korrekt och studieuppgifterna 1-4 ska vara genomförda. Godkänd - Kan tillräckligt relatera till teorier om åldrandet. Kan tillräckligt relatera till äldres sociala situation för att kunna planera omvårdnad. Kan tillräckligt relatera till aktuell forskning och egna erfarenheter. Kan tillräckligt ställa samman intervjumaterial och relatera till äldres livsloppsperspektiv. Minst fyra vetenskapliga artiklar ska ingå och sidantalet, minst 5 och max 8, ska vara uppfyllt. Referenshanteringen ska vara korrekt och studieuppgifterna 1-4 ska vara genomförda. Underkänd - Mycket eller något mer arbete krävs för att uppnå lärandemålet. 6

7 Studieuppgift Fallbeskrivningar Under Fallbeskrivningar finns 18 fallbeskrivningar. Dessa finns även som.doc-fil i "Dokument". Varje fallbeskrivning avslutas med en problematisering där Du utifrån kurslitteraturen eller annan litteratur som Du finner relevant ska lösa fallen. Du ska i skriftlig form redovisa Dina förslag till handläggning/lösning av de problem som formulerats samt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet argumentera för Din lösning. Fallen har inte alltid endast en rätt lösning utan flera alternativa lösningar kan finnas och där man utifrån medicinska, omvårdnadsmässiga eller etiska utgångspunkter kan argumentera för en lösning framför en annan. Du ska redovisa Dina lösningar av fallen skriftligt. När Du redovisar Dina fall så ska Du numrera dina förslag till lösning så att det överensstämmer med de utsända fallens numrering. Du behöver inte skriva en fullständig löpande text utan Du kan ange åtgärder i punktform när Du bedömer det lämpligt. I de fall Du tycker att fallen saknar information som skulle kunna vara argument för Din lösning så får Du utvidga fallen genom att föra in ny information. Det ska framgå av Din lösning vilka antaganden Du gjort. Alla fall ska besvaras, dock kortfattat. Du kan arbeta individuellt med fallen men vi rekommenderar att Du arbetar tillsammans med 1-2 kurskamrater. Men lösningarna på fallen lämnar varje kursdeltagare in individuellt. Kom ihåg vid inlämnandet att redovisa vilka som Du arbetat ihop med. Former för examination samt tider för inlämning av fallen finns angivna under Examination. Till denna studieuppgift finns fyra inspelade föreläsningar med varierande längd (se länkar nedan). Dessutom finns en kort introduktion (OBS! I filmen säger XX att examinationen sker i Marratech vilket är fel. Det ska vara Adobe Connect Pro, se info ang. detta på annan plats). Föreläsningarna ger aktuell kunskap i geriatrik, baserad på forskning och bästa beprövade erfarenhet. Föreläsningarna ska ses som ett komplement till kurslitteraturen och som nödvändiga för att lösa de fallbeskrivningar som utgör en av examinationsuppgifterna för kursen. Nedan hittar Du länkar till introduktion och de olika föreläsningsavsnitten. Föreläsningarna är inspelade i samband med undervisning för distriktssköterskestudenter och det är också de som ställer frågor. Om ni har specifika frågor till XX så kan ni skicka dessa till mig f.v.b. OBS! Ni ska ha Real Player installerat på er dator för att kunna ta del av filmerna. Prova gärna att använda andra webb-läsare än Explorer om ni inte tycker det fungerar bra, t.ex. Firefox. Sen måste ni ha tålamod efter ni klickat på länkarna, det kan ta tid innan filmerna är uppladdade - "den som väntar på något gott...". Länkar Föreläsare är professor XX Avsnitt 1. Introduktion - film Avsnitt 2. Gerontologi och Geriatrik, Det biologiska åldrandet film Avsnitt 3. Den åldrande människan, Geriatrisk utredning - film Avsnitt 4. Geriatrisk utredning (forts.), Specifika geriatriska problem, Hot mot ett gott åldrade - film Avsnitt 5. Depressioner hos äldre, Bästa möjliga vård för gamla människor - film Att installera Real Player Fallbeskrivningar Patientfall 1 Du gör hembesök hos en 60-årig gift man som bor tillsammans med sin 10 år yngre halvtidsarbetande hustru. Makarna bor i handikappanpassad egen villa. Han har en avancerad MS sedan 20 års tid. Behöver hjälp med hela sitt ADL inklusive matning (mannen är tetraplegisk). Han har god tal-, sväljnings- och andningsförmåga, relativt god bålbalans och god syn. Har KAD pga. urinretention. Helt klar och redig. Hustrun har hemsjukvårdsbidrag motsvarande fyra vårdbiträdestimmar dagligen samt en timme morgon och kväll hjälp av vårdbiträde för att ta upp och lägga maken. När hustrun arbetar sitter maken helt ensam i villan utan möjlighet att kontakta någon. Vilka ytterligare data vill Du samla in för att kartlägga mannens situation? Hur vill du förändra mannens situation? 7

8 Redogör för innehållet i en vårdplan för mannen. Patientfall 4 Patienten är en 81-årig kvinna som sista dagarna har blivit mera trött och fallit flera gånger på servicehuset där hon bor sedan flera år. Hon har en demensutveckling sedan några år och har fått diagnosen multiinfarktdemens. Patienten har sedan många år en hypertoni som behandlas med: Seloken Zoc 50 mg x1 och Salures K x1. Trots hypertonimedicinering har hennes blodtryck vid flera kontroller sista månaderna oftast legat runt 200/90. Patienten har sedan en tid haft en tendens till lätt oro på kvällarna och har haft svårt att somna. Ofta vaknar hon förvirrad på natten och går in till de andra pensionärerna och jagar upp dem ur sängarna. Hon har flera gånger orsakat att andra boende har ramlat och skadat sig på natten. Hon har pga detta fått Propavan 25 mg till natten. Efter det att hon fick Propavan har hon somnat på kvällarna och nätterna har varit lugna. Hon äter inga andra mediciner. Personalen tillkallar dig då de inte kan få henne att stödja på benen då man skall hjälpa henne till toaletten. Vid undersökningen finner du en mycket trött och oklar patient som bara delvis kan medverka vid undersökningen. Du kan inte finna några tecken till skelettskada på patienten men patienten kan trots detta inte fås att stödja på benen. Du finner dock att patienten har ett blodtryck på 110/70. Hur vill du handlägga patienten fortsättningsvis? Patientfall 5 Patienten är en 90-årig biologiskt mycket vital man vars hustru drabbades av en pancreascancer. Hustruns cancer hade ett mycket elakartat förlopp med snabb avtackling. I samband med hustruns sjukdom utvecklade mannen en atypisk depression där de mest framträdande symtomen var aggressivitet, misstänksamhet och desorientering. Han uppträdde bl a aggressivt mot vårdpersonal och släktingar som han anklagade för att förgifta hustrun. Patienten lades därför in på psykiatrisk klinik pga de tilltagande paranoida symtomen. Han behandlades initialt med Trilafon vilket hade god effekt på hans paranoida symtom. Han kunde därefter bearbeta sin sorg, deltog vid hustruns begravning och på psykiatriska kliniken upplevde man att patienten började komma in i en nyorienteringsfas. Han längtade hem till sitt hus och sin trädgård. Trädgårdsskötsel var hans största intresse. Efter utskrivningen hade han under början av sommaren kontakt med psykets öppenvård och hade dessutom dagligt besök från hemtjänsten som hjälpte honom med matlagning. Allt tycks fungera bra och trilafonmedicineringen har kunnat avslutas. Han äter inte heller några andra mediciner. En dag i augusti går han in till brodern som bor i närheten och försöker döda honom med en kniv. Han anklagar honom för att vara otrogen med hustrun och gömma henne i huset. Polis tillkallas för att transportera honom till psykiatriska kliniken där han läggs in på samma avdelning som vid tidigare vårdtillfälle. Han uppvisar en likartad symtombild som vid föregående vårdtillfälle men är mera aggressiv och våldsam. Hans tillstånd växlar relativt snabbt från aggressivitet och misstänksamhet till somnolens och desorientering. Man provar att behandla med Trilafon men med dålig effekt. Patienten blir bara tröttare och ostadigare på benen men symtomen förblir i stort sett oförändrade. Hur skall vi handlägga patienten fortsättningsvis? Patientfall 6 Måttligt demenssjuk 72-årig kvinna med Alzheimers sjukdom som bor i ett demensboende. Hon äter inga mediciner. Under hösten försämras patienten påtagligt psykiskt; hon blir tröttare och mera lättirriterad och personalen tyckte att hon verkade se sämre. Hon undersöktes därför av ögonläkare som konstaterade att hon hade grön starr med kraftigt förhöjt ögontryck. Behandlades för detta med ögondroppar Blocadren Depot 2,5 mg/ml och blev redan efter några dagars behandling piggare och förbättrad i humöret. Ett par veckor senare försämras hon på nytt psykiskt, blir tröttare, apatisk och nedstämd. Vid kontroll hon ögonläkare konstateras att ögontrycket är välreglerat. Vad ska vi göra ytterligare för patienten? Patientfall 8 Patienten är en 76-årig man med demensutveckling sedan något år. Han är inlagd på en psykogeriatrisk klinik pga misstänksamhet och aggressivitet sedan någon månad. Patienten har behandlats med Haldol 1mgx2 vilket har minskat patientens aggressivitet och misstänksamhet. Efter medicineringen har patienten blivit något sämre på att gå och har fallit några gånger dock utan att göra illa sig. Sedan några veckor har 8

9 personalen rapporterat problem med att hjälpa patienten med morgontoaletten. Han är svårväckt och aggressiv på morgonen men under resten av dagen på avdelningen fungerar det mesta relativt bra. Vid ett par tillfällen har personalen noterat att patienten har kissat i sängen på natten vilket aldrig har hänt tidigare och dessutom har man sett lite blod på kudden och ett sår på tungan. Hur vill du utreda/behandla patienten fortsättningsvis? Patientfall årig ensamboende änka. Hon bor på ensligt belägen gård. För ca 15 år sedan trampad av en ko med en komplicerad knä- och underbensfraktur och därefter behövt använda en käpp för förflyttning. Insjuknade för en dryg månad sedan med erysipelas (rosfeber). Vårdas infektionskliniken och initialt mycket påverkad helt sängliggande i två veckor. Vid utskrivningen klarar patienten förflyttning endast med hjälp av en bock och ett levande stöd. I övrigt klarar patienten hela sitt ADL och är klar och redig. Vid utskrivningen kontaktas hemvårdsassistenten som ordnar hemhjälp vid hemkomsten. En vecka senare kommer du till patienten. Patienten har fått 4 timmar hemhjälp dagligen, 2 timmar på morgonen och 2 timmar på eftermiddagen. Vid hembesöket sitter patienten i sin säng med toaletthink och telefon vid sängen. Patienten vistas i sin säng när hemtjänsten inte är där. Finns det något vi kan göra för att förändra patientens situation? Patientfall årig man vars hustru lades in akut på medicinkliniken för 4 dagar sedan pga hjärtsvikt. Efter detta har mannen som tidigare varit klar och redig blivit orolig. Anhöriga kommer därför med honom till akutmottagningen. Patienten läggs in på avdelningen som causa socialis. Utreds med rutinprover, EKG, rtg cor, pulm, urinprov och allt, inklusive den bristfälliga anamnes patienten ger, ger inga säkra hållpunkter för somatisk sjukdom. Patientens förvirringstillstånd fortsätter. Hustrun som vårdas på en intilliggande medicinavdelning förbättras men patienten känner inte igen henne när de sammanförs. Han känner inte heller igen anhöriga. Hur vill du komplettera utredningen av patienten? Vilken behandling vill du ge patienten? Patientfall årig ensamboende man. Mannen är kraftigt överviktig och lider av en kronisk bronkit. Trots detta fortfarande rökare. Pga sin kraftiga övervikt och sina måttliga artrosbesvär klarar patienten inte hela sitt primära ADL utan har hjälp av hemsjukvård för hjälp framför allt med hygienen. Under sista året har hemvårdsassistenten haft stora svårigheter att få vårdbiträden att vilja arbeta hos mannen pga att han speciellt på morgonen ofta är aggressiv och ibland förvirrad. Patienten läggs in på sjukhemmet för avlastning av hemsjukvården. Samtidigt genomförs en rutinkontroll av patientens allmäntillstånd. Rutinlaborationer utfaller enligt följande: Hb 172, normala leukocyter, vätskestatus u a, transaminaser, gallstatus lätt gamma-gt-stegring. Rtg cor, pulm: ett måttligt emfysem, antydd hjärtförstoring. Urinprov med sediment u a. Även på sjukhemmet kvarstår patientens symtombild med speciellt aggressivitet och ibland lätt förvirring på morgonen som avklingar under dagen. Vad skall man göra för att komma till rätta med patientens aggressivitet för att möjliggöra fortsatt vård i hemmet? Patientfall 28 Patienten är en 86-årig kvinna som bor på ett servicehus sedan 4 år. Hon har haft flera hjärtinfarkter och hade efter senaste hjärtinfarkten, som hon hade för två år sedan, relativt uttalad hjärtsvikt som behandlats med både diuretika (Furix 40 mg 2+2+0) och ACE-hämmare (Inhibace 2,5 mg x2). Delvis pga att hon gått ner ca 10 kilo i vikt efter sista hjärtinfarkten har hennes hjärtsviktsbesvär minskat och hon har bl a kunnat delta i servicehusets terapiverksamhet. Hon är dessutom duktig på att sjunga och underhåller ibland i samlingssalen med gamla visor. Hon har sedan flera år haft ett par urinvägsinfektioner per år men de sista två åren har urinvägsinfektionerna avlöst varandra. Varje urinvägsinfektion sätter ned hennes allmäntillstånd men under varje antibiotikakur återhämtar hon sig relativt snabbt. 9

10 En gynekologisk undersökning och cystoskopi för ett år sedan visade ett måttligt framfall, sköra slemhinnor men ingen residualurin eller blåsstenar. Pga hjärtsjukdom ansågs operation av framfallet olämpligt och hon behandlades med östrogen i form av vaginalkräm Dienoestrol 2 ggr/vecka mot sköra slemhinnor. Trots östrogenbehandlingen har urinvägsinfektionerna återkommit oftast inom ett par veckor efter avslutad antibiotikakur. Hittills inga större problem med resistenta bakterier. Hur vill du fortsättningsvis handlägga patientens urinvägsbesvär? Patientfall årig klar och redig mycket bestämd kvinna med artros och grav osteoporos. Äter sedan 1 månad Voltaren för sin artrossmärta som hon tycker lindrat besvären bra. Äter även Flunitrazepam sedan flera år. Sista 2 veckorna tröttare, frusen och alltmer andfådd. Sista dagarna även lite oklar. Hon är något blek, andfådd och har hög puls 110. Hon har dessutom svullna ben och hennes bltr är 115/75 vilket är något lägre än vad hon brukar ha. Sjuksköterskan på äldreboendet tror att hon kan ha hjärtsvikt och undrar om hon ska spruta något vätskedrivande? Patientfall 41 Patienten är en 77-årig gift kvinna som genom sonens försorg kommer till utredning för misstänkt demenssjukdom. Hennes minne har successivt försämrats under de senaste 2 månaderna och hon har dessutom blivit initiativlös och inte kunnat sköta matlagning eller hushållsgöromål som hon alltid varit noga med tidigare. Hon har tidigare haft ett mindre stroke för 5 år sedan som resulterat i en kvarstående nedsättning av uppmärksamheten åt vänster. För 3 månader sedan flyttade makarna till den ort där sonen bor vilket trots sonen orsakat en social isolering då man inte känner någon annan där man nu bor. Dessutom har makens hälsa försämrats och han utreds för en misstänkt cancer i magen. Patienten får 21 poäng på Mini Mental Test har problem med tidsorientering, närminne, nedsatt räkneförmåga och visuospartiella problem. Hon uttrycker också en stor ängslan, säger att hon har svårt att somna och att hon ofta vaknar vid 4-tiden utan att kunna somna om. I samtalet framkommer också tecken på paranoida vanföreställningar om bl a att maken stiger upp på nätterna för att supa. Vilken diagnos misstänker du? Vilken behandling vill du ge patienten? (Ett tips: Med rätt behandling kommer patientens demenssymtom att gå över.) Ett år senare kommer sonen på nytt med sin mor till mottagningen pga tilltagande demenssymtom. Hon får nu bara 19 poäng på MiniMental Testen med likartade kognitiva problem som för ett år sedan. Hon klagar nu över att hon är mycket trött och frusen. Hon är också orolig att hon har cancer i magen då hon fått en allt svårare förstoppning. Sonen bekräftar att hon ligger mest hela dagarna och helt har förlorat initiativförmågan. Vid samtal med patienten upplever du henne helt annorlunda än för ett år sedan. Hon är långsam i tanken och tar lång tid på sig att svara. Hon uttrycker att hon är orolig för cancer men ger intet ängsligt intryck. Vilken diagnos misstänker du? Vilken behandling vill du ge patienten? (Ett tips: Med rätt behandling kommer patientens demenssymtom att gå över.) Patientfall 42 Patienten är en 82-årig kvinna som drabbats av flera mindre slaganfall under de senaste 4 åren. Hon har successivt nedsatt kognitiv förmåga och har därför flyttat till ett servicehus sedan ett år. I övrigt har hon en måttligt nedsatt balans och en viss apraxi. Går med rollator och behöver viss assistans vid påklädning pga apraxin. Behandlas med Moduretic pga en måttlig hypertoni samt Trombyl som emboliprofylax pga ett förmaksflimmer. Hon har dessutom en kostbehandlad diabetes. 10

11 Sista dagarna har patienten fallit 3 ggr, dock utan att göra sig illa. Hon har tidigare inte ramlat på servicehuset. När du ser patienten är hon något mer desorienterad än tidigare och är mera ostadig på benen. Hur vill du handlägga patienten fortsättningsvis? Patientfall årig kvinna som fick Alzheimerdiagnos för knappt två år sedan. Tidigt i förloppet depressiva symtom och hon behandlades med Cipralex 10mg dagligen. Sedan diagnosen ställdes har hon även behandlats med Reminyl 16mg dagligen. För ca. ett år sedan debut av en svårbehandlad epilepsi som har utretts och behandlats på neurologisk klinik. Behandlas för närvarande med Ergenyl 800mg ggr 2. Doserna har successivt höjts då man inte fått henne anfallsfri. Patienten flyttar nu in på det äldreboende som du har ansvar för. Enligt medföljande make har patienten försämrats snabbt de sista månaderna från att vara uppegående, kunnat äta själv och kunnat prata, till att ligga tyst, ofta stirrande och plockande efter något i luften. Hon har gått ner 5 kg på två månader då det blivit allt svårare att mata henne. Hon har trots epilepsimedicinen nästan dagliga kramper och får då Klysma Stesolid som har god effekt. Vad vill du göra för patienten? Patientfall årig kvinna med multiinfarktdemensutveckling sedan 3 år. Senaste året bott på ett demensboende. Astman sedan ungdomen som periodvis behandlats med inhalationssteroider och bronkdilaterande vb. (Bricanyl). Sista tiden endast lättare astmabesvär. Sedan 3 år hjärtsviktdiagnos som försämrats sista året dock relativt stabilt sista månaderna. Behandlas med ACE-hämmare och diuretika. För ett år sedan debut av färskt blod per rectum, som pågått intermittent sedan dess. Förhöjt CEA och per rectum har noterats en bredbasig malignitetssuspect förändring ca. 10 cm upp i ändtarmen. På grund av hjärtsvikten bedöms patienten ej operabel. Trots ändtarmsblödningarna har patienten HB på 116. Fysiskt inaktiv går endast mellan sin lägenhet och matsalen 5 6 gånger per dag, går med rollator. Idag på morgonen när personalen tar upp henne drabbas hon plötsligt av ett astmaanfall. Förbättras något på Bricanylinhalationer men är fortsatt andningspåverkad. Hur vill du handlägga patienten vidare? Patientfall 52 Patienten är en 86-årig gift man med kostbehandlad åldersdiabetes sedan 12 år. Han behandlas för hypertoni med Lasix Retard 30 mg och Plendil 2,5 mg. I 70-årsåldern hade han besvär av kärlkramp men efter en mindre hjärtinfarkt när han var 74 år har han inte haft några besvär från hjärtat. För en vecka sedan cyklade han omkull och ådrog sig en vänstersidig collumfraktur som opererades med LIH-spikar. Han överflyttades till din avdelning igår för fortsatt rehabilitering inför hemgång. Han klagar nu över intensiva smärtor från vänster armbåge. Han säger att smärtorna började under gårdagen och att han tror att det är något reumatiskt. Alvedontabletterna (500 mg 2x3) som han får för höften hjälper inte alls. Han vill ha effektivare smärtlindring för armbågen. När du undersöker armbågen finner du inga tecken på inflammation; ingen rodnad, svullnad eller värmeökning. Temp 37,6, CRP 36 (lätt förhöjt), Hb 112. Hur vill du handlägga patienten fortsättningsvis? Patientfall 53 Patienten är en 76-årig kvinna med multiinfarktdemens som bor på ett gruppboende för personer med demenssjukdom. Hon har haft en mångårig hypertoni men sedan hon drabbades av ett förmaksflimmer för 3 år sedan har blodtrycket varit relativt välreglerat med enbart diuretika som blodtrycksbehandling. Hon har 11

12 en kostbehandlad diabetes. Trots behandling med Trombyl drabbades hon av upprepade TIA/minor stroke och har därför behandlats med Waran sedan snart 3 år. Sista året har hennes demenssjukdom komplicerats av alltmer förvirring, ångest men framför allt aggressivitet mot medboende och personal. Patienten är ofta verbalt aggressiv men verkar ha svårt att förstå vad man säger till henne. Olika medicineringsförsök har i stort sett inte förbättrat situationen med hennes ångest och aggressivitet. Det har varit nästan omöjligt att få hjälpa henne med munhygienen och hon har nu en mycket grav paradontit där nästan samtliga 26 tänder som hon har kvar håller på att lossna. Hon har dessutom utbredda svampbeläggningar på munslemhinnan och på tungan. Hon har sista månaderna behandlats tre perioder med antibiotika pga urinvägsinfektioner. Sista året har hon gått ner 6 kilo i vikt. Patienten medicinerar nu med Waran, Risperdal, Lasix Retard, Sobril samt Tradolan och Alvedon efter att hon fick en kotfraktur då hon föll för två veckor sedan. Hur vill du utreda patienten? Vilka behandlingsalternativ överväger du? Vid en ev extraktion hur bör man förbereda patienten? Vad kan man i övrigt göra åt hennes munhygienproblem? Patientfall 55 Patienten är en 95-årig före detta jordbrukare som bott på servicehuset ett halvt år. Änkeman sedan många år. Han har i många år haft mycket besvär med värk i vänster ben där han har protes både i höft och i knä. Relativt klar och redig. Han har sedan ett par år haft KAD pga en kombination av prostataförstoring och en måttlig spinal stenos. Måttlig hjärtsvikt som han medicinerar med Furix 40 mg x1. Går med rollator. Sista veckan problem med katetern i form av blödningar och smärta från urinröret. Katetern bytt för 4 dagar sedan. Patienten äter Alvedon 2x4 för sin värk i vänster ben. Sedan igår kväll har han fått tilltagande smärtor från vänster knä som är svullet och möjligen något värmeökat. Han har ingen feber, temp 37,2. Hur vill du handlägga patienten fortsättningsvis? Patientfall 56 Du har en 83-årig rullstolsbunden kvinna på den sjukhemsavdelning där du arbetar. Hon hade för 3 år sedan en intracerebral blödning med en partiell högersidig pares. Patienten har efter slaganfallet blivit måttligt dement och har en kvarstående dysfasi. Ett år efter slaganfallet drabbades hon av epilepsi. Trots behandling med två epilepsimediciner med relativt hög koncentration i serum är hon inte anfallsfri. Hon har tyvärr också blivit relativt trött av medicineringen och fungerar sannolikt något sämre intellektuellt pga denna. Hon har sista året haft ca 2 3 krampanfall per månad. Oftast har hon högersidiga kramper som ibland generaliseras till grand mal-anfall. Anfallen uppträder oftast på morgonen. Nästan varje eftermiddag kväll har patienten en ökad oro med ibland tendens till att ropa. Behandlas pga detta med en låg dos Haldol 1 mg x2. Äter i övrigt inga andra mediciner. För en vecka sedan hade patienten ett grand mal-anfall. Sista veckan har patienten varit mera förvirrad med kraftig oro och skrikighet. Det har dessutom blivit ökande problem med hennes omvårdnad då hon är aggressiv, motsträvig och skriker vid t ex toalettbesök och gångträning. Vad kan du göra för att komma tillrätta med patientens beteendeproblem? Bedömningskriterier För betyget godkänd krävs att fallen ska bedömts vara lösta på ett tillfredsställande sätt ur ett medicinskt och ett omvårdnadsmässigt perspektiv och dessutom visat på goda kunskaper inom området vid examinationsseminariet. För att få betyget väl godkänt krävs att du löst fallen korrekt och tydligt motiverat ditt handlande/handläggning och dessutom muntligt vid seminariet visat på mycket goda kunskaper inom området. Både de skriftligt inlämnade svaren och Din insats under examinationsseminariet utgör grund för bedömningen. XX tillsammans med XX eller XX leder dessa seminarier. Vid seminariet förväntas Du kunna svara för de lösningar Du föreslagit och argumentera för Dina lösningar. Under examinationsseminariet kommer fallen att fördelas slumpmässigt mellan deltagarna så att alla får redovida något eller några fall. Ca två timmar finns avsatt för grupper om sex till åtta studenter. Tidpunkt för detta är xx Fallens lösning inlämnas skriftligt via inlämningsfunktionen som finns under "Inlämning - Studieuppgift 1". Sista dag för inlämning av fallen är xx 12

13 Studieuppgift etiskt förhållningssätt Individuell skriftlig examination Syfte med uppgiften - att du utifrån fallbeskrivningarna värderar och analyserar ett etiskt förhållningssätt och att du reflekterar över och bedömer etiskt svåra situationer inom omvårdnad. Fallbeskrivning 1 Fallbeskrivningen utgörs av filmen Mie halvan kotia. Filmen är 29 minuter lång och lyfter fram problem som kan finnas inom äldrevård. Film Mie halvan kotia Uppgifter: 1. Reflektera över och beskriv med stöd av boken Värdighet i vården av äldre personer och referenslitteratur de etiska problem som finns i filmen. 2. Beskriv och argumentera för vad ett praktiskt värdegrundsarbete för den avdelning som beskrivs i filmen bör innehålla och hur det kan genomföras. Tänk på att få med något om såväl de äldre som behöver vård/omsorg, som deras anhöriga och personalen. Utgå ifrån föreläsning och förslag på litteratur. Dina förslag och reflektioner skall stödjas med litteratur. Fallbeskrivning 2, Amanda 92 Amanda 92 år, änka sedan många år, som tillsammans med maken fostrat fem barn som ofta besöker henne. Amanda har emellanåt svårt att hantera vardagen på grund av den andnöd som den kroniska lungsjukdomen och hjärtsvikten orsakar vilket i sin tur leder till svår ångest. ADL-funktionerna har successivt försämrats, förflyttning klarar hon fortfarande självständigt med de hjälpmedel som sjukgymnast och arbetsterapeut ordnat. Hon får assistans med dusch, stödstrumpor, städ, matlagning och tvätt. Uttrycker att hon trivs bra att bo för sig själv. Emellanåt blir det riktigt tungt att andas, då söker hon hjälp via trygghetslarmet. När personalens besök dröjer tilltar ångest och andnöd och vid dessa tillfällen ringer Amanda till en av döttrarna och berättar upprört att personalen inte kommer trots att hon larmat. Dottern arbetar heltid och eftermiddag är fulltecknad, därför kommer telefonsamtalet olägligt. Amanda har svårt att prata och säger: Jag klarar det inte, du.. måste.. komma! Adrenalinet virvlar genom kroppen. Hur illa är det den här gången? Kanske lika bra att åka till akutmottagningen om mamma blir inlagd känns det lite lugnare. Dottern funderar ofta över hur de som inte har stridbara anhöriga gör. Senaste besöket på vårdcentralen tänkte de inte ens ge antibiotika fast hon var så sjuk. Virus, sa läkaren. Det säger de alltid när de inte vet vad det är. Om jag inte hade stått på mig hade hon fått åka hem ingen efter att bara ha inhalerat. Förr fick de i alla fall dropp. Jag kräver att mamma blir inlagd. Jag försöker låta lugn och bestämd trots klumpen i halsen. Läkaren lägger armarna i kors över bröstet, men gör som jag säger. Under natten ringer telefonen. Det tar en stund innan jag förstår vad den kvinnliga rösten menar. Din mamma är försämrad. Jag tycker att du bör komma in till sjukhuset. Det är allvarligt. Jag kör i ilfart. Mamma får inte dö! Jag ser den trötte medicinjouren rakt i ögonen. Ser en gnutta medlidande i hans ansikte och brister i gråt: hon får inte dö! Din mamma är 92 år och svårt sjuk i lungsjukdom och hjärtsvikt. Jag tror inte att hon reder upp det den här gången. Vad vi kan göra är att ge henne ett värdigt slut. Hon ska inte behöva ha ångest och andnöd. Om ni inte kan klara hennes liv, kräver jag att hon får komma till IVA! Enligt lag har man rätt till vård på lika villkor oavsett ålder. Jag kommer att kontakta Socialstyrelsen. Om mamma dör och du inte har gjort allt du kan håller jag dig ansvarig för hennes död. Hon var pigg innan förkylningen! Natt går mot dag. Lysrören i taket skär i ögonen, rösterna är höga. Mamma vaknar med ett häftigt ryck. Hon får tag i artärnålen, drar i den. Nystar och vevar med sina vilsna händer innan de får tag i hennes armar och håller henne fast. Dag efter dag. Lunginflammation. Urinvägsinfektion. De närmar sig henne och sticker henne i lysrörens obarmhärtiga sken. Mamma får inte dö. Mellan mig och döden finns bara mamma 13

14 Uppgift 1. Reflektera över och beskriv den etiska problematiken som finns i fallet och på vilket sätt etiska principer vägleder dig när du möter denna situation? Motivera dina slutsatser och styrk argumentationen med stöd boken Värdighet i vården av äldre personer sam annan lämplig referenslitteratur. Fallbeskrivning 3 - Tillämpning av ny teknik Fallbeskrivningen anknyter till XX föreläsning. Film Användning av IKT i vård och omsorg av äldre Film IKT och omvårdnadsrelationer Bertil och Gudrun har varit livskamrater i över 40 år och levt ett rikt liv tillsammans. Sedan några år tillbaka har Gudrun fått mer och mer svårt att klara sig själv och har av läkare fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Livet har förändrats för Bertil och han spenderar nu den mesta tiden med att ta hand om Gudrun och sköta deras hem. Han är ofta trött av oro och brist på sömn eftersom Gudrun ofta vänder på dygnet och tappar bort sig när hon är ute själv. Det är mycket han inte förstår av Gudruns beteenden och ibland blir han arg på henne och får då ofta dåligt samvete. Genom en organisation får han möjlighet till stöd av människor som vet vad det innebär att vara anhörigvårdare. Han får information om att det finns tekniska hjälpmedel som kan underlätta deras situation och i bästa fall minska hennes beroende av honom och hans oro för henne. Dels får han hjälp med att installera sensorer i deras sovrum som skall slå larm om Gudrun stiger upp på natten när han sover. De får också sensorer monterade vid ytterdörren så att Bertil kan höra om Gudrun går ut. Under dagtid bär Gudrun en sändare som gör att Bertil kan lokalisera henne om hon förlorat orienteringen och inte hittar hem. Även om hjälpmedlen underlättar för Bertil och minskar hans oro finns samtidigt en känsla av att han tänker för mycket på sig själv och inte alltid tar hänsyn till hennes behov av att fritt få styra sin tillvaro. Uppgift 1. Reflektera med utgångspunkt från fallbeskrivningen över vilka principer skall du följa när du överväger att införa den här typen av hjälpmedel till Gudrun och Bertil och hur kan du tänka om begreppet värdighet och integritet i samband med detta? Utgå ifrån att de lever i ett parförhållande och använd boken Värdighet i vården av äldre personer och annan lämplig referenslitteratur som stöd för din argumentation. Ta reda på vilka bestämmelser som finns i dag som kan tillämpas på situationen. Riktlinjer Du redovisar i skriftlig form de uppgifter som beskrivs till varje fallbeskrivning. Flera alternativa lösningar kan finnas och då måste du utifrån medicinska, omvårdnadsmässiga och etiska utgångspunkter kunna argumentera för en lösning framför en annan. Använd dig i första hand av kursboken Värdighet i vården av äldre personer (Nordenfelt, 2011) och komplettera med annan relevant litteratur för att styrka dina förslag till handläggning/lösning. Det skall alltid ingå en etisk reflektion utifrån etiska principer. Använd gärna etiska modeller vid handläggning/lösning av problemen. Kurslitteratur som Tabloski, PA. (2006). Gerontological Nursing har exempel på lösningsmodeller inom olika områden. Se innehållsförteckningen på Etical dilemmas. Ett exempel på en modell som är möjlig att använda är KLOK-modellen som finns beskriven i exempelvis Henriksen, J-O och Vetletsen, A J (2001) Etik i arbete med människor. Om du väljer en etisk modell måste du ange varifrån du hämtat denna. Skicka in ditt arbete för feedback via inlämningsfunktionen nedan. Efter godkännande från läraren kan du publicera ditt arbete i NANO-journalen. Läs därefter studiekamraternas arbeten och ge gärna feedback och synpunkter i NANO-journalen. Sista dag för inlämning av din individuella uppgift är xx. Arbetet bör omfatta minst 5 A4-sidor, 12 punkter, radavstånd 1,5. Uppgiften ska innehålla försättblad med ditt namn, vilken uppgift det gäller, sidnumrering samt en korrekt referenslista. Du kommer att få individuell skriftlig kommentar av lärarna och en betygsgradering av arbetsuppgiften. Detta kan innebära att du behöver komplettera uppgiften för att bli godkänd. 14

15 Studieuppgift - Anhörigstöd I socialtjänstlagen, kapitel 5 10 (Socialtjänstlag 2009:549), står att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning. Kommunen är skyldig att informera om de verksamheter som finns att erbjuda för anhörigstöd. Utbudet av stödinsatser variera mellan olika kommuner. Genomförande Uppgiften innebär att du ska identifiera, analysera, presentera och värdera anhörigstöd i demensvården. Uppgiften består av två moment, dels en litteratursökning och dels ett studiebesök. Detta ska sedan redovisas i ett PM. Moment 1 Läs i kurslitteraturen och vetenskapliga artiklar om anhörigstöd vid demenssjukdom. Gör ett studiebesök i din hemkommun och intervjua anhörigstödjare/ konsulenter om det stöd som finns för anhöriga i din kommun (frågor formulerar du själv utifrån det du läst i kurslitteraturen). Skriv ner dina svar och reflektera över svaren utifrån kurslitteraturen och genom att svara på följande frågor: -Vad i litteraturen överensstämde med hur din kommun arbetar med anhörigstöd -Var det något i litteraturen som inte överensstämde med hur din kommun arbetar med anhörigstöd? Vad? Studiebesöket ska redovisas i diskussionen i PM. Moment 2 Du gör en litteratursökning från valfri databas om anhörigstöd vid demenssjukdom. Du ska skriva ett PM som beskriver ett avgränsat område om vilket stöd anhöriga vill ha när en närstående har en demenssjukdom. PM ska innefatta minst fyra vetenskapliga artiklar. Omfattningen ska vara max 6 sidor (exklusive försättsblad och referenslista). Följande disposition ska vara med i ditt PM: 1. BAKGRUND beskriv en bakgrund till och information om anhörigstöd vid demenssjukdom med hänvisning till kurslitteratur och vetenskapliga artiklar. Bakgrunden ska på ett logiskt sätt leda fram till syfte och frågeställningar du har med denna fördjupningsuppgift. 2. Formulera en problemformulering. Den skrivs som avslutning i bakgrunden. 3. Syfte och frågeställningar formuleras så det tydligt framkommer vad det är du vill undersöka med denna fördjupningsuppgift. 4. METOD 5. RESULTAT utifrån dina frågeställningar sammanställer du resultatet från fyra vetenskapliga artiklar så att det svarar upp till det syfte som du har satt upp (det ska vara andra artiklar än de du använt i bakgrunden). 6. DISKUSSION inleds med en kort sammanfattning av resultatet ovan. Därefter diskuterar du resultatet i relation till ditt studiebesök och till litteraturen du refererat till i bakgrunden. Din egen analys och egna synpunkter kan stå här. 7. Avsluta diskussionen med en slutsats och en diskussion om klinisk tillämpbarhet. - Försättsblad enligt mall "titelsida" med namn, titel och kursbeteckning - Referenser skall framgå i löpande text samt i referenslista enligt APA eller annat vedertaget referenssystem - Typsnitt: Times New Roman - Tecken: 12 punkter - Radavstånd: Arbetet ska omfatta 4-6 sidor exklusive försättsblad och referenser 15

16 Betygskriterier VG G U Studenten beskriver en tydlig röd tråd genom hela PM. Bakgrund: Studenten beskriver tydligt centrala begrepp samt tydlig koppling till ämnet med hänvisning till kurslitteratur. Problemformulering: Relevant och avgränsat problemområde. Syfte: Hög relevans i förhållande till problemområdet. Resultat: Korrekt redovisat resultat utifrån fyra vetenskapliga artiklar tydligt kopplat till syftet. Diskussion: Problematiserande och analyserande med återkoppling till bakgrunden och till studiebesöket enligt kriterier för genomförandet. Slutsats: Tydlig och rimlig slutsats samt att en klinisk tillämpbarhet diskuteras. Uppgiften är genomförd enligt instruktion. Korrekt språk, formalia och referenshantering enligt APA. Inlämnad inom angiven tid. Bakgrund: Studenten beskriver centrala begrepp med koppling till ämnet med hänvisning till kurslitteratur. Problemformulering: Relevant och avgränsat problemområde. Syfte: Relevant i förhållande till problemområdet. Resultat: Korrekt redovisat resultat utifrån fyra vetenskapliga artiklar tydligt kopplat till syftet. Diskussion: Relevant diskussion av resultatet med återkoppling till bakgrunden samt en reflekterande redovisning av studiebesök enligt kriterier för genomförandet. Slutsats: Tydlig och rimlig slutsats. Uppgiften är genomförd enligt instruktion. Korrekt språk, formalia och referenshantering enligt APA. Inlämnad efter angiven tid. Bakgrund: Studenten beskriver otydlig centrala begrepp. Texten är delvis kopplad till ämnet och litteratur. Problemformulering: Otydlig. Syfte: Saknar relevans till problemområdet. Resultat: Begränsad och otydlig beskrivning av resultatet utifrån fyra vetenskapliga artiklar och ej tydligt kopplat till syftet. Diskussion: Bristfällig diskussion av resultatet med avsaknad av återkoppling till bakgrunden och/eller saknar en reflekterande redovisning av studiebesök enligt kriterier för genomförandet. Slutsats: Saknas eller inte rimlig. Uppgiften är inte genomförd enligt instruktion. Språket är inte korrekt formalia inte uppfyllt, bristfällig referenshantering. 16

17 Studieuppgift - Observationsstudie med diskussionsseminarium Gruppuppgift för 3 personer Detta är en gruppuppgift där det är viktigt att ni är tre personer. Tanken är att ni måste vara tillräckligt många för att få ett tillräckligt stort underlag för arbetet. Samtidigt är det svårt att genomföra arbetet på ett bra sätt om ni är fler än tre. Försök därför skapa era arbetsgrupper så snart som möjligt och om ni får problem måste ni diskutera detta med oss som är kursansvariga. Syftet med uppgiften - att du skall öva din förmåga att förbereda och genomföra deltagande observationer av medarbetares kommunikation i samband med muntlig rapportering och planering. Situationerna kan vara rapportering vid skiftbyte, vårdplaneringsmöten, läkarronder eller andra situationer som omfattar rapportering eller samtal om de äldre vårdtagarnas situation. - att du tillsammans med två studiekamrater gör en etisk reflektion över era observationer med utgångspunkt från kurslitteraturen och annan lämplig forskningslitteratur. Era reflektioner dokumenteras och redovisas skriftligt i en gemensam rapport som diskuteras i ett seminarium via Adobe Connect tillsammans med kursens lärare och studiekamrater - att du utifrån kunskaper om forskningsetik reflekterar över forskningsetiska frågor som är relevanta för den observationsstudie som ni genomför och utformar ett informationsbrev till försökspersonerna/vårdpersonalen som deltar. Riktlinjer studieuppgift Studieuppgiften är indelad i två inlämningsuppgifter och innebär att du först självständigt skall genomföra en deltagande observation av hur personal samtalar om äldre. Ni skall utgå ifrån problemställningen, hur samtalar personalen om de äldre vid muntlig rapportering och planering av vårdarbetet och vilka värderingar finns i deras ställningstaganden? Situationen som ni skall studera är den muntliga rapportering som sker vid skiftbyten, vårdplaneringsmöten, ronder och/eller andra situationer som omfattar rapportering om äldre vårdtagare. Information om hur ni planerar och genomför deltagande observationer finns i Polit och Beck (2012), del 4, kapitel 16. Ni bör också studera annan relevant forskningslitteratur om deltagande observationer. Se också inspelad information av xx. Film Observationsstudier Uppgiften syftar dels att lära sig mer om deltagande observationer som forskningsmetod och dels att fördjupa era kunskaper om etiska aspekter av äldrevård. Ni måste tänka igenom och planera hur observationen skall gå till innan ni sätter igång. Tänk på vad är huvudfokus för observationen, vilka aspekter av värderingar om äldre som uttrycks i kommunikationen och handlingar skall ni observera (utgör er struktur) och hur skall ni dokumentera den. 17